seminarie 4 Flashcards
Konjukturen, vad vet vi
- Att faktisk mbnp varierar på kort sikt
Beror på störningar i ekonomin - (efterfrgåestörningar på varumarknaden)
Animal spirits
Keynesmodellen - Is/lm modellen
Bya efterfrågachocker (MS och MD) - IS/LM/FE
Inkludera valutamarknaden
Växelkurseregim är central - Alla modellerna bortser från utbudssidan
- Medelfrisitg sikt:
Så lång tid det tar flör priser och löner att nopassa sig etfer en störning så att alla marknader hinner återvända rill jämnvikt, där vi har
U= U FS
Y=Y POT
- Inte så lång tid att kapitalstocken hinner ändras (kapital låst)
- Normalt 1-3 år
Tre tidshorisonter:
Kort sikt:
Modellen: IS/LM/FE
Pris: givna (fasta)
Teknologi, kapital, arbetskraft: givna (fasta)
BNP: BNP är inte lika med BNP POT
Arbetslöshet: U inte lika med U FS
Medlefristig sikt:
Modell: AD/AS
Pris, löner: flexibla
Teknologi, kapital, arbetskraft: givna( fasta)
BNP: BNP=BNP POT
Arbetslöshet: U = U FS
Lång sikt (nästa kurs)
Medelfristig utbudsfunktion (MAS) Vad är det?
- Priser och löner hinner anpassa sig till jämnvikt:
Erbetsmarknaden i jämnvikt (full sysselsättning)
Y faktiskt = Y pot - Kapitalstocken är given
- Rita en härledning av MAS utifrån arbetsmarknaden: där vi ser att BNP är oberoende av prisnivå på medelfristig sikt (vertikal)
(GRAFISKT PÅ PAPPER)
Vad skiftar MAS
- Allt som skiftar produktionsfunktionen
Produktiviteten
Kapitalstocken - Samt rörelse efter produktionsfunktionen (Y)
Ökad arbetskraftsmängd (ex löneförändringar på marknaden) - Ökning i alla dessa gör att MAS skiftar (ökar) (tillväxt och vv) men de är i nästa kurs
Den kortfristiga utbudskurvan (SAS) (short run aggregate supply /suprise aggregate supply)
Vad är det?
- Speglar företagens produktionskostnader på kort sikt
- På kort sikt ginner löner och priser för många insatsvaror inte anpassa sig till ekonomiska störningar:
Kollektivavtal
Leveransavtal
Varupriser (till slutkonsument) är dock rörliga - På kort sikt är också kapitalstocken ochteknologi given:
Företag kan på KS endast delvis påverka sina kostnader - Rita: vi ser artt Y POT<Y 100% kappacitetsutnyttjande. Varöfr ?
(GRAFISKT PÅ PAPPER)
Vad skiftar SAS?
- Allt som skiftar MAS
Produktiviteten (MP)
kapitalstocken(K)
Arbetskraften(L)
Ökningar i dessa skiftar änev ut SAS och VV - Allt som ändrar de nominella produktionskostnaderna
Löner (w)
Pris på insatsvaror
Ökningar i dessa skiftar in SAS och VV
Allt detta kallas för utbudsstörningar
(GRAFISKT PÅ PAPPER FÖR EXEMEPL)
Utbudsstörningar (SAS OCH MAS) Sluttsats
- Två typer av utbudstörningar:
Produktivitetsstörnignar:
-påverkar både MAS och SAS
Kostnadsstörnignar:
-påverkar endast SAS
Aggregerad efterfråga (AD(P)) Vad är det?
- För att bestämma jämnvikts Y och P behövs AD(P)
- AD(P)-kurvan visar kombinationer av P och Y när det råder jämnvikt på varu,penning och valutamarknaden samtidigt
Skilj på AD(Y) och AD(P) - Vi använder dock AD(Y) för att härleda AD(P) vid FVK:
(GRAFISKT PÅ PAPPER) - Ändring av inhemska priser (P) ger således rörelser efter AD(P) kurvan:
(gäller vid både FVK och RVK)
Vad skiftar AD(P) vid FVK?
- Alla andra faktorer (förutom inhemska priser) som ändrar efterfrågan (AD) vid FVK (se: IS/LM/FE):
-X, I, C0, G och TR:
Ökningar i dessa skiftar ut AD(P) och vv
-IM0 och T:
Ökningar i dessa skiftar in AD(P) och vv - Rita: härledning i skift i AD, vi antar att regeringen för en expansiv finanspolitik, dvs G ökar
Finanspolitik och varumarknads-ckockker ger skift i AD(P) vid FVK
(GRAFUISKT PÅ PAPPER)
Vid rörlig växelkurs (RV)
- Det går att härleda AD(P) vid rvk:
detta är dock onödigt krångligt
Med AD(P) vid RVK kommer ha samma lutning som vid FVK - AD(P) vid RVK skiftar av de variabler som ändrar efterfrågan (AD) vid RVK (se: IS/LM/FE)
Ökning i MS skiftar ut (AD(P)
Ökning i MD skiftar in AD(P)
AD/AS modellen
Jämnvikt i modellen
- AD/AS modellen: visr när varu- penning, valuta och arbetsmarknaden är i jämnvikt samtidigt (fullständig jämnvikt)
- Y POT och P*
- Vi ska nu använda modellen för att analysera hur ekoomiska störningar drabbar ekonomin på KS och S samt vilka effekter stabiliseringspolitik ger
Stabiliseringspolitik om Y = Y POT
Sp vid efterfråga- respektive utbudsstöringing Y inte = Y POT
Stabiliseringspolitk om Y=Y POT
- Endast AD-politik kan komma i fråga
- Ingen utbudspolitik
- Betänk växelkursregim (allts som funkar i IS/LM/FE funkar i AS/AD)
(GRAFISKT PÅ PAPPER)
Är vi i jämnvikt i alla marknader, är stabiliseringspolitik mer destabiliserande. Åstadkommer bara stabilitet på KS men på lång sikt ingenting
Slutsats 1:
på kort sikt sker anpassningen delvi genom förändring i real BNP (som keynes)
på MS sker anpasssningen genom förändring P och w (som klassikerna)
slutsats 2:
stabiliseringspolitk är skadligt (inflation) om vi startar i Y POT
SP om en ekonomisk chock har gjort att Y inte = Y POT
- Negativ efterfrågechock
(betänk växelkursregim)
/GRAFISKT PÅ PAPPER)
Förenklad bild. Har störningen kommit via efterfrågesidan, finns poänger för att bedriva aktiv stabiliseringspolitk, som är effektivt poch stabiliserar P. Att låt marknaden sköta själv tar tid och kan ge deflation
positiv och negativ störning grafisk förändring
Vid positiv störning: föra restriktiv politik, minska efterfrågan
Vid negativ störning: föra expansiv politik, öka efterfrågan
Slutsats: råder ingen motsättningen mellan prisstabilisering och BNP stabilisering vid efterfrågestörningar
SP om en ekonomisk chock har gjort att Y inte = Y POT
grafiskt på papper
Sammanfattbibng: konjunkturen enligt AD-AS-modellen
Störningar:
- Efterfrågestörningar
- Utbudsstörningar
Stabiliseringspolitik:
- Efterfrågepolitik
Finanspolitik
Penningpolitik
- Utbudspolitik
Dessa två leder till:
Spridiningsmekanism:
- Multiplikator
- Ränteförändringar
- Växelkursförändringgar
- Pris och löneanpassning
Konjunkturcykel:
Fluktuationer i BNP, arbetslöshet och prisnivå
Nackdel med AS/AD modellen:
- Ej lämplig för att analysera konternuerlig inflation
Phillipskurvan (PK)
- Sambandet mellan inflation (pi) och arbetslöshet (U)
- Phillips fann ett negativt samband (PK) mellan pi och U i storbrittanien under 1861-1957
- (låg ALH, hög inflation. Hög ALH, låg inflation)
Den ursprungliga phillipskurvan
Exempel ur föreläsning
10-talet
- Perioder av hög inflatiosntakt
- Låg arbetslöshet
20-talet
- Faller inflation (deflation)
- Stiger arbetslöshet
Rör sig i motsatt samband
Slutsats: när pi stiger -> U sjunker och tvärtom
Slutsats: det fanns ett stabilit och negativt samband mellan pi och U
SLUTSATS:
- Politiken stod inför ett val:
Hög pi ooch låg U eller..
Låg pi och hög U
Målkonflikt! Välja var vi ska vara, acceptabel nivå på båda sidor
Den försvinnande phillipskurvan
Exempel ur föreläsning
- Inte lika tydligt samband nu på senare tid
Slutsatsen: vi kan nu bara se korta nedgångar i U när pi stiger och vv
SLUTSATS:
KS: sambandet finns
MS: det finns inget negativt samband mellan pi och U (sambandet blir svagare)
Den medelfristiga phillipskurvan (MPK)
- Vi ska visa sambandet mellan AD/AS och MPK
- Vi antar en ekonomi med RVK utan produktivitetsutveckling(K och tu) som startar i fullständig jämnvikt
- MS har under m¨nga år ökat ed 5%/år-> AD stiger med 5%/år
- Löntagarna vill ha oförändrade reallöner -> de nominella lönerna måste öka med 5%/år-> SAS sjunker med 5%/år
=A - Nu annonserar RB att MS ökningen blir 10%/år -> AD ökar med 10%/år
- Löntaragrna tror på RB och inser nu att de måste öka de nominella lönerna med 10%/år-> SAS sjunker med 10%/år
=B - Då ska vi knyta ihop A och B
(GRAFISKT PÅ PAPPER)
Slutsats: har vi nog av tid där vi kan anpassa priser och löner, så kommer det inte att finnas samband mellan inflationstakt och arbetslöshet
Den kortsiktiga phillipskurvan (KPK)
- Vi ska visa sambanden mellan AD/AS och KPK
- Vi antar en ekonomi med RVK utan produktivitetsutveckling(K och tu) som startar i fullständig jämnvikt
- MS har under m¨nga år ökat ed 5%/år-> AD stiger med 5%/år
- Löntagarna vill ha oförändrade reallöner -> de nominella lönerna måste öka med 5%/år-> SAS sjunker med 5%/år
=A - RB ändrar MSökningen till 10%/år utan att annonsera detta (AD-chock) -> AD ökar med 10%/år (kan också vara att man inte litar på de RB säger istället för att dom inte säger något)
- Lönetagarna inser inte detta skift i politik och kräven endas 5% i nominellt lönelyft till nästa år -> SAS sjunker med 5% detta år
=B
Slutsats: kurvan bygger på förväntningar om inflationstakten. Vad man tror att inflationstakten blir
Vi kan inte driva ner arbetslösheten under den fulla sysselsättningen, det enda vi åstadkommer på KS är inflatonsökning. Pga att arbetarna inser MS ökningen och ökningen i pris.
Slutsats den kortsiktiga phillipskurvan:
- Negativt samband på KS men ej på MS
- Inflationsförväntningar (pi e) skiftar KPK
Inflationsförväntningarnas roll: övergången från kort till medelfristig sikt (två hypoteser)
Två hypoteser
1) Adaptiva förväntningar
2) Rationella förväntningar
Varför är dom viktiga
- Förväntningarna är viktiga för lönebildninging
- Framtiden styr våra krav på löneökningar
- Lönebildningen bestämmer hur SAS(ekonomins produktionskostnad) och KPK (förväntningarna) skiftar
Adaptiva förväntningar:
- Förväntningar som endast grundar sig på den tidigare utvecklingen av variabeln i fråga
- Tillbakablickande förväntningar
- Långsam anpassning
- I den enklaste modellen är (den adaptiva) förväntningen lika med variabelns senast obeserverade värde
- Förväntad inflation för period t (pi e) = faktisk inflation för period t-1 (pi-1)
- Adaptiva förväntningar har kritiserats
- Ansågs bygga på trögt reagerande och irrationella individer
- Vi antar pi e = pi-1:
- Permanent ökning av inflationen…
- Kontinuerlig höjning av inflationen…
NAIRU= non-accelerating inflation rate of unemployment
Rationella förväntningar:
- Förväntningar som grundas på all tillgänglig och relevant information
- Framåtblickande förväntningar (historian kan vara en del, men framtiden är större)
- Rationella förväntningar är i gneomsnitt riktiga och uppvisar inga systematiska fel i form av längre perioder av över eller underskattning
Grafsikt exempel: - Rationella förväntningsfel: där förväntningarna blir lika med utfallet av inflationen. Genomsnitt 0 procents fel
- Ej rationella förväntningsfel: betydande perioder av underskattning och överkskattning. Genomsnittligt över eller underskattning
Faktisk inflation och hushållens förväntade inflation på ett års sikt:
- Slutsats: vi har inte fullständigt rationella förväntningar men felen är relativt små, gör oss hyfsat rationella
Rationella fröväntningarnas betydelse för phillipskurvan:
- Endast oförväntade händelser kan påverka U och Y
- Avvikelser från U FS och Y POT ksn endast existera på KS
- Dessa kommer att vara osystematiska (under eller över)
- Alltså kan inte riksbanken ”lura” oss och våra förvätnnignarar. Vi lär oss mycket snabbare hur de kommer att ändra.
Hur ska man bekämpa hög inflation? Inflationsförväntningarnas betydelse
- Desinflation = en permanent minskning av inflation
- Utbudschocker -> pi stiger och U stiger
- Sedan önskemål om att minska pi
- Rationella förväntningsskolan blev viktig under tidigare år
- Ide:
- Strama åt penningpolitiken för att minska pi från 10% till 2%
- Annnonsera detta tydligt (inte gömma det)
- Befolkningen antogs ha rationella förväntningar
- (GRAFISKT PÅ PAPPER)
(det som händer grafiskt) (jerry fuckade upp)
om vi har rationella förväntningar - Vi borde gå direkt från punkt A till punkt C
- Alltså, minska pi utan att öka U
- Eller med andra ord, minska pi utan kostnader
Vad hämnder i många länder - Fastnar i punkt B
Varöfr då? - De tror på adaptiba förväntningar:
- Förv’ntningar är helt enkelt adaptiba
- De simm tror på rationella förväntningar:
- Politikern var inte trovärdig (mer i tillämpad makro)
- Långa löneavtal
Sammanfattning kap 18:
- På KS:
Leder efterfrågastörningar och stabiliseringspolitik till att U och pi ändras i motsatt riktning
Utbudsstörningar innebär dock att U och pi rör sig i samma riktigning (stagflation) - På MS:
U återvänder till U FS, BNP till Y POT - Hur lång tid det tar att gå från KS till MS beror på:
Hur inflationsförväntningarna bildas
Hur långa löneavtal vi har
Om politikerskiften annonseras tydligt eller inte
Om vi litar på politiker eller inte
