makroekonomi seminarie 2 Flashcards
Bra frågor:
Vad är konjukturen
Hur varierar konjukturen med andra makrobvariabler
Hur samvarierar konjukturen i sverige med andra länders konjukturer
Hur uppstår konjukturcykler
Vad är konjukturen (1)
- Konjukturen mäts med bnp eller med tillväxt i BNP. Förändring i bnp vi tittar på (krymper = lågkonjuktur, ökar= högkonjuktur
- Bnp ökar på lång sikt:
BNP-tren eller bnp potential (Y pot)
Eller kallas: BNP vid full sysselsättning (Y FS)
Tillväxtteori: hur vi kan öka lutningen på trenden - Bnp fluktuerar kring sin trend på kort sikt
Vi observerar ”faktisk2 BNP eller ”observerad BNP” (Y)
Cyklisk BNP = observerad BNP-BNP trend
Avvikelse från trenden = positiv (högkonjuktur, negativ (lågkonjuktur)
Stabiliseringspolitik hur kan vi minska konjuktursvängningar - Är faktisk BNP lägre än trend = negativ cyklisk BNP, under linjen
vad är hög respektive låg konjuktur
Högkonjuktur
- (topp)
- Låg arbetslöshet
- Flaskhalsar
- Inflation
- Hög ränta
Lågkonjuktur (botten)
- Hög arbetslöshet
- Långtidsarbetslösa
- Låg inflation
- Låg ränta
faktisk (observerad) och potentiell BNP
- Är faktisk BNP lägre än trend = negativ cyklisk BNP, under linjen
- Lågkonjuktur = under trenden, högkonjuktur = över trenden
(UTIFRÅN PRINCIPSKISSEN)
BNP-gap
- BNP gap = cyklisk BNP/BNP trend
För att avgöra storleken på den cykliska delen så brukar vi ofta relatera den till BNP-trenden
Möjliggör jämförelser över tid och mellan länder
Hur samvarierar inhemska makrovariabler med konjukturen
- Makrovariabler tenderar att samvariera med BNP:
(Y=C+I+G+X-IM) - Procyklisk variabl:
Samma riktning
Exempel: C, I, X, räntan och inflation
Om ekonomin (Y/BNP) krymper, tenderar vi att konsumera mindre - Kontracyklisk variable
Motsatt riktning (-)
Exempel: G (politska beslut) och TR (automatiska stabilisatorer)
Om ekonomin växer, måste vi minska på offentliga utgifter för att kyla av den
Hur samvarierar konjukturen i sverige med andra länders konjukturer
Varför har vi en interntionell konjukturspridning:
- Handelsförbindelser:
Lämnder som vi exporterar mycket till påverkas oss mer (eftersom vi exportar extremt mycket)
Går andra länder in i en lågkonjuktur påverkas sverige av det pga vår stora export - Underliggande ekonomisk förändring/ kriser i vår omvärld:
Ex: teknisk utveckling, oljepriser och finanskriser
Länder med likartad struktur påverkas på liknadne sätt
Slutsats:
Små öppna länder påverkas med av andra! (sverige)
Hur mycket förändras variabler
- Stabil variabel:
Varierar mindre än BNP (stabila)
Exempel: offentlig konsumtion och privat konsumtion (C) - Volatil variable:
Varierar mer än BNP (rörliga)
De flesta variabler, ex: I, X och industriproduktion - Fördröjd indikator (när ändrar sig varibler)
Ändras efter BNP ändras
EX: arbetslöshet, sysselsättning och inflation - Ledande indikator:
Ändras innan BNP ändras
Ex: kapacitetsutnyttjande, orderläget (indikator på möjlig framtid konjuktur), aktiekursen och bilförsäljningen
Hur uppstår konjukturrörelser?
- Någon extern förändring, kan vara inomlands men en förändring som vi betraktar som utanför våra modeller
- Krig i ukraina
- Båten evergreen som stod still i kanal
- Lönerörelser / oljekriser etc
Störningar i from av:
1) Efterfrågechocker
2) Utbudschocker
Störningarna är slumpmässiga och sker utanflr vår modell
Hur varierar variablerna i vår BNP-identitet med BNP i sig
(GRAFISKT)
Den keynesianska modellen (grundstena)
- Den förklaring osm keynea gav till förför vi har konjuktursväningar och bad han tycker finansministern ska göra
Ifrågasatte prismekanismerna (på kort sikt
Speciellt arbetsmaknaden (w) löner är stela nedåt
Tonvikt på cykler -> kort sikt (KS) - Behandlar jämnvikt på kort sikt
- Analysen bygger på tre antaganden:
1) Konstanta priser (p) och löner (w)
2) Lediga produktionsresurser finns
3) Konstant ränta och växelkurs
Slutsatsen av de tre antagendena: - Utbudet anpassas till efterfrågsn , dvs BNP bestäms av efetrfrågan
AD(Y) och dess beståndsdelar
AD(Y) = samlade efterfrågan som beror på BNP
- Vi ska härleda en efterfrågekurva (AD(Y)) för alla varor och tjänster i ekonomin som en funktion ab BNP (Y)
- Enligt utgiftsmetoden vet vi redan deras beståndsdelar:
- Y=C+I+G+X-IM
- Y=BNP
- C=konsumtionen
- I=investeringarna
- G=offentlig upphandling
- X=export
- IM=import
Vad beror respektive variabel på
Beror de på Y eller inte
BNPS OLIKA DELAR OCH VAD SOM PÅVERKAR:
Konumstionsefterfrågan
Investeringsefterfrågan
Offentlig konsumtion/utgifter (G)
Exportefterfrågan (Devalvering,Revalvering )
Importefetefrpgan
konsumtionsefterfrågan (C)
Består av två delar:
Automoma konusmtionen (C0)
- Ej inkomstberoenden konsumtion
- Visar intercept -> skiftvariabel
Marginella konsumtionbenägenheten (MPC)
- Beroende ab disponibel inkomst (Yd)
- Hur mycket mer jag konumerar för varje utterliggare krona jag tjänar (konsumtionsbenägenhet)
- Lutningsvariabel
- 0<MPC<1 (är den 0 sparar jag, är den 1 spenderar jag)
C = C0 + MPC*Yd
- Där Yd = disponibel inkomst
Yd = Y – Ty + TR = (1-t) * Y + TR
TR= inkosmtberoenden transfereringar (ex barnbidrag
T= proportionell skattesats
(1-t)Y = efterskatt inkomst
(GRAFISKT PÅ PAPPER)
investeringsefterfrågan
- Bestäms av:
Realräntan (r) inflationskostnaden för att göra en investering/ avkastningskrav
Förväntningar om framtida vinster (Y t+1) - I är alltså inte beroende på (dagens) Y:
Exogen (bestämmer höjden på kurvan)
Autonom
skiftvariabel
Offentlig konsumtion/utgifter (G)
- Inte heller berodene på bnp idag
- Bestäms till stor del av regering och riskdag
- Aktiva beslut
A-kassa och socialbidrag undantag - G är alltså inte beroende av Y
Exogen
Autonom
Skiftvariabl
exportefterfrågan
Devalvering= fast, (depricering= rörlig)
- En ändring av fast (rörlig)^ växelkurs (E) som gör att utländs valuta blir dyrare
Det behövs fler SEK för att köpa en dollar
Växelkursen (E=SEK/dollar) stiger
Värdet på SEK sjunker
- Import blir dyrare och export billigare
- Importen minskar och exporten ökar
Revalvering = fast, (appreciering= rörlig)
- En ändring av fast (rörlig) växelkurs (E) som gör att utländsk valuta blir billigare
Det behövs färre SEK för att köpa dollar
Växelkursen (E=SEK/ dollar) sjunker
Värdet på SEK stiger
- Import blir billigare och export dyrare
- Importen ökar och exporten minskar
Exportefterfrågan (X) (2) (på papper 2)
- X viktigt för AD(Y)
- Bestäms av:
Nominella växelkursen (E=SEK/utländsk valuta=)
relativa prisnivån mellan länder (P SV /P)
Andra länders BNP (Y)
Preferenser i andra länder
- X är alltså imte beroende av Y
- BNP här och nu påverkar inte exportvolymen
Exogen
Autonom
Skiftvariabel
importefterfrågan
- Bestäms av:
Nominella växelkurs (E=SEK/ utländs valuta)
Relativ prisnivå mellan länder (P SV / P*)
Preferenser i sverige
Sveriges BNP (Y)
IM är delvis beroende av Y - Endogen del: MPM = marginella importbenägenhet
0<MPM<1: lutningsvariabel - Autonom del: skiftvariabel
IM=IM0+MPM*Y
Importen besrtår av en autonomdel (inte inkomstberoende, och en den som är beroende av Y)
(GRAFISKT PÅ PAPPER)
MPM, MPC, G
MPM= marginella importbenägenhet
MPC= marginella konsumtionsbenägenheten
G= offentliga utgifter
Aggregerad efterfråga (AD(Y)) “the model”
- Den keynesianska modellen, summera alla delar (vertikal addition)
AD(Y) = C(Y)+I+G+NX(Y)
(FINNS GRAFISKT PÅ PAPPER)
Jämnvikt i keynesmodellen
- För att ekonomin ska vara i jämnvikt mpåste den aggregerade efterfrågan AD(Y) vara lika stor som den faktiska produktionen (Y):
- Därav beteckningen AD(Y)
- Inga oplanerade lagerförändringar (allt vi gör kommer köpas)
Producerar mindre än vad som efterfrågas = oplanerad lagerminskaning
Producerar mer än vad som efterfrågas = oplanerad lagerökning
Lagerförändringar är signalsystemet, (vi måste öka eller minska produktion beroende på lagerförändringar)
Är ”keynes jämnvikt” bra eller dålig?
- Vi vet sen tidigare:
Arbetsmarknad i jämnvikt -> Y pot
När prismekanismen får verka fullt ut uppnår vi fullt resursuttnyttjande
->Y fakt = Y pot - men när prismekanismen är satt ur spel finns det ingen garanti för detta längre. Vi kan få en dålig jämnvikt
- deflationsgap
Yjämnvikt<Ypot-> undersysselsättning
=vi har en jämnvikt som är lägre än potentialen vilket betyder undersysselsättning</Ypot-> - inflationsgap
Yjämnvikt>Ypot-> översysselsättning
Jämnvikten är större än potentialen vilket betyder att ekonomin är i stöndig överhättnting
Deflationsgap
- Den ökning i autonom efterfrågan som är nödvänfig för att jämnvikts-bnp ska sammanfalla med potentiell BNP
(FINNS GRAFISKT)
Inflationsgap
- Den minskning i autonom efterfrågan som är nödvändig för att jämnvikts-bnp ska sammanfalla med potentiell bnp
(GRAFISKT)
Vi vet att BNP skulle behöva (vid inflation/deflations gap
- Minska vid inflationsgap
- Öka vid deflationsgap
