Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Socialpsykologi > Groups - Leadership - Intergroup > Flashcards

Groups - Leadership - Intergroup Flashcards

1
Q

Vad är antalet personer som utgör kärnan i en grupp?

A

2-6 personer. Utöver detta så interagerar man inte så mycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Formell grupp

A

Ex. studenter i ett grupparbete

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Informell grupp

A

Vänner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Organisation och grupp

A

Gruppen består av ett större antal individer vilket behövs för mer sofistikerade sätt att interagera med medlemmar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

När tenderar grupper att bli mer homogena?

A

I och med att man söker sig till miljöer och situationer där man kommer i kontakt med personer som har samma intresse etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är implicita och explicita normer för en grupp?

A

Hur man beter sig i en grupp och vad som är tillåtet och inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är implicita och explicita fördelningar för en grupp

A

Där varje person förväntas att göra vissa saker utifrån sin roll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur påverkar andras närvaro oss? Och hur är närvaron betingad?

A

Andras närvaro påverkas oss i många olika avseenden, både positivt och negativt.
- Få oss att bli taggade/känna utmaning
- Få oss att känna att vi blir granskade/bedömda
- Distraherar oss

Närvaron av andra behöver inte vara direkt, utan kan vara underförstådd, indirekt eller imaginär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Social lättnad (social facilitation)

A

En effekt som gör att människor (och djur), i andras närvaro presterar bättre på välinlärda/lätta uppgifter och sämre på icke välinlärda/komplicerade uppgifter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka teorier kan förklara social lättnad?

A
  • Drive
  • Evaluation apprehension
  • Distraction conflict
  • Self-awareness
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Drive

A

Andras närvaro får oss att “vakna till” vilket ger oss “energi” och får oss att prestera bättre vad gäller lätta uppgifter och sämre vad det gäller svåra uppgifter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Evaluation Apprehension

A

Andras närvaro får oss att känna oss granskade/utvärderade och vi oroar oss för det - vi presterar därmed olika beroende på uppgiftens svårighetsgrad och åskådarnas uppmärksamhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Distraction conflict

A

Andras närvaro distraherar oss och får oss att prestera bättre vad gäller lätta (lite resurser) uppgifter och sämre vad gäller svåra (mycket resurser) uppgifter. Betonar omfattningen av distraktionen för lätta uppgifter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Self-awareness

A

Får oss att tänka på vårt faktiska jag och ideal jag - ju mindre diskrepans desto bättre prestation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Social lättja (social loafing)

A

Om enskilda prestationer inte syns presterar individer sämre när dessa arbetar i grupp jämfört med när de arbetar själva.

Ju fler individer i en grupp desto sämre blir de individuella prestationerna. Människor “slappnar av” och det påverkar deras prestationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Free-rider effekten

A

En individs prestation i gruppen antas påverkas av tanken om att andra inte gör sitt bästa –> gör inte heller sitt bästa.

17
Q

Hur kan man motverka social lättja?

A
  • Dela upp arbetet i olika välisolerade delar
  • Enskilda individers bidrag bör vara identifierbara, deltagarna bör veta det
  • Mät enskilda individers bidrag om det går
  • Fördela roller så att deltagarna kan ta ansvar för var sin roll i gruppen
  • Ha mindre grupper
  • Belöna bättre prestationer tydligt.
  • Ge meningsfulla, intressanta och komplexa uppgifter
18
Q

Gruppolarisering

A

Våra attityder och beteenden tenderar att förstärkas och vi blir mer beslutsamma kring dessa då vi ventilerar dessa i grupper med likasinnade.

19
Q

Vad tenderar gruppolarisering att göra för gruppbeslut?

A

Det brukar leda till att besluten blir mer extrema. Orsaken anses bero dels på konformitet och dels på att olika gruppmedlemmar kommer med idéer som förstärker beslutet i fråga.

20
Q

Groupthink

A

Uppträder då medlemmars huvudsyfte blir att nå consensus och minimera konflikter snarare än att kritiskt utvärdera alternativen för olika idéer.

21
Q

När brukar groupthink oftast förekomma?

A

Det förekommer oftast i sammanhang med starka ledare.

22
Q

Beskriv typiska drag för groupthink

A
  • Medlemmar tenderar att diskutera gemensamma snarare än unika idéer
  • Möten används ofta för att bekräfta snarare än att granska initiala tankar
  • Isolering
  • Hot utifrån
  • Enighet
23
Q

Hur kan man motverka groupthink?

A
  • Opartiska ledare
  • Diskussioner och eventuellt beslut i subgrupper
  • Utse en opponent inom gruppen
  • Rådgöra med experter utifrån
24
Q

Konformitet

A

Uppstår när enskilda gruppmedlemmar anpassar sin uppfattning så att de blir (helt) överensstämmande med de uppfattningar som dominerar i gruppen.

eller

Beteende/attityd eller beteendeförändring/attitydförändring utifrån en grupps (eller individs) förväntningar och uppfattningar. Likformighet inom en grupp.

25
Q

Stereotype threat

A

Stereotypa uppfattningar om en individ eller en grupp som individen tillhör kan utgöra ett hot och påverka individens prestation i relaterade sammanhang.

26
Q

Autokinetiska effekten

A

Uppstår när man sitter i ett mörkt rum och fokuserar blicken på en ljuspunkt på en mörk bakgrund. Eftersom det inte finns några riktpunkter så kommer man efter en liten stund att uppleva det som att ljuspunkten rör sig, trots att den är helt statisk.

27
Q

Varför är grupptillhörighet viktigt för individen?

A

Det är en central psykologisk variabel som präglar vårt dagliga liv. Vi behöver tillhöra en eller flera grupper och bakom detta behov står bland annat att vi är sociala och mår dåligt av isolering, samt att grupptillhörighet är en källa till vår självkänsla.

28
Q

Varför är grupptillhörighet viktigt för forskning?

A

En viktig variabel när det gäller att förklara människor attityder till varandra och gruppkonflikter.

29
Q

Varför är vi med i olika grupper?

A
  • Intresserade
  • Tvungna
  • För att få information och orientera oss i världen
  • Definiera oss själva
  • Status
30
Q

Group cohesiveness (faktorer som får oss att stanna i en grupp)

A
  • Känslan av hur omtyckta vi är i gruppen
  • Hur mycket vi tycker om andra gruppmedlemmar
  • Effektiviteten i samspelet mellan medlemmarna
  • Gruppens förmåga att nå sitt mål
  • Kostnaden om vi lämnar gruppen
  • Alternativen vi har framför oss
31
Q

Vad är ledarskap?

A

Att en individ, utifrån vissa kriterier, formulerar visioner och mål och får/hjälper en grupp uppnå målen.

32
Q

Vad kännetecknar gott ledarskap?

A
  • Utvecklingsarbete istället för akut problemlösning
  • Fokus på det strategiska snarare än det operationella
33
Q

Olika ledarskapsstilar

A
  • Härskande
  • Demokratiskk
  • “Låt gå”

Socialpsykologi (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions