Begrepp från boken Flashcards

1
Q

Social Thinking

A

Hur vi tänker om den sociala världen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Social Influence

A

Hur andra personer influerar vårt beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Social Relations

A

Hur vi relaterar till andra personer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Attributions

A

Bedömning av anledningarna till vårt eller andras beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Personal (internal) attributions

A

Att individers egenskaper är anledningen till ett visst beteende.

“Bill förolämpade Linda för att han är oförskämd”
“Mitt A på tentan reflekterar mina bra kunskaper”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Situational (external) attributions

A

Aspekter från en situation som är anledningen till ett visst beteende

“Bill blev provocerad till att förolämpa Linda”
“Jag fick ett A på tentan för att den var enkel”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Tre typer av information som bestämmer attributionen

A
  • Consistency
  • Distinctiveness
  • Consensus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Fundamental attribution error

A

Vi underskattar påverkan från en situation och överskattar rollen av personliga faktorer när vi förklarar en annans beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Self-serving bias

A

Tendensen att göra personliga (internal) attributions när något går bra och skylla på situationen (external attributions) när något går dåligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Primacy effect

A

Tendens att sätta större betydelse av den initiala informationen vi lär oss om en individ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Recency effect

A

Sätta större betydelse vid den senare information vi lär oss om en individ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Mental set

A

Beredskapen att uppleva världen på ett specifikt sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Schemas

A

Mentala ramverk som hjälper oss att organisera och tolka information.

Ex. genom att säga att en värd är “kall” eller “blyg”, så aktiverar man en uppsättning av koncept och förväntningar (ett schema) för hur det är sannolikt att en sådan person beter sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Stereotyp

A

Generaliserad uppfattning om en grupp eller kategori av människor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Self-fulfilling prophecy

A

Inträffar när individers felaktiga förväntningar leder de till att bete sig på ett sätt som drar fram ett förväntat beteende hos den responderande individen, vilket bekräftar deras initiala intryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Attitude

A

En positiv eller negativ utvärderande reaktion till ett stimulus, så som en person, handling, objekt eller koncept.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Tre faktorer som hjälper till att bestämma varför attityd-beteende är starkt i vissa fall men inte andra

A
  • Attityder influerar beteende starkare när situationella faktorer som motsäger våra attityder är svaga.
  • Attityder har en större influens på beteende när vi är medvetna om de och när de hålls starkt.
  • Generella attityder kan förutsätta generella beteenden, och specifika attityder förutsäger specifika specifika beteenden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Theory of planned behaviour

A

Vår intention att anta ett visst beteende är starkast när
- Vi har en positiv attityd mot ett beteende
- När subjektiva normer (vår perception om vad andra tycker att vi ska göra) stödjer våra attityder
- När vi tror att ett eget beteende är under ens egen kontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Theory of cognitive dissonance

A

Människor strävar efter att vara konstanta i sin kognition.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Cognitive dissonance

A

När två eller fler kognitioner motsäger varandra upplever personen ett obehagligt stadie av spänning. Blir då motivera att reducera dissonansen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Counterattitudinal behavior

A

Beteende som är inkonsekvent med en persons attityd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Self-perception theory

A

Vi drar slutsatser om våra egna attityder genom att observera hur vi beter oss

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Communicator credibility

A

Hur trovärdig vi upplever att kommuniceraren är

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är trovärdighets stora två komponenter

A
  • Expertis
  • Upplevd trovärdighet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Two-sided refutational approach

A

Vid övertalning är det mest effektivt att presentera dina argument och även motståndarens argument för att sedan tillbakavisa de.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Need for cognition

A

Vissa uppskattar problem som kräver hög analytisk förmåga, medans vissa inte uppskattar så hög mental ansträngning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

The central route to persuasion

A

Inträffar när individer tänker noga på ett meddelande och blir influerade då de tycker att argumenten är övertygande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

The peripheral route to persuasion

A

Inträffar när individer inte granskar meddelandet men blir influerade av andra faktorer, så som en talares attraktion eller meddelandets emotionella lockning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Social norms

A

Delade förväntningar om hur en person ska tänka, känna sig och bete sig. De är limmet som binder sociala system tillsammans.

Vissa normer är formella lager - men många är implicita.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Social role

A

Består av en uppsättning av normer som karaktäriserar hur människor i en given social position borde bete sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Role conflict

A

Uppstår när normer från olika roller drabbas samman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Autokinetisk effekt

A

När individer tittar på en ljuspunkt som projiceras på en skärm i ett mörkt rum, upplever man efter ett tag att punkten rör sig även om den är helt still.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Conformity

A

Justering av ett individuellt beteende, attityd och övertygelser till en gruppstandard.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Informational social influence

A

Att följa åsikter eller beteende av andra på grund av att vi tror att de har rätt kunskap och vad de gör är rätt.

34
Q

Normative social influence

A

Att konformera så att man får belöningar som kommer från att bli accepterade av andra människor genom att samtidigt undvika deras avvisning.

35
Q

Factors that affect conformity

A
  • Gruppstorlek (ökar upp till 4-5 personer)
  • Närvaro av oliktänkande
36
Q

Factors that influence obedience

A
  • Avstånd från “offret” (blir mer lydig när man har avstånd)
  • Närvaro och legitimitet av en auktoritetsfigur
  • Distrubering av ansvar
  • Personliga egenskaper
37
Q

Compliance techniques

A

Strategier som kan manipulera dig till att säga ja när du egentligen vill säga nej

38
Q

Norm of reciprocity

A

Att förvänta sig att när motparten agerar snällt mot oss, agerar vi snällt tillbaks.

39
Q

Door-in-the-face technique

A

En individ gör en stor förfrågan och förväntar sig att du ska tacka nej, och presenterar sedan en mindre förfrågan.

40
Q

Foot-in-the-door technique

A

En individ får dig att gå med på en mindre förfrågan för att sedan presentera en större förfrågan.

41
Q

Lowballing

A

En individ får dig att begå till en handling för att sedan - innan du har utfört handlingen - öka “kostnaden” för samma handling.

42
Q

Social loafing

A

Tendensen då individer ger mindre ansträngning när man arbetar i grupp än om man hade arbetat ensam.

43
Q

Collective effort model

A

Vid en kollektiv uppgift, lägger individer in enbart så mycket som krävs för att uppnå ett visst mål

44
Q

När är det mer troligt att social loafing uppstår?

A
  • Personen tror att den individuella prestandan i gruppen inte blir övervakad
  • Uppgiften (målet) eller gruppen har mindre värde eller betydelse för personen
  • Personen visar generellt låg motivation för att uppnå framgång och förväntar sig att medarbetare visar hög ansträngning
45
Q

Social kompensation

A

Att arbeta hårdare i en grupp än ensam för att kompensera för andras låga input.

46
Q

Grupp-polarisering

A

När en grupp av likasinnade personer diskuterar ett problem, tenderar “medel-åsikten” av gruppens medlemmar att bli mer extrem.

47
Q

Varför sker grupp-polarisering?

A

En anledning (normative social influence) är att individer som är mer attraherade till en grupp är motiverade att adoptera en mer extrem position för att få gruppens godkännande.

En annan anledning (informational social influence), är att under gruppdiskussioner hör individer argument som förstärker deras tankar som de tidigare inte har övervägt.

48
Q

Groupthink

A

Tendensen att gruppmedlemmar “stänger av” kritiskt stänkande då de försöker nå en överenskommelse.

49
Q

När är det mest troligt att groupthink inträffar?

A
  • Under hög stress för att komma fram till ett beslut
  • När gruppen är isolerad från åsikter utifrån
  • Har en ledare som framhäver personlig agenda
  • Har hög sammanhållning, som reflekterar en anda av närhet och förmåga att arbeta med varandra
50
Q

Self-censorship

A

Att inte uttrycka sina åsikter och hålla sina tvivel för sig själv

51
Q

Illusion of unanimity

A

Varje medlem tror att alla andra verkar vara överens om ett beslut.

52
Q

Deindividuation

A

En förlust av individualitet som leder till ohämmat beteende

53
Q

Hur ökar risken för antisocialt beteende?

A

Förhållanden som gör en individ mindre identifierbar för människor utanför gruppen minskar känslor av ansvar och ökar risken för antisocialt beteende

54
Q

Hur minskar man risken för deindividuation?

A

Genom att minska anonymitet, och på så sätt öka publik ansvarighet

55
Q

Prejudice

A

Refererar till en negativ attityd mot människor baserad på deras medlemskap i en grupp.

56
Q

Prejudge

A

Att ogilla eller att hålla negativa tankar om en viss grupp, enbart för att de tillhör den gruppen.

Ex. kvinna/man, en etnisk grupp, religionstillhörighet, läggning

57
Q

Discrimination

A

Refererar till uppenbart beteende som involverar att behandla människor orättvist baserat på vilken grupp de tillhör.

58
Q

Explicit prejudice

A

Fördomar som individer uttrycker öppet

59
Q

Implicit prejudice

A

Fördomar individer gömmer från allmänheten.

60
Q

In-group favoritism

A

Tendens att favorisera medlemmar i gruppen och attributa de mer positiva kvalitéer till “oss” än “de”.

61
Q

Out-group derogation

A

Reflekterar en tendens till att attributa mer negativa kvalitéer till “de” än “oss”.

62
Q

Out-group homogeneity bias

A

Ser medlemmar från andra grupper som mer lika varandra från andra grupper än medlemmar från ens egna grupp

63
Q

Realistic conflict theory

A

Tävling om begränsade resurser skapar fördomar (prejudice)

64
Q

Social identity theory

A

Fördomar härstammar från behovet att öka vårt självförtroende

65
Q

Stereotype threat

A

Föreslås att stereotyper skapar självmedvetenhet bland steretypiserade gruppmedlemmar och en rädsla för att de ska leva upp till andra människor stereotyper

66
Q

Equal status contact

A

Fördomar mellan människor blir mest troligt minskat när de:

  1. Engagerar sig i vidhållande nära kontakt
  2. Har samma status
  3. Arbetar för att nå ett gemensamt mål som kräver samarbete
  4. Stöds av bredare sociala normer
67
Q

Kin selection

A

Det är mer troligt att organismer hjälper andra organismer de delar mest gener med, mest deras barn och genetiska släktingar

68
Q

Reciprocal altruism

A

Att hjälpa andra ökar oddsen för att de vill hjälpa oss och vår släkt tillbaks, vilket ökar chansen för att våra gener överlever.

69
Q

Norm of reciprocity

A

Vi bör återgälda personer som behandlar oss bra.

70
Q

Norm of social responsibility

A

Människor bör hjälpa andra och bidra till välfärden i ett samhälle

71
Q

Altruism

A

Att vara osjälvisk, eller att hjälp andra med det ultimata målet att förbättra andras välfärd.

72
Q

Egoistic goals

A

Att hjälpa andra för att förbättra vår egna välfärd, så som att förbättra vårt självkänsla, att undvika att känna sig skyldig for att man inte hjälpte till eller att få beröm.

73
Q

Empathy-altruism hypothesis

A

Altruism produceras genom empati - förmågan att placera sig själv i någon annans sits och att dela vad den personen upplever.

74
Q

Diffusion of responsibility

A

“Om jag inte hjälper - kommer någon annan att göra det” - och om varje person som står bredvid har den här tanken, kommer offret inte att få hjälp.

75
Q

Bystander effect

A

Närvaron av flera åskådare inhiberar varje persons tendens till att hjälpa, framförallt på grund av social jämförelse eller “diffusion of responsibility”.

Denna inhibering sker oftare om åskådarna är främlingar snarare än vänner

76
Q

Vilka brukar människor hjälpa?

A
  • Människor som är lika varandra
  • Män brukar oftare hjälpa kvinnor, och kvinnor hjälper båda kön lika mycket
  • Upplevd rättvisa och ansvar - man är mer benägen att hjälpa om man upplever att offret inte har orsakat skadan själv.
77
Q

Aggression

A

Representerar alla typer av beteenden som avser att skada en annan person

78
Q

Varför är människan aggressiv?

A

Man tror att aggression är evolutionärt, där det tidigare var fördelaktigt då det ökade chansen för en partner, att hitta mat, tak över huvudet och att överleva attacker från andra.

Detta ökar i förlängningen chansen att kunna föra sina gener vidare.

79
Q

Social aggression

A

Aggression som etablerar en dominanshierarki bland medlemmar av arten.

80
Q

Frustration

A

Uppstår när en/flera händelser stör våra framsteg mot ett visst mål.

81
Q

Attribution of intentionality

A

När vi tror att någons negativa beteende mot oss var avsiktlig, är det mer troligt att vi blir arga och vill hämnas.

När någon förolämpar oss och sedan ber om förlåtelse, beror det på hur väl vi empatiserar med persons synpunkt för att förlåta de.

82
Q

Catharsis

A

Att utföra en akt av aggression ger utlopp för aggressiv energi och temporärt reducerar våra impulser för aggression.

83
Q

Overcontrolled hostility

A

Att inledningsvis reagera lite på provoceringar. Istället, bygger ilskan upp och efter att provokationerna har byggts upp bryter man plötsligt ut i våld.