Prov 2 - Biologiska perspektivet

Question 1

Centrala nervsystemet

Answer 1

Omfattar nerverna i hjärnan och ryggmärgen.

Ryggmärgen fungerar som en omkopplingsstation för de nervbanor som löper till och från hjärnan. Det är hjärnan som fattar beslut om när, hur och vilka kroppsdelar som ska röra sig, men en del kroppsrörelser skapas direkt i ryggmärgen.

T.ex. när benet sparkar uppåt då läkaren testar knäreflexen med en reflexhammare. Ryggmärgen aktiverar även omedelbara rörelser vid smärtförnimmelser. T.ex. om du bränner dig, då går informationen inte via hjärnan för att spara tid.

Question 2

Perifera nervsystemet

Answer 2

Den delen av nervsystemet som befinner sig utanför hjärnan och ryggmärgen. Delas in i två olika system, det villkorliga och det autonoma nervsystemet

Question 3

Villkorliga nervsystemet

Answer 3

Är viljestyrt. Sinnesintryck registreras och skelettmuskulaturen styrs via detta system.

Question 4

Autonoma nervsystemet

Answer 4

Styrs inte av vilja, och sköter en annan del av muskulaturen, den glatta muskulatur som har hand om de inre organens aktivitet.

Även det autonoma nervsystemet kan delas in i två delar, det sympatiska och parasympatiska nervsystemet.

Question 5

Sympatiska nervsystemet

Answer 5

Aktiveras när vi hamnar i knipa. Det är en sorts alarmsystem som förbereder organismen för kamp eller flykt. Hjärtats slag och lungornas andning intensifieras för att öka prestationsförmågan då fara hotar.

Question 6

Parasympatiska nervsystemet

Answer 6

I situationer när det är lämpligt att ta det lugnt aktiveras detta system.

Då sänks hjärtats och lungornas aktivitet. Mage och tarmar gör sig redo. Det är med andra ord dags för en god måltid och lite välförtjänt vila för att smälta maten.

Question 7

Hjärnan

Answer 7

Hjärnan kan delas in i hjärnstammen, storhjärnan och lillhjärnan. Inledningen beror på att en hjärna dissekeras i dessa tre delar.

Människans hjärna är den hjärna som i störst utsträckning har förfinats av evolutionen. Jämfört med den övriga djurvärlden kan vi människor skryta med en överlägsenhet när det gäller hjärnans kapacitet.

Den är oerhörd komplex och än idag vet man inte allt.

Question 8

Hjärnstammen

Answer 8

Ryggmärgen fortsätter upp från nacken in i kraniet och övergår i en struktur som kallas hjärnstammen. Det är en mycket primitiv del av hjärnan, den kan liknas vid stammen på ett träd där storhjärnan och lillhjärnan då utgör bladverket.

Hjärnstammen omfattar en viktig omkopplingsstation som heter talamus. All information från våra sinnen, förutom lukt (som går via storhjärnan), färdas via talamus. Luktsinnets information går via den så kallade luktbulben direkt in i limbiska systemet, det gör att lukt lätt kan väcka minnen, vilket vart viktig för överlevnaden.

Hjärnstammen tar även hand om viktiga funktioner i kroppen som hjärtat och andningen. Höga halter av alkohol i blodet kan påverka hjärnstammen, vilket i värsta fall kan orsaka döden då andningen till slut upphör om akut alkoholförgiftning uppstått.

Question 9

Retikulära aktiveringssystemet (RAS)

Answer 9

Del av hjärnstammen, ett diffust nätliknande system som reglerar hjärnans aktivitetsgrad. I olika situationer krävs olika grader av vakenhet.

T.ex. om en väckarklocka ringer krävs en högre nivå av aktivitet för att man ska vakna. Och om du har svårt att somna så är det p.g.a RAS inte reglerar en tillräckligt låg aktivitetsgrad.

Vi kan med hjälp av vår vilja styra aktivitets/vakenhetsgraden. T.ex. krävs olika nivåer av vakenhet för att köra bil jämfört med att åka buss. Om man har koncentrationsproblem är det för att RAS inte är inställt på den nivå som krävs för uppgiften.

Question 10

Storhjärnan

Answer 10

Kallas även för cerebrum. Storhjärnan består av två halvor, som styr varsin halva av kroppen. Sidornas nervtrådar korsar varandra så att de når respektive sida av kroppen från hjärnan.

Hjärnhalvorna förbinds och kommunicerar med varandra genom hjärnbalken, som består av miljontals nervtrådar som gör storhjärnan till en samverkande enhet.

Halvorna är princip identiska men har olika funktioner och specialiteter.

Question 11

Vänster hjärnhalvas specialiteter

Answer 11

Talförmåga, läsförmåga, skrivförmåga & matematisk förmåga.

Duktig på att hantera språk, analysera och organisera.

Question 12

Höger hjärnhalvas specialiteter

Answer 12

Rumslig förmåga, känslor, kreativitet, musikalitet.

Är känslosam, musikalisk & påhittig. Vi använder t.ex. den när vi läser kartor eller hittar väg.

Question 13

Hjärnbalken

Answer 13

Hjärnbalken, corpus callosum, är ett band av nervfibrer som utgör länken mellan de två stora hemisfärerna.

Hjärnbalken förbinder huvuddelen av de båda hjärnhalvornas barkområden med varandra och består av 200 - 800 miljoner nervtrådar som samordnar aktiviteterna i de båda hemisfärerna. Nästan alla områden i hjärnhalvorna är förbundna men det finns undantag, till exempel områden som representerar händer och fötter. Områden som representerar mitten av kroppen har de mest täta förbindelserna eftersom dessa områden kräver interhemisfäriskt samarbete.

Question 14

Lober

Answer 14

Nackloben, tinningloben, hjässloben & pannloben.

Storhjärnan är uppdelad i olika områden som kallas lober, totalt finns 8 stycken, som uppträder i par, med fyra lober i varje hjärnhalva.

(4 olika sorters lober, finns en av varje i varje hjärnhalva)

Skador i dessa lober kan leda till att man t.ex. förlorar förmågan att se/höra trots att ögonen och öronen i sig funkar, men de inte längre har någonstans att skicka informationen till.

Question 15

Nackloben

Answer 15

Syncentrumet.

Informationen ögonen registrerar förs via nervtrådar till detta område med hjälp av hjärnbarken. Den bild som projiceras på näthinnan återskapas då i synbarken.

Den innehåller också t.ex. delar som specialiserar att känna igen ansikten.

Question 16

Tinningloben

Answer 16

Hörselcentrumet.

Det området som hanterar hörseln, som avkodar orden vi hör.

Om ett område med namn Wernickes area skadas, drabbas man av något som kallas sensorisk afasi - man blir orddöv, och förstår inte vad andra människor säger.

Då språkförmågan sitter i den vänstra halvan uppstår endast sensorisk afasi om skadan är till vänster sida i hjärnan. Om Wernickes högra area skadas förlorar man istället förståelsen av melodin i talet. Man kan då inte förstå vilka betoningar som läggs på ord, t.ex. glädje, ilska osv. Personer låter helt enkelt som entoniga robotar.

Skador i den del av tinningloben som bearbetar synen (som kommer från nackloben) kan man inte uppfatta rörelser. Det blir typ som ett spel med 5FPS, det blir snarare stillbilder som byts lite då och då.

Question 17

Hjässloben

Answer 17

Tar emot känselintryck från kroppen.

Språk, resonemang, läsning och avgör höger/vänster

Börjar ovanför nackloben och fortsätter fram till centralfåran (en djup spricka tvärs igenom hjärnhalvornas överdel). Längs med centralfåran finns det sensoriska området som tar emot känselintrycken.

Question 18

Pannloben

Answer 18

Bakre delen av pannloben styr kroppens rörelser, skador här orsakar därför förlamningar.

Man kan med hjälp av centralfåran rita en karta över kroppen, där det är lätt att peka ut vilken del av pannloben som ger kommandon till vilken kroppsdel.

Över tinninglobens Wernickes area sitter pannlobens Brocas area, här sitter pannlobens språkförmåga - det som ger en möjlighet att tala. Skador i vänster halva gör det svårt att tala, och det blir trögt och telegramliknande. Skada i höger halva orsakar mer robotliknande tal, utan melodi.

Främre delen av pannloben är tänkandets centrum, här befinner sig den “mänskliga intelligensen”, det som ger möjligheten att resonera, problemlösa osv.

Nedre delen av pannloben är där våra känslor kontrolleras, det är också här vår impulskontroll sitter. Den får dig att tänka dig över konsekvenser osv, så att inte dina impulser bara styr.

Lobotomin var/är ett ingrepp som skulle bota depression genom att kapa förbindelsen mellan pannlobens hjärnbark och en djupare struktur. Men livskvaliteten blev oftast försämrad, och känslor som glädje och sorg raderades.

Question 19

Centralfåran

Answer 19

Skiljer pann- och hjässloben, sitter mitt på hjärnans superiora yta.

Question 20

Hjärnbarken

Answer 20

Även kallad cortex, består av storhjärnans skal. Lager av 3-6 m.m. tjock ansamling av nervcellkroppar, och är det senaste i hjärnan som tillkommit under evolutionen.

Tar hand om kroppens mest avancerade funktioner. Bakre delen är mottagare av syn-, känslo- och hörselintryck, medans fronten är verkställande och viktig för ens personlighet.

Hjärnbarkens yta har vuxit allt större i takt med hjärnans utveckling, och skallbenet har inte följt med, därför har hjärnans yttre det utseende det har.

Question 21

Grå & vit substans

Answer 21

Hjärnbarken består av en grå hjärnsubstans, och innanför finns vit substans. Vita färgen är p.g.a de nervtrådar som finns innanför hjärnbarken som är täckta med vita myelinskidor. Dessa nervtrådar förbinder olika delar av hjärnbarken och resten av hjärnan med varandra.

Question 22

Nervcellerna

Answer 22

Kallas även för neuron, hjärnan har mer än hundra miljoner av nervceller, som är hjärnans byggstenar. Under ett normallångt liv förloras ca. 10% av nervcellerna, men nybildning kan också ske.

Precis som andra celler i kroppen har dem en cellkropp med cellkärna som bär individens arvanslag. Varje nervcell kan ha tusentals förgreningar, som är förbundna med andra nervceller, och alla nervceller kan därför skicka och motta signaler. Detta möjliggör kommunikation på en gigantisk skala.

Question 23

Nervcellernas stödceller

Answer 23

Kalls även gliaceller, finns nästan 10x fler än nervceller. De håller nervcellerna på plats och är viktig för ämnesomsättningen i hjärnan.

Question 24

Hur kommunicerar nervceller?

Answer 24

Meddelanden som nervcellerna skickas genom en nervtråd (axon), och signalerna kan vara både aktiverande och hämnande. När nervcellerna sänder dessa signaler “lyssnar” mottagande nervceller, som i sin tur skickar det vidare (de övergår till sändarceller).

Signalen som de kommunicerar med består av en elektrisk impuls som åker genom nervtråden, och ledningen är isolerad med ett fettrik ämne som heter myelin, vilket är varför hjärnan består av så mycket fett.

Välisolerade nervtrådar kan skicka signaler i upp till 360 km/h.

Question 25

Synapsklyftan

Answer 25

Mellanrummet som finns mellan nervcellerna, där s.k. synapserna sitter. Här transporteras informationen istället med hjälp av kemiska substanser, s.k. transmittorsubstanser.

I synapserna kommunicerar nervcellerna genom att sändarcellen duschar mottagarcellen med en substans som mottagarcellen känner igen. Varje synaps är specialiserad så att den bara använder en viss typ transmittorsubstans.

Question 26

Transmittorsubstanser

Answer 26

Hjärnans aktivitet är beroende av dessa. Ämnena är en del av hjärnans språk och fungerar basically som volymknappar, för låga halter riskerar att det viskas så lågt att det inte hörs, och för höga halter leder till fruktansvärt buller.

Question 27

GABA (gamma aminosmörsyra) & glutaminsyra

Answer 27

GABA - Vanligaste förekommande transmittorsubstansen. Substansen hämmar nervcellerna och har avslappnade verkan, måste finnas för att förhindra kramper.

Glutaminsyra: Stimulerar nervcellerna, krävs för att inte förlamning ska uppstå.

Försvinner balansen mellan dessa ämnen dör vi antingen i kramp eller förlamning.

Question 28

Dopamin

Answer 28

Viktig transmittorsubstans.

Låga halter i systemet basala ganglierna orsakar muskelsjukdomen Parkinsons, medans höga halter leder till muskelsjukdomen Huntingtons, som kännetecknas av ofrivilliga kroppsrörelser.

För höga halter i det limbiska systemet förknippas med schizofreni, en psykisk sjukdom. Höga halter här kan även framkalla lyckokänslor; många droger har verkan här.

Question 29

Spegelneuroner

Answer 29

Avger impulser när vi utför en handling, men också när vi ser någon annan göra en handling. Dessa nervceller “speglar” andras handlingar som om man själv utförde dem. Om du ser någon vara glad kan känslan spridas, om du ser någon skada sig kan du också känna det osv.

Dessa nervceller finns i Brocas area samt i undre delen av hjässloben.

En god förklaring till vår empati.

Question 30

Det limbiska systemet

Answer 30

En bit in i varje hjärnhalva finns en bananliknande struktur som heter limbiska systemet, som är avgörande för minne och känslor. Här finns ett antal kärnor som består av nervcellkroppar (grå substans), dessa kärnor är s.k. subkortikala nervcellskärnor.

Question 31

Amygdala

Answer 31

Struktur (limbiska systemet) som använder sig av transmittorsubstansen noradrenalin.

Detta är hjärnans alarmsystem och håller koll efter signaler som tyder på fara. Utan amygdala hade du inte i sista sekund kunnat undvika en bil som du ser i sista sekunden.

Question 32

Hippocampus

Answer 32

Struktur (limbiska systemet) som är viktigt för minnet, skadas den försvåras möjligheten att lagra nya minnen, då förbindelsen mellan korttidsminnet och långtidsminnet stängs av.

Har tillsammans med mamillarkroppen en central roll vid inristningen av ny information i långtidsminnet.

Question 33

Hypotalamus

Answer 33

Struktur (limbiska systemet) som kontrollerar det autonoma nervsystemet.

Hjärnans överlevnadscentral, kungen över hunger, kamp och flykt, sexualitet.

Question 34

Lillhjärnan

Answer 34

Liten “klump” under nackloben. Likt storhjärnan har den två halvor med en egen hjärnbark, och är viktig för det motoriska systemet.

Lillhjärnan hjälper att koordinera balans och kroppshållning, den hjälper t.ex. att korrigera eventuella avvikelser mellan planerad och utförd rörelse.

Vid stor alkoholpåverkan försvinner basically lillhjärnans samordnande funktion.

Question 35

Serotonin

Answer 35

Serotonin är en signalsubstans som reglerar koncentrationsförmåga, impulskontroll, sömn och sexlust. Gemenskap, samhörighet och trygghet höjer serotoninnivån samt motverkar depressioner. I övrigt anses serotonin vara dopaminets motsats.

Minskad nivå av serotonin skapar rädsla, ångest, nedstämdhet, irritation. Sötsaker, alkohol och narkotika kan förhöja serotoninnivån så att man blir nöjd och euforisk, dessvärre är det även vanligt att man blir depressiv när droger som exempelvis alkohol slutar verka. God sömn är viktig för att hålla produktionen av serotonin på en normal nivå.

https://neuroledarskapipraktiken.se/fa-koll-pa-hjarnkemin/

Question 36

Kortisol

Answer 36

Kortisol är ett stresshormon som frigör energi till kroppen och ökar uthålligheten. Det utsöndras när energinivåerna är låga i kroppen som exempelvis vid svält, eller vid väldigt lång fysisk ansträngning. Kortisol utsöndras också vid tillfällig stress, vid kamp och flykt, vid dålig sömn samt vid lågt blodtryck. Kortvarig stress leder inte till några men, men höga halter av kortisol vid långvarig stress anses kunna försämra minnesfunktionen, koncentrationsförmågan och försvaga immunförsvaret samt hämma uppbyggnad av bindväv och matsmältning.

Question 37

Vad är skillnaden mellan hormoner och transmittorsubstanser?

Answer 37

Både hormoner och transmittorsubstanser fungerar som budbärare i kroppen. Hormoner utsöndras av ett organ eller en körtel och bär med sig information till målceller om att utföra någon särskild uppgift. Signalsubstanser är mer kortvariga budbärare som verkar mellan nervceller.

Question 38

Noradrenalin

Answer 38

Hormon: När kroppen mobiliserar kraft till kamp, försvar eller plötslig alarmberedskap frigörs både adrenalin och noradrenalin. Det är viktigt för vår vakenhetsgrad och ger entusiasm, optimism samt höjer koncentrationsförmågan. Det är även bra för aptiten och reglering av sömn.

Question 39

Adrenalin

Answer 39

Adrenalin är ett stresshormon som frigör extra energi till kroppen vid exempelvis upplevd fara, fysiska utmaningar, psykisk stress och ilska. Energi omfördelas i kroppen och koncentreras till musklerna genom att blodsocker och blodfettsyror höjs. Blodet omfördelas även så att musklerna får mer blodtillförsel medan magsäck, tarmar och hud får mindre blod. Blodtrycket höjs, hjärtat pumpar fortare, syreupptagningsförmågan stegras och graden av vakenhet ökar. Pupillerna vidgas för att förstärka synförmågan. Vi blir uppmärksamma.