Smärta.

Question 1

Vad skiljer smärta från det övriga sinnessystemet?

Answer 1

Smärta påverkar autonoma nervsystemet, Vilket leder till att hjärtfrekvens och blodtryck stiger, samt blodcirkulationen i huden minskar. Dessutom kan berörd kroppsdel ryckas undan om smärtan kommer snabbt.

Question 2

Smärtor kan vara av två olika karaktär, beskriv dem.

Answer 2

Akuta eller kroniska. Akut smärta är kniten till plötslig vävnadsskada. Kronisk smärta är mer varningssignaler för skada.

Question 3

Vad är smärtfibrer? Vad har de för egenskaper?

Answer 3

Sensoriska nervfibrer med nervändslut utan bindvävskapslar eller dylikt. De har bara en svagt utvecklad myelinskida eller ingen alls, därför är impulsledningen långsam här.

Question 4

Vad är nociceptorer?

Answer 4

Receptorer i smärtfibrernas nervändslut.

Question 5

Vilka tvp kategorier kan smärta delas in i?

Answer 5

Nociceptiv smärta och neurogen smärta.

Question 6

Hur fungerar nociceptiv smärta?

Answer 6

Nociceptiv smärta utlöses av stimulerade nociceptorer. Smärtan kan delas in i visceral eller somatisk typ. Den somatiska kan sedan delas in i ytlig smärta knuten till huden, samt djup smärta knuten till skelettmuskulatur, bindväv, ben och leder. ´¨Visceral kommer från inälvor eller inre organ.

Question 7

Hur fungerar neurogen smärta?

Answer 7

Neurogen smärta beror på nervimpulser som utlöses på andra ställen än i de fria nervändsluten. Smärtan kommer dock alltid lokaliseras dit smärtfibrernas fria nervändslut finns eller fanns. Detta händer exempelvis vid ischias då en mellankotskiva trycker på en spinalnerv i korsryggen, och smärtorna lokaliseras till olika hudomdråden på benet.

Question 8

Var bildar smärtfibrerna synapser och var tar impulserna vägen sen?

Answer 8

I ryggmärgens bakhorn bildas synapser med nervceller som leder vidare till antingen hjärnstammen eller talamus. I hjärnstammen kommer det retikulära systemet påverkas vilket väcker oss och då kan vi lättare avlägsna det smärtframkallande. I talamus bildas synapser och smärtbanor leder vidare till bestämda områden i storhjärnans brk, och här blir vi medvetna om smärtan.

Question 9

Vad är grindceller?

Answer 9

Celler som kontrollerar synapser som får en “öppen eller stängd”-funktion. Dessa grindceller kan hämma frisättningen av transmittorsubstanser från nervfibrerna, så att signalöverföringen blockeras. Den hämmande transmittorsubstansen är en opioid.

Question 10

Hur kan lätt stimulering lindra smärta?

Answer 10

Lätt stimulering kan påverka andra typer av sensoriska nervfibrer vilka har sidogrenar som bildar synapser med grindcellerna, tillräckligt hög stimulans kommer göra att grindcellerna blockerar signalöverföringen i smärtbanorna.

Question 11

Hur verkar opioider?

Answer 11

De verkar på sk. opioidreceptorer som finns på flera ställen i CNS, särskilt i smärtbanornas synapser i hjärnan. Morfin är en av de effektivaste smärtstillande substanserna och verkar genom att binda sig till opioidreceptorerna.

Question 12

Vad leder långvariga smärframkallande stimuli till?

Answer 12

Till att nervimpulserna utlöses lättare, så att smärtan känns mer intensiv med tiden. Denna sensibilisering beror bla på att smärtfibrerna påverkas av ämnen, ex prostaglandiner, som bildas i den skadade vävnaden.

Question 13

Varför lokaliseras smärta oftast till huden även om den kommer från inre organ?

Answer 13

Därför att smärtfibrerna från huden oftare stimulerar cellerna i ryggmärgen,och denna erfarenhet gör att kroppen av vana tror att smärtan kommer därifrån. Detta kallas överförd smärta. Ett exempel är huvudvärk.

Question 14

Vad kan analgesi bygga på?

Answer 14

Läkemedel som hämmar aktiveringen av smärtreceptorerna, som blockerar impulsledningen i smärtfibrerna, som blockerar signalöverföringen i smärtbanorna i CNS, eller aktivering av kroppens eget smärtkontrollerande sytem.

Question 15

Vad betyder avledning i sammanhanget?

Answer 15

Att man stimulerar andra sinnen.

Question 16

Vad är nocebo vs. placebo?

Answer 16

Placebo är ex. en patients tilltro till en viss behandlingsform vilket kommer göra att denne upplever mindre smärta. Nocebo är motsatsen.

Question 17

Var sitter smärta oftast?

Answer 17

Muskeloskeletalt.

Question 18

hUR STOR DEL AAV befolkningen ha smärta?

Answer 18

50%

Question 19

Vilka fyra grupper av smärta finns?

Answer 19

Nociceptisk smärta-nåt retar vävnaden, neuropatisk smärta: skada i nervsystemet, idiopatisk smärta: vårdpersonalen vet inte, psykogen:smärta upplevd pga psykiska åkommor ex. depression.

Question 20

Vad gör smärta mer..? Enligt Mattias.

Answer 20

Skapar en inflammatorisk retning.

Question 21

Hur är ändarna på nociceptorer?

Answer 21

Nakna nervändslut.

Question 22

Vilka fyra effekter har smärtan?

Answer 22

Vi drar bort kroppsdel eller immobiliserar oss, vi lägger i minnesbanken vad vi ska passa oss för, vi utvärderar/analyserar skadan, vi utlöser beteenden för att stoppa och behandla skadan och skadeorsaken.

Question 23

Vad gör det för skillnad att nociceptorerna har nakna nervändslut?

Answer 23

De kommer inte reagera ex. på värmeutveckling lika tidigt som termoreceptorer, utan kommer reagera först när skadan kommer upp i skadliga nivåer.

Question 24

Via vilka två sorters fibrer går ett smärtstimuli?

Answer 24

Dels via A-fibrer som pga myelinisering går snabbt och frmedlar en skarp och intensiv smärta, följt av C-fibrer som är långsamma och omyeliniserade och förmedlar en molande dov och inte så vällokaliserad smärta.

Question 25

Vilka tre förgreningar kommer ett smärtstimuli delas i?

Answer 25

Dels kommer det kopplas om i ryggmärgen till motoriska nervfibrer som rycker bort foten, dels till sympatiskt neuron som startar en inflammatorisk reaktion, och dels till hjärnan (först talamus) där det medvetandegörs.

Question 26

Vad innebär den inflammatoriska reaktionen? Och hur startar den?

Answer 26

Den startar genom prostaglandiner frisätts vid det skadade stället vilka kommer vara smärtretande och därmed reta nociceptorn som skickar signaler t ryggmärgen vilka sedan vänder och skickar ut substansP plus att en mastcell kommer aktiveras. Detta startar den inflammatoriska processen vilket innebär att: Den kommer öka det lokala blodflödet, den kommer reta nociceptorerna ytterligare så att de både blir snabbare men också sensitiseras, den kommer akltivera tysta smärtfibrer, vasodilatation, ökad kärlpermeabilitet, inflammatoriska celler dras till platsen,

Question 27

Vilka smärtförstärkande mekanismer finns?

Answer 27

Sensitisering, inflammation, central sensitisering (strukturell förändring), samt Wind-up.

Question 28

Vilka delar i hjärnbarken är involverade i smärtan?

Answer 28

Inte bara själva smärtdelen, utan även den affektiva delen som gör att vi upplever oro, samt den kognitiva delen som används för analys etc.

Question 29

Vilka stressreaktioner sker vid smärta?

Answer 29

Den affektiva delen i hjärnan kommer aktiveras, samt en sympatisk reaktion vilket leder till noradrenalinpåslag plus att binjurarna kommer frisätta kortisol.

Question 30

Vilken aktivering av vilket system triggar smärtan igång?

Answer 30

Smärtan triggar igång det sympatiska nervsystemet så att vi får adrenalinpåslag, och binjurarna kommer frisätta kortisol.

Question 31

Vilka fyra effekter kan smärta sägas ha i oss?

Answer 31

Vi drar bort kroppsdelen/immobiliserar oss, vi utlöser beteenden för att stoppa smärtan o läka, vi lägger händelsen på minnet, vi värderar händelsen och skadan.

Question 32

Vad skiljer kemoreceptorer och nociceptorer rent anatomiskt? Den viktigate skillnaden. Och varför är det så?

Answer 32

Nervfibrerna har fria nervändslut och är mindre känsliga. Det gör att de inte kommer reagera förrän stimulit når en nivå där det kan vara skadligt. En nociceptor kan heller aldrig vänja sig vid “sitt stimuli” till skillnad från övriga sinnesceller som är mycket mer förändringsinriktade.

Question 33

Vilka två fibrer går smärtsignalerna via?

Answer 33

Dels via A-fibrer som går snabbt och förmedlar en snabb och intensiv smärta som är vällokaliserad. Dels via C-fibrer som är omyeliniserade och skickar signalen rätt långsamt, och den upplevs som molande och inte spec vällokaliserad.

Question 34

Vilka syften har inflammationen som uppstår?

Answer 34

Öka smärtkänsligheten, sensitiserar nociceptorerna så att de blir snabbare, underlätta läkning, rekrytera vita blodkroppar, samt öka det lokala blodflödet.

Question 35

Vilka 3 “förgreningsvägar” har en smärtsignal?

Answer 35

Dels kopplas den om i ryggmärgen till motoriska nervfibrer som rycker bort foten, dels till ett sympatiskt neuron som startar stoppar blödning och ökar cirkulationen, oh dels till hjärnan där upplevelsen medvetandegörs.

Question 36

Hur startas inflammationen?

Answer 36

Rester från den skadade vävnaden kommer ge prostaglandiner vilka är smärtretande och kommer reta nociceptorn. Då skickas signaler t ryggmärgen som sedan går tillbaks vilket leder till att substans P utsöndras, vilket bla- kommer dilatera blodkärlen, aktiverar mastceller, histamin kommer frisättas och endotelgapen kommer därmed öka så attt plasmaproteiner kan komma t området och laga vävnaden.

Question 37

Vad betyder Wind-up?

Answer 37

Att smärtsignalerna utökas till medvetandet sålänge hotet kvarstår dvs smärtan gör mer och mer ont.

Question 38

Hur sker smärtförstärkningen i CNS+

Answer 38

På två sätt. Dels Wind-up, dels strukturella förändringar á dendrittillväxt, synapsutveckling, aktivering av latenta synapser.

Question 39

Vilka delar i hjärnan är egentligen involverade i smärtan? Hur kan detta förstärka smärtan?

Answer 39

Den kognitiva delen som analyserar, själva smärtcentrat, samt den affektiva delen som bla- står för känslor av oro och rädsla vid smärta. Själva smärtupplevelsen kan här förstärkas exempelvis genom att vi inte lugnar ner patientenutan låter dess oro accelerera.

Question 40

Vilken aktivering av vilket system triggar smärtan igång?

Answer 40

Smärtan triggar igång det sympatiska nervsystemet så att vi får adrenalinpåslag, och binjurarna kommer frisätta kortisol.

Question 41

Vilka 3 saker kan vara smärtsimulerande och 2 saker hämmande?

Answer 41

Kognitiva& affektiva processer, central sensitisering& inflammation. 2 saker: kognitiva lugnande tankar, samt kraftig muskelanvändning.