Smärta och dess påverkan på fysisk funktion

Question 1

Vad är definitionen av smärta?

Answer 1

Smärta definieras av International Association for the Study of Pain (IASP) som “en sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada eller uttryckas i termer av skada”.

Question 2

Vad finns det för tre olika typer av (nociceptivt) smärtsamt stimuli och vad innebär dessa?

Answer 2

• Mekaniska – tex trampar på en spik
• Kemiska – tex inflammation som ger smärta
• Termiska – varmt eller kallt agens som ger smärta

Question 3

Vad innebär nociceptiv smärta?

Answer 3

Smärta som utlöses av aktivering av nociceptorer. Dessa receptorer svarar på mekaniska, kemiska och termiska stimuli.
Nociceptorerna består av fria/nakna nervändslut och det finns både specifika (som svarar enbart på en typ av retning) och polymodala (som reagerar på alla typer av stimulering). Retningströskeln hos nociceptorn är variabel och kan förändras beroende på omgivningens kemiska miljö. Denna typ av smärta skall ses som ett fysiologiskt svar på hotande eller verklig vävnadsskada.

Question 4

Hur sker smärtsvaret från nociceptivt stimuli (5 steg)?

Answer 4

Stimuli förs över till kroppen via transduktion –> sedan transmission via smärtnerver –> till ryggmärgen där en modulering av smärtan sker (modulering menas med att neuron hämmar eller ökar smärtsignalen) –> projektion, vidare till hjärnan och cortex (hjärnbarken) –> perception i hjärnan, först här känner vi av smärtan.

Question 5

Vad är skillnaden mellan unimodala och polymodala nociceptorer?

Answer 5

• Unimodala (att de reagerar på en sorts av dessa stimuli):

• Mekaniskt stimuli
• Kemiskt stimuli
• Eller termalt stimuli

• Polymodala
- Många typer av stimuli

Question 6

Vad innebär proprioception?

Answer 6

Hur man håller leder och kroppen

Question 7

Upplevs all smärta likadant?

Answer 7

Nej, beror på vilka nerver som för över smärtan.
• A-deltafibrer – första smärtan, skarp och vällokaliserad
• C-fibrer – senare smärta, dov och illa lokaliserad

Question 8

Vad finns det för typer av nervfibrer som för över smärta, och vad “ansvarar” de för (vilka smärta ger de)?

Answer 8

Fibrer - Hastighet - Exempel, vad de ”ansvarar” för:
(A alfa - 70-100 m/s - Muskler)

A beta - 30-70 m/s - Tryck, beröring, vibration

(A gamma - 3-6 m/s - Efferens till muskelspole)

A delta - 2-5 m/s - Snabb, skarp smärta

(B - 3m/s - Preganglionära autonoma fibrer)

C - 0.3-1.3 m/s - Långsam, dov smärta

Question 9

Vad beror nervfibrernas hastighet på?

Answer 9

Hastigheten beror på upbyggnad och om de är myeliniserade eller ej:
• A fibrer= tjockare, myeliniserade (smärtan/signalen kan hoppa över bitar på nerven)
• (B fibrer= något tunnare, myeliniserade)
• C fibrer= tunna, omyelinierade

Question 10

Ge exempel på olika centra i hjärnan och hur de kan förstärka eller minska smärta

Answer 10

I hjärnan går signalen förbi massor med olika centra. Det finns tex centra som påverkar om man är uppjagad eller lugn, är du lugn kan signalen dämpas medan om man är uppjagad kan den antingen dämpas eller förstärkas.

Centrat hippocampus (minne) kan också påverka smärtsignalen genom att förstärka smärtan om man kommer ihåg att samma stimuli gjorde ont förra gången.

Största delen av smärtmoduleringen i hjärnan sker i periaqueductal gray.

Först när signalen når cortex kan vi känna av smärtan.

Question 11

Vad har nervfibrer för roll vid vävnadsskada? Beskriv hur den inflammatoriska reaktionen går till.

Answer 11

• Smärtförmedling
• Frisätter smärtmediatorer såsom substance P och calcitonin-gene-related peptide
• Medverkar till den inflammatoriska reaktionen

Vävnadsskada -> prostaglandin (PG) frisätts som påverkar C-fibrer -> C-fibrerna frisätter en smärtmediator som kallas substans P (SP) -> SP påverkar i sin tur makrofager, immunsystem, blodkärl -> detta gör att bradykidin släpps ut -> smärtan dämpas

Question 12

Vad gör att vi får led- och muskelsmärta tex när vi har feber eller inflammation nånstans?

Answer 12

• Tysta nociceptorer – vilka aktiveras under inflammation
• Hög andel C- fibrer runt muskler och leder – vilket leder till molande smärta (tex därför man kan ha ont i hela kroppen vid feber)

Question 13

Vad innebär primär och sekundär hyperalgesi?

Answer 13

Primär hyperalgesi
• Ökad känslighet för stimuli i ett skadat hudområde
• Perifer sensitisering (mer känsliga perifert, där vi skadat oss)

Sekundär hyperalgesi
• Ökad känslighet för stimuli i ett oskadat hudområde, utanför det skadade
• Central sensitisering (mer känslig för vanlig beröring pga överslag i ryggmärgen efter upprepad C-fiberstimulering)

Question 14

Vad händer vid central sensitisering?

Answer 14

Central sensitisering, via upprepad C fiberstimulation, leder till ökad sensitivitet för mekaniskt stimuli:

• Ökad/förlängd respons i sekundärt neuron (wind-up)
• Minskad inhibering av smärtimpuls
• Ökad facilitering av smärtsignal (ökad smärta inducerad från högre centra)

Question 15

Vad är smärtcirkeln och varför vill vi bryta den?

Answer 15

Det innebär att smärta föder smärta – om det inte bryta kan vi få central sensitisering.

Smärtsignal -> ökat sympatikuspåslag -> ökad muskeltonus (spänning i muskeln) -> får surare pH som stimulerar smärtreceptorer -> mer smärta, mer spända muskler osv…

Question 16

Ge exempel på smärtbehandling på segmentell nivå

Answer 16

Sensoriska stimuleringstekniker via portteorin, tex akupunktur, massage, TENS…

Port/grindteorin är en teori om att impulser i nervfibrer som förmedlar beröring, tryck och vibrationer (A-betafibrer), kan via interneuron i bakhornet inhibera impulser i smärtfibrer (A-delta).

Question 17

Hur kan man “behandla” smärta på kortikal nivå?

Answer 17

Genom distraktionstekniker.

Tex genom att få djuret att tänka på något annat (tex distrahera/lösa uppgift/klappa) -> aktiveras impulser i ascenderande banor och excitatoriska impulser från högre kortikala centra -> minskar smärtsamt stimuli i PAG (grå massan i hjärnan).

Question 18

Hur kan man smärtbehandla på hjärnstamsnivå?

Answer 18

Genom “counterirritation” mha tekniker via DNIC-teorin.

Det innebär att om man utsätter ett område för stimuli, tex akupunktur, så kan det blockera smärtimpulserna i ett annat område.

Question 19

Ge exempel på hur man kan dela upp smärta

Answer 19

Uppdelning av olika typer av smärta:
-Nociceptiv
-Inflammatorisk
-Neuropatisk
Dysfunktionell

Uppdelning av smärta efter tidsaspekt:

• Akut
• Kronisk

Question 20

Vad innebär inflammatorisk smärta?

Answer 20

• I samband med vävnadsskada, inflammation, ökar vid belastning
• Är en spontan smärta som kan ge hypersensitivitet
• Kan orsaka
- Ändrad smärt och berörings/temperaturupplevelse i smärtområdet
- Utbredningsområde= nervens försörjningsområde
- Icke-typiska smärtförnimmelser
- Ofta långvarig (permanent)

Question 21

Vad innebär neuropatisk smärta?

Answer 21

• Smärta från nervskada

* Är en spontan smärta som kan ge hypersensitivitet

Question 22

Vad innebär dysfunktionell smärta?

Answer 22

• Smärta (ofta generaliserad och under längre tid, även efter läkning av skada) utan nervskada som beror på onormal central process av normala nervimpulser
• Är en spontan smärta som kan ge hypersensitivitet
• Kan orsaka
- Sömnstörningar med mer ytlig sömn eller störning av REM sömn
- Påverkan på socialt beteende
- Ändrat födointag

Question 23

Vad innebär akut smärta och vad kan det ge för konsekvenser om den inte behandlas?

Answer 23

• Definition

• Identifierbar start
• Ofta väldefinerad och känd lokalisation
• Leder till motoriska reflexer
• Autonoma svar
• Begränsad i tid

• Konsekvenser av obehandlad akut smärta

• Försämrad sårläkning
• Ökad risk för dödsfall
• Ökad risk för utvecklande av kronisk smärta
• Ökad risk för stressrelaterade symtom
• Ökad risk för infektion
• Försämrad glukosbalans
• Ökad risk för kardiovaskulär sjukdom

Question 24

Vad innebär kronisk smärta och vad kan långvarig kronisk smärta ge för konsekvenser?

Answer 24

• Definition

• Ett syndrom
• > 3-6 månaders duration
• Ofta osäkert startdatum
• Ofta vag lokalisation
• Varierade symtom
• Ofta nedsatt motorisk aktivitet

• Konsekvenser av långvarig kronisk smärta

• Nedsatt inhibering av smärtsignaler (nedreglering i inhiberande system -> minskad effektivitet i smärthämmande bansystem, t.ex. minskad produktion av serotonin och noradrenalin, minskat antal receptorer för 5HT och NA)
• Facilitering av smärtsignaler (smärtsignaler ökar)