Ångest och stress Flashcards
är ångest bra eller dåligt?
Både rädsla, ångest och stress är bra att kunna ha! En tumregel från evolutionen är följande: om något biologiskt finns hos nästan alla - så hjälper det att hålla en levande.
Huvudproblemet idag är kronisk stress orsakad av den moderna livsstilen
vad är stress?
den mobilisering av resurser som görs frö att hantera olika typer av krav. Stressreaktionen är ändamålsenlig och i de allra flesta fall inte farlig.
när är det som stress får negativa konsekvenser, och blir något farligt för indivden?
när en stressbelastning överskrider förmågan att psykologiskt och fysiologiskt hantera den.
ge exempel på en mekanism i den mänskliga kroppen som liknar en termostat, alltså att den försöker att hålla en nivå konstant (homeostas)
stressystemet
en stor samling av olika mekanismer som håller konsant många olika fysiologiska nivåer.
vad innebär allostas? hur kan det kopplas till stressystemet?
att upprätthålla balans i ett system kräver förutseende justeringar av nivåer.
stressystemet kan också aktiveras anticipatoriskt inför förväntade påfrestningar.
om du ska fly från ett lejon lyckas du bättre om du redan har förhöjda adrenalin och blodsockernivåer innan du börjar springa
ge exempel på hur homestas reglerar kroppstemperaturen
Huden känner av värme
Info når hypotalamus som signalerar till svettkörtlarna att producera svett som kyler ned kroppen
Huden känner av kyla
Info når hypotalamus som signalerar till blodkärlen att dra ihop sig, vilket leder till att musklerna börjar darra, vilket skapar friktion vilket leder till värme.
vad är grundläggande skillnad mellan rädsla och ångest? Hur skiljer de sig i hjärnan?
Rädsla är en grundemotion som orsakas snabbt av stimuli som man exponeras för. Amygdala är viktig
Ångest är en sekundär emotion som orsakar framförallt av tankar. Pga detta innebär ångest ett bredare nätverk i hjärnan mellan kortex och amygdala.
rädsla är kopplat till specifika stimuli och konkreta farliga situationer där faran är uppenbar. ångest är relaterat tull riskbedömningar i situationer där faran är osäker. ångest behöver inte handla om specifika stimuli (GAD)
ge kort några ord som sammanfattar rädsla, ångest och stress
rädsla: akut, specifik, primär emotion
ångest: mer långvarig, mer diffus, sekundär emotion
stress: ett generellt system för att hålla kroppen i balans och vid liv.
vad är panikångest?
en typ av ångest där upplevda möjliga hot triffar en flyktreaktion. Attackerna handlar om om rädsla men ångesten upprätthåller själva störningen.
vad krävs det för att vi ska upplevda ångest/rädsla?
värdering (appraisal av en situation)/tolkning.
- alla blir inte rädda vid farliga situationer
- Diffus ångest (free-floating anxiety) - utan specifik orsak.
vad är det autonoma nervsystemet, vilka två delar består de av och vad betyder autonomt?
Autonom beyder att man inte medvetet styr över den. (Det går dock att lära sig att styra till viss del - potträning är ett exempel).
sympatiska: “fight or flight)
- också tend and befriend
parasympatiska: “rest and digest”
vad gör sympatiska vs parasympatiska i olika delar av kroppen
para:
pupil dras ihop
salivproduktion stimuleras
hjärtfrekvens sänks
stimulerar matsmältning
symp:
pupil vidgas
salivproduktion hämmas
hjärtfrekvens höjs
matsmältning stängs av
vad är amygdala för struktur?
amygdala är en liten struktur i limbiska systemet med nära kopplingar till hippocampus.
vilka typer av processer är amygdala involverad i?
processer som avgör om stimuli är farliga eller är emotionellt viktiga. den är involverad i emotion och agression.
vilka människor tenderar att ha en överaktiv amygdala
människor med ångestsjukdomar och fobier.
när det kommer till perceptionsbearbetning så finns det två olika vägar i hjärnan: en snabb och en långsam. vilka är dessa?
snabb väg: stimuli - amygdala - emotionell respons
långsam väg: stimuli - sensorisk kortex - amygdala - emotionell respo
när det kommer till stressreponser så finns det två olika vägar i kroppen: en snabb och en långsam. vilka är dessa?
SAM-axeln (snabb - direkt)
(sympathetic-adrenal-medullary)
1.hypotalamus signalerar genom ryggmärgen
2.den sympatiska delen av ANS aktiveras för att stimulera binjuremärgen
3.binjuremärgen utsöndrar epinephrine ut i blodet
4.epinephrine aktiverar kroppens celler, endokrina körtlar och hjärnan
epinephrines i blodet (även kallad adrenaline-rush) förbereder kroppen för plötslig intensiv aktivitet (som att springa snabbt). epinephrine stimulerar cell metabolismen, och förbereder kroppens celler för handling.
HPA-axeln (långsam - minuter eller timmar)
(hypothalamic-pituitary-adrenal)
- hypotalamus utsöndrar CRH till hypofysen
- hypofysen utsöndrar ACTH vilket har effekter på binjurens kortex
- binjurens kortex utsöndrar kortisol in i blodomloppen
- kortisol aktiverar kroppens celler, endokrina körtlar och hjärnan
Kortisol har många funktioner, inklusive att stänga av alla kroppssystem som inte omedelbart krävs för att hantera en stressor. Till exempel stänger kortisol av insulin så att levern börjar frigöra glukos, vilket tillfälligt ökar kroppens energitillförsel. Det stänger också av reproduktiva funktioner och hämmar produktionen av tillväxthormon. På så sätt koncentrerar den kroppens energi på att hantera stressen.
vilken effekt får aktivering av HPA axeln i slutändan? när är effekten som starkast?
- peakar inom 10 minuter efter stressen initierats.
engagerar energireserver från bla levern genom utsläpp av glucocorticoider (kortisol) som triggar frisläppning av socker.
vilken effekt får aktivering av SAM-axeln i slutändan? vilka två ämnen frisätts genom axeln?
snabbare andning och vidgad luftrör = mer syre till blodet = ökad cellmetabolism och energi som cellerna kan använda sig av
ökad puls och blodtryck = mer blod till musklerna.
binjuremärgen frisätter både adrenalin (80%) och noradrenalin (20%)
beskriv (enbart modellen) av långtidseffekter av stress (höga kortisolnivåer)
ond spiral, ond cirkel
långvarig stress - ökad kortisolutsöndring – förstöring av neuron i hippocampus —- färre neuron i hippocampus —- försämras förmåga att stänga av kortisol utsöndring — ännu mer kortisol osv.
förklara i detalj hur modellen för effekterna av långvarig stress (den onda cirkeln)
Kortisolnivåerna regleras vanligtvis av hippocampus, men om dessa nivåer förblir förhöjda eftersom en stressframkallande situation vidmakthåller, skadar kortisol så småningom hippocampus, vilket minskar dess storlek. Den skadade hippocampus kan då inte göra sitt arbete med att minska nivån av kortisol. Således skapas en ond cirkel där hippocampus genomgår progressiv degeneration och kortisolnivåerna inte kontrolleras. Oavlastad stress främjar överdriven frisättning av kortisol, vilket skadar hippocampus neuroner. De skadade neuronerna kan inte upptäcka kortisol och kan därför inte signalera binjuren att sluta producera det. Den resulterande återkopplingsslingan förbättrar kortisolutsöndringen, vilket ytterligare skadar hippocampus neuroner. (Man har studerat detta på djur, men inte säker på människor, men vi har en liknande funktion).
vad finns det för långtidseffekter av stress som resulterar av den onda cirkeln? nämn 7 stycken olika.
- metaboliska störningar (ökad blodsocker, övervikt, diabetes typ 2)
- hjärt och kärlsjukdommar (pga ökat blodtryck)
- sämre immunförsvar
- problem med mag/tarm-system
- ökad risk för depression och ångest
- kognitiva nedsättningar (minne, koncentration, sömn, utmattning)
- hormonella störningar (menscykeln, såvrt att bli gravid, minskad sexlust)
varför tänker man att vi har utvecklat snabba och långsamma banor i hjärnan/kroppen?
De snabba vägarna har utvecklats för att ge oss omedelbara, automatiska reaktioner i potentiellt farliga eller viktiga situationer, vilket är avgörande för överlevnad. Den snabba vägen möjliggör en reflexmässig respons, som att hoppa undan från ett hot utan att behöva tänka på det, vilket sparar tid och minskar risken för skada.
De långsamma vägarna, å andra sidan, möjliggör mer komplex och medveten bearbetning av information, vilket är viktigt för att kunna anpassa våra handlingar efter mer nyanserade och långsiktiga mål. I en mer utvecklad samhällsmiljö, där omedelbara reaktioner inte alltid är lämpliga, är det viktigt att kunna göra övervägda bedömningar.
det är problematiskt och fel att kalla amygdala för hjärnans rädslocenter, då det är flera andra hjärnregioner involverade i emotionella och rädsloprocesser. men vad är någonting som amygdala faktiskt kan göra helt själv?
Amygdalan kan helt på egen hand lagra grundläggande rädsloassociationer, som att ett specifikt ljud är kopplat till fara, utan att några andra hjärnregioner behöver vara involverade.
