Självet och Identitet

Question 1

Looking glass self

Answer 1

Vår kunskap om oss själva kommer från att vi kan se hur andra uppfattar oss. Detta stöds av resultat som visar hur vi bedömer oss själva och andras bedömningar av oss är korrelerade

Question 2

Self-Discrepancy Theory

Answer 2

Menar att vi skiljer på faktisk-själv, ideal-själv eller borde-själ. Jämförelse mellan dessa motiverar oss i olika avseenden

Question 3

Vad ingår inom självkonceptet?

Answer 3

Information om till exempel våra attityder, känslor, minnen, sociala roller och grupptillhörighet.

Question 4

Vad fyller självet för funktioner?

Answer 4

• Organiseringsfunktion
• Exekutiv funktion¨
• Förutsägbarhet

Question 5

Organiseringsfunktion

Answer 5

Där information om självet lagras och förbereds för att användas vid behov.

Question 6

Exekutiv funktion

Answer 6

Där självet fungerar som en styrande funktion för vårt beteende, olika val vi gör, planer vi har etc.

Question 7

Förutsägbarhet

Answer 7

Att ha en (stabil) självbild och konsekventa beteenden (i linje med självbilden) gör att vi blir förutsägbara - vilket kan göra sociala interaktioner och samarbete lite lättare.

Question 8

Vid vilken ålder börjar vi få självkännedom? Vad kretsar tankarna kring angående oss själv?

Answer 8

Vid 2 års ålder.

Vi börjar tänka kring oss själva angående ålder, kön och intressen.

Question 9

Hur kan vår kunskap om självet utvecklas?

Answer 9

Genom introspektion, där vi genom att fundera på våra känslor, attityder och annat utvecklar och bygger upp självkonceptet.

Vi kan också utveckla kunskapen genom att observera vårt eget beteende.

Vi kan få kunskap om oss själva genom att studera vårt sociala kontaktnät.

Vi ser oss i själv i andra - “jag är vän med Anna för att vi är ganska lika”

Question 10

Intrinsic motivation

Answer 10

Motivation som beror på våra inneboende och egna mål

Question 11

Extrinsic motivation

Answer 11

Motivation som bygger på andras mål

Question 12

Självkännedom genom attribution

Answer 12

Consistency - “Alltid trevlig i den situationen” (hög/låg)

Distinctiveness - “Trevlig mot alla” / “Trevlig mot vissa” (hög/låg)

Question 13

Self-schema

Answer 13

Utgör minnet om självet och innehåller information om och generaliseringar av självet baserad på våra tidigare erfarenheter och tankar.

Här görs skillnad på schematiska och icke-schematiska egenskaper. Det som kännetecknar oss väl och det som inte gör det.

Question 14

Social identitet

Answer 14

Är den del av självet som har formats utifrån sociala kategorier vi tillhör: “jag är student”, “uppsalabor” etc.

Question 15

Social identitetsteori

Answer 15

Alla strävar efter en positiv självbild.

Grundtanken är att social identitet utgör en stor del av vår självbild och varje identitet sammankopplas med positiva eller negativa egenskaper beroende på vilken (annan) grupp vi jämför med.

Question 16

Självkategoringsteorin

Answer 16

Vi skiftar mellan olika identiteter beroende på situationen och att vår syn på oss själva bygger på jämförelser mellan olika sociala grupper - att det finns kategorier på olika nivåer. (man, kvinna, student, uppsalabo)

Question 17

Vilka är de två viktigaste nivåerna vi jämför oss och andra med?

Answer 17

• Personlig identitet
• Social identitet

Question 18

Personlig identitet

Answer 18

Det som skiljer oss från andra

Question 19

Social identitet

Answer 19

Den grad till vilken vi identifierar oss och känner samhörighet med en viss grupp

Question 20

Vilka faktorer beror på vilken typ av jämförelse vi gör med andra?

Answer 20

• Perceiver readiness (mål, värderingar, förväntningar, erfarenheter)
• Fit (hur bra kategoriseringen passar i en situation)
• Depersonalization (det som händer när vi tänker i termer av social identitet)

Question 21

Self-stereotyping

Answer 21

People adopt the group stereotype as self-defining

Question 22

Self-anchoring

Answer 22

People use their personal characteristics when they form their views about groups to which they belong.