SM Flashcards
Syftet med patientsäkerhetsarbetet är att förebygga vårdskador. Vilken skyldighet har du som hälso- och sjukvårdspersonal i samband med risk för vårdskada, enligt Patientsäkerhetslagen?
Ja
Vilka fyra levnadsvanor omfattas av Socialstyrelsens “nationella riktlinjer för prvenetion och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor”? Varför just dessa?
Tobaksbruk
Riskbruk av alkohol
Ohälsosamma matvanor
Otillräcklig fysisk aktivitet
För att det är de vanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige (ca 1/5).
Vad innebär den “preventiva paradoxen”?
Att en liten insats till många har större preventiv effekt än stora insatser till få.
Det går att nå fler av dem som i framtiden kommer utveckla olika former av problem eller risbeteenden om de tidiga insatserna riktas till alla. Det är svårt att veta i förväg vilka i en befolkning som kommer att få problem i framtiden.
Sjukdomsförebyggande arbete kan delas in i primärprevention respektive sekundärprevention.
Vad innebär dom?
Ge exempel på preventiva insatser på individ- och gruppnivå för vardera.
Primärprevention = förhindra uppkomst av sjukdom
Ex. Individ: rökstopp före hjärtinfarkt
Ex. Grupp: vaccination
Sekundärprevention = tidig diagnostik och behandling av sjukdom som inte gett manifesta symtom. Arbete för att på kort och lång sikt minska effekterna av sjukdomen (förhindra död, återinsjuknande, fortskridande av sjukdomen och allvarliga komplikationer).
Ex. Individ: rökstopp efter hjärtinfarkt
Ex. Grupp: screening för tidig diagnostik
Vilka är de fem största riskfaktorerna för sjukdom i Sverige?
- Kostrelaterade risker
- Högt blodtryck
- Högt BMI
- Tobak
- Fysisk inaktivitet
Nämn 3 av regeringens 8 nationella folkhälsomålområden
Inkomster och försörjningsmöjligheter Det tidiga livets villkor Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö Boende och närmiljö En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Kontroll, inflytande och delaktighet Levnadsvanor Kunskaper, kompetenser och utbildning
Vad innebär “Könsparadoxen i hälsa”?
Män har kortare medellivslängd
Kvinnor har högre sjukskrivningstal och sämre självrapporterad hälsa.
Varför könsskillnader i hälsa?
Biologi?
Livsvillkor, t.ex.
- typiska kvinnoyrken många gånger både fysiskt och känslomässigt belastande
- kvinnor har högre grad av “dubbelarbete” vilket ger tidskonflikter arbete/familj och krav på att fungera “24/7”
- fler kvinnor än män utsatta för våld i nära relationer
- olyckor/dödsolyckor vanligare bland män
Nämn några könsskillnader i sjukdomsmönster som har konsekvenser för mortaliteten!
Muskuloskeletala besvär/sjukdomar vanligare hos kvinnor
Olyckor och olycksrel dödsfall vanligare hos män
Depression statistiskt sett vanligare hos kvinnor, dock sannolikt vanligare hos män än statistiken anger
Suicidförsök vanligare hos kvinnor
Suicid vanligare hos män
Hjärt-kärlsjukdom betydligt vanligare bland män, men kvinnor symtom på hjärtinfarkt förbises oftare
Nämn några möjliga förklaringar till den ökande psykisk ohälsan (bland unga?)!
- Otillräcklig vila, skräpmat, fysisk inaktivitet
- Individualisering: oberoende och självförverkligande blir till ensamhet
- Ökad osäkerhet på arbetsmarknaden
Vad innebär Absolut fattigdom?
Inkomst under fix nivå. Kan inte tillgodose grundläggande behov.
Sverige: socialbidragsnivå
Internationellt mått: < 1,9 USD/dag (= extrem fattigdom)
Vad innebär Relativ fattigdom?
Betydligt lägre inkomst än medianinkomsten. Otillräckliga materiella resurser för att fullt ut delta i samhällslivet.
Nämn några av fattigdomens effekter
- Utsatthet i skolan/kamratgruppen
- Konsekvenser för hälsan senare i livet
- Psykosocial stress i familjen påverkar barnet - negativ effekt på kognitiv och känslomässig utveckling
Hur har den sociala gradienten visat sig under Covid-19-pandemin? Nämn 3 exempel.
- Större risk att smittas om man inte kan jobba på distans, måste åka kollektivt etc.
- Höge dödlighet i grupper med lägre socioekonomisk status
- Samhälleliga konsekvenser av pandemin slår starkast mot grupper med lägre SES
Vad beskriver regnbågsmodellen?
Den är en modell över hälsans sociala bestämningsfaktorer. Visar på hur hälsan kan påverkas av olika externa faktorer utöver påverkan av ålder, kön och arv. Hälsoproblem uppkommer ofta som en konsekvens av en kedja av händelser där många orsaker samverkar.
Faktorerna kan delas upp i olika lager:
- Individuella livsstilsfaktorer - rökvanor, alkohol, fysisk aktivitet och kost - kan påverka hälsan på ett direkt sätt
- Social stöd och nätverk
- Levnads- och arbetsförhållanden - arbetsmiljö, boendemiljö, hälso- och sjukvård m.m.
- Allmänna socioekonomiska, kulturella och miljöförhållanden - faktorer som ligger långt från individen men som ändå kan påverka individens hälsa, t.ex. genom lagstiftning
Vad visar den sociala gradienten`
Man syftar på att det finns ett stegvis samband mellan graden av hälsa och socioekonomisk status.
Slår igenom vid “alla” kroniska sjukdomar.
Vad är skillnaden mellan ett hälsofrämjande och ett sjukdomsförebyggande perspektiv?
Hälsofrämjande = fokus på att främja hälsa, genom att stärka människors tilltro till sig själva och att underlätta hälsosamma val. Sjukdomsförebyggande = syftar till att minska risken att få eller återfalla i sjukdom.
Vad är medellivslängden för män respektive kvinnor?
Män: 81 år
Kvinnor: 84 år
Sjukdomsmönstret i Sverige är starkt relaterat till klassiska riskfaktorer för kronisk sjukdom. Nämn några av dessa riskfaktorer.
Kostrelaterade risker Högt blodtryck Högt BMI Tobak Fysisk inaktivitet Högt blodsocker Högt kolesterol Alkohol Narkotika
Hur stor andel av vuxna i Sverige är överviktiga/lider av fetma?
Två förklaringar till detta?
Närmare hälften.
Ökat stillasittande och sämre kost.
Vad är problemet med att använda medelvärdet när man anger hälsomått för en befolkning?
Hälsan är sällan jämt fördelad i befolkningen. Det finns tydliga skillnader mellan t.ex. åldersgrupper, kön, geografiska områden och socioekonomiska grupper.
Personer med lägre utbildningsnivå har lägre kvarstående medellivslängd vid 30 års ålder.
Det finns tydliga geografiska skillnader i hälsa, t.ex. olika medellivslängd i olika län i Sverige.
Hälsans bestämningsfaktorer (så som andelen med eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande m.m.) varierar också mycket mellan olika kommuner.
Människors levnadsvanor skiljer sig påtagligt beroende på social miljö, utbildningsnivå, eknomiska förutsättningar och bostadsort. Är mer ogynnsamma vid lägre SES.
Ok!
Socialstyrelsen utarbetade år 2018 ”Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor”. Vilka fyra levnadsvanor fokuserar man på och varför just dessa?
- Tobaksbruk
- Riskbruk av alkohol
- Ohälsosamma matvanor
- Otillräcklig fysisk aktivitet
Den som inte röker, äter hälsosamt, är fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har dessa ohälsosamma levnadsvanor. De fyra levnadsvanorna som omfattas av dessa riktlinjer är de vanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige (ca 1/5 av den samlade sjukdomsbördan kan tillskrivas dessa levnadsvanor).
Även den som redan har drabbats av sjukdom kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. T.ex. efter akut kranskärlssjukdom -> ändra dessa levnadsvanor -> minska risken för nya hjärt-kärlhändelser avsevärt.
Vad menar man med att ”gårdagen påverkar dagens skillnader i hälsa” ?
Ojämlikhet i hälsa kan genereras genom olika mekanismer. Två sådana mekanismer som beskrivs i Diderichsens teoretiska modell för hur ojämlikhet i hälsa kan uppstå är: skillnader i exponering och skillnader i konsekvenser av sjukdom.
a. Nämn två tänkbara exempel på skillnader i exponering som kan leda till ojämlikhet i hälsa
b. Nämn två tänkbara exempel på skillnader i konsekvenser av sjukdom som kan leda till ojämlikhet i hälsa
a) En lägre social position kan vara förenad med högre risk för vissa hälsoskadliga exponeringar. Exempel på sådana exponeringar kan vara brister i arbetsmiljön, ekonomisk stress, trångboddhet.
b. Ex 1: Högre barriär för att söka vård vid sjukdom, både p.g.a. ekonomiska skäl och saknar kunskap om vart man ska vända sig
Ex 2: sämre förutsättningar att förstå och använda information från hälso- och sjukvården om sin sjukdom
I Diderichsens modell av hur ojämlikhet i hälsa uppkommer beskrivs en process med fyra olika mekanismer:
I) Social stratifiering - den sociala skiktningen i sig, dvs. sorteringen av människor in i olika sociala grupper (t.ex. beroende på inkomst och utbildning)
II) Differentiell exponering - skillnader mellan sociala grupper i exponering för hälsofarliga faktorer och miljöer (t.ex. brister i arbetsmiljön, ekonomisk stress, trångboddhet, bristande tillgång på skyddande resurser)
III) Differentiell sårbarhet - skillnader mellan sociala grupper i sårbarhet eller mottaglighet för en given exponering, beroende på flera samverkande exponeringar eller tidigare sjuklighet. Personer i lägre SES-grupper har ofta en ansamlng av riskfaktorer (biologiska, sociala, psykologiska) -> effekten av EN riskfaktor på sjukdom vara betydligt starkare än hos en person i högre SES-grupp. T.ex. kan rökare från en lägre SES-grupp ha betydligt större risk att drabbas av sjukdom.
IV) Differentiella konsekvenser av sjukdom - skillnader mellan sociala grupper i konsekvenser av sjukdom, exempelvis i form av möjlighet att arbeta. T.ex. högre barriär för att söka vård (både pga ekonomi och kunskap om vart man ska vända sig), förmåga att förstå och använda information om sin hälsa/sjukdom, kontaktnät bland personer som kan ge råd och stöd om hälsa. Också: svårare att återgå till fysiskt krävande arbete efter sjukdom, och fysiskt krävande arbete är vanligare inom SES.
Fördelen med denna tankemodell för hur ojämlikhet uppkommer är att den också pekar på tänkbara punkter
som åtgärder kan inriktas mot.
Ok!
Ex på policyåtgärder för att motverka mekanism…
I) samhället bidrar till att barn får så lika möjligheter under uppväxten som möjligt, oavsett vilken familj dom föds i, t.ex. genom bra och gratis skola för alla barn -> individ kan byta social position.
II) minska skadlig exponering, bl.a. genom lagstiftning inom arbetsmiljöområdet.
III) minska exponering för skadliga faktorer tidigt i livet så att effekten av exponering i vuxen ålder inte förstärks
IV) ekonomisk ersättning via socialförsäkringen som ger ekonomisk trygghet även för den som pga sjukdom inte kan försörja sig genom arbete
