Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

makroekonomi 1 > makroekonomi(seminarie 1) > Flashcards

makroekonomi(seminarie 1) Flashcards

1
Q

en modell ha 3 grundläggande delar

A
  • Uppsättning antaganden
  • Logisk regel
  • Slutsats
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur använder vi modeller

A
  • För att göra prognoser
  • Vad händer med restiden om hastigheten ökar? Bad händer med arbetslösheten om konjukturen mattas av
  • Kan flrklara saker somr edan hänt
  • Varför tog de 10 min till stationen? Varöfr ökar arbetslösheten
  • Måste uppfylla följande krav:
    Relevans (relevant i förhållande till frågan
    Logisk konsistens /antaganden får ej strida mot varandra och slutsatserna ska följa antaganderna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Viktiga definitioner i modeller:

A

exogen variabel:
- Bästäms utanflör modellen
- Kallas skiftfaktor
- Förändringar i exogena variabler utgöt orsaker
Endogen variabel:
- Bestäms inom modeller
- Förändringar i endogena variabler är effektwer av förändringar i exogena
Orsak: förändring i exogen variabel - > MODELL - > effekt: förändring i endogen variabel
Exempel: regnig sommar minsakr utbudet på jordgubbar (exogen) -> minskning i utbud (grafiskt) – Z effekt: proiset på jordgubbar ökar kvantiteten minskar (endogena)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Olika typer av data:

A

tvärsnittsdata
- Observationer för olika länder vid en viss tidpunikt
Tidseriedata
- Observationer för ett visst lande över en tidsperiod
Paneldata
- En kombination av tidsseria och tvärsnittsdata döfr ett visst antaö länder över en viss tidsperiod

GRAFISKT i mitt andra dokument

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Olika typer av data (4)

A

Bestpånd= stovk = befintlig mängd vid viss tidspunkt:
- Enhet: kronor
- Exempel: förmögenhet, realkapital
Flöde = mängd per tidsenhet:
- Enhet: kronor per år
- Exempel: lön, sparande, ränteinkomst, (ny)investering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

BNP

A
  • värdet av alla färdiga varor och tjänster för slutlig konsumtion som produceras i ett land under ett år
    -> Vad som produceras, Vad man kan konsumera i ett land under ett år
    -> Välfärdsmått
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad ska vi använda BNP till:

A
  • Jämförelse över tiden
    Får vi det bättre eller sämre
    Lång sikt: tillväxt ekonomiskt
    Kort sikt: hög eller lågkonjuktur
  • Jämförelse mellan länder
    Tex jämföra sveriges bnp med finland, kan ta lärdomar exempelvis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur räkna ut bnp:

A

Tre metoder
1. Utgiftsmetoden: summera utgifter för nya varor och tjänster som utgår till slulig användning – importutgifter
2. Inkomstmetoden: summera alla arbets och kapitalinkomster
3. Produktionsmetoden: summera alla förädlingsvärde, skillnaden mellan försäljningsvärde och värdet av alla insatsvaror
- Oavsett vilket så ska i teorin bli samma svar och värde på BNP
- Finns 3 metoder för att alla faktka kanske inte finns, gör de mer tillförlitligt om de finns fler metoder
- Alla principer att räkna ut bnp är faställda av FN med specialbeställelser i EU

Finns GRAFISKT i mitt andra dokument

  • Inkosmtflödet = utgiftsflödet, eftersom:
  • Endat utgifter för nya varor och tjänster räknas, bara de som producerats under året
  • Eendast varoro som går till slutlig användning räknas, annars dubbelräkning
  • Osålda varoro (lagerinvesteringar) räknas som utgifter
  • Subtrahetra alla utgifter flr import, räkna bort utlänsk produktion
  • Alla inkomster (Y) delas ut från företaget (lön och utdelning), alla produktionsfaktorer ägs av hushåll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

BNP identiteten, utigftsmetoden

A
  • Företag producerar 5 typer av varoro och tjönbster vilket köps ab 4 olika aktörer
  • Konsumtionsvaror (hushållen)
  • Exportvaroro (utlandet)
  • Investeringsvaroro(företag)
  • Lagerinvesteringar(företag
  • Offentloiga varoro (offentliga sektorn)

Utgifterna (företaget <-):
<- konsumtionsutgifter (C)
<- inveteringesutgifter (I + IL)
<- Offentliga konsumtions och investeringsutigifter (G)
<- nettoexport (NX= X – IM)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Inkomster = produktion (Y)

A

BNP identiteten: BNP = Y = C+I +IL + G + X – IM
- Eller: Y = C + I + IL + G + NX
- NX=X -IM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Försörgningsbalansen:

A

Uppställning av BNP.identiteten i en:
- Tillgångssida (Y+IM)
- Användningssida (C+I+IL+G+X)
 Försörjningbalansen har två sidor
 BNP + IM = C + I +IL + G + X
Tillgångar. Anvädning = ska vara samma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Produktionsmetoden

A
  • Summan av alla förädlingsvärden
  • Förädlingsvärdet = försäljningsvärde minus kostnader för insatsvaror
  • Vad företaget själv bidragit med för att öka värdet av den produkt den tillverkar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

BNP (Y) mätmetoder

A

De tre olika mätmetoderna är helt enkelt tre olika mätställen
inkomstmetoden: inkomster =lön, utdelning, räntor, hyror = produktion = Y

produktionmetoden: företagets produktion = summan av förädlingsvärde = Y

utgiftsmetoden: konsumtionsutgifter (C), ivesteringutgifter (I+IL, offentliga utgifter(G), nettoexport (NX=x-IM)
Y=C+I+IL+G+(X-IM)
Y=C+I+G+NX

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Exempel på uträkning av BNP

A

grafiskt i mitt dokument

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Att jämföra BNP över tiden:

A

Nominell bnp = P*Q
- Mått på den totala kvantitteten varor och tjänster som producerats under ett år i löpande priser (faktisk prisnivå)
- Bnp i löpande marknadspriset
Real BNP (=Nom BNP/BNP deflator)
- Mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som produceras under ett år i fasta priser ( dom om priserna inte förändrades)
- BNP i fasta prisrt. (alla varoro /tjänster värderas till konstanta priser)
BNP-deflatorn
- Mäter prisökningen och är ett prisindex satt till 1 (eller 100) för ett visst basår.
- Genomsnittlig prisnivå på samtliga varor och tjänster som ingår i BNP relativt ett basår (referensår)

finns grafiskt i mitt andra dokument

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur mäter vi tillväxt?

A
  • Om vi relatera BNP-ändringen med fjolåretd BNP så mäter vi tillväxten:
  • Tillväxt i real BNP år T = (real BNP år T – real BNP år T-1) / real BNP år T-1
  • Måttet ansänds för att beräkna de ekonomsika utfallet i det korta perspektivet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur mäta levnadsstandard?

A
  • Storleken på en ekonomi beror delvis på hur många invånare ett land har
  • -> räkna ut BNP per capita
  • Real BNP per capita =
  • Fast pris BNP/ befolkning
  • Tillväxt i real BNP per capita = tillväxt i rela BNP – befolkningstillväxt
    Ex antag tillväxt real BMP= 5%, befolkningstillväxt =2%
     Tillväxt i real BNP per capita = 5%-2% = 3%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Att jämföra BNP mellan länder

A
  • För att det ska vara möjligt: omvandla gemensam valuta (dollar till SEK eller tvärt om)
  • BNP i dollar = BNP i inhemsk valuta / växelkurs i inhemsvaluta per dollar

Nackdel:
- Tar ej hänsyn till prisnivån varierar i olika länder
- Alltså, att USD har olika köpkraft i olika länder
- -> vi måste ta hänsyn till detta för att inte snedvrida resultat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Köpkraftsjusterad växelkurs (PPP-växelkurs, purchaseing power parity)

A
  • Hypotetisk växelkurs som tar hänsyn till att en dollars köpkraft varierar mellan länder
  • Hypotetisk växelkurs mot USD: gör att en varukorg kostar densamma i USD i alla länder
  • Köpkraftsjusterad växelkurs =
    Priset på en representativ varukorg i hemlandet (inhemsk valuta) / priset på en representativ barukorg i USA (USD)
  • Exempelvis Big Mac – index, jämföra priser på bigmac i olika länder
    Big mac usa (2021): 5,66 dollar
    Bic mac Sverige (2021)_ 52,88 SEK
    Bigmac index : pris per bigmac I Sverige I SEK / pris per big mac i USA i dollar = 52,88SEK/5,66 dollar = 9,34 SEK per dollar
    Köplraftsjusterade växelkursen är = 9,34 SEK per dollar
    Faktisk växelkurs 2021: 8,34 SEK per dollar
     Vi får faktiskt betala 47,20KR för en bigmac i USA
     Med faktisk växelkurs är BNP i dollar > BNP i dallar uträknad med PPP-växelkurs
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

BNP i dollar med hänsyn till köpkraften av dollar i repsektive land:

A
  • Köpkraftsjusterad BNP i USD = BNP i inhemsk valuta / köpkraftsjusterad växelkurs
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

BNP vs BNI

A

Bnp:
- Värdet av alla inkomster som genereras inom nationens inkomst under en visw period
- Inkomster från företag i sverige
BNI:
- Värdet av alla inkomster som genereras av nationens permanent bosatta befolkning under en viss period
- BNI=BNP + faktorinkomster från svenska i utlandet
- Faktorinkomster för utlänningar i Sverige
- I U länder så är det vanligare att bnp och bni skiljer mer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur mäter BNP per capita levnadsstandard

A

Hur mycket rikare eller fattigare är ett vissnt land idag jämnfört med tidiagare
- Tvärssnitsperspektivet
Hur mycket rikare eller fattigare är ett visst land än andra länder
- Mäter BNP rätt
Systematiska fel av samma relativa storlet spelar ingen roll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Svagheter med BNP som välfärdsmått (

A
  • Tar inte hänsynt till kapitalförslitning, vi nöter ut kapital:
    Lösning: nettonationalprodukten (NNP) = BNP – kapitalförslitning
    Den långsiktiga hållbara produktionsnivån
  • All produktion mäts ej:
    mäter bara där det finns en faktisk marknad
    Hemarbete registreras ej, exempelvis hemmaodling för egen konsumtion, finns inget pris (ca 100% av BNP som inte mäts)
    Svart arbete registreras ej, (ca 5% av BNP som ej mäts)
    Övrig illeglal verksamhet (ca 1,5 % av bnp)
    Detta blir ett problem om omfattningen av olika delar skiljer sig åt mellan olika länder eller över tiden
    Åtgärd: BNP per sysselsatt & skatta hemmasektorn

Svagheter med bnp som välfärdsmått (2)
- Offentlig sektor värderas till produktionskostnad
Det finns inget marknadspris (inget marknadspris på sjukvård eller militär)
Över eller underskattning mot egentliga värdet?
- Fritiden:
Befolkningen arbetar olika mycket i olika länder. Är det bra att producera mer om de beror på minskad fritid
Åtgärd: BNP per arbetad timme

Svagheter med bnp som välfärdsmått (3)
- Miljöförstöring (negativa externa effekter)
Ökar ofta bNP på kort sikt men minskar framtida BNP (jmf kapitalförslitning)
Åtgärd: komplettera med miljöindikatorer eller använd Gröna BNP mått
- Ändliga resurser
Åtgärd: Dito
- Inkomstfördelnign:
Bnp/cap säger inget om hur inkomsterna är fördelade
Åtgärd: komplettera med andra mått, som fångar den skeva inkomstfördlinignen och hur de påverkar välfärdenm

Svagheter med bnp som välfärdsmått (4)
- Bnp mäter ej lycka men, å andra sidan visar lyckoforsning:
Att subjektiv angiven lycka är högre när bnp är högre
Absolut del: är jag fattig och inte kan äta är lyckan mindre
Relativ del: stark, om jag har de bättre än andra så är jag oftast lyckligare, även fast jag har de dåligt också, jämförelse
- Vi kan också komnstatera att befolknngnen i lönder med högt bnp har:
- Längre livslängd
- Fler kan läsa
- Lägre barnadödlighet
- Fler toaletter osv

Svägheter med bnp som välfärdsmått (5)
- Alternativt välfärdsmått som kallas ”human development index”
- Genomsnitt av indikatorer på:
Bnp, utbildning och livskvalitet mm = HDI

Svagheter med bnp som välfärdsmått (6)
- Det finns ett starkt positivt samband mellan BNP och HDI
- Vi har också sett att högre bnp ger högre subjektiv lycka
- Slutsats: BNP verkar torts allt vara hyfsat som välfärdsmått, hyfsad korrelation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Tillgångspriset och bnp påverkar andra:

A

1) Förväntnignar om framtiden påverkar tillgångspriser idag:
- Förväntad framtida BMP sjunker -> framtida vinster sjunker - > aktiepriser sjunker
2) Tillgångspriset påverkar den reala ekonomin idag:
- Aktiepriser sjunker -> hushållsförmögenhey sjunker -> C sjunker (en del av Y)-> BNP idag sjunker
- Aktiepriser sjunker -> intäkt från nyemission sjunker -> I sjunker (en del av Y -> BNP idag sjunker
3) Slutsats:
- Förväntnignar om framtiden påverkar den reala ekonomin idag genom tillgångspriser

25
Individens sparande och Nationens sparande:
Individens sparande - Realt sparande (hus, fabriker, maskiner osv Real avkastning, köper man ett hus får man exempelvis en boendetjänst - Finansiellt sparande (banjkkonto, obligationer och aktier osv Pengar i avkastning Nationens sparande: - Bytesbalansen - Betalningsbalansen
26
Individens sparande:
Vad är sparande? - Betecknas (S) - Avstå en del av sin disponibla inkomst( konsumera eller spara) (yd) för konsumtion i framtiden - Våljer vi att spara blir konsumtionen (C) mindre - Vi kräver kompensation inför sparande 2 typer av (S) Realt sparande (Sr) - (+) köp, investeringar/underhåll (så pass att de ökar i värde) - (-)försäljning, kapitalförslitning Finansiellt sparande (Sf) - (+) köp finansiell tillgång, skapara på bankkonto - (-) lån
27
Nationens sparande:
- Summan av nationens medborgare och företags sparande - Betsår av: Nationens reala sparande - Alla individers reala sparande - Summan av nationens nettoinvesteringar - Förändring avrealkapitalmängd - Alltså: nya investeringar + reparationer – förslitning Nationens finansiella sparande - Alla individers finansiella sparande - Nationens totala inkomst - nationens totala utgifter - Bytesbalansen (ungefär) = X – IM (export – import)
28
Vad betspr bytesbalansen av?
1. Handelsbalansen (HB) - Export och import av varor 2. Tjänstebalansen - Export och import av tjänster 3. Nettofaktorinkomster (primärinkomst) - Svebskar inkomster i utlandet – utlänningars inkmster i sverige 4. Nettotransfereringar (sekundärinkomst) - U-hjälp, eu-avgigter, fn avgifter NX (Nettoexporten)= export och import av varor och tjänster (summan av HB och TB) F = 3+4
29
Bevis: finansiellt sparande = bytesbalans
Disponibel bruttonationalinkomst (DBNI) - Bruttonationalprodukten (Y) plus nattotransfereringar och nettofaktorinkomsyter (F) från utlandet - Addera F till BNP-identiteten: Y + F = C +I + IL + G + NX + F DBNI = C + I + IL + G + bytesbalansen ^ - Flytta om i DBNI-identiteten DBNI – (C+I+IL+G) = NX + F DBNI= nationens inkomster (C+I+IL+G) = nationens utgifter NX + F = finansiellt sparande = bytesbalansen
30
Bytesbalansen
- Måste vara lika med nationens finansiella sparande - Vid sluten ekonomi: Det finansiella sparandet = 0 - VID ÖPPEN EKONOMI DÄR F = =: FINANSIELLT SPARANDE = NX NX är normalt mycket större än F Vi fick tidigare fram: DBNI – (C+I+IL+G) = NX + F - DBNI= nationens inkomster - (C+I+IL+G) = nationens utgifter - NX + F = finansiellt sparande = bytesbalansen Addera och subrahera T (skatter) oh Tr(transfereringar) Privat finansiellt sparande + offentlig finansiellt sparande = bytesbalans
31
Betalningsbalansen:
- Nationens transaktioner med utlandet under ett år Bestrp av: - Bytesbalansen (BB): valutaflöden av inkomster och utgifter tikl utlandet - Finansiellta balansen (FB): valutaflöden som uppkommer pga lån samt köp och försäljnignar av tillågnar + valutareserv - Kapitalbalans (KB): obetydlig, vi bortser - Restpost: felräkningspost, med för att se till att summan = 0 Summan av alla poster är lika med noll! - BB+ KB-FB+restpost Betalningsbalans = bytesbalans + kapitalbalans + finansiell balans Bytesbalansen = Handelsbalans + Tjänstebalans + Primära inkomster + Sekundära inkomster Kapitalbalansen = Kapitalöverföringar (exempelvis skuldavskrivningar och bistånd) Finansiell balans = Direktinvesteringar + Portföljinvesteringar + Valutareservförändringar
32
betalningbalansen, poster och uträkning för poster
Betalningsbalans = bytesbalans + kapitalbalans + finansiell balans Bytesbalansen = Handelsbalans + Tjänstebalans + Primära inkomster + Sekundära inkomster Kapitalbalansen = Kapitalöverföringar (exempelvis skuldavskrivningar och bistånd) Finansiell balans = Direktinvesteringar + Portföljinvesteringar + Valutareservförändringar
33
Betalningsbalansen principen
- BB+FB+ DeltaV (valutastocken)= 0 Vid rörlig växelkurs borde delta V = 0 - Bytesbalans = finansiell balans - Den finansiella balansen visar alltså (Normalt) hur bytesbalansöverskott (bytesbalansunderskott) placeras (finansieras)
34
Vad innebär bytesbalansen (BB)? över/ underskott
Bb-underskott: - Sverige snvänder mer resurser än vad som produceras i landet - Måste finansieras, syns i FB Låna i utlandet Försäljning av tillgångar i utlandet bb-överskott: - Sverifge använder mindre resurser än vad som produceras i landet - Kommer investeras i andra länder, syns i FB (-) Låna ut till utlandet Köp ab tillgågnar från utlandet
35
Betalningsbalansen, vilken bytesbalans är önskvärd? Över elelr underskott?
- Inget egenvärde att bygga förmögenhet som inte används - Därför bör man inte alltid sträva efter överskott i bytesbalansen Vad som är önskvärt Beror på: - Utgångsläget, har vi redn skuld till andra länder bör vi inte ha underskott - Vad ex underskott går till? (konsumtion eller investeringar) - Avkastning på ev investeringar (avkastningen ska vara högre än lånekostnaden) På lång sikt ska bytesbalansen = 0
36
2. Vad är BNP-deflatorn?
BNP-deflatorn är en specifik typ av deflator som används för att omvandla nominell BNP till real BNP genom att justera för prisförändringar. Formel: BNP-deflator = Nominell BNP/ Real BNP × 100
37
Indicier på och utanför arbetsmarknaden:
- Arbetskraftsundersökningen (AKU) Scb Ligger till grund för svenska arbetsmarknadsstatistiken Sysselsättning Finns en modell för att definiera aktörer i mitt andra dokument
38
Arbetslöshet och sysselsättning enligt (AKU)
Sysselsatt enligt AKU (SCB): - Arbetat minst en timme senaste veckan - Tillfälligt frånvarande - Beredskapsarbete - Utbildningsvikariat Arbetslös enligt AKU (används vid internationella jämförelser): - Saknar arbete - Vill arbeta - Kan arbeta (inom 14 dagar) - Sökt arbete under de senaste fyra vecjorna Arbetslöshet enligt arbetsförmedlingen: - Ofattar personer inskrivna vid arbetsförmedlingen som arbetslösa - (detta kan göra att siffror kan variera mellan AKU och arbetsförmedlingen)
39
Tre centrala mått på arbetsmarknadsläget
- Relativa arbetskraftstalet: antalet i srbteskraften/ vofeolningen mellan 15 och 74 år * 100 = (nov24) 73,8% - Sysselsättningsgraden: antalet syasselsatta/ befolkningen mellan 15 och 74 år * 100 = (nov24) 68,3% - Relativa arbetslöshetstalet: antalet arbetslösa / antal i arbetskraften * 100 = (nov24) 7,4%
40
vad påverkas sysselsättninggraden av
Sysselsättninggraden påvekras av konjukturen - I högkonjuktur så anställer företag mer - I låg konjuktur så går sysselsättningen ner
41
Dold arbetslöshet:
Dolt arbetslösa - personer som vill jobba men inte är registreras sim arbetslös (ex. deltar i arbetsmarknadspolitiska program Obalanstalet (AF) - Kallas ibland total arbetslöshet - Öppen arbetslöshet + andel i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
42
Fler som saknas i arbetslöshteten?
- Latent arbetsökande:enligt AKU personer som inte sökt arbete och därför inte ingår i arbetskraften men vilka vill och kan arbeta - Undersyssellsatta: enligt AKU sysselsatta perosner som ömskar att arebeta mer änm de gör - Outnyttjad arbetskraft: enligt AKU öppet abretslösa, latent arbetssökande och undersysselsatta
43
Är arbetslöshet ett probelm – samhällsmässigt och individmässigt
- Medför kostnader för individen och samhället För infividen: - Förlorad inkomst, mindre köpkraft - Soviala och psykologiska aspekter: livskvalitet, hälsa, forskning visar att högre arbetslöshet ger lägre subjektiv lycka För samhällsekonomin: - Förlorad produktion (förlorade inkomster - Utebliven användning av humankapital (utbildning och kunskap) - Ökade bidragskostander och minskade skatteintäkter
44
Finns det fördelar meds arbetslöshet:
- Fritid: alternativkostnaden för jobb - Många tar chansen att utbilda sig - Finna ett jobb som passar dom bättre En viss arbtslöhetn krävs för en välfungerande arbetsmarknad - Friktionsarbetslöshet 2-5% (kortsitkitg arbetslöshet) - Om arbetslösheten är större så överväger kostnaderna för samhället
45
Inflation och deflation
Inflation: - Genomsnittlig relativ prisökning över en viss tidsperiod, oftast ett år (allmänna prisnivån) - Köpkraft: den mängd varor och tjänster ett visst belopp i kronor motsvarar, benämns även i realvärde - När vi har inflation så sjunker kronans köpkraft Deflation: - En genomsnittligt relativ prisminskning över en viss tidsperiod - Problematisk, deflationsspiral, priserna sjunker vilket ger avvaktning och förskjuten konsumtion, påvekrar BNP negativt
46
Hur mäter vi inflation:
- Konsumentprisindex (KPI) index som mäter den genomsnittliga prisnivån för hur en varukorg utvecklas (går varukorgen upp 2%, har vi inflation på 2%) Alla konsumtionsvaror, viktade med det typiska hushållets budgetandelar formel: inflation= ((KPI år N-KPI år N-1) / KPIN-1) * 100 - KPIF ( KPI med fast ränta) inflationsmått där hushållets räntesatser för bolån hålls konstant Används av riskbanken sedan2017 - Producentprisindixe (PPI) index som mäter prisutveckling för produkter producerade av svenska företag, dels totalt och dels för olika marknader Priser som företagen möter, ppi före kpi för kostnaderna som företagen möter förs över till konsumenter senare
47
Varför bryr vi oss om inflationen?
Hög och ovväntade infaltion ger: - Osäkerhet om framtiden, Minskar sparnade och investeringar samt avtal som aldrig sluts  Ger alltså lägre tillväxt och mer spekulativt beteende - Transkationskosntader Menykosntader, kosntaden som företagen har för att ständigt få ändra rpiser Skosulekossntader, kosntaden av att ha lite pengar på handen, spara pengar så du får ränta, Svårare att utföra prognoser Uppstår mycket onödiga förhandlingar och svårt att komma överens då man är osäker på priset i framtiden
48
Inflationens omfördelningseffekter
- Där inkomster och förmögenhet omfördelas mellan grupper i samhället - Inte ösnakvärda, sker pågrund av oväntat inflation - Vissa får de bättre, vissa sämre - Beror på att när man sluter avtal så görs de baserat på förväntningar om framtiden
49
exempel på omfördelningseffekter
- Fisherhypotesen: nominell ränta = förväntad realränta + förväntad inflation - Nominell ränta: det belopp en långivar erhåller utöver det utlånade beloppet, mätt som andel av de utlånade beloppet - Förväntad realränta (realränta ex ante): den extra köpkraft en långivare förväntar sig att erhålla utöver det utlånade beloppets köpkraft när lånet ingår - Förväntat inflation: den prognostiserade infaltionen för en viss framtida period, oftast det närmaste året Steg: 1) Parterna bestämmer förväntad realränta (reala kompensation) 2) Partrna bildar sig uppfattning om den förväntade inflationen 3) Parterna adderar dessa för att få den nominella räntan
50
Makroteorins framväxt:
finns grafiskt i mitt andra dokument
51
Den klassiska kvantitetsteorin:
Tillstånd: full sysselsättning och jämnvikt: - Ekonomin alltid i jämnvikt - Ev. arbetslöshet beror på för höga löner (fritt val) Teori: förändringar i penningmängden styr endast prisnivån - Bara monetär effekt Tidsperspektiv: lång sikt Politik: penningpolitik och statens budget alltid i balans (utgifter = intäkter Frågor: tillväxt och fördelning
52
Den keynesianska revolutionen under 1930-ta¨let (och stockholmsskolan)
Utgångspuntk: depprission Tillstånd: ojämnvikt och svängningar (långvarig) - Marnaden kan inte läka sig själv Orsak: efterfrågestörningar och stela priser Tisperspektiv: kort sikt Politik_ kontracyklis efterfrågepolitik (främst finanspolitik) - Statens budget i balans över en konjunkturcykel - Viktigt att spara i låg Modeller: multiplikatorer och IS / LM Effekt: finjustering och prognoser Bevis: rekordåren 60- &60-tal Sverige: passade socialdemokratin som ”handsken” - Vetenskapligt stöd till statliga ingripanden
53
Phillipskurvan 1960-talet
Problem: begynnande inflation Modell: phillipskurvan - Den urtsprungliga phillipskurvan uååfattas osm ett stabild negativt samband mellan inflation och arbetslöshet Slutsats: målkonflikt mellan arbetslöshet och inflation - Arbetslösheten gick att minska (men till en kostnad) Effekten: stöd åt keynes
54
Monetarismen (60)70-tal”Den moderna kvantitetsteorin”
Utgångspunkt: inflation och ekonomiska kriser Orsak: fluktationer i penningmängd Modell: moderna kvantitetsteori - Inflationsförväntnignarna centrlala - KS: keynes (PP påverka realsektor) - LS: klassisk (PP påvekrar ensats monetär sektor Inplikation: phillipskurvan ej stabil - Ev. stabiliseringspolitik blir destabiliserande Politk penningpolitk - Konstant och låg penningmängdstillväxt
55
Den rationella förväntningsteorin: den nyklassiska skolan (70)80-talet
Utgångspunkt: stagflation Modell: rationella förväntningar och mikrofundament - Vi förstår makromodellen - Tidskonsistentsproblemet Implikation: allmänheten anpassar sig innan en åtgärd är vidtagen - Stabiliseringspolitk meningslös Tidperspektiv: lång sikt Politik: normbaserad politk - Binda sig - Typ: inflationsmål - Oberoende centralbank
56
Dagens makroekonomiska skolor
Dagens makroteori bygger på flera skolbildningar: - Nykeynesiansimen - Reala konjukturcykler - Utbudsekonomer Mikrofundament är viktiga! (förena mikro och makro igen) Makroekonomi är för närvarande ett dynamiskt forskningsområde Framtidens makroskolor: Precis som tidigare kriser har den senaste finanskrisen 2008-9 skakat om makroteroin, nu även covid - Korridoren- ett förslaf (axel leijonhufvud) Inom korridoren (normalfallet): - Marlnadsekonomi stabilt system med jämnvikt - Politiker bör störa så lite så möjligt - Men tillhandahålla ett bra ramverk Utanflr korridoren (megakris): - Makroekonomin ej stabil (självförstärkande - Kraftig stabiliseringspolitik behövs för att ekonomin ska återvända in i korridoren
57
penningmultiplikatorn formel och penningsmängden
(lägg in monetära basen) samma sätt som kreditmultiplikataron men man fokuserar på den monetära basen (lilla) m = (1 + c) / c+r M(penningmängden) = m X MB
58
kreditmultiplikatorn
(lägg in banklån) samma sätt som penningsmultiplikatorn men man fokuserar på banklån kreditmultiplikatorn = M/MB = (c+1) / (c+r) kreditpengar = delta M = delta MB X keditmultiplikatorn

makroekonomi 1 (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions