Skador, läkning, belastning samt intro till rehabiliteringsordningen Flashcards
Vad krävs det för kunskap för att kunna rehabilitera?
Måste ha kunskap om:
• Hur vävnader i rörelseapparaten läker
• Vilka tidsaspekter som gäller
• Hur vävnaderna reagerar på olika grader av belastning
Vad är definitionerna av akut resp kronisk skada?
Akut skada – olika bud vad definitionen är
• Upp till 48 timmar?
• Upp till 4 veckor?
Kronisk skada
• Efter 4 veckor
• Även att det är en icke-produktiv inflammation
• Makro-skada eller upprepad mikroskada som ger störning i läkningen -> kronisk skada
Skelettskada - när och hur sker primär/direkt benläkning resp sekundär/indirekt benläkning?
Primär/direkt benläkning:
• Ben bildas direkt på frakturstället, utan hjälp av brosk och utan kallusbildning. Detta kräver:
- Tät kontakt mellan frakturändarna.
- Extremt stabil fixering → ingen rörelse mellan frakturändarna
Sekundär/indirekt benläkning:
• Vid brist på stabilitet eller om frakturgapet > 0,5mm.
• Kallusbildning
Läkning av brosk - vad sker vid ytlig resp djur skada?
Ytlig skada
• Lokal kondrocytdöd & förlust av matrix
• Men, eftersom brosk inte har blodkärl = ingen inflammatorisk respons
• Inga fibroblaster → kondrocyterna måste själva dela sig för att försöka fylla defekten – kommer resultera i en kvarstående broskdefekt
Djup skada (till subkondralt ben) • Stamceller via blod-fibrinplugg = byggnadsställning för fibroblaster → fibroblaster och kollagen ersätter fibrinpluggen efter 5-7 dgr → omvandling till brosk börjar • Efter 2 mån: broskdefekten utfylld • Efter 6 månader: mindre elastiskt brosk, mer ärrvävnad
Ge exempel på olika muskelskador
- Laceration (slitskada)
- Kontusion (blodutgjutning)
- Ruptur
- Ischemi
- Sträckning
- Myosit
Vad är basallamina/basalmembran på muskler, och hur kan det påverka läkning efter muskelskada?
- Definition – utbredd, acellulär stödvävnad i form av hinnor mellan epitel och underliggande vävnad och runt glatt muskulatur.
- Om vi vid en skada ändå har kvar basallamina får vi en bättre läkning med regeneration av muskelfibrer.
- Om vi förlorar och skadar även muskellaminat så får vi istället produktion av bindvävsärr, vilket gör muskeln stummare och påverkar funktionen (sämre funktion och lättare att skada igen).
Tidsaspekt muskelläkning - när bör man immobilisera, sätta igång rehab, och när kan det vara läkt?
- Större skador 1-3 d avlastning, annars tidig igångsättning
- Stegrad rehabilitering efter 2-4 d
- Färdigläkt lindrig skada 2-4 v, större bristning 2-6 mån
Alternativ – en längre tids immobilisering → bra regeneration av myofibrer och mindre bindväv, men sämre styrka i dragriktningen
Hur sker läkning av senor och hur ser tidaspekten ut (under vilken period sker vilken läkningsfas)?
Läkning sker genom:
• Prolifiering
• Formatering (ordnar sig i den struktur de ska vara)
Tidsaspekt:
- Inflammationsfas 1-7 d
- Reparationsfas 5-21 d
- Remodelleringsfas <1 år
- Mognadsfas/Återgångsfas > 1 år
Varför är det så viktigt att mobilisera senan under läkning?
“Omogen” sena (som är under läkning):
• Ökad del kollagen typ III som inte är lika starkt
• Minskad andel cross-links som håller ihop senan (viktigt att belasta senan under läkning för att öka bildning av fler cross-links!)
Hur ser läkningen av nerver ut (inkl tidsaspekt)?
- Cellsvullnad inom 24-48 tim
- Degeneration av distala delar/”nervtråden” (dag 3-5)
- “Regeneration tube” – bildas som en tub som nerven växer i, utan denna kan nerven inte regenereras
- Axon växer ca 1,5 mm/dag
Läkningstid några dagar – flera mån.
Kan man påskynda läkning?
Inte påskynda, men däremot går läkningen bättre om vävnaden utsätts för viss belastning. Anpassad träning förebygger och underlättar alltså läkning av skada.
Adaption till belastning - varför är det en sån balansgång, vad är pos/neg med immobilisering resp mobiisering?
- Immobilisering – skyddar vävnaden mot onödig stress för att underlätta läkningen.
- Mobilisering – viktigt då vi har ett behov av att belasta vävnaden för att undvika nedbrytning.
Vad händer vid immobilisering av ben?
Utan belastning:
• Mindre benmassa
• Sämre densitet
• Mindre styvt ben
Vad händer vid mobilisering av ben?
Med rätt avvägd belastning:
• Bättre formation av kallus
• Bättre inlagring av laminärt ben
• Bättre remodellering till det ursprungliga utseendet
Vad händer vid immobilisering av (frisk skadad) led?
Brosk:
• ↓ Extracellulärt matrix -> minskad andel proteoglykaner (som ger stötdämpande effekt)
• ↓ Broskceller
• ↓ Synoviaproduktion
• Oorganiserad broskstruktur – tunnare och mindre styvt
• Försämrad nutrition till brosket (pga ingen hoptryckning och att det sedan sväller)
Vad händer vid belastning av (frisk skadad) led?
Brosk:
• Oklar effekt på vattenmängd eller DNA, beror på intensiteten i träningen
• Mer glykosaminoglykaner
• Tjockare del hyalint brosk alt. tunnare, beror på intensiteten i träningen
Vad händer vid belastning av inflammerad led?
Under läkningen då leden är i akutstadiet (vid akut inflammatorisk artrit) krävs inaktivitet för avläkning!
• Överdriven aktivitet orsakar förhöjning av leukocytantal i synovia, samt sänkning av GAG och kondrocyter
• Belastning förvärrar alltså skadan!
Vad händer vid immobilisering av muskel?
Förändrad kolhydratmetabolism:
• ↓ glykogen
• ↓ kolhydrat
• Insulinresistens
• Förändrad glukos- och laktatkoncentration
Allt detta leder till nedsatt förmåga till energiproduktion!
Vad är neurogen muskelatrofi, tecken på det och vad omfattningen kan påverkas av?
Definition – muskelskada/atrofi pga nervskador (motorneuron eller i CNS).
Tecken på att muskelatrofin är orsakad av nervskada (och inte ”bara” muskelskada):
• Tidig snabb förlust av muskelmassa
• Stabilisering av muskelatrofin
Omfattningen av muskelatrofin påverkas av: • Avståndet nerven måste regenerera • Ålder • Typ av nervskada • Omgivande vävnadsskada
Vad händer vid mobilisering av muskel?
Uthållighetsträning: • ↑ Ökad oxidativ kapacitet • ↑ Mitokondrier • ↑ Muskelglykogen • ↑ Intracellulära lipider • ↑ Kapillärer • Även muskelfibertypen kan förändras, men mängden muskelmassa förändras oftast inte
Styrketräning: • ↑ Muskelstyrka • ↑ Muskelstorlek • ↑ Enzymaktivitet glykolys och glykogenolys • Ny syntes av myofibriller • Hypertrofi av muskelfibrer (fler) • Ser skillnad efter 16 v?
Vad påverkas mest vid immobilisering av senor?
- Det som påverkas mest är ben/sena- och ben/ligamentinfästingen
- Remobilisering av dessa infästingar tar längre tid än remobiliseringen av själva vävnaden.
Vad händer vid mobilisering av senor?
Studier på föl visar mer fibriller hos de som gått i hage jmf med de som varit i box/”motionerat”.
Hur bör postoperativ läkning av senor/ligament se ut?
Tidig, kontrollerad rörelse → fibrerna rätar sig i linje med belastningen och senan/ligamentet blir starkare: postoperativ immobilisering i 3 veckor, sedan delvis immobilisering, med viss rörelse men begränsad belastning.
Kan man förebygga skada?
Först måste man veta varför djuret får skador:
• Kunna anatomin och vävnadens begränsningar för det aktuella djurslaget
• Kunna hur vävnaden adapteras till belastning
• Kunna sporten och riskfaktorerna
• Kunna bedöma hälsostatus – när djuret är trött -> ökad risk för skador
Varför får djuret skador?
Yttre faktorer: • Dåligt tränad • Dåligt uppvärmd • Uttröttad • Överbelastning
Inre faktorer: • Felställningar i ben • Nedsatt hållbarhet pga degenerativa förändringar • Imbalans mellan samverkande muskler • Försämrad proprioception • Tidigare trauma
Hur ser rehabiliteringsordningen ut?
- Undersöka och bedöma
- Ställa funktionsdiagnos – beskriver vilka funktioner och funktionsbortfall djuret har
- Utarbeta vård- och rehabiliteringsplaner – utifrån funktionsbortfallen
- Behandla enligt metod som passar bäst för skada och individ
- Utvärdera
- Förebygga att skadan sker igen
Vad görs i steg 1, undersöka och bedöma?
- Det går inte att rehabilitera framgångsrikt om man inte har en riktig medicinsk diagnos som vet ställer
- Krävs tillförlitliga undersökningsmetoder för vidare undersökning och bedömning om läget
- Vidareutbildad dss:are och fysioterapeut kan sedan utföra rehabiliteringsåtgärderna
Vad är skillnaden på etiologisk/patofysiologisk/medicinsk diagnos, och en funktionsdiagnos?
Etiologisk diagnos:
• Patofysiologisk diagnos, den som vet ställer
• SLE -> polyartrit
Funktionsdiagnos:
• Utgår från den funktion djuret uppvisar ELLER det funktionsborfall som djuret visar
• Utreder vilka strukturer som ger upphov till den nedsatta funktionen, dvs funktionsbortfallet
• Hälta -> förändrad rörelse
Vad bör en rehabiliteringsplan innehålla?
• Etiologisk diagnos (typ av skadad vävnad)
• Funktionsdiagnos (vilka funktionsbortfall som finns)
• Val av utvärderingstekniker
• Val av behandlingsmetoder
• Behandlingsprotokoll med:
- Generella mål, delmål samt tidsaspekt till dess de uppfyllts
- Förslag på uppföljning
- Hemgångsråd och Compliance
• Hemgångsråd
• Plan för uppföljning – för att minimera risk för återkommande skador
Behandling - vad kan man sätta för typ av mål och typ av behandling?
Behandlingsmål:
• Återställa bästa möjliga funktion – genom att:
- Stimulera regenerering av skadad vävnad
- Kompensera bortfall av funktioner
- Undvika ytterligare skada
Typ av behandling:
• Smärta – akupunktur, TENS, kyla/värme, rörelse
• Svullnad – komprimera, kyla, värme, aktiv rörelse
• Muskelspänning – kyla/värme, TENS, mjukdelsmobilisering, rörelse!
• Nedsatt rörlighet – passiv rörelse, funktionell träning, proprioceptionsträning
• Nedsatt funktion – funktionell träning, proprioceptionsträning
Hur kan man utvärdera behandlingen?
- Smärta – beteendestudier, visuell Analog Skala (VAS), smärtmarkörer, funktionella tester, viktbärande, våg, kraftmätningsplatta, algometer
- Svullnad – måttband, skjutmått, diagnostiskt ultraljud
- Muskelspänning – palpation
- Nedsatt rörlighet – goniometri, rörelseanalys
- Nedsatt funktion – funktionella tester
Varför är det viktigt att följa upp med DÄ?
Täta uppföljningar och kolla av att DÄ förstår och vet vad som ska göras + har tid, vilja och ekonomi.
