Minne

Question 1

Hur kan det mänskliga minnet beskrivas?

Answer 1

All information lagras inte
Subjektivt
Dynamiskt
Har central uppgift att svara: vad ska jag göra nu?

Question 2

Funktionell plasticitet

Answer 2

Synaps aktivitet kan ändras när vi minns saker.
Neurogenes kan ske då vi befinner oss i stimulerande miljö.

Question 3

Strukturell plasticitet

Answer 3

Neuron kan nybildas och synsapser kan nybildas.
En musikers inlärda fingerfärdigheter kan leda till att hand-delen i motorbarken tar större aktivitet och område i hjärnan.
Hippocampus större hos mer erfarna taxichaufförer.

Question 4

Neurotropic factors

Answer 4

Bidrar till att vi kan bilda långtidsminnen, neuron kan överleva och synapser bildas.
Miljö stimulans -> ökar produktion av dessa peptider.

Question 5

Hippocampus del för minne

Answer 5

Händelseminnen (ex barndomsminnen)
- även kortex områden run tom

Question 6

Amygdala del för minne

Answer 6

Emotionella minnen
Betingade emotionella minne - operant

Question 7

Cerrebellum del för minne

Answer 7

Betingade motoriska minnen
- reflexmässiga

Question 8

Motorområden del för minne

Answer 8

Färdighetsminnen
Procedurminne

Question 9

Prefrontala kortex för minne

Answer 9

Arbetsminne
- även parietalloben är viktigt för detta

Question 10

Hur är arbetsminnet organiserat?

Answer 10

Centrala exekutiven: Riktar/kontrollerar uppmärksamheten och sållar bort irrelevant information

Fonologiska slingan: Tillfällig lagring och uppdatering (tyst repetition) av tal- eller ljudbaserad information (t.ex. ord, siffror)

Visuospatiala skissblocket: Komplement till fonologiska slingan. Tillfällig lagring av visuell och spatial info; ”inre bilder”

Episodisk buffert: Överföring och framplockning av info till/från episodiska långtidsminnet. Kopplar samman minne-medvetande.

Question 11

Hur är långtidsminnet organiserat?

Answer 11

Deklarativt minne: Minnen man kan berätta om för andra (kan uttryckas i tal och skrift).
Motsats: Icke-deklarativt minne

Explicit minne: Medvetet minne - kräver medveten enring
Implicit minne: ”Omedvetet” minne - aktualiseras på ett automatiserat sätt utan att kräva medveten erinring

Question 12

Icke associativa minnen

Answer 12

Habituering: beteenderesponsen minskar över tid och upprepad stimulering

Sensitering: kraftfull stimulering ger upphov till en intensifierad respons på all annan efterkommande stimulering

Question 13

Associativa minnen

Answer 13

Betingning

Question 14

Procedurminne

Answer 14

Ett implicitminne, icke deklarativ
- behöver ej fundera över när de lärt sig något för att utföra det
- ex cykla

Question 15

Episodiskt minne

Answer 15

Deklarativa och explicita
Händelseminne
avgränsbara i tid och rum och är personliga

Question 16

Semantiskt minne

Answer 16

Deklarativa och implicita
Fakta kunskaper

Question 17

Perceptuellt minne (PRS)

Answer 17

Implicit minne och icke deklarativt
Framför allt visuella perceptet som är studerat
Igenkänning av ett visuellt objekt innebär att
stimulusinformation (perceptet) matchas mot
minnesinformation
- Man inser direkt vad man ser och vad objekten har för funktion.

Question 18

Tullving vs Squire

Answer 18

Tulvingmodell
- psykologisk modell
- fylogenetisk =tittar på arv
ontogenetisk = inlärt

Squire
- neurologisk modell
- deklarativt ( hippocampus beroende)
- icke deklarativt (hippocampus oberoende)

Question 19

Retrograd amnesi

Answer 19

Drabbar tiden före debuten av amnesin
Minns inte vad som hänt innan olyckan/trauman

Question 20

Antereograd amnesi

Answer 20

Kan inte lägga nya saker på minnet
Kan minnas gamla saker

Question 21

Minnestyper vid antereograd amnesi:

Answer 21

Drabbade minnestyper:
Episodiskt minne
Semantiskt minne (?)

Intakta minnestyper:
Arbetsminne (bevis: sifferrepetition)
Procedurminne (bevis: “Rotary task” o.d)
Perceptuellt minne (bevis: priming)

Question 22

Var sitter långtidsminnet (konsolidering)?

Answer 22

Hippocampus överför information från närminnet till fjärminnet.
hippocampus placerar ut deklarativa minnen i hjärnan där de konsolideras

Question 23

Standrad model av konsolidering

Answer 23

episodiska minnen blir hippocampus oberoende efter konsolidering

Question 24

Multiple trace theory

Answer 24

Episodiska minnen är alltid beroende av hippocampus

Question 25

Var sitter episodiska minnet?

Answer 25

Fördelade över stora delar av neokortex
inkodning och framplockning är samspel mellan prefrontala kortex och temporalloben/hippocampus

Question 26

Var sitter semantiska minnet?

Answer 26

inkodning: vänster frontallob
Framplockning: temporalloben i vänster hemisfär

Kan ge specifika aktiveringsmönster beroende på typ av information.

Question 27

Var sitter procedur minnet?

Answer 27

“motorområden”
(motor hjärnbark, basala ganglierna, cerrebellum, parietalloben)
Beingade: cerrebellum

Question 28

Var sitter perceptuellt minnet?

Answer 28

Det perceptuella minnet innefattar visuell information och delar såsom:
What pathway - occipotetemporal
Where pathway - parietalloben

Question 29

Ansiktsigenkänning

Answer 29

Gyrus fusiform, del av what pathway.
- finns specialiserade neuron för ansiktsigenkänning

Question 30

Delar av hjärnan för arbetsminnet

Answer 30

Prefrontala och parietalla kortex = viktiga för arbetsminnet.

Centrala exekutiven: Dorsolaterala prefrontalkortex samt anteriora gyrus cinguli.

Fonologiska slingan: Frontal aktivering vid uppdatering/repetition. Parietal aktivering: vid
lagring. Vänstersidigt i bägge fall.

Visuospatiala skissblocket: Visuell info (ex: hur ett ansikte ser ut): Inferiora temporalkortex.
Spatial info (ex: var ansiktsbilden var placerad): Parietalkortex

Episodisk buffert: Samråd med centrala exekutiven dvs. frontala områden

Question 31

Spatialt minne

Answer 31

Är hippocampusberoende
- ex på taxichaufförerna

I hippocampus finns platsceller som är neuron som avfyras på specifika platser

I enthorinal cortex finns rutnätsceller (Aktiveras i funktionella moduler – sexkantigt rutnät – när man rör sig i rummet ), huvudriktningsceller (aktiveras då huvudet vrids åt ett visst håll) och gränsceller (aktiveras i yttre gränser eller “väggen”)