Seminarium - Begrepp Flashcards
Formella och informella grupper
Skolklassen, arbetslaget eller föreningsstyrelsen är exempel på formella grupper. Här får sällan relationer och socialt samspel störst utrymme. Vad gruppen ska åstadkomma är det viktiga. Informella grupper kan uppstå spontant, till exempel ett gäng vänner eller en kamratstudiecirkel.
Ingrupp och utgrupp (vi och de)
Ingrupp är den grupp som en individ eller ett subjekt tillhör, utifrån dennes position. Andra grupper, där individen inte är del av, benämns i dessa sammanhang med utgrupp.
Om man till exempel tillhör supportrarna för ett visst fotbollslag, är gruppen av supporters till samma fotbollslag ens ingrupp, och andra supportergrupper i förhållande till denna är utgrupper.
Exempel på ledarskap och ledarstilar
Auktoritär: Centraliserad beslutsstruktur, tydlig egen vision och lyssnar därmed inte alltid på andra.
Demokratisk: Tar in allas perspektiv, respekterar majoritetens synsätt
Låt gå-ledaren: engagerar sig inte så mycket, utan låter deltagarna själva komma på lösningarna på sina problem och överlåter åt dem att se till att allt går rätt till.
Roller och rollkonflikter
En roll är det sociala beteende som förväntas av en individ utifrån dess sociala position inom en viss social kontext.
Rollkonflikter uppstår då förväntningarna på två, eller flera, roller som man antagit sig inte går ihop. Om man har flera sociala olika roller mot vilka det riktas olika förväntningar som strider mot varandra, innebär detta motstridiga krav och rollosäkerhet kan uppkomma. Dessa konflikter kallas inter-rollkonflikter.
Den andra formen av rollkonflikt är intra-rollkonflikten, vilken innebär att en person i en och samma roll möter flera olika förväntningar om vad som är dennes rätta rollbeteende. Exempel på rollkonflikter är bland annat arbetsgivarens och arbetstagarens olika förväntningar på den arbetstagarens roll, konflikter mellan ens roll som förälder och som anställd på ett företag, och konflikter mellan ens egna krav på sig själv och det man i verkligheten lyckas åstadkomma.
Konflikthantering
fixa sen
Attityder
En attityd är en generell inställning till något eller någon. Till skillnad från din personlighet så antas dina attityder till stor del vara inlärda och påverkas alltså till stor del av ditt sociala liv och är därför av intresse för socialpsykologin. Attityder är övertygelser som är ganska stabila över tid, har en känslomässig dimension och de får dig ofta att agera på ett visst sätt.
Du kan ha attityder mot andra människor, grupper, organisationer, saker, situationer, händelser osv. Du kan alltså ha en attityd gentemot korvstroganoff likväl som mot politiska partier och denna inställning kan sedan få dig att agera på ett visst sätt. Tänk själv. Hur känner du för korvstroganoff? Vilka känslor utlöses när du tänker på den maträtten? Hur agerar du när du får veta att det ska serveras korvstroganoff till lunch?
Attitydförändringar
förändring i hur någon eller några (t.ex. ett helt samhälle), ur ett värderande perspektiv, ser på någon företeelse
T.ex. För att få ner dödstalen i trafiken krävs en attitydförändring vad gäller trafikregler, i synnerhet hastighetsbegränsningar.
Kognitiv dissonans
Kognitiv dissonans är en (obehaglig) känsla som uppstår när man har flera motsägelsefulla idéer samtidigt. Teorin om kognitiv dissonans är att människan har en drift att minska sin dissonans genom att ändra sina attityder, åsikter eller handlingar. Dissonansen minskar genom att människan motiverar, klandrar eller förnekar saker. Kognitiv dissonans är ett av de mest inflytelserika och mest undersökta områdena inom socialpsykologi.
Erfarenhet kan kollidera med förväntningar, som till exempel köparens ånger efter att ha köpt ett dyrt föremål. I ett tillstånd av kognitiv dissonans kan en person känna förvåning, rädsla, skuld, ilska eller genans. Det är vanligt att ha förutfattade meningar och betrakta sina val som korrekta, trots att mycket talar för motsatsen. Ibland kallas fenomenet för att “rättfärdiga sina val”.
En individ som är otrogen mot sin partner kan känna skuld och ånger över sitt beteende men bortförklara detta för sig själv genom att ändra sina attityder kring otrohet. Vid ett val mellan två lika goda eller dåliga alternativ kommer man att försöka övertyga sig om att det man valde var bättre än det andra alternativet, eller det som man håller på att bestämma sig för trots allt är bättre. I daglig mun - “att försöka övertyga sig själv”.
Man strävar alltså efter kognitiv balans och försöker undvika kognitiv dissonans.
Konformitet
Konformitet innebär att en individ anpassar sig till en grupp för att passa in. Detta kan bero på normsystem (normala mönster som människor följer) eller starka auktoriteter (personer som har makt och inflytande över andra) som skapar socialt grupptryck.
T.ex. Solomon Asch’s experiment
Normer
Sociala “oskrivna” regler
Fördomar
En fördom är en sakligt ogrundad uppfattning, det vill säga ett förutfattat antagande om någon eller något, grundat på tillämpning av en stereotyp uppfattning om en grupp som den, eller det, som är föremål för fördomen anses tillhöra.
Social kognition
Hur människor bearbetar, lagrar och tillämpar information om andra människor och sociala situationer. Den fokuserar på den roll som kognitiva processer spelar i sociala interaktioner.
Haloeffekt
Haloeffekt är en psykologisk term och en typ av kognitiv bias som från början beskrevs som att en person/sak tillskrivs flera egenskaper eller prestationer av samma sort.Som begrepp myntades det av Edward Thorndike.
T.ex. en person som anses vara attraktiv, särskild fysiskt attraktiv, har bedömts vara vänligare, mer sällskaplig, mer kompetent och mer framgångsrik än den som anses ha ett mer medelmåttigt utseende.
Företag och annonsörer har kunnat använda kunskaper om fenomenet för att få in mer kunder. Det mest kända exemplet är när annonsörer använder sig av kända personer som visar upp företagets produkter.
Rosenthaleffekten
Rosenthaleffekten, eller pygmalioneffekten, är tesen att elevers resultat blir bättre om lärarnas förväntningar på dessa är höga. År 1968 visade Robert Rosenthal med ett berömt försök hur vi påverkas av våra förväntningar.
