Sensomotorik och perception Flashcards

1
Q

vad är afferenta och efferenta nervbanor?

A

Afferent: från hud till ryggmärg genom dorsalhornet (vänster hörn uppåt)

Efferent: från ryggmärg till musklerm genom vänster nedre dorsalhorn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

hur fungerar muskelsträckreflexen? (exempel på en ryggmärgsreflex)

A

När du slår hammaren mot knät så gör det att muskeln sträcks ut och förlängs. Förlängningen känns av av muskelsporer i muskeln som skickar sensoriska nervsignaler till rggmärgen. Väl i ryggmärgen delas signalen upp i två delar

1a delen: omvandlar den sensoriska signalen till en motorisk signal som går ut till den sträckta muskeln som drar ihop sig (för att muskeln inte ska översträckas och skadas och dö osv)

2a delen:
sensorisk signal går till ett interneuron som omvandlar signalen till en motorisk signal som går ut i muskeln under den första muskeln. när den motoriska signalen når muskeln gör det att den INTE drar ihop sig. den muskeln måste slappna av och sträcka ut sig för att benet ska åka upp. om båda musklerna skulle dra ihop sig samtidigt skulle det kunna leda till kramp. så omkopplingen ser till att när en muskel drar ihop sig, så gör en annan inte det. denna sker ju hela tiden i vår kropp, typ om du tar i ett glas och det visar sig vara väldigt tugnt så kommer andra muskler i din kropp kompensera för detta för att du inte ska tappa glaset. detta sker snabbt och omedvetet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

beskriv hur det går till när vi initierar och utför en motorisk rörelse.

A
  1. PFC:
    planering av rörelsen
  2. Premotor cortex:
    rörelsen förbereds och jämförs med lagrade “rörelse-scheman”
  3. Primära motorcortex:
    instruktioner om rörelsen skickas till musklerna från primära motorcortex.

Antingen skickas signalen direkt genom pyramidala banor (för frivilliga rörelser) eller genom extrapyramidala banor (ofrivilliga rörelser som reflexer)

Rörelsen förfinas och justeras framför allt av basala ganglierna och cerebellum, som signalen
går genom.

  1. Basala ganglierna

Har flera funktioner exempelvis:

  • förbereder genomförandet av frivilliga rörelser
  • samordnar olika delar av komplixerade rörelser
  • kontrollerar styrkan hos rörelser
  • finjusterar också rörelser via feedback loop
  1. Cerebellum
    justerar rörelsen tack vare feedback-loopar där de jämför en kopia av instruktionerna
    från motorbarken med feedback från musklerna om hur rörelsen faktiskt gick till
  2. Hjärnstammen:
    Signalen går genom hjärnstammen, dels för att genom pons gå till cerebellum, men hjärnstammen är också viktig för att bidra med subrutiner som hjälper örelserna (tex.balabs) och styr arousal och aktivering i motoriska system.
  3. Ryggmärgen:
    Signalen går genom ryggmärgen längs efferenta nerver och sedan ut till musklerna där rörelsen initieras.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad innebär det att primära motorkortex är topografiskt organiserat? ge två exempel på hur detta yttrar sig i barkens struktur

A

Olika områden i den primära motorbarken är kopplade till specifika muskelgrupper eller kroppsdelar. Kroppen är alltså “representerad” i motorbarken på ett ordnat sätt, vilket ofta beskrivs som en motorisk homunkulus. Detta är en slags “kroppsbild” där olika delar av hjärnan är aktiva för att styra olika delar av kroppen.

Till exempel:

  1. Området som styr fötterna är lokaliserat längst ned på hjärnbarken, medan området som styr ansiktet är placerat nära toppen av den motoriska cortex.
  2. Större områden av motorbarken är reserverade för mer finmotoriska rörelser (som händer och fingrar) eftersom dessa kräver mer detaljerad kontroll.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

cerebellum ansvarar för vadå? hur kommer signaler till cerebellum?

A

cerebellum får signaler genom pons i hjärnstammen

  1. ansvarar för att samordna motoriska strukturer
  2. viktig för rytm, inlärning och “predictive models”
  3. använder precis som basala ganglierna feedbackloopar mellan motorbarken och musklerna för att finjustera rörelser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är hjärnstammens roll i motorik?

A
  1. hjärnstammens kärnor bestämmer aktiveringsberedskapen hos hela systemet samt förser oss med många av de subrutiner som förenklar motorisk kontroll (balansreflexer)
  2. hjärnstammen tar också emot signalerna från afferenta sensoriska neuron.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vem är den stora samordaren?

A

Cerebellum är hjärnans stora motoriska samordnare.

den samordar:
1. aktivitet mellan strukturer
2. aktivitet mellan individ och omvärld.

  1. svarar för inlärning av nya motoriska färdigheter, och är nödvändig för exakt koordination.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

skador på basala ganglierna kan leda till två olika slags symptom, vilka?

A
  1. Hypokinesi
  2. Hyperkinesi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

beskriv vilka symptom man har vid hypokinesi

A
  1. frånvaro av spontana rörelser, eller tröghet och svaghet i genomförandet av rörelser
  2. tremor

Typiska hos parkinsons sjukdom: Problemet är at man inte kan utföra självinitierade rörelser (gå framåt på ett slätt golv), men kan koordinera rörelser med tydligt sensoriskt input väl (fånga en boll som kastas, gå upp för en trappa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad har man för 2 olika typer sv symptom vid hyperkinesi, vilken del av de basala ganglierna är skadad då?

A

Om striatum (caudate nucleus + putamen= är skadade uppstår symptom som kännetecknas av för mycket rörelse = hyperkinesi

två olika rörelsetyper kan uppstå:

  1. Chorea: ofrivilliga ryckiga rörelser som är vanliga i huntingtons sjukdom och tourettes sjukdom.

2 . Atetos: vridande okontrollerade rörelser som är vanliga i cerebral pares.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är det som avgör hur känsligt ett visst område på kroppen är för exempelvis: beröring?

A

receptortäthet. fler receptorer desto mer känsölighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad förmedlar sensoriska nervbanor för något?

A

sensoriska nervbanor förmedlar information från sinnesorgan till CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vilken hjärnstruktur är viktig för all sensorisk information, på vilket sätt är den viktig.

A

Talamus är en viktig “relay station” för sensorisk information. Den tar alltså emot och förmedlar infon vidare till relevanta områden i kortex, eller ut i kroppen via kroppen genom ryggmärgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

om du lägger handen på en varm platta, hur reser signalen från din hand upp till hjärnan? förklara i 5 steg

A
  1. Sensoriska neuron aktiveras och når ryggmärgen
  2. Signalen färdas uppåt (längs vit substansbana) till hjärnan.
  3. Känselbanan byter sida antingen direkt i ryggmärg (ex. beröring) eller i förlängda märgen (tryck, vibration)
  4. Inputen sorteras i talamus
  5. infon tolkas i den somatosensoriska barken.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

syninfo och hörselinfo kommeer till vilken barn?

A

syn: occipitalloben primära visuella kortex

ljud: temporalloben primära audio kortex?

känsel: primära somatosensoriska i parietalloben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur går det till när ljud omvandlas till nervsignaler?

A
  1. ytteröra fångar upp ljudvågor
  2. dessa leds in mot trumhinnan som sätts i svängning
  3. svägningen överförs till innerörat via hörselbenen
  4. vätskan i innerörat börjar svänga
  5. i hörselsnäckan finns hårceller, håren böjs av rörelsen i vätskan vilket för att rörelsen omvandlas till nervsignaler.
  6. nervsignalerna går genom hörselnerven till hörselbark i hjärnan (temporalloben)
17
Q

vad kan vi göra eftersom att vi har två öron?

A

eftersom att vi har två öron gör skillnaden i ljudet från de olika sidorna att vi kan avgöra från vilken håll ljudet kommer ifrån.

18
Q

vad består ljudvågor av?

A

ljudvågor består av periodiska kompressioner av luft.

19
Q

beskriv the auditory pathway som signalen färdas i när den har nått hjärnan

A

örat
hjärnstammen & talamus
A1
högre hörselområden

hjärnstammen och talamus auditiva områden i hjärnstammen gör en rudimentär analys av akustiska egenskaper

A1: grundligare analys av akustiska egenskaper, akustiskt korttidminne.

högre hörselområden: semanstiskt processande (ljud till mening)

20
Q

vad gör balanssinnet och vilka delar innehåller balansorganet?

A

Balanssinnet uppfattar huvudets läge och rörelser. Balansorganet innehåller båggångar och otolitorgan

21
Q

vilka typer av receptorer i kroppen är mins specialiserade

A

smärtreceptorer (bare nerve endings)

vissa smärtreceptorer kan också reagera på syra, hetta eller kyla.

22
Q

hur ser axoner som förmedlar smärtsignaler ut?

A

de har inget myelin (vilket innebär att de är relativt långsamma). Men hjärnan berarbetar info om smärta snabbt och ryggmärgsreflexer möjliggör snabba responser. Man kan exempelvis uppleva att man har ryckit bort handen från den värma plattan innan man riktigt har känt smärtan. Ryggmärgsreflexen är alltså snabbare än smärtsignalens väg till kortex.

23
Q

vilka substanser utsöndras i ryggmärgen vid mild repspektive stark smärta

A

mild smärta: glutamat utsöndras i ryggmärgen

stark smärta: glutamat och neuropeptiden substance P utsöndras i ryggmärgen

23
Q

vilka sorts smärtsignaler blockerar endorfiner?

A

endorfiner blockerar signaler från smala smärtfibrer (molande smärta), men inte från tjocka smärtfibrer (skarp smärta).

24
Q

vad innebär gate theory?

A

Man tänker att det finns en symbolisk port som kan öppnas och stängas pga input från både

  1. smärta
  2. annan beröring eller top-down signaler (förmedlat genom endorfiner)
25
Q

hur går det till när ljus omvandlas till sensoriska signaler? alltså när vi ser nått

A
  1. Ljus bryts av hornhinna och lins
  2. Ljuset projiceras på nätinnan och gula fläcken där fotoreceptorer, tappar (färgkänsliga) och stavar (ljuskänsliga) skickar nervsignaler vidare via axonen i synnerven.
  3. Nervsignaler passerar synnervskorsningen och vidare till laterala knäkroppen - en del av talamus
  4. vidare till occipitalloben där signaler bearbetas och tolkas av primära och sekundära visuella kortex.
26
Q

höger synfält projicerar signaler till vilken del av occipitalkortex? övre synfält då?

A

höger synfält projicerar signaler till vänster occipitalkortex och vice versa

övre synfält projicerar signaler till undre occipitalkortex och vice versa

27
Q

vad innebär den trikromatiska teorin?

A

vi har tre olika slags tappar som kan reagera på korta, medel eller långa våglängder. Förhållandet av aktivitet i de olika slags tapparna bestämmer vilken färg i upplever. Mer intensivt ljus för färgupplevelsen klarare.

28
Q

vad innebär opponent process theory (när det kommer till färgseende)

A

Föreslår att vi uppfattar färger som motsatser och att hjärnan har en mekanism som gör att vi uppfattar färg i ett kontinuum.

29
Q

vilka typ av sensorisk information behandlar primära synbarken

A

V1 & V2 är funktionellt heterogena och behandlar

färg
form
rörelse

medan efterkommande områden i synfältshierarkin är mer specialiserade.

30
Q

ungefär hur många områden i hjärnan är involverad i syn

A

forskare har identifierat minst 80 olika områden i hjärnan som bidrar till synen på olika sätt.

ex.

färg (V4, V8)
form (inferior temportal kortex)

31
Q

vad kallas “what” respektive “where” pathway formellt?

A

what pathway: dorsal stream
where pathway: ventral stream

32
Q

vad är the dorsal stream? vad är den viktig för och vad kan hända om den skulle skadas?

A

“the where path” (flödet i hjässloben)

viktigt för visuellt guidade rörelser. vid skador kan man inte sträcka ut hand för att greppa föremål. Man kan identifiera föremål, men inte redogöra för vart det finns.

33
Q

vad är the ventral stream? vad är den viktig för och vad kan hända om den skulle skadas?

A

“what pathway” (flödet som går genom tinningloben)

specialiserad på att identifiera och känna igen pbjekt. extra bra på att känna igen platser, ansikten och kroppen

vid skador:
kan se vart föremål befinner sig men inte identifiera dom.

34
Q

vilket område i hjärnan är viktigt för ansiktsigenkänning

A

fusiforma vindlingen FFa fusiform face area

35
Q
A