Beroende och uppmärksamhet Flashcards
Vad menar man med top down / bottom up-processer i kontexten uppmärksamhet? Vilka
regioner och nätverk är mest ansvariga för top down respektive bottom up processer?
Top down: (medveten, tidigare erfarenhet)
Dessa är målstyrda och medvetna processer, där uppmärksamheten riktas baserat på våra förväntningar, tidigare erfarenheter mål eller intentioner. Till exempel, om du letar efter en specifik person i ett rum, kommer din uppmärksamhet att styras av din vilja att hitta den personen.
Viktiga regioner finns framför allt i frontalloben, bl.a. prefrontala kortex och orbitofrontala kortex, som styr t.ex. exekutiva funktioner.
Bottom up: (automatisk, stimulusutlösande)
Dessa är stimulusstyrda och automatiska processer, där uppmärksamheten riktas av plötsliga eller salienta stimuli i omgivningen, såsom en hög ljudnivå eller rörelse. Denna typ av uppmärksamhet är mer reflexiv och sker utan medveten ansträngning.
Viktiga regioner är t.ex. parietalloben, amygdala och anteriora gördelvindlingen.
vad pratar vi om när vi pratar om “wanting”?
det målinriktade beteendet att använda en drog. alltså viljan och strävan att använda en drog
vad händer med “wanting” om vi brukar en drog över en längre tidsperiod?
Wanting brukar öka över tid när bruket eskalerar, dels för att:
- det mesolimbiska dopaminsystemet blir mer sensitiserat (känsligt och lättaktiverat),
- det skapas en starkare association till drogbrukets antecedent, situation och cues. Alltså kan cues’en,
t.ex. en särskild plats eller en särskild person man brukar använda drogen med, trigga ett
begär och strävan, och alltså öka wanting.
vilken hjärnregion är viktig för “wanting”?
frontalloben (där beslutet att ta en drog tas)
vad händer med det mesolimbiska belöningssystemet i takt med att vi brukar droger under en längre tid? vartifrån produceras dopamin i hjärnan i detta system och vart projiceras dopaminet? vad händer när detta system sensisiteras?
det mesolimbiska dopaminsystemet projecerar dopamin från ventral tegmental area (VTA) till nucleus accumbens, amygdala och hjärnbarken.
VTA och nucleus accumbens har kärnor om producerar dopamin, en signalsubstans som orsakar känslor av njutning och belöning hos oss.
I.o.m. att detta system sensitiseras med eskalering av drogbruk, så kommer VTA och nucleus accumbens producera mer och mer dopamin, vilket ger mer och mer känslor av belöning och njutning, vilket ökar vår vilja och strävan att konsumera drogen, och därför vår
wanting.
Över tid kommer dopaminreceptorer i mesolimbiska dopaminsystemet att bli nedreglerade,
D2-receptorer framför allt. Detta gör att det blir svårare och svårare att orsaka samma
respons som tidigare, varpå man känner mindre njutning och belöning. Detta kan leda till en
ökad strävan efter att konsumera ett högre intag av drogen, och även göra så att man strävar
efter drogen i sig, istället för dess effekter.
vad handlar “liking” om?
När vi pratar om njutning av drogens effekter pratar vi ofta om liking,
vad händer med “liking” om vi brukar en drog långsiktigt?
Liking brukar över tid när bruket eskalerar faktiskt minska, då vi utvecklar tolerans mot drogen
och dess effekter. Detta medför att vi alltså kan hata en drog och dess effekter på oss och vår
kropp, men samtidigt känna strävan efter att bruka den, vilket antyder på skiljda system.
vilka hjärnregioner och system är centrala för “liking”?
Viktiga regioner vad gäller liking innefattar cannabinoid- och opioidsystemen, och alltså är
viktiga signalsubstanser cannabinoider och opioider. En annan viktig signalsubstans är serotonin.
Även om det inte spelar en lika central roll, är dopamin och mesolimbiska dopaminsystemet
även viktigt i liking. Detta eftersom dopamin ger oss känslor av njutning och belöning, och
alltså liking, samtidigt som när D2-receptorer degraderas, så upplever vi inte samma känslor,
varpå liking minskar över tid.
Förklara begreppen ”Wanting” och ”Liking” och hur de påverkas av eskalering av bruk av en
vanebildande drog.
Wanting (Önskan)
Wanting handlar om lusten eller begäret att få tillgång till en viss belöning eller upplevelse. Det är en motiverande kraft som driver oss att söka efter något, oavsett om vi faktiskt tycker om det eller inte. När vi pratar om wanting i relation till droger handlar det om begäret att uppleva drogens effekter, även om vi inte nödvändigtvis “gillar” effekten lika mycket längre.
Eskalering av bruk av vanebildande droger leder ofta till en ökad “wanting” för drogen, även om “liking” kan minska. Detta kan resultera i att personen fortsätter att använda drogen i högre doser trots att den inte längre ger lika mycket nöje (liking) eller till och med leder till obehagliga effekter. Begäret att få drogen kan bli mer driven av beroendet än av en genuin njutning av effekten.
Liking (Tycka om)
Liking refererar till den faktiska njutningen eller tillfredsställelsen vi får från en belöning eller upplevelse. Det är en positiv affektiv respons som uppstår när vi får något som vi tycker om. I kontexten av droger handlar det om den initiala känslan av njutning eller välbehag som man får när man konsumerar drogen.
Under eskalering av drogbruk tenderar “liking” att minska över tid, eftersom hjärnans belöningssystem blir desensibiliserat. Med andra ord, när en person använder en drog ofta och över en längre tid, minskar den positiva känslan av nöje från drogen, vilket kan leda till att de använder drogen mer för att tillfredsställa begäret (wanting) snarare än för att uppleva nöje.
När man kategoriserar brukandet av en drog som missbruk brukar man tittar på tre olika
aspekter, vilka är dessa?
- Eskalering.
Det man syftar på då är om det sker en enskalering i bruk av drogen alltså ökar användandet? - Tvångsmässigt bruk
Den andra delen är tvångmässigt bruk. Har personen ett tvångmässigt bruk så innebär det att
drogen har en stor påverkan på personens vardag och får en signifikant roll i personens liv där
drogen blir viktigare än andra saker som sociala relationer till exempel. - Abstinensbesvär
Den sista aspekten är abstinensbesvär. Om personen får fysisiologiska (och psykoligska) besvär av att avstå från drogen innebär det att det personen upplever abstinensbesvär.
vilka receptorer i mesolimbiska dopaminbanan nedregleras vid brukandet av en drog över tid? vad får detta för effekter?
D2-receptorer i mesolimbiska dopaminbanan nedregleras vid brukandet av en drog vilket gör att
du inte får samma belönande känsla som du fick i de första gångerna du brukade drogen.
Därför går strävan efter drogens effekt över till en strävan efter själva drogen istället.
Hur kommer det sig att människor kan få så olika respons till intag av droger? 5 olika faktorer
- Genetik:
Det finns genetiska skillnader som påverkar hur vi reagerar på droger. Vissa individer kan ha genetiska variationer som gör att deras dopaminsystem fungerar annorlunda, vilket kan påverka deras känslighet för belöningar och benägenhet att utveckla beroende - Biologiska faktorer:
Förutom genetik spelar även andra biologiska faktorer en roll, som skillnader i hjärnans struktur och funktion. Vissa personer kan ha en högre eller lägre dopaminaktivitet, vilket påverkar deras belöningssystem och känslighet för beroendeframkallande substanser. - Psykologiska faktorer:
Personer med t.ex. ångest, depression, eller traumatiska erfarenheter kan vara mer benägna att använda droger för att hantera sina känslor, vilket kan göra dem mer sårbara för beroende. - Sociala faktorer:
En individs uppväxt och omgivning, inklusive familjemiljö, samhällsstöd, och tillgång till droger, påverkar deras risken att utveckla beroende. Sociala normer, peers och familjens attityder till droger kan också spela en viktig roll. - Kulturella faktorer
Det finns också skillnader beroende på kulturella attityder och tillgång till droger i olika samhällen. I vissa kulturer är det mer accepterat att använda droger, medan andra kan ha striktare sociala normer
Hur kan man definiera drogberoende?
mönster av problematisk användning av en drog eller substans som leder till negativa konsekvenser för individens välbefinnande
- eskalderande bruk
- förlust av kontroll
- toleransutveckling
- abstinenssymptom
- negativa konsekvenser
vad är selektiv, fokuserad och delad uppmärksamhet?
Selektiv uppmärksamhet: att fokusera på en viss stimulus eller uppgift samtidigt som man ignorerar andra irrelevanta stimuli.
Fokuserad uppmärksamhet: koncentrera sig intensivt på en enda uppgift under en längre period.
Delad uppmärksamhet: att fördela uppmärksamheten på flera olika stimuli eller uppgifter samtidigt.
vilka 3 viktiga grejer innefattar executiva funktioner?
Inhibitorisk kontroll: Förmågan att hämma oönskade beteenden eller impulser och att kunna fokusera på långsiktiga mål.
Arbetsminne: Förmågan att hålla och manipulera information i huvudet under en kort tidsperiod.
Kognitiv flexibilitet: Förmågan att anpassa sig till nya eller förändrade krav och att byta mellan olika tankemönster eller strategier.
