njurarna

Question 1

Vad är njurarnas funktion?

Answer 1

Reglera vätskebalans, göra oss av med avfallsprodukter, reglera blodtryck genom volymen genom blodets& extracellulärvätskans osmolaritet, och jonsammansättning. Reglera PH, samt endokrin funktion.

Question 2

Hur mkt kissar vi per dag?

Answer 2

1.5 liter och feces 0.1 liter. 0,5 liter kommer försvinna oavsett.

Question 3

Vad är den totala mängden vatten? Var finns denna?

Answer 3

Ca 60%. Intracellulärt (40%) och extracellulärt (60%. plasma och interstitialvätska).

Question 4

Hur mkt väger de, var ligger de, hur mkt blod tar de emot per minut?

Answer 4

Väger 150 gram, ligger mot bakre bukväggen. Tar emot 25% av hjärtats blod varje minut. Formade som bönor.

Question 5

Vad är urinblåsan? Vad består den av? Hur mkt rymmer den? Vilka muskler finns i urinröret?

Answer 5

Både behållare och pump. Tre lager glatt muskulatur. Rymmer 5-8 dl. Vätska leds dit från njurarna. Veckad slemhinna, dessa tönjs ut vid volymökning och först då ökar trycket. Två sfinkter finns i urinröret. En av tvärstrimmig skelettmuskulatur (viljestyrd) och en glatt muskulatur.

Question 6

Vad händer när vi blir kissnödiga?

Answer 6

I väggen känner sensoriska nervceller av sträckningsgraden så aktiveras parasympatiska nervsystemet, signaler skickas om att detrusormuskeln i blåsväggen ska dras ihop. Bäckenets muskulatur används för att klämma ut lite extra. Två sfinkter finns som slappnar av i detta, men den ena är viljestyrd.

Question 7

Hur är njurarna uppbyggda?

Answer 7

Njurbarken/cortex är ytterst, sedan njurpyramiderna och njurmärgen, och så njurmärg,,märgpapiller, njurbäcken, urinledare.

Question 8

Hur fungerar njurpyramiderna? Vad innehåller de?

Answer 8

Dessa innehåller nefroner, funktionell enhet, där produceras urinen och leds till ett samlingsrör som kommer ut vid märgpapiller. Sedan rinner urinen ut i njurbäckenet och kan därifrån gå ut via urinledaren.

Question 9

Hur är neuronet i njurpyramiderna uppbyggda?

Answer 9

Ett nefron börjar med en slags blåsa kallas glomerulus. Sedan kommer proximala tubuli, sedan en slinga kallad helles slinga, sedan distala tubuli, sedan utmynnar detta i ett samlingsrör som är sammankopplad med flera distala tubuli,

Question 10

Hur kopplas blodet in i nefronen?

Answer 10

En afferent arteriol kommer till glomerulus och blir där inne i bowmans kapsel en kapillär, sedan när den går ut blir denna en efferent arteriol IGEN. Detta är för att trycket ska kunna regleras. Sedan fortsätter det och bildar ett peritubulära kapillärer runt tubuli länge, sedan samlas blodet upp igen och då är det på bilde blått.

Question 11

Hur och var sker urnbildningen?

Answer 11

I tre delar i nefron och samlingsrör. Delarna är filtration, reabsorbtion (återupptagning av ämnen från urinen tillbaks till blodet) och sekretion (ämnen frisätts från blodet till urinen).

Question 12

Var sker filtrationen och hur går den till? Vad möjliggör filtrationen? Var samlas det som filtrerats?

Answer 12

I bowmans kapsel. Filtreringen möjliggörs via porer i kapillärväggen, basalmembranet samt ett yttre epitelcellager runt kapillärerna. Det som filtrerats samlas sedan i hålrummet i bowmans kapsel och kan sedan ledas vidare i tubulisystemet.

Question 13

Vad är det som filtreras i bowmans? Vad bildas? Av vad?

Answer 13

Det som bildas kallas primärurin och är helt enkelt filtrerat urin. Blod minus blodkroppar och stora proteiner, förenklat. Vatten slinker igenom, joner går igenom, glukos kommer igenom, proteiner stannar. Aminosyror går igenom, avfallsprodukter går igenom.

Question 14

Varför tryck och hur uppstår det?

Answer 14

Detta är nödvändigt för filtrationen. Det som pressar ut är hjärtats pumparbete. Men mängden proteiner i kapillären (eftersom protein inte kan filtreras) ökar det osmotiska trycket så att vätskan vill tillbaks igen till kapillären.

Question 15

Vad är GFR och vad står det för?

Answer 15

Globerulär filtrationshastighet och är mängden vätska som pressas ut i kapselrummet per minut. 125 ml/minut. Ca 180 l per dygn. Thank god sugs nästan allt upp igen.

Question 16

Vad avgör hur mycket som filtreras?

Answer 16

Filtrationsyta, genomsläppligheten i membranet, samt trycket bakom. Det sistnämnda är det enda vi kan reglera och det görs genom de efferenta och afferenta arteriolerna.

Question 17

Varför är det viktit att njurarna själva kan reglera trycket?

Answer 17

Pga blodtrycket ju varierar.

Question 18

Vad är BAylis efekt?

Answer 18

Att glatta muskelceller drar ihop sig vid sträckning ex om trycket blir för högt. Detta sker om blodtrycket ökar och därmed sträcks ut och trycket minskar.

Question 19

Vilken typ av celler sitter mellan arteriolerna och tubuli? VAd kan de göra? Vad innehåller de? Vad gör de vid trycksänkning?

Answer 19

Tubuluscellerna i anslutning kalllas macula densa och kan känna av hur stor volym som passerar, samt sammansättningen. I macula densa finns ett förråd med renin vilket är ett enzym. Vid trycksänkning (pga blödning, vätskebrist..) i afferent arteriol, släpps ut renin.

Question 20

Vad händer när macula densa frisätter renin?

Answer 20

Renin klyver en stor molekyl fr levern, angiotensinogen, och då kommer angiotensin1 bildas utav en av delarna. När denna går vidare lungorna via blodet kommer där tillsättas ett enzym ACE som spjälkar angiotensin1 så att angiotensin2 bildas. Detta kommer dra ihop blodkärl i hela kroppen. Angiotensin2 är den starkaste vasokonstrictor som finns.

Question 21

Vad har angiotensin2 för efffekt?

Answer 21

De ger vasokonstriktion och påverkar även binjurarna. Där kommer aldosteron produceras vilket påverkar njurarna att spara på salt vilket kommer gör att vatten sparas. Mindre vätska kissas ut- Därmed hålls blodtrycket uppe. Angiotensin2 påverkar också hypotalamus, där det sitter törstcenter vilket får en att dricka mer.

Question 22

Varför går en del runt med högt blodtryck ändå?

Answer 22

Det kan bli störnigar i RAAS-systemet.

Question 23

Vad finns förutom tryckautoreglering?

Answer 23

Sympatisk reglering samt ANP.

Question 24

Hur fungerar sympatisk reglering?

Answer 24

N’r blodflöldet behövs omdirigeras t andra organ, ex skelettmuskler. Här stimuleras afferenta arterioler till vasokonstriktion via adrenalin och sympatiska nerver. Detta leder til minskat blodflöde till njurarna, minskad globulär filtrering och minskad urinbildning. Samt ökad konservering av vatten och natrium.

Question 25

Vad är ANP?

Answer 25

Ett hormon som frisätts från hjärtats förmaksväggar när de sträcks vilket kommer leda till dilatation av arterioler, ökad gllbulär filtration och hämmad reabsorbtion av natrium. Ökad urinproduktion.

Question 26

Vad är reabsorbtion?

Answer 26

Det är när vatten, mineraler, glukos, aminosyror som sugs tillbaks av de 150 literna primärurin som bildats genom filtrationen. Reabsorbtionen kommer leda till 1,5 liter sekundärurin.

Question 27

Hur går reabsorbtionen till?

Answer 27

För att vattnetskatas upp måste natrium från endotelceller tas upp, det går via det osmotiska trycket. Upptaget kräver ATP, dvs är en aktiv transportI. I membranet som vätter mot inerstitialvätskan och sedan kapillären, sitter en natrium-kaliumpump. Den pumpar aktivt ur endotelceller ut natrium och in kalium. Det kostar ATP. Det innebär att natriumhalten i urin i röret kommer bli lägre och högre ute vilket kommer göra att natrium från primärurinen kommer vilja komma in i en cell vilket den får göra via speciella portar. En glukosmolekyl kommer följa varje natriummolekyl vilket kallas sekundär aktiv transport.
Natriumet (1,5 kg per dag)som gått ut i interstitialvätskan kommer gå in i blodbanan via en peritubulär kapillär. Glukoset kommer gå samma väg (150 g per dag).Vattnet kommer följa med antingen genom cellerna eller mellan cellerna.

Question 28

Hur mkt glukos kan njurarna reabsorbera?

Answer 28

Om glukoshalten i blodet stiger, njurarna kan ta upp det och et ger mer glukos i primärurin. Upp till en viss gräns- Om blodsockret stiger mer än vad njurarna kan ta upp, så börjar du kissa ut glukos.

Question 29

Hur gör man med sånt som kroppen vill bli av med? Vad kallas det?

Answer 29

Sekretion. Det går via aktiv transport från peritubulära kapillärer till tubulussystemet.

Question 30

Vad reabsorberas?

Answer 30

Reabsorption av:
vatten (65%)
glukos (100%)
aminosyror
joner (t ex HCO3
-
)

Question 31

Vad går ut via sekretionen?

Answer 31

Urea. Vätejoner, Det sker via vätenatriumportar. En vätejon ut en natrium in. Fettlösliga ämnen

Question 32

Vad gäller för fettlösliga ämnen som ska sekreteras?

Answer 32

De pressas ut i urinen men kommer tillbaks igen pga att det lätt går igenom membranet som är gjort av fet. Levern gör dem mer vattenlösliga.

Question 33

Vilka är de tre grundläggande processerna i urinbildningen?

Answer 33

Allts om kommer över i tubuluslumen via filtration eller sekretion och som inte reabsorberas, utsöndras som urin.

Question 34

Vad är ADH?

Answer 34

Det bildas i hypotalamus och transporters till hypofysen och lagras där. Hypotalamus känner om osmolariteten stiger vilket är tecken på vattenbrist, då vill den minska vatenutsöndrngen och släpper ut ADH. Det påverkar distala tubuli och samlingsrören och gör att mer vatten kan tas upp där från urinen in i blodet.

Question 35

Var sker den störst delen av regleringen? Vätskeregleringen

Answer 35

I slutet av tubuli, i samlingsröret och lite i slutet av distala tubuli.

Question 36

Vilken är urinens osmolaritet?

Answer 36

Varierar kraftigt beroende å¨hur mkt du dricker.

Question 37

Vilken är urinens sammansättning?

Answer 37

Slaggämnen, urinsyra, urea, kreatenin,

Question 38

Hur är ph:t i urin?

Answer 38

Mellan 4-6.

Question 39

Hur mycket urin gör vi av med per dag oavsett hur mkt vi dricker?

Answer 39

0.5 liter.

Question 40

Vad gör de endokrint?

Answer 40

De producerar bla Erytropoetin, EPO. När njurarna känner att syrenivån i blodet är för låg, macula densa-celerna känner det, så börjar juxtaglomerulära celler frisätta EPO och det ser til att benmärgenbörjar producera mer röda blodkroppar, vilket ökar blodets förmåga att transportera mer syre och då kommer mer syre t njurarna och allt blir bra.

Question 41

Vad heter de olika delarna i urineringen? Latin och svenskia.

Answer 41

Urinledare/ureter, urinblåsa/vesica urinaria, urinröret/uretra.