Prov 2 - Kognition och minne Flashcards
Perception
Perception, eller varseblivning, är den samling processer i hjärnan som tolkar information från sinnena som föremål, händelser, skrivna och talade ord o.s.v. Inte bara sinnesintryck percipieras; t.ex. tankar och känslor varseblis också. Perception kan leda till upplevelser i medvetandet, men behöver inte göra det.
Komplettering
Man kompletterar intryck för att göra de begripliga, då mycket info kan vara ofullständig.
T.ex. om du kollar på en serie och annat ljud stör, kan du ändå förstå det mesta som sägs. Om Joey fastnar i dörren kan du ändå förstå att det inte bara är ett svävande huvud, men att en kropp också finns bakom dörren.
Vi kompletterar inte enbart genom att fylla i utebliven information i ljud- och synintryck. Synintryck kan leda till att vi föreställer oss ljud och lukter och vice versa. Med andra ord kan ett förhållandevis torftigt stimulus bli till en mångdimensionell upplevelse.
Filtrering
En del information sorteras bort. Måste ske då den oändliga mängden stimuli vi får är för mycket att förstå. För att begripa världen måste antalet intryck minskas. T.ex. kanske du helt missar en person som vinkar till dig om du är fokuserad på något annat.
Du har möjlighet/är ofta tvungen att filtrera för att kunna höra någon du pratar med på t.ex. en fest. Trots filtrering reagerar du däremot direkt om du hör ditt namn någonstans, s.k. cocktailpartyfenomenet. Kan också hända om något annat extremt sägs - det som betyder något och väcker känslor tränger ofta igenom filtreringen.
Motsatsen till filtrering är komplettering.
Gestaltlagar
Är en del av gestaltpsykologin, vilket är en psykologisk inriktning som menar att människan behöver förstå saker som helheter och som försöker beskriva sådana helheter utifrån deras gestaltkvaliteter.
Exempel på gestaltlagar är närhet, likhet, symmetri och slutenhet.
Sensoriskt minne
Sensoriska minnet hör till minnet och är en del av varseblivningsprocessen. Sensoriska minnet tar emot information utan urval, och lagrar information i bara några sekunder. Främst lagras information i form av ljud och bilder och fungerar omedvetet och automatiskt.
Det sensoriska minnet sänder en del av informationen vidare till korttidsminnet för fortsatt bearbetning.
Arbetsminne
Arbetsminnet avser inom kognitiv psykologi förmågan att medvetandehålla och manipulera information under en kortare tidsperiod. Arbetsminnet ses som centralt i förmågor som till exempel språkinlärning, läsförmåga, problemlösning och matematiskt resonerande. Arbetsminnesförmåga korrelerar starkt med flytande intelligens och är en viktig prediktor för akademisk framgång.
Det finns ett flertal modeller av arbetsminnet som skiljer sig åt i olika avseenden, även om de har mycket gemensamt. Psykologerna Akira Miyake och Priti Shah gick 1999 igenom alla modeller av arbetsminnet och föreslog därefter följande definition, (s. 450 i Models of working memory, egen översättning): “Arbetsminne är de mekanismer eller processer som är involverade i styrning, reglering och aktivt upprätthållande av uppgiftsrelevant information som är nödvändig för komplex kognition, både för nya och redan bekanta uppgifter.”
Långtidsminne
Långtidsminnet har till skillnad från arbetsminnet stor kapacitet och minnesbildernas varaktighet är mycket långa. Ett uttryck som används om varaktigheten i långtidsminnet är att minnesbilderna ligger i permafrost. Man har till exempel visat att de minnesbilder som finns kvar tre år efter inlärning också finns kvar efter 30 år.
Processen som leder till ett långtidsminne går i flera steg. För att kunna koda och lagra in nya minnesbilder måste vi först förstå och bearbeta informationen. Vi uppfattar informationen via våra sinnen; syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Ju fler sinnen som är inblandade i minnesprocessen desto lättare blir det att minnas. En lukt kan förstärka minnet av en händelse och man kan själv förstärka en minnesbild genom att till exempel skriva ner något man hör. Den sista delen i processen är framplockningen. Vi behöver kunna hitta informationen och plocka fram den när vi önskar.
Långtidsminnet är inte ett enhetligt minnessystem utan består av flera olika delar som har olika funktion men som samspelar. De mest bekanta långtidsminnessystemen är minnet för händelser (episodiskt minne) och minnet för fakta (semantiskt minne).
Episodiskt minne
Minnet för händelser.
Tack vare detta minne kommer vi ihåg vad vi har upplevt, till exempel människor vi träffat, resor vi gjort eller vad vi åt till frukost i morse. Dessa minnesbilder kan liknas vid dagboksminnen eftersom de är knutna till tid och rum och är unika för varje person. Även om vi delar många upplevelser med andra är vår minnesbild personlig. En händelse som väckt mycket känslor hos oss och som stimulerat flera av våra sinnen blir ett starkt och innehållsrikt minne. Händelsen ifråga är lätt att komma ihåg eftersom det finns rikligt med associationsvägar fram till den.
Semantiskt minne
Minnet för fakta.
Minnet för fakta kan beskrivas som vår inre uppslagsbok. I detta minne finns våra allmänna kunskaper lagrade, till exempel namn på länder och personer, kunskap om vad ord betyder samt tidpunkt för offentliga händelser. Kännedom om olika regler och lagar återfinns också i faktaminnet. Till skillnad från händelseminnet är minnet för fakta opersonligt och delas av människor med liknande kulturell och utbildningsmässig bakgrund.
Procedurminne
Färdighetsminnet.
Färdighetsminnet är det minne vi använder när vi ska lära oss motoriska färdigheter som till exempel när vi lär oss cykla, dansa eller spela piano. Färdighetsminnet är ett minnessystem som används omedvetet, vi är alltså inte medvetna om hur vi gör när vi lär oss nya färdigheter som att cykla eller köra bil. När vi en gång lärt oss att till exempel simma finns kunskapen om hur vi gör kvar. Ju mer vi övar på en motorisk färdighet desto duktigare blir vi, slutligen är färdigheten så väl inlärd att den är automatisk.
Perceptuella minnet (överkurs)
Minnet för att identifiera objekt och orientera oss i omvärlden
Retrospektivt minne (överkurs)
Minne av tidigare händelser.
Prospektivt minne (överkurs)
Planeringsminne för saker man anser göra i framtiden.
Inkodning
Inkodning är den process som omvandlar extern information eller data till minnen.
Inkodningen sker genom: Information -> Sensoriskt minne -> Korttidsminne <-> Långtidsminne
Man kan stärka inkodningen genom flera sinnesintryck samtidigt, eller genom visualisering.
Lagring i långtidsminnet
Mängden information som kan lagras i långtidsminnet är obegränsat. Däremot kan problem med framplockningen uppstå.
