Ångest och stress

Question 1

är ångest bra eller dåligt?

Answer 1

Både rädsla, ångest och stress är bra att kunna ha! En tumregel från evolutionen är följande: om något biologiskt finns hos nästan alla - så hjälper det att hålla en levande.

Huvudproblemet idag är kronisk stress orsakad av den moderna livsstilen

Question 2

vad är stress?

Answer 2

den mobilisering av resurser som görs frö att hantera olika typer av krav. Stressreaktionen är ändamålsenlig och i de allra flesta fall inte farlig.

Question 3

när är det som stress får negativa konsekvenser, och blir något farligt för indivden?

Answer 3

när en stressbelastning överskrider förmågan att psykologiskt och fysiologiskt hantera den.

Question 4

ge exempel på en mekanism i den mänskliga kroppen som liknar en termostat, alltså att den försöker att hålla en nivå konstant (homeostas)

Answer 4

stressystemet

en stor samling av olika mekanismer som håller konsant många olika fysiologiska nivåer.

Question 5

vad innebär allostas? hur kan det kopplas till stressystemet?

Answer 5

att upprätthålla balans i ett system kräver förutseende justeringar av nivåer.

stressystemet kan också aktiveras anticipatoriskt inför förväntade påfrestningar.

om du ska fly från ett lejon lyckas du bättre om du redan har förhöjda adrenalin och blodsockernivåer innan du börjar springa

Question 6

ge exempel på hur homestas reglerar kroppstemperaturen

Answer 6

Huden känner av värme
Info når hypotalamus som signalerar till svettkörtlarna att producera svett som kyler ned kroppen

Huden känner av kyla
Info når hypotalamus som signalerar till blodkärlen att dra ihop sig, vilket leder till att musklerna börjar darra, vilket skapar friktion vilket leder till värme.

Question 7

vad är grundläggande skillnad mellan rädsla och ångest? Hur skiljer de sig i hjärnan?

Answer 7

Rädsla är en grundemotion som orsakas snabbt av stimuli som man exponeras för. Amygdala är viktig

Ångest är en sekundär emotion som orsakar framförallt av tankar. Pga detta innebär ångest ett bredare nätverk i hjärnan mellan kortex och amygdala.

rädsla är kopplat till specifika stimuli och konkreta farliga situationer där faran är uppenbar. ångest är relaterat tull riskbedömningar i situationer där faran är osäker. ångest behöver inte handla om specifika stimuli (GAD)

Question 8

ge kort några ord som sammanfattar rädsla, ångest och stress

Answer 8

rädsla: akut, specifik, primär emotion
ångest: mer långvarig, mer diffus, sekundär emotion
stress: ett generellt system för att hålla kroppen i balans och vid liv.

Question 9

vad är panikångest?

Answer 9

en typ av ångest där upplevda möjliga hot triffar en flyktreaktion. Attackerna handlar om om rädsla men ångesten upprätthåller själva störningen.

Question 10

vad krävs det för att vi ska upplevda ångest/rädsla?

Answer 10

värdering (appraisal av en situation)/tolkning.

• alla blir inte rädda vid farliga situationer
• Diffus ångest (free-floating anxiety) - utan specifik orsak.

Question 11

vad är det autonoma nervsystemet, vilka två delar består de av och vad betyder autonomt?

Answer 11

Autonom beyder att man inte medvetet styr över den. (Det går dock att lära sig att styra till viss del - potträning är ett exempel).

sympatiska: “fight or flight)
- också tend and befriend

parasympatiska: “rest and digest”

Question 12

vad gör sympatiska vs parasympatiska i olika delar av kroppen

Answer 12

para:
pupil dras ihop
salivproduktion stimuleras
hjärtfrekvens sänks
stimulerar matsmältning

symp:
pupil vidgas
salivproduktion hämmas
hjärtfrekvens höjs
matsmältning stängs av

Question 13

vad är amygdala för struktur?

Answer 13

amygdala är en liten struktur i limbiska systemet med nära kopplingar till hippocampus.

Question 14

vilka typer av processer är amygdala involverad i?

Answer 14

processer som avgör om stimuli är farliga eller är emotionellt viktiga. den är involverad i emotion och agression.

Question 15

vilka människor tenderar att ha en överaktiv amygdala

Answer 15

människor med ångestsjukdomar och fobier.

Question 16

när det kommer till perceptionsbearbetning så finns det två olika vägar i hjärnan: en snabb och en långsam. vilka är dessa?

Answer 16

snabb väg: stimuli - amygdala - emotionell respons

långsam väg: stimuli - sensorisk kortex - amygdala - emotionell respo

Question 17

när det kommer till stressreponser så finns det två olika vägar i kroppen: en snabb och en långsam. vilka är dessa?

Answer 17

SAM-axeln (snabb - direkt)
(sympathetic-adrenal-medullary)

1.hypotalamus signalerar genom ryggmärgen
2.den sympatiska delen av ANS aktiveras för att stimulera binjuremärgen
3.binjuremärgen utsöndrar epinephrine ut i blodet
4.epinephrine aktiverar kroppens celler, endokrina körtlar och hjärnan

epinephrines i blodet (även kallad adrenaline-rush) förbereder kroppen för plötslig intensiv aktivitet (som att springa snabbt). epinephrine stimulerar cell metabolismen, och förbereder kroppens celler för handling.

HPA-axeln (långsam - minuter eller timmar)
(hypothalamic-pituitary-adrenal)

1. hypotalamus utsöndrar CRH till hypofysen
2. hypofysen utsöndrar ACTH vilket har effekter på binjurens kortex
3. binjurens kortex utsöndrar kortisol in i blodomloppen
4. kortisol aktiverar kroppens celler, endokrina körtlar och hjärnan

Kortisol har många funktioner, inklusive att stänga av alla kroppssystem som inte omedelbart krävs för att hantera en stressor. Till exempel stänger kortisol av insulin så att levern börjar frigöra glukos, vilket tillfälligt ökar kroppens energitillförsel. Det stänger också av reproduktiva funktioner och hämmar produktionen av tillväxthormon. På så sätt koncentrerar den kroppens energi på att hantera stressen.

Question 18

vilken effekt får aktivering av HPA axeln i slutändan? när är effekten som starkast?

Answer 18

• peakar inom 10 minuter efter stressen initierats.

engagerar energireserver från bla levern genom utsläpp av glucocorticoider (kortisol) som triggar frisläppning av socker.

Question 19

vilken effekt får aktivering av SAM-axeln i slutändan? vilka två ämnen frisätts genom axeln?

Answer 19

snabbare andning och vidgad luftrör = mer syre till blodet = ökad cellmetabolism och energi som cellerna kan använda sig av

ökad puls och blodtryck = mer blod till musklerna.

binjuremärgen frisätter både adrenalin (80%) och noradrenalin (20%)

Question 20

beskriv (enbart modellen) av långtidseffekter av stress (höga kortisolnivåer)

Answer 20

ond spiral, ond cirkel

långvarig stress - ökad kortisolutsöndring – förstöring av neuron i hippocampus —- färre neuron i hippocampus —- försämras förmåga att stänga av kortisol utsöndring — ännu mer kortisol osv.

Question 21

förklara i detalj hur modellen för effekterna av långvarig stress (den onda cirkeln)

Answer 21

Kortisolnivåerna regleras vanligtvis av hippocampus, men om dessa nivåer förblir förhöjda eftersom en stressframkallande situation vidmakthåller, skadar kortisol så småningom hippocampus, vilket minskar dess storlek. Den skadade hippocampus kan då inte göra sitt arbete med att minska nivån av kortisol. Således skapas en ond cirkel där hippocampus genomgår progressiv degeneration och kortisolnivåerna inte kontrolleras. Oavlastad stress främjar överdriven frisättning av kortisol, vilket skadar hippocampus neuroner. De skadade neuronerna kan inte upptäcka kortisol och kan därför inte signalera binjuren att sluta producera det. Den resulterande återkopplingsslingan förbättrar kortisolutsöndringen, vilket ytterligare skadar hippocampus neuroner. (Man har studerat detta på djur, men inte säker på människor, men vi har en liknande funktion).

Question 22

vad finns det för långtidseffekter av stress som resulterar av den onda cirkeln? nämn 7 stycken olika.

Answer 22

1. metaboliska störningar (ökad blodsocker, övervikt, diabetes typ 2)
2. hjärt och kärlsjukdommar (pga ökat blodtryck)
3. sämre immunförsvar
4. problem med mag/tarm-system
5. ökad risk för depression och ångest
6. kognitiva nedsättningar (minne, koncentration, sömn, utmattning)
7. hormonella störningar (menscykeln, såvrt att bli gravid, minskad sexlust)

Question 23

varför tänker man att vi har utvecklat snabba och långsamma banor i hjärnan/kroppen?

Answer 23

De snabba vägarna har utvecklats för att ge oss omedelbara, automatiska reaktioner i potentiellt farliga eller viktiga situationer, vilket är avgörande för överlevnad. Den snabba vägen möjliggör en reflexmässig respons, som att hoppa undan från ett hot utan att behöva tänka på det, vilket sparar tid och minskar risken för skada.

De långsamma vägarna, å andra sidan, möjliggör mer komplex och medveten bearbetning av information, vilket är viktigt för att kunna anpassa våra handlingar efter mer nyanserade och långsiktiga mål. I en mer utvecklad samhällsmiljö, där omedelbara reaktioner inte alltid är lämpliga, är det viktigt att kunna göra övervägda bedömningar.

Question 24

det är problematiskt och fel att kalla amygdala för hjärnans rädslocenter, då det är flera andra hjärnregioner involverade i emotionella och rädsloprocesser. men vad är någonting som amygdala faktiskt kan göra helt själv?

Answer 24

Amygdalan kan helt på egen hand lagra grundläggande rädsloassociationer, som att ett specifikt ljud är kopplat till fara, utan att några andra hjärnregioner behöver vara involverade.

Question 25

den här frågan handlar om hur vi lagrar rädsloassociationer i minnet.

hur samverkar amygdala och hippocampus för att lagra rädsloassociationer? vilken roll har olika delar av kortex?

Answer 25

Enkla associationer verkar kunna lagras i amygdala, men hippocampus lagrar länken till sammanhanget där associationen skedde.

olika delar av kortex:

Minnena lagras även i
cortex i samma nätverk som den modalitet som var viktigast för att ha skapat den emotionella komponenten. Har vi blivit rädda för ett ljud så finns delar av minnet i audiocortex, om det var visuellt, bildades minnen i syncortex etc.

Ångest och hur vi tänker och predicerar kring rädsla är sannolikt mer komplexa minnen som också är beroende av kognitiva delar i frontalloben

Question 26

amygdalan har man sett är viktig för rädslobetingning, hur har man sett det?

Answer 26

experiment på rädslobetingning man såg att:

1. patient utan amygdala klarar inte av rädslobetingning, men minns sambandet
2. patient utan hippocampus klarar av rädslobetingning men minns inte sambandet
3. patient utan amygdala och hippocampus kan inte rädslobetingas och minns inte heller sambandet.

Question 27

S.M är en kvinna utan amygdala. Vad fick det för effekter på henne att hon inte hade det

Answer 27

1. SM upplevde inte rädsla, men förstod när andra brukar bli rädda.
2. rädslobetingning fungerar inte

3 problem med rädsloinlärning, varit offer för många brott.

SM visar oiss att om man inte kan lära sig att bli rädd så kommer ingen rädsloreaktion.

Question 28

ge två exempel på hur man skulle kunna känna rädsla utan en amygdala

Answer 28

1. personer med skador på amygdala (inkluvise SM) kunde uppleva panik om de andades in Co2, vilket tyder på att vi kanske har olika larmsystem för inre och yttre hot
2. “instructed fear paradigm” (där man gör folk rädda genom att förklara att något dåligt kommer hända), hittade tydlgt bevis för aktivering i frontalloben, men ej i amygdala. (Dock tveksam metod)

Question 29

hur behandlar man ångest och rädsla

Answer 29

man försöker släcka ut fobin genom exponeringsterapi

Question 30

även om man kan exponeras för en fobi och på så sätt bli av med den så kan man få tillbaka sin rädsla. ge två exempel på sådana situationer.

Answer 30

1. Spontan återhämtning
   (Rädslan kan återkomma en tid efter behandlingen är avslutad och patienten
   är problemfri)
2. Renewal
   (Om inre miljö skiftas: State-dependent learning. Koffein.
   Om yttre miljö skiftas: Test i olika rum]

Question 31

vad kan vi säga om rädslominnen och exponeringsterapi eftersom att vi vet att rädsla kan komma tillbaka även efter exponering?

Answer 31

Eftersom att rädslan ofta kommer tillbaka så vet vi att exponering inte tar bort det ursprungliga rädslominnet. Exponeringen verkar istället skapa ett rivaliserande säkerhetsminne. Tyvärr verkar det rivaliserande säkerhetsminnet vara mera kontextspecifikt än rädslominnet. Alltså det fungerar bra att närma sig en spindel när man är hos sin terapeut, men sämre när man är hemma i sitt hus.

Question 32

Ångest kan existera utan tydlig medveten trigger. Man kanske bara drack för mycket kaffe. Man kan också förklara
denna diffusa ångesten med en annan mekanism: samspelet mellan amygdala och hippocampus, förklara detta.

Answer 32

Stress frigör stresshormoner såsom kortisol. Dessa hormoner kan störa minneslagring i hippocampus. Men de lämnar amygdala-baserade känslominnen intakta. Detta leder till att din amygdala kommer ihåg
rädslodelen (kopplingen med stimulit), men din hippocampus kan inte komma åt “varför” delen. Detta
leder till ångest utan medvetna triggers.

Question 33

vad är en typisk stressrelaterad sjukdom? vilken typ av situation stressas vid mest av

Answer 33

magsår

förutsägbart oförutsägbart är sämst för stress. Exempelvis när blitzen började WW2 i London så ökade magsår mycket. Men de ökade mest i
förorten där det var färre bomber (mindre
förutsägbart alltså), och de minskande igen efter
bara tre månader.

Question 34

vad är anticipatorisk stress?

Answer 34

en reaktion på förväntade stressorer.

Aktiveras innan den faktiska stressoren inträffar och kan vara lika intensiv som akut stress. HPA-axeln aktiveras preventativt och sympatiska kan förbereda sam-axeln.

Har utvecklats för att öka prestationsförmågan vid kortsiktiga utmaningar och är en normal del av stressystemet. Men för mycket anticipatorisk stress kan leda till kronisk aktivation som sliter på kroppen.

Question 35

vad finns det för kritik mot seratonin hypotesen? alltså att SSRI är bra för att man tänker att seratoninsystemet är viktigt för depression och ångest.

Answer 35

1. inget bevis på att depression orsakas av låga koncentrationer av seratonin.
2. (serotonin blockar transportören) transportör-data är tvetydig och antyder snarare att mer seratonin ger depression.
3. Är effekten av SSRI bara en farmakologisk effekt eller beror effekten på
   positiva förväntningar eller interagerar medicinen med psykologiska
   faktorer som t ex positiv förväntan?

Question 36

vad är bäst vid social ångest, SSRI eller KBT?

Answer 36

SSRI funkar men KBT kan anses bättre eftersom det har något högre
effektstorlek, har mindre bieffekter, och effekten varar faktiskt längre

Question 37

vad är emotionsreglering? vilka funktioner är viktiga för emotionsreglering, och vilka grupper är det som är sämre på detta som ett resultat?

Answer 37

Emotionsreglering: förmågan att kontrollera sina emotioner i syfte att uppnå ett långsiktigt mål.

Nära kopplat till excekutiva funktioner och därmed många delar i frontalloben.

Barn och folk med ADHD har svårt.

Question 38

vilka två olika teorier för emotionsreglering finns?

Answer 38

• Hedonisk – öka njutning och minska smärta
• Instrumental- öka förväntade vinster. Använda regleringen som ett verktyg för att
  uppnå mål (ex. llska kan ge ökade fördelar om man kan ta en viktig konfrontation)

Question 39

amygdala moduleras av…..

Answer 39

frontalloben.

amygdala skapar alltså rädsloreaktioner som frontalloben kan modulera.

Question 40

vilken del av frontalloben är viktig för emotionsreglering? vad kan hända om man skulle få skador här, såsom phineas cage fick?

Answer 40

orbitofrontalkortex

skador kan ge:
- personlighetsförändringar
- försämrad impulskontroll

• svårigheter att känna igen och förstå emotionell
  information
• svårigheter att förstå emotionella konsekvenser

Question 41

hur kan man hantera ångest och stress på ett konstruktivt sätt?

Answer 41

*En råtta som får slumpmässiga elstöt får magsår (stress).

• Men en råtta som får gnaga efter stöten får färre magsår.
• En beteendesutlopp för frustration minskar stress

exempelvis: Beteende för att lösa problemet är en skyddsfaktor
för sambandet mellan klimatångest och depression

för att kunna hantera stress och ångest behöver man alltså har ett beteende där man kan få utlopp för den.