Geriatrik Flashcards
Hur lyder den sk ”surprise question” inom det palliativa förhållningssättet?
“Skulle du bli förvånad om patienten du har framför dig var död inom 6-9 månader?”
Vad ger svaret på den sk “surprise question”en fingervisning om?
Om svaret på frågan är nej kan det vara dags för samtal med patienten om sjukdomens svårighet, dåliga prognos och fortsatt planering av vården.
Vilka yrkesgrupper arbetar inom hemsjukvården (HSV)?
Sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter.
(Läkare tillhör regionen).
Två förhållanden ska vanligen vara uppfyllda för att hemsjukvård ska beviljas. Vilka?
- Vårdbehov över tid
2. Person som inte kan besöka vårdcentral
Vad innebar ÄDEL-reformen (1992) för vård av äldre?
Ansvar för långvarig servicevård för äldre och handikappade gick från landsting -> kommun.
Hemsjukvård hamnade under kommunen.
Basal rehabilitering efter sjukdom/olycka flyttades över till kommunerna -> kortare vårdtid på sjukhus.
Varför ska vi ha hemsjukvård? Ge 6 anledningar!
- Kortare vårdtider på sjukhus
- Minskande antal vårdplatser
- Ökad efterfrågan på sjukvård även i hemmet
- Patienter som ej kan/vill åka till sjukhus/mottagning
- Ökad kvalitet i livets slut för de som vill vårdas hemma
- Hemsjukvård är billigare än motsvarande slutenvårdsplats
Vad är en korttidsplats och när används det?
Tillfällig vistelse i en särskild boendeform som är biståndsbedömd (enligt Socialtjänstlagen). Kan bli upp till 6 mån. Enkel sjukvård/palliativ vård bedrivs här. Är inte en vårdform.
Används för: växelvård avlastning väntan på permanent plats på äldreboende återhämtning och basal rehabilitering efter sjukvård innan hemgång
Hemtjänst består av två olika typer av tjänster, vilka? Ge exempel på vad dom kan innebära.
- Personlig omvårdnad (t.ex. hygien, på- och avklädning, tillsyn)
- Serviceinsatser (t.ex. inköp, ärenden, tvätt, städning, laga mat)
Kommunen ansvarar för:
• När det är motiverat att hälso- och sjukvårdsinsatserna ges i hemmet, t.ex. om man inte kan ta sig till primärvården.
• Där hälso- och sjukvårdsinsatserna är sammanhängande över tid, behovet är längre än 2-3 veckor.
Ok!
Vårdcentralerna är alltså skyldiga att göra hembesök på både läkarnivå och sjuksköterskenivå. Kommunen har rätt att bestämma att det ska finnas ett långvarigt, sammanhängande behov. Kommunen har dock ingen läkare.
Det krävs en remiss med ett exakt uppdrag för att få HSV. Remissvägar?
- Vårdplanering på sjukhus - doktorn skriver sedan remiss
- Remiss från läkare/DSK på VC
- Remiss från sjukhusläkare
- Hem från äldreboende (korttidsplats)
Ge några exempel på vad HSV kan bistå med!
Läkemedelshantering, sårbehandling, smärtlindring, rehabilitering, hjälpmedel, injektioner och näringstillförsel i dropp eller sond.
Vad är läkarens uppdrag i den kommunala hälso- och sjukvården? Ge några exempel.
- Medicinska bedömningar, utredningar och behandlingsinsatser planerat och oplanerat dygnet runt. Behovet av palliativa insatser och vård i livets slutskede ska särskilt beaktas.
- Regelbundna genomgångar av hälsotillstånd, minst en gång per år
- Hembesök av behandlande läkare när behov föreligger och planerat besök minst en gång per år
- Läkemedelsavstämning snarast efter inskrivning i hemsjukvård eller inflyttning till boende och därefter minst en gång per år
- Medicinsk konsultation till kommunens sjuksköterskor
- Tillgänglighet per direkttelefon för kommunens sjuksköterskor på överenskomna tider och vid akuta situationer
- Informera, ge råd och stöd till patient och närstående
- Patientanknuten handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal
- Medverka i samordnad vårdplanering, SVPL, i samband med utskrivning från sjukhus enligt rutin, KLARA-SVPL = SAMSA
- Upprätta, revidera och följa upp individuella vårdplaner
Vad är gemensamt i allt kliniskt läkararbete och vad kan vara speciellt i ASIH-vård?
Vanliga medicinska diagnoser med palliativt vårdbehov?
- Hjärtsjukdom - framförallt hjärtsvikt
- Lungsjukdom, till exempel KOL, lungfibros
- Cancer av någon sort
- Neurologiska sjukdomar, till exempel ALS, avancerad Parkinsons sjukdom
- Njursjukdomar - framförallt svår njursvikt där dialys inte ges längre
Vad innebär specialiserad palliativ vård?
Specialiserad palliativ vård innebär ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård som kan bemöta:
• Komplexa symtom, där basal symtomlindring är otillräcklig
• Komplex psykosocial situation
Planering av sjukvård i hemmet för en svårt sjuk döende patient
I denna situation bör man tänka på:
• Patient och anhöriga måste vara helt informerade om sjukdomens allvar och prognos (brytpunktssamtal)
• Patienten bör önska sig att få vård i hemmet
• ADL-bedömning innan patienten kommer hem (kan patienten stå upp? Gå till badrummet? Ramlar mycket? Klä sig?)
o Jätteviktigt att veta.
• Medicinsk plan och omvårdnadsplan måste finnas.
• Avdelningen kallar till ett vårdplaneringsmöte. Då träffas patient, närstående, biståndshandläggare från kommunen, kommunal hälso- och sjukvård, läkare från ASIH eller vårdcentral samt läkare och sjuksköterska från vårdavdelningen
Vad innebär brytpunkt?
Brytpunkt är den tidpunkt när den medicinska bedömningen ger vid handen att livsförlängande vård inte längre är möjlig. Vården inriktas på symtomlindring och god livskvalitet.
Vad består ett palliativt vårdteam minst av?
- Sjuksköterska
- Läkare
- Psykosocial kompetens (kurator)
- Arbetsterapeut och fysioterapeut
Vad kan palliativ hemsjukvård bestå av?
Hjälpmedel med instruktioner av arbets-/fysioterapeut
Hemtjänst för personlig omvårdnad
Sjuksköterskor i ASIH
Hembesök av läkare
Medicinska åtgärder t.ex. buktappning, smärtpumpar, blodtransfusioner
Stöd till patient och anhöriga!
Hur ligger man steget före inom palliativ vård?
Att det finns:
• Medicinsk vårdplan
- exempelvis vad gör vi vid feber, misstänkt ileus, andnöd, blödning till exempel. Ska patienten vara kvar hemma eller skickas till sjukhus i något läge?
• Läkemedel ordinerade och förberedda
• Omvårdnadsplan
• Kontinuerlig avstämning med patient och närstående/andra vårdare
• Långsiktig kontakt
Trafikmedicin
Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att
körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort, a) vart ska det anmälas?
b) vad behöver läkaren göra innan anmälan görs?
c) när behöver anmälan inte göras?
d) vad ska läkaren göra om personen motsätter sig fortsatt undersökning/utredning?
a) Transportstyrelsen
b) Underrätta körkortshavaren
c) Om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra
körkortspliktigt fordon
d) anmäla förhållandet till Transportstyrelsen
Trafikmedicin
Att anmäla eller inte - “gummiparagrafen”
a) När rekommenderar Transportstyrelsen muntligt körförbud?
b) Hur länge bör det max användas?
c) Vad krävs för att det ska vara genomförbart?
a) under observations-/utredningstid eller diagnosen fortfarande är oklar och prognosen skulle kunna vara god och så vidare
o Exempelvis stroke där återhämtning kan vara god är det lämpligt att ge muntligt förbud under en tid och bedöma detta senare
b) Max 6 månader - kvarstår hindret efter det bör man fundera på att dra in körkortet
c) Pålitlig patient (missbruk/kognitiv påverkan talar emot) och uppföljning genom återbesök + ska journalföras
Trafikmedicin
Muntligt körförbud är inte förbud i lagens mening, så läkaren tar i dessa fall på sig ett stort ansvar.
Ok!
