makroekonomi seminarie 3 Flashcards
Mundell-flemming modellen (IS/LM/FE):
stabiliseringspolitik i en likten öppen ekonomi unde olika växelkursregimer.
Penningmarknaden och hur RB kan styra den nominella räntan
genom att ändra penningutbudet (MS) och därmed påverka investeringarna (I)
Aggregerade efterfrågan (AD) kan nu påverkas med: finanspolitik och pennningpolitik
Individens portföljval:
Totalförmögenhet: portföljen
real förmögenhet, fysiskt ta på
finansiell förmögenhet:
- värdepapper, fördel: hög avkastning
- pengar, fördel: hög likviditet
penningefterfrågan (MD): är en funktion av? (två delar)
- säkerhetsmotivet (SM):
pengar har hög likviditet (JMF med värdepaper)
normalt konstant (typ buffert)
oberoende av räntan (i) -> skiftfaktor i modell
ofta bortse ifrån - spekulationsmotivet:
alternativet till pengar är att investera i värdepapper som ger en nominell ränta (i)
den nominella räntan (i) är således alternativkostnaden för att hålla pengar
således är MD en negativ funktion av den nominella räntan (i): - ju högre räntan är desto mindre pengar efterfrågas
- ju lägre räntan är desto mer pengar efterfrågar vi
- MD är också en funtkitoon av transaktionsmotivet:
Vi behöver pengar när vi ska konsumera
Oberoende av räntan - > skiftbae - Vad styr transaktionsmotivet
-Inkomsten (Y):
MD(Ökar) skiftar ut och Y stiger och VV
-prisnivån (P)
MD (ökar) skiftar ut om P stiger och VV
-finansiella utvecklingsnivån (FU
Ju lägre kostnad vi har för att omvandla finansiella tillgångar till pengar, desto lägre MD
MD (minskar) skiftar in om FU stiger
=
Slutstats: MD = F(i, SM,Y,P,FU)
Penningutbudet (MS)
- MS betsäms av riksbanken
Med hjälp av öppna marknadsoperationer
(köper och säljer räntebärande tillgångar, betalar med monetär bas)
MS är således oberoende av räntan
= en vertikal linje - Räntans bestämning
Vi sätter ihop MD+MS=i (penningefterfrågan och penningutbudet = räntan)
(GRAFISK PÅ PAPPER)
Vid låg inflation vill man öka inflationen och det gör man med expansiv penningpolitik
IS/LM-modellen (investments and savings (varumarknaden), (liquidity and money (penningmarknaden))
- Två verktyg at stabilisera konjukturen
Finanspolitik:
-G,TR och T
-påverkas varumarknaden (C och G) och därmen den AD direkt
Penningpolitik:
-MS
-påverkaer varumarknaden (I) och därmed den AD indirekt genom räntan - I vår enkla IS/LM-modell antar vi en sluten ekonomi
IS-kurvan
- IS-kurvan visar kombinationer av räntan (i) och BNP (Y) när varumarknaden ’är i jämnvikt:
Alltså där AD=Y
!!!!!! - IS-kurvan härleds genom ränteförändringar på varumarknaden
Ränteförändringar ger rörelse längs IS-kurvan - Om autonom AD ändras utan att räntan ändras så skiftar IS
IS stiger (skjuts ut) om: TR stiger, T sjunker, G stiger, X stiger, (IM0 sjunker), (C0 stiger)
(exakt samma tvärt om)
Alltså, om någon autonom efterfrågan ändras så kommer LM-kurvan skifta ut eller in.
(GRAFISKT PÅ PAPPER)
LM-kurvan
- LM-kurvan visar kombinationer av räntan (i) och BNP (Y) när penningmarknaden är i jämnvikt
Där MD=MS
!!!!!!! - LM-kurvan härleds gneom BNP-förändringar på penningmakrnaden:
Antag att Y stiger -> MD stiger -> i stiger - Ränteförändringar ger rörelse längs LM-jryvan
- MS-förändringar skiftar LM
LM stiger (skiftar ut) om: MS stiger
(samma tvärt om)
(GRAFISKT PÅ PAPPER)
Modellen och stabiliseringspolitik i IS/LM
Modellen och stabiliseringspolitik i IS/LM
- Modellen visar när de öär jämnvikt på varumartknaden och penningmarknaden samtisigt:
IS/LM bestämmer således:
Jämnviktsinkomsten (Y*) och jämnviktsräntan (i)
- Penningpolitik i IS/LM (sluten ekonomi)
- Finanspolitik i IS/LS (sluten ekonomin)
- Dessa två finns GRAFISKT PÅ PAPPER
(crowding-out (C-O)): den finanspolitiska expansionen ökar räntan och tränger därmed undan privata investeringar
Modellen och stabiliseringspolitik i IS/LM:
Vid expansiv penningpolitik:
->MB stiger -> multiplikatorn -> MS stiger - > LM skiftar ut (ökar) - > räntan faller
När räntan faller, då ökar investeringsefterfrågan (I) vilket leder till att bnp stiger. när bnp stiger så kommer fler transaktioner att ske, vilket betyder att man efterfrågar mer pengar och då stiger penningefterfrågan (MD). Stiger penningefterfrågan så stiger räntan på penningmarknaden.
A-> B -> C
(ALLT FINNS GRAFISKT PÅ PAPPER)
Valutamarknaden: från ett svenskt perspektiv
- Nu infölr bi en öppen ekonomi
- När vi svenskar vill köpa utländska vaorr (IM) eller utlänska värdepapper (kapitalexport KS) så behöver vi köpa utländsk valuta (ex dollar) vilket med för att vi säljer vår egen valuta (SEK):
Vi i sverige som står för Efterfrpgan på utländsk valuta (D) - När utlänningar vill kloa svenska varor (X) eller svenska värdepapper (kapitalimport KM) så behöver de sälja utländsk baluta för att köpa SEK
De står för utbud på utländsk valuta (S) - Vi vill beskriva hur efterfrågan och utbud på utländsk valuta varierar med sitt pris (växelkurs E)
Priset = nominell växelkurs (E) (SEK/ dollar)
Vad skiftar efterfrågan på utländsk valuta (D)
- Allt som påverkar valutaefterfrågan och inte beror på E
-Vår import (IM): om IM stiger -> D stiger, sker om:
Relartivpriset (P SV / P) stiger
Inhemsk BNP stiger
Inhemska preferenser för utländksa varor stiger
Om vv sker så: D sjunker
-Vår kapitalexport (KX): om KX stiger -> D stiger och VV
Den relativa räntan (i SV / i) sjunker
Efterfrågan stiger om:
Relartivpriset (P SV / P*) stiger
Inhemsk BNP stiger
Inhemska preferenser för utländksa varor stiger
Och vice versa (VV)
Exempel:
antag att Y stiger -> IM stiger -> D stiger
(PÅ PAPPER)
vad skiftar utbudet på utländs valuta (D)
- Allt so påverkar valutautbudet och inte beror på E
-vår export(X): om X stiger -> S stiger och vv, sker om:
Relativpriset (P SV / P*) sjunker
Utländsk BNP stiger
Utländsk preferenser för svenska varor stiger
Om vv sker så: S sjunker
-vår kapitalimport (KM): om KM stiger -> S stiger och vv
den relativa räntan (i SV/ i*) stiger
Utbudet stiger om:
Relativpriset (P SV / P*) sjunker
Utländsk BNP stiger
Utländsk preferenser för svenska varor stiger
Om vv sker så: S sjunker
Exempel:
Antag att : (i SV / i*) stig3er -> KM stiger (och KX sjunker) -> S stiger )och D sjunker)
(PÅ PAPPER)
Rörlig växelkurs (RVK)
- växelkursen (E) bestäms helt av D och S på valutamarknaden
-riksbanken står alltså utanför
-E kan variera mycket på KS pga finansiella flöden (KM och KX) (kapitalimport och kapitalexport som driver en rörlig växelkurs upp och ner)
-på LS följer E(växelkursen) den relativa PPP-versionen - Depreciering:
E ökar (värdet på sek minskar) - Appreciering:
E minskar (värdet på SEK ökar)
Fast växelkurs (FVK)
- Växelkursen (E) är förutbestämd av riksbanken (RB) (huvuduppgiften var att försvara den fasta växelkursen)
- RB intervenerar på valutamarknaden:
Säljer utländsk valuta och köper SEK vid Efterfrågeöverskott
Köper utländsk valuta och säljer SEK vid utbudsöverskott
Behöver alltså en valutareserv (VR)
E kan inte variera (fören RB ändrar E)
Betänk dock den relativa PPP-versionen
-om svenska inflation är skild från omvärldens - Devalvering -> E ökar (värdrt på sk minskar)
- Revalvering -> E minskar (värdet på sek ökar)
(PÅ PAPPER)
Fri internationell kapitalrörlighet
- Fritt att köpa och sälja utländska tillgångar (exempelvis utländska investeringar)
Kapitalet flyter dit avkastningen är högst:
Om i SV > i: KM stiger och KX sjunker -> D oblig stiger -> P oblig stiger -> i SV sjunker
Om i SV<i: KM sjunker och KX stiger -> D oblig sjunker -> P oblig sjunker -> i SV stiger
Alltså, arbitrage ser till att: i SV = i*
Detta kallas ”internationell öppen ränteparitet” (räntelikhet)
Gäller i synnerhet små öppna ekonomier som sverige
I verkligheten kan dock räntan skilja sig åt:
Förväntat växelkursförändrung: i SV = i* + e, där e är deprecieringstakten
Andra risker: i SV = i* + e + riskpremie (kreditrisken)
(räntepariteten säger: räntan ska vara samma utifrån dessa två faktorer)
Mundell/ flemming-modellen
IS/LM/FE (foreign exchange)
- En mer realistisk modell för en liten öppen ekonomi
Tar hänsyn till: valutamakrnaden och fria kapitalrörelser -> FE-kurvan
FE-kurvan visar olika kombinationer av räntan (i) och BNP (Y) när det är jämnvikt på valutamarknaden:
Alltså där i =i* (där i* bestäms av omvärlden - > exogent) - Mudelnn/flemming-modellen
IS/LM/FE-modellen - Jämnvikten visar när det är jämnvikt på varu-penning och valutamarknad samtidigt
Använda modellen för att analysera hur effektiv FP och PP är vid olika cäxelkursregimer
(PÅ PAPPER)
Stabiliseringspolitik och fast växelkurs (FVK)
Till vår hjälp tar vi IS/LM/FE samt valutamarknaden:
- Penningpolitik (PP)
Slutsats 1: PP är verkningslöst i stabiliseringssyfte vid FVK och fri kapitalrörlighet
Slutsats 2: dock minskar VR
- Finanspolitik (FP)
Slutsats 1: FP är effektiv i stabiliseringssyfte vid FVK och fri kapitalrörlighet
Slutsats 2: VR stiger men statens finanser försämras
(PÅ PAPPER)
Stabiliseringspolitik och rörlig växelkurs (RVK)
Till vår hjälp tar vi IS/LM/FE samt valutamarknaden:
- Penningpolitik (PP)
Slutsats 1: PP är effektiv i stabiliseringsyfte vid RVK och fri kapitalrörlighet
Slutsats 2: E stiger och BB stiger
- Finanspolitik (FP):
Slutsats 1: FP är verkningslös i stabiliseringsyfte vid RVK och fri kapitalrörlighet
Slutsats 2: E sjunker, BB sjunker och statens finanser sjunker
(PÅ PAPPER)
Konjunkturen enligt mundell-felmming-modellen
Störningarna:
- Fast växelkurs: förändring i autonom efterfrågan
- Rörlig växelkurs: förändringar i MS och MD
Stabiliseringspolitik:
- Fast växelkurs: finanspolitik
- Rörlig växelkurs: penningpolitik
dessa två^leder till
-> Spridningsmekanismer:
- Multiplikator
- Ränteförändringar
- Växelkursförändringar
-> Konjukturcykel:
- Fluktuationer i BNP och arbetslöshet¨
Stora öppna ekonomier, stabiliseringspolitik
- Är en öppen ekonomi som genom sin storlek kan påverka den internationella räntenivån
- De tre stora öppna ekonomierna med RVK är USA, euroområdet och japan
- Finans- och penningpolitik åtgärder i en stor öppen ekonomi med rörlig växelkurs påverkar både ränta och växelkurs så att både penning och finanspolitik är verkningsfulla
