Sensomotorik och perception Flashcards
Efferenta
Afferenta nervbanor
afferenta - för in information
efferenta - skickar ut information
Motoriska systemets hierarkiska struktur
- motoriska områden i pannloben
- basala ganglierna
- cerrebellum
- hjärnstammen
- ryggmärgen
- motoriska neuroner som skickar signaler till muskler
Lateralisering
afferenta och efferenta byter sidor i hjärna/ryggmärg
Beroende på sinne byter de vid olika ställen
cortical control of movement
prefrontala kortex - planerar rörelse
Premotor cortex - förbereder rörelse, ex programmera tal
primary motor cortex - ger specifika instruktioner till musklerna
- kan förmedlas genom pyramidala eller extrapyramidala banor
Basala gangliernas roller i rörelse
- förbereder genomförandet av frivilliga rörelser
- samordnar olika delar av komplicerade rörelser
- kontrollerar styrkan hos rörelser
- viktiga för motorisk inlärning
Skador på basala ganglierna
Hypokinesi
1. akinesi - svaghet i genomförande av rörelse
2. tremor - parkinsons (kan inte genomföra självinitierade rörelser)
Hyperkinesi
(skada på striatum -> för mycket rörelse)
1. chorea - ofrivllig ryckningar (tourettes)
2. atetos - vridande okontrollerade rörelser (CP)
Hjärnstammens roll i rörelse
hjärnstammen kärnor bestämmer aktiveringsberedskapen hos hela systemet
Förser oss med subrutiner som förenklar motorisk kontroll
Pyramidala banor
Motor kortex -> lägre motor neuron -> muskler
- väg för frivilliga rörelser
- flest fibrer lateraliserar i medulla
Extra-pyramidala banor
Hjärnstam -> lägre motor neuron -> muskler
- väg för kroppsorientering + viss reflexer
- från hjärnstammen (kortex kan ge input)
- fibrer korsar inte
Cerrebellums roll i rörelse
- programmerar rörelse
- inlärning av nya motoriska färdigheter
- den stora samordnaren (aktivitet mellan strukturer)
- reglerar rytmiska rörelser (ex: gå) - fin justera
- centrum för forward modells (predicera rörelse)
Sinnens funktion
upptäcka och lokalisera saker i vår omvärld
Sinnesreceptorer
Är kanaler mellan yttre och inre
Fångar upp och omvandlar “energiformer” till nervimpulser
Finns olika slag receptorer för olika sinnen
Sensorisk kodning
Kodar in:
- plats (anatomisk kodning)
- typ av receptor
- egenskaper hos nervimpulser (temporal kodning)
Känsel
- sensoriska neuron aktiveras av beröring -> når ryggmärgen
- färdas upp till hjärnan
- känselbanan byter sida antingen direkt i hjärnstammen eller i medulla
- sorteras i thalamus
- tolkas i hjärnbarken - somatosensoriskbark
Hörsel
Örats process:
1. ytterörat fångar upp ljudvågor
2. dessa leds in mot trumhinnan som sätts i svängning
3. svängningarna sätter hörselben i rörelse och via dom överförs rörelse till
4. vätskan i innerörat
5. vätskan rörs mot ett membran som triggar små hårceller att böjas
6. vilket gör att rörelsen omvandlas till nervsignaler
7. som åker genom hörselnerv till hörselbarken
Auditory pathways
Örat -> hjärnstam/thalamus -> A1
hjärnstamm - primitiv analys
A1 - grundlig analys, gör ljud till percept
Syn
- ljus bryta av hornhinnan och linsen
- och projiceras på näthinnan och gula släcken
- fotoreceptorer omvandlar ljusenergin till nervimpulser och skickar signaler via axon i synnerven
- nervsignaler passerar synnervkorsningen
- vidare till geniculate body
- och till occipitala kortex där signaler bearbetas och tolkas.
Syn - synnerven
- ljus träffar baksidan av retina och sprider
- till fotoreceptorer (stav o tapp) som startar fotokemisk reaktion
- reser till bipolära celler (brygga till ganglion celler) och amokrina celler /förfinar output från fotoreceptorer)
- informationen kommer till ganglion celler
- reagerar på olika egenskaper hos det visuella stimulit
receptiva fält
det område av synfältet som exiciterar eller inhiberar celler i visuella systemet.
För synreceptor = den punkt som ljuset kommer ifrån
för visuella celler längre upp = inputcellerna samlade fält.
vad gör primära synbarken (V1) ?
tar emot info från laterla geniculate nucleus och är det område där första steg av visuell bearbetning sker
vad gör V1 och V2?
behandlar färg, form och rörelse simultant medan efterkommande områden i synfältshierarkin är mer specialiserade:
enkla celler
komplexa celler
end stop celler
trikromatiska teorin
tappar kan reagera på korta (blå), medel och långa (röd) ljusvåglängder.
Dorsala flödet
Where pathway - parietalloben
visuellt guidade rörelser
vid skador kan föremål identifieras men inte vart de befinner sig
Ventrala flödet
what pathway - temporalloben
objektigenkänning
vid skador kan objekts plats ses men inte vad det är
