monetär ekonomi (Seminarie 1) Flashcards
Inflöde till arbetslöshet
- Nyutexaminerzade studenter dom ställer sig till arbetsmarknadens förfogande, bjuder ut arbetskraft, men har inte dag 1 ett jobb
- Avslutad föräldraledighet, inte arbetslös
- Sysselsatta som förlorar jobbet, vanligaste (75%):
Frivillig uppsägning, mindre del
Avsked (misskötsel)
Uppsägning (arbetsbrist), har inte sysselsättning att erbjuda
Ständig omvandlinging = strukturomvandling, preferenser, teknisk utveckling, långsiktigt
Lågkonjuktur/recenssion, bristande efterfråga
Utflöde ur arbetslöshet
- Hittar nytt arbet
- Blir pensioner, (lämnar arbetskraften)
- Börjar utbildning )(lämnar arbetskraften), inte formellt med i arbetskraften(temporärt)
- ->
- Arbetslösheten stiger när inflödet > utflödet och vice versa
vad är arbetslösheten beroende på?
arbetslösheten öär konjukturberoende
Olika typer av arbetslöshet (ALH) (1)
Faktisk (observerad) arbetslöshet är summan av
- Jämnviktsarbetslöshet:
- Också benämnd naturlig ALH (Arbetslösheten)
- Mot detta strävar ALH efter störningar
- Det råder jämnvikt mellan in och utflöde
- Arbetslösheten ändrar sig inte
Konjuturell arbetslöshet (ALH):
- Kortsiktlig, cyklisk ALH som beror på konjukturläget
- Vid lågkonjuktur:
- Fler jobb försvinner än de som tillkommer och antalet lediga åplatser minskar
- Inflödet > utflödet
Jämvikjtsarbetslösheten består av:
- Strukturarbetslöshet:
- Matchningsproblem->felaktig kompetens & eller geografisk placering till lediga platser, (utbudet till olik plats som efetrfrågan)
- Skadlig arbetslöshet, inte bra om de fortgår
- Klassisk arbetslöshet:
- För höga reallöner(folk begär för höga löner) -> det finns kompetenta arbetslösa (kö):
- Skadlig arbetslöshet
- Finns fullgod kompetens
Friktionsarbetslösheten:
- Sökproblem-> det tar tid för en arbetslös (ett företag) att finna ett rätt arbete (arbetsökande):
- Nyttig arbetslöshet, när folk är i omlopp och letande
- Bör dock inte vara för hög
Förklaringar till arbetsmarknaden (GRAFISKT)
- Arbetsmarknaden äe wn av 4 stora aggregerade marknader
- Lite mikroteori, utbud efterfrågan av all arbetskraft
- Horristontell axel: antalet sysselsatta (L)
- Vertikal axel: priset på sysselsättning eller reallön (W)
- Reallönen är köpkraften jag tar med mig hem, inte vad som står på lönebeskedet, det är nominell lön, hur mycket jag alltså kan konsumera för lönen
- Är reallönen hög, så är för företag, efterfråga lite folk
- Är reallönen låg, kommer företag vilja anställa fler
- Negativt lutande D-kurva (aggregerande kurva)
- Utbudet (2 utbudskurvor)
- En är individerna utbudskurva, skulle reallönen vara låg kommer utbudet vara lägre, fritid blir realtivt billig
- Är reallönen hög, får jag mer köpkraft var varje extra timme, fler vill bjuda ut arbete, individernas utbudkurva är positivt lutande
- Kommer arbetsmarknaden vara i FK, blir det jämnvikt vid individernas utbudkurva
- Arbetsmarknaden präglas av monopolistiska fackföreningar (överdrift)
- Målet som fackföreningar har är att maximera medlemmarnas löner
- Utbudskurva för facken (LK) man kräver högre löner
- Lägre utbud av L och högre löner
- Förklaring till klassisk arbetslöshet, inga som är villiga att arbeta för indicvidernar arbets utbudskurva, när dom vet att de kan få högre
- Lönebaserad/driven arbetslöshet
resterande (GRAFISKT finns i mitt andra dokument
definitioner i arbetslösheten grafiskt
- (LK) = fackföreningars lönekrav
- AU = arbetsutbud, visar den lön som de sysselsatta accepterar
- AE = arbetskraftsefterfrågan (företag)
- L = sysselsättnignen
- Varför är LK > AU: alla är inte med i facket
- Speglar den genomsnittliga medlemmen
- Varför annars vara med i facket
Vad påverkar lönekravskurvans läge
- Fackföreningens grad av monopol, Vid små ”monopol”, inte så mycket makt
- Arbetslöshetsersättning: hur mycet det kostnar att vara arbetslös, vid hög ersättning, större krav
Dagsersättning (sverige, relativt hög)
Längd (svergie, relativt kort) - Förhandlingsnivå:
- Decentralicerade<-> centraliserade
- Puckelhypotesen: graden av förhandlingscentralisering
Puckelhypotesen (GRAFISKT)
Puckelhypotesen beskriver sambandet mellan ekonomisk utveckling och inkomstojämlikhet. Enligt Simon Kuznets följer ojämlikheten en upp-och-nedvänd U-kurva:
Tidigt i utvecklingen – Ojämlikheten ökar när ekonomin skiftar från jordbruk till industri.
Toppunkt (puckeln) – Störst inkomstskillnader när industrisektorn dominerar.
Senare i utvecklingen – Ojämlikheten minskar genom utbildning, välfärd och ekonomiska reformer.
Teorin används även inom miljöekonomi, där miljö-Kuznets-kurvan visar att miljöförstöring först ökar och sedan minskar vid högre inkomster.
Hysteresis och dess förklaringar
- Hysteris:
- En tillfällig nedgång i efterfrågan på arbetskraft (konjuktur-LAH) får en permanent efftet på arbetslösheten (jämnviktls-ALH)
- Två möjliga förkalringar:
- Insider-outsidermodellen
- Friktionsarbetslöshet (långtidsarbetslösa)
Insider-outsidermodellen (GRAFISKT)
- Två typer på arbetsmarknaden,
- insiders= sysselsatta
- outsiders = arbetslösa
- Om vi nu har hlg arbetslöshet, varför kan inte outsiders tränga sig in på marknaden
- Insiders har en bra förhandlingsposition, de kan:
- Vägra sammarbeta med outsiders
- Vägra lära upp outsiders
- Trakassera outsiders
- Hot trovärdiga pga dyrt att byta ut insiders
Sökprocces och inlärningstid
Friktionsarbetslöshet som förklaring till hysteresis (beveridge-kurvan) (GRAFISKT
- Generös arbetslöshetsersättning kan leda till långttidsarbetslöshtet:
- Låg kostnad att löka jobb
- Hög friktionsarbetslöshett och långa skulder
- Vissa blir långtidsarbetslsa
- Gäller att hitta balans så att ersättningewn inte blir för hög
- Långtidsarbetslösa blir midnre attraktiva/intresserade:
- Förlorar kompetens
- Ingen kompetensutveckling
- Blir bekväm
- Nya sociala nätverk
- Utsorterade
- En plötslig konjukturarbetslöshet kan permanentas om det leder till långtidarbetslöshte – hysteresis
- Vad kan vi få göra? Arbetsmarknadspolitik:
- Arbetsmarknadsutbild ning
- Arbetsplatspraktik
- Fluttbidrag
- Bättre arbetsförmedling
- Dänkt a-kassa
- Förkortad ersättningslängd
- Jobbskadtteavdrag
Vad fanns före pengar
Bytesekonomi
Inget allmänt accepterat betlningsmedel:
- Direkta byten -> sökprocess
- Indirekta byten -> transporter
- Antalet priser i en bytesekonomi är mycket större än i en penningekonomi
- Om vi har N varor (antalet varor i ekonomin)
- N(N-1)/2 relativpriset jmf med N-1 monetära priser
- Om 1000 varor: bytesekonomi 499 500 relativpriser jmf med 999 i penningekonomi
Svårt att lagra köpkraft:
- Lagerkostnader och inkurans (värdeminskning/skador på lager)
- Vid byte av något som inte håller förevigt så är det svårt att lagra
Byteshandel är således kostsat och hindrar specialisering och tillväxt
Pengars funktion
Bytesmedel (medium of exchange)
- Måste vara allmänt accepterat (förtroende)
- Hög likviditet, hela tiden kan omsätta pemngar till varor och tjänster
Värdemätare (unit of account)
- Samma enhet underlättar jämförelser
- Inte förstörs
- Behåller sitt värde
- Dock, inflation undergräver penningens funktion som värdebevarare
monetära basen, reservkvot, kontantkvot
1) Monetära basen - (M0/MB) det är kontanter i omlopp (sedlar och mynt) (CU) samt kontanter i banksystemet (R). Bankernas reserver.
2) Kontant Kvoten - är den andel av penningmängden som allmänheten väljer att hålla i form av kontanter, istället för att ha pengarna på bankkonton
Kontantkvot = Cu/D (Kontanter, Banken), Storleken beror på betalningsvanor som påverkas. Cu=Currency, D= Deposits
3) Reservkvoten - är den andel av bankernas totala insättningar som de behåller som reserver antingen i form av kontanter eller insättningar hos centralbanken.
r= R/D
R- Reservkvot
r- reserver
D- totala insättningar
- Sammanfattning över penningmängdsbeteckningar:
CU = kontanter hos allmönheten
D = insättningar i banksystemet
R = bankernas innehav av kontanter
c = kontantkvoten = CU/D
r = reservkvoten = R/D
MC = monetära basen = CU + R
M = penningmängden = CU +D
Hur stor är penningmängden
Beroro ppå vår definition
- Mybnt och sedlar (mest likvida) + bankinsättnignar i RB = monetära basen (MB)
- Banktillgodohavanden som medger direkt betalning
- Banktillgodohavanden som inte medger direkt betalning
Hur bestäms penningmängden
1) Den monetära basen (MB)
- Kontanter hos allmänheten (CU)
- Kontanter i banksystemet (R)
- Besrtäms genom att riksbanken (RB) köper och säljer tillgångar genom sk:
A) Öppna marknadsoperationer (statspapper): används flitigt:
Öka penningmängden = köper statspapper, för ut pengar i samhället
Minska penningmängden = säljer statspapper, samhället ”förlorar” pengar
B) Valutainterventioner (utländsk valuta): används i princip inte pga rörlig växelkurs.
När RB köper (säljer) tillgångar så ökar (minskar) MB
Detta är ett sätt ayy utföra penningpolitik
2) MB:s uppdelning mellan allmänheten och banker
- Allmänheten behålller en viss monetär bas som kontanten (CU) och sätter in återstoden på banken (D)=deposition
- Kontantkvoten (c) = CU (hur mycket jag håller i fickan) / D (det jag deponerar)
Storlejen på c beror på:
- Betalnignsvanor som påverkas av tex utvecklingsgraden på det finansiella systemet (-)
3) Bankernas reservkvot (r)
- Bankerna måste ha en viss del i kontanter (R) för att kunna möta variationer insättninar och uttag till/från banktillgodohavanden (D)
- r = R(hur mycket kontanten bankerna har)/D(alla deponier i banken)
- Bestäms av bankerna utifrån deras behov:
Ränteintäkter vs likviditet
Används dock i vissa länder också som ett penningspolitiskt styrmedel
Förhållandet mellan monetär bas och penningmängd (GRAFISKT)
M=CU+D = Penningmängd
MB=CU+R = monetär bas
Den klassiska kvantitetsteorin (absoluta versionen)
- Förklarar sambandet mellan M (penningmängden) och P (allmänna prisnivån) på lång sikt
- Pengars omloppshastighetn ((V)=velocity )centralt
hur många gånger används pengar används under en viss tidsperiod: - V = totala utgifter (priset på alla varor och tjänster * konsumtion) / penningmängd = P * T / M
- P = priset per transaktion
- T = antalet transaktioner
- M = penningmängd
- V bestäms av finansiell utvecklingsnivår, betalningsvanor mm
- V ändras normalt långsamt -> antas vara konstant
- Bytesekvationen (multiplicera båda sidor med M)
- V * M = P * (T/ M) * M
M * V = P * T - T = okänd -> ersätt med real BNP (Y)
MV =PY - MV=PY
På lång sikt bör full sysselsättning råda (L)
Y bestäms då bara ab kapitalstocken (K) och teknologi (T) - Y(BNP) = F(L,K,T)
Y(BNP) på lång sikt är alltså oberoende av M. V och P - Vi vet också att V är komnstant
Slutsats: - Om vi ökar M så kommer P att öka med lika mycket, vi får alltså inflation
- Givet att vi inte har något produktivitetsutveckling under tiden
Den klassiska kvantitetsteorin (Den relativa versionen)
Nu tittar vi på förändring (delta)
delta M + delta V = deltaP + delta Y
Normalt srtt har vi en positiv produktivitetsutveckling (delta Y)
Vi antar fortfarande att V är konstant
Slutsats:
Delta P = delta M- delta Y
Empiri:
- Stämmer bra på LS
- På KS finns dock andra faktorer som påverkar inflationen/ prisnivån
(finns grafiskt i mitt andra dokument)
Köpkraftsparitetsteorin (PPP) för växelkurser (den absoluta versionen)
Den absoluta versionen
- Vad bestämmer växelkursen på lång sikt?
Bygger på arbitrage:
- Riskfri vinst som uppstår genom att någonting köps billigt och säljs dyrt
- D stiger i lågprisland och S stiger i högprislandet
- Prisutjämning
Ger ”lagen om ett pris”
- Smma vara ska, utryckt i gemensam valuta, ha samma pris i olika länder
Nivån på den nominaella växelkursen (E) är lika med kvoten mellan priserna i lokal valuta för varukorgar med samma innehåll
E(sek/dollar) X P* (dollar/korg) = P (sek/korg)
(GRAFISKT)
- E= P /P* = absolut köpkraftsparitetsteorin
Slutsats:
- Teorin stämmer inte!
lagen om ett pris stämmer inte så bra med verkligheten pga:
handelshinder
Transportkostnader
Olika skattesystem
Hur kan viförbättra vår teori om E:s bestämmande
- Om skillnaderna är konstanta
Den relativa PPP-versionen
- Växelkursförändringen är lika med skillnaden i inflationstakt mellan länderna:
- Delta E = delta P – delta P*
Delta E = växelkursförändringen
Delta P = inflation i Sverige
Delta P* = inflation i Euroområdet
Den relariva PPP-versionen: vad kallas förändringar i växelkursen
Depricering:
- En försvagning av valutans värde till följd av att priset på utländs valuta stiger-> E stiger
- Sker om vår inflation är högre än omvärldens
Appricering:
- En förstärkning av valutan till följd av att priset på utländs valuta sjunker -> E sjunker
- Sker om vår inflation är lägre än omvärldens
