Revolutioner Flashcards
Världen binds samman
16/1700 talet knöts världen samman av nätverk av handelsströmmar oc kontakter, litet jämfört med idag med likväl livspåverkande.
Triangelhandeln: vapen tyger, metallföremål från Europa till västafrika-> byttes mot slavar till sydamerika-> socker, tobak och andra kolonialvaror tillbaka till europa. Fanns även handelsleder som förenade Asien med Europa och amerika.
Amerika: urinvånare, nybyggare & slavar
16/1700: europeerna breder ut sitt herravälde över amerika.
Portugal: Brasilien
Spanien: Syd & mellanamerika
Storbritannien: Karibien & Nordamerika (redan koloniserat). 7 årskriget tog över 1756-63 tog man över Frankrikes landområden. Inte förrän 1800 talet tog europeerana seriöst över kontrollen- > andrum där ursprungsbefolkningen kunde bevara sin kultur + ta intryck av europeerna.
Hästen: Colombus tog med sig den från Spanien, mexikaner tog till sig djuret- > spreds till prärier till jakt och krig. Vita handelsmän handlade med ursprungsbefolkningen i utbyte mot päls fick e ylle och vapen.
Tidigast under kontroll: Östkusten: 1607, nybyggarsamhällen i virginia. Invånare var främst religiösa minoritet som flytt förföljelse från sina hemländer. Längre söderut blev nybyggarsamhället en plantageekonomi( ner över sydamerika och karibien).
Plantager: central betydelse för världsekonomin: tobak(amerikansk), sockerrör (asien, ursprungligen) som gav en europeisk efterfrågan. Problem: krävde stora arbetsinsatser (jobbiga arbetsförhållanden, europeer ville inte, ursprungsbefolkning borta efter sjudomar) -> importerade afrikanska slavar till plantagerna - > afrika drogs in i världsekonomin.
Afrika undre slavhandeln
Afrikas sjukdomar var farliga för europeer, även om portugiser redan utforskat Afrika under 1700 talet, europeerna stannade bara kort för att utföra handel i Afrika, av tyger, vapen sov mot guld eller slavar.
Konsekvenser för samhället:
- Hövdingar fick vapen från handlen-> rövade slavar från grannbefolkning för mer vapen och staturföremål-> folkslag som inte deltog i jakten gick under. Detta ledde till att hela den politiska och sociala kartan ritades om i Afrika.
Slutet av 1700: 60k slavar fraktades varje år till Amerika, 3/4 män.
Hur utvecklades det? Slavhandel fanns redan innan Colombus i både syrdeuropa och afrika, ingen protesterade pga många tjänade på affären: affrikanska hövdingar fick europeiska varor. Plantageägaren fick arbetskraft, konsumenten i europa fick varor. Enda förloraren: slaven. I Europa skymdes sanningen även, förfinades.
Asien- den gamla världens centrum
Indiska oceanen och vattenvägen till kina och indien var de första med rikedomar som lockade ut europeer på världshaven.
Peppar: viktig första handelsvara, 16/1700talet kom: te, bomull, porslin i utbyte mot silver( från gruvor i sydamerika) som var betalningsmedel i Asiens handelsområde. I asien fanns stater och kultur likt europeernas egna. Kejsaren i Kina ledde 1/4 av jordens befolkning.
Indiska oceanen: världens största sammanhängade handelsnät från Egypten/Östafrika till Japan, i Indien & Kina tillverkades tyger osv till lika stort värde som resten av världen. Asien förändrades minst genom de globala kontakterna, kolonier och handelsplatser etablerades av europeer men ingen djup omvandling av samhället skedde. Asien betraktades först med litet intresse, folkslag i världens utkant.
Globala ökande kontakterna-> europa såg sig själva som världens nav där rikedomar, kunskaper & handelskontakter samlades.
Maktkamp under 1700 talet
1700 talet präglades av konkurrens mellan Frankrike & Storbrittanien om vilken nation som skulle vara mäktigast,
Frankrike dominerade på det europeiska fastlandet.
Storbrittanien: starkast på havet.
Preussen: nyetablerad militärmakt.
Preussen blir stormakt
Grundades i nordöstra tyskland, område som under 30 åriga kriget härjats av främmande armeer på genommarsch.
Landet kom tidigt att präglas av militära ideal & rustningar. Efter Westfaliska freden (vad?), armen: 4k -> 200k.
Kung Vilhelm I: soldatkungen. Symbol för preussiska kungamakten: militärkasernen m. sträng disciplin & lydnad.
Mitten av 1700: instabil matkbalans i Europa. öster: Preussen, Österrike, Ryssland krigade om Polska kungadömet och osmanska riket.
Väster: Frankrike försökte efterträda det habsburgska väldet(dominerane makt på kontinenten). Mot England, Nederländerna.
1740: Fredrik den store, preussen, erövrade Schleisen pga undergående österrikiskt välde (lydde under Wien), fick stöd av Frankrike, Spanien & Bajern (som ville ha del av det österrikiska väldet).
-> Hotade avgörande förändring i maktbalansen.
England, & Nederländera: ville inte ha någon stormakt på kontinenten-> de stödde Habsburgs sida istället. Det räddades vid freden från Frankrike men Preussen fick behålla Scheisen- > Preussen= dubbelt så stor befolkning.
Polens delning
Preussen, Ryssland, Österrike fortsatte strida om polen och turkiet….
1768: Ryssland anfaller osmanska riket + hotade om att lägga under sig stora delar av Balkan. Det accepterades inte av resten. -> Polen delades upp sinsemellan och Osmanska riket lämnades ifred.
Polen: mäktigt rike, men utan samma politiska och militära enhet som resten. Adelsmännen styrde sina gods utan statlig inblandning, polska riksdag: ledamoter hade veto. Ingen central kungamakt tilläts växa sig stark-> hamnade lite efter resten.
Österrike, Preussen & Ryssland delade upp Polen trots motstånd av polacker. 1795 existerade inte polen längre-> uttryck för diplomatins triumf. Dock framförallt har polens undergårng blirvit en symbol för hur svaga stater utplånas av stormakter.
Frankrike & Storbrittanien: de riktiga stormakterna under 1700 talet. De var sammanvävda med rivaleriet om världshandels och koloniernas i Amerika.
Kolonialkriget i Indien & Amerika
Konkurrens mellan Frankrike och England ledde under 1700 talet till krig i Indien och Nordamerika.
Indien: inre kaos, hinuderna gjrode uppror mot de muslimska härksare som styrde halvön.
(samtidigt etablerar England och Frankrike vardera ostindiska kompaniet + handelsstationer, meningen var inte att kolonisera utan bara att utnyttja svagt lokalt styre för affärer. Men pga att de lierade sig med lokala furstrar fick de territoriella intressen att försvara-> krig mellan handelskompanierna. Franskarna fick inte mycket hjälp hemifrån medan England fick mer, England erövrade Frankrikes handelstationer.
Amerika: fransmännen hade kontinenterns inre delar: pälshandel i norr, plantageekonomi i söder. England hade tagit land i ett bälte över östkusten och ville sprida sin makt över Appalacherna för att få mer jord att bruka. I samma område försökte Frankrike knyta samman norr och söder genom handelsstationer och fort.
-> KRIG 1739-63
Ursprungsbefolkningen lierade sig med fransmännen pga engelsmännen sökte odlingsbar mark. Men Eng var militärt överlägsna m. starkt stöd hemifrån medan Frankrike prioriterade krigen i Europa. -> England erövrar kolonier -> 1763: fredsslut, Fr tvingar avstå från sina territorier och lämna Amerika.
Hemma förblev dock Frankrike det starkaste landet med sitt språk och kultur-> centrum för upplysningen.
Upplysningen:
1600-talet: naturvetenskapen gjorde stora framsteg, trotsade kyrkan. Kyrkan hade en viktig roll för människor men under nu bröt en ny öppenhet med författare , filosofer och vetenskapsmän som trädde fram.
Förnuft, tolerans och nytta
Vetenskapen gick emot kyrkans auktoritet, manade människor att bruka sitt förnuft. Flera tankar hade ursprung under renässanssen men kom tillbaka nu.
Newton framställde under 1600 talet världen som ett stort självgående maskineri vilket ändrades världsbilden från att vara en cirkelrörelse som alltid var sig lik där endast gud kunde ingripa.
Gud: urmakare, skapade maskineriet och människan ska nu använda sitt förnuft till att förbättra det.
Förnuftstro och framstegstro gick hand i hand, människan var inte längre ett hjälplöst offer för sina syndfulla natur. Istället var människan likt ett oskrivet blad som livets upplevelser fyller med text och som kan lära av erfarenheter. Detta ledde till en förändrad syn på samhället- > bättre människor.
Voltaire, fransk filosof, gick attackerade 1600talets religiösa renlärighet och ville ha tolerans. Rätt att kritisera och försvara åsikter. “Bara i en öppen debatt kan förnuftet segra”.
Den stora franska encyclopedin försökte de samla tidens vetande, verktyg, metoder i jordbruk och hantverk skrevs det om. Det var ett uttryck för upplsysningsfilosofins världstillvända inställning. De ville ha kunskap för nyttans skull.
Upplysningens politiska filosofi
Tidigare var samhällsordningen given av gud (kungadöme av guds nåde). Men under upplysningen ville man mer ha en samhällsordning skapad av människor: människor lämnade ifrån sig makten till en stat i utbyte mot att få vissa naturliga rättigheter. Alla hade rätt till frihet, liv och egendom. Ifall en stat inte respekterade dessa hade människorna, enligt John Locke (engelsk filosof) en fjärde rättighet: att göra uppror mot staten- ideer som var världsomvälvande under denna tid.
Rosseau: motsattte sig iden om ett samhällsfördrag med överlämnad makt till staten, folket måste istället aktivt delta i alla beslut som beror dess villkor. Lyda en lag: behöver man ha stiftat den.
Parlament & kung ska bara versktälla folkviljan efter omröstningar och möten. Detta var en viktig ide under franska revolutionen och 1800 talet.
Montesquieu: lagar och sedvänjor varierade pga olikheter i klimat och naturhållanden. Det skulle råda åtskillnad och balans mellan den politiska maktens olika funktioner.
- Styrande makten(kungen, regeringen) ska kontrolleras av den lagstiftande maktne (parlamentet). Båda dessa övervakas av den dömande makten(domstol) som måste ha en oberoende ställning.
Voltaire osv var inte lika intresserad av maktbalans eller att staten var representativ för folket. Han ansåg att vidgat folkstyre var skadligt pga oupplyst folk. Det var viktigare att påverka regenten, så att införde nya ideer för att främja framsteg i samhället.
Voltaire ville ha “upplyst despoti” istället för “oupplyst demokrati”.
Upplysningens genombrott
Upplysningen: ny anda av öppenhet bryter ut i Europa, gamla sanningar var inte längre heliga. Allting ifrågasattes för att förändras & förbättras.
Lättats slog upplysnigne igenom i Storbrittanien och Nederländerna som hade längst ekonomisk utveckling, här var debatten ganska fri vilket gjorde att fler ideer spreds.
Östra & norra europa: fanns inte en liknande samhällsdebatt -> blev furstemakten som tog till sig tankarna. De inrättade universitet &vetenskapliga akademier i hopp om att en sådan modernisering av samhället skulle flytta fram landets positioner i europas maktkamp. Här finns mest inspiration av Voltaire: Preussen (Fredrik den store), Ryssland (Katarina II), Sverige (Gustav III).
Frankrike: konfliktfylld upplysning,stat & kyrka försökte hindra ideer att sprida sig, Voltaire blev bannlyst i sitt eget land.
Nu börjar ändå upplysningsideerna påverka samhället, I storbrittanien var det en viktig bakgrund till den industriella revolutionen som startades i slutet av 1700 talet och i Frankrike till franska revolutionen med start 1789, men de fick även genombrott i Amerika.
Amerikanska revolutionen
December 1773: tre brittiska fartyg med tre i Bostons hamn hade en grupp unga män ombord. Under natten stormade en grupp män ombord och vräkte tekistoria i vattnet, det var förklädda kolonister förklädda till urbefolkningen. Detta blev upptakten till Amerikanska revoluitonen: The Boston Tea Party.
Kolonierna slår sig fria
Den brittiska politiken mot kolonierna i amerika tjänade främst England själva. De ville föra merkantilism: försäkra sig om råvaror och bygga upp en marknad för brittiska företag.
- Kolonisterna fick inte framställa varor som kunde konkurrera m. moderlandet eller bedriva någon handel med andra länder än Storbrittanien.
Tidigare var reglerna oviktiga pga svag övervakning, efter segern i kriget mot Frankrike 1763 skärpte britterna kontrollen. De införde nya skatter och tullar, tex på te. För att få in pengar till den brittiska statsskulden som vuxit mycket. De förbjöd även uppodling av mark väster om Appalacherna.
Detta väckte protester bland kolonisterna, köpmännen gjorde stora förluster. De ville sköta sig själva och inte lyda England. Det fanns även motstånd i grunden från invandrare vars samhällen var självstyrda. Nu hade även upplysningens tankar börjat spridas.
Kolonisterna vägrade betala tullar och skatter pga att de inte va representerade i parlamentet i London “No taxation without representation”
- statens styrelse måste grunda sig i medborgarnas samtyckte (upplysningens ide, Rosseau?).
Efter boston tea party utfärdade england en blockad mot staden vilket trappades upp till en militärkonflikt.
1776: representanter från alla tretton kolonier samlas i Philadelphia och förklarar sig fria med stöd från flera europeiska stormakter (hämnd för deras nederlag mot england tidigare). 1783: england tvingas erkänna koloniernas självständighet.
“Alla är lika värda”
Det var de rikaste som ledde frihetskriget. Men de var påverkade av upplysningen samt kunde inte segra utan stöd underifrån vilket ledde till att de var positiva till inflytnade och makt från bredare grupper i samhället. Detta resulterar i ett nytt politiskt system med demokrati och jämlikhet.
Självständighetsförklaringen från 1776 säger att “alla människor är skapade lika och har utrustats med rättigheter…” (liv, frihet & strävan efter lycka).
Vita män hade rösträtt : ifall man ägde lite jord (många gjorde det). Områdena i väst öppnades och det strömmade in immigranter i hopp om ett fritt liv som bönder. s
Konsekvenser: man tog över ursprungsbefolkningens mark och tog lite hänsyn till dem, även åsikten om slavhandel var otydlig då den förbjöds i norr men tilläts i söder där den var viktig iom bomullsodlingen.
1789: en gemensam konstitution skapades som byggdes på Montesquies lära om maktdelning med president, kongress och domstol som var i viss mån oberoende av varandra. Det skulle även vara balans mellan delstaterna och centralmakterna då delstaterna fick styra sig själva. Konstitutionen, med vissa tillägg, är fortf grundlag i USA.
Amerikanska revolutionens betydelse
Alla människor hade rätt till frihet enligt frihetskämparna i Amerika. Den amerikanska revolutionen blev alltså en viktig inspirationskälla för krafter i Europa, upplysningens idee kunde förverkligas. I USA fanns varken kung, adel eller statskyrka utan medborgarna samlades för att ordna sina angelägenheter nästan som man föreställde sig att människorna gjort i naturtillståndet. Man såg ideal i USA som man ville uppnå i Europa.
Franska revolutionen
Marie Joseph de La Fayette deltog i den amerikanska kriget och återvände till Frankrike insprirerad och spred ideen till fransmännen, han kallades “två världars hjälte”. Revolutionerna var alltså väldigt nära kopplade.
Frankrike före revolutionen
Frankrike präglades fortfarande i stor utsträckning av medeltida ståndsindelningen med tredje ståndet osv.
andra och första ståndet hade flest privilegier, befriade från skatt och var stora jordägare. Men nu började många i tredje ståndet bli upplysningsmän, några var rikare än än adelsmännen själva och mer utbildade inom upplysningen än adelsmännen. Men den största delen av det tredje ståndet vara bönder på landsbygden, det var dom som drog den största skattebördan och finansierade kyrkan genom tiondet, under 1700 talet hade den ekonomiska bördan för bönderna blivit allt större, de behövde lämna ifrån sig 3/4 till staten, kyrkan och godsherren.
Men stånden började du flätas samman, speciellt de rika, rika borgare kunde adlas eller gifta in sig i fina familjer och adelsmän investerade i borgerlig verksamhet. Upplysningen hade sina trognaste anhängare inom tredje ståndet men även inom adeln och kyrkan fanns det männsikor som hade blivit inspirerade, många ville även ta sig ur det lkungliga enväldet som även begränsade adeln.
Generalständerna, alltså den franska riksdagen hade inte sammankallats sedan 1614!
Ett samhälle i kris
Frankrike under 1780 talet var ett samhälle i kris. Hantverket och manufakturen hade svårt att konkurrera med storbrittanien som redan börjat använda industriella metoder.
Flera hundra tusen blev arbetslösa.
1788: missväxt på jordbruken, brödpriserna steg kraftigt. Hungerutlopp utbröt nu som slogs ned av militären. Nöden bland bönderna skilde sig från det grandiosa slösaktiga kungalivet vilket förargade invånarna.
Statsskulden växte även enormt och när landet skulle betala tillbaka kostnaderna för att stötta amerikas revolution gick det inte att pressa mer pengar ur bönderna. Detta ledde till att kungen krävde att alla jordägarna skulle betala skatt, alltså adeln och präster. De vägrade och krävde att generalständerna skulle inkallas, eftersom de hade ensamrätt om att bestämma skatterna.
Våren 1789: ny politisk aktivitet väcktes hos befolkningen när de olia stånden vid 40k olika sammankomster formulerade önskemål och valde delegater till generalständerna. Inom tredje ståndet var det främst välutbildade bönder och rika män som blev valda, endast en enda bonde.
Tredje ståndet griper initiativet
maj 1789: delegater samlas i Versailles och lyssnar på kungens finansminister som presenterar de ekonomiska problemen. Generalständernas arbete stoppades direkt av motsättningar kring röstningsproceduren.
Det tredje ståndet hade endast en röst med representerade 95% av befolkningen. De ville att församlingen skulle ha en röst och att varje ombud skulle ha en röst. Kungen svarade med att stänga lokalen.
-> delegaterna samlades i en närliggande idrottshall och lovade att de inte skulle skiljas förrän Frankrike fått en ny författning. Denna händelse kallas “Eden i Bollhuset”.
-> Gruppen börjar kalla sig nationalförsamling och bjuder in riksdagsmännen från de andra stånden att delta i arbetet. “Upplysta” adelsmän och präster går över till nationalförsamlingen.
Kungen ger vika, beodrar alla delegater att ansluta sig till nationalförsamlingen.
Revolutionen bryter ut
Tredje ståndet har segrat, eller?
I början av juli dras trupper samman i Paris .> ryktet säger att kungens agerande bara var för att vinna tid till en militär kupp. Rädda för hotet stormar fattigt folk för att plundra vapenförråden. Borgerskapet skapar ett nationalgarde mot kungliga trupper.
14 juli: Stormningen av Bastiljen, en medeltida fästning som tjänstgjorde som fängelse och vapenförråd - Frankrikes nationaldag!
Städer inspirerades av Paris-> landsbygden skapas en våldsam rörelse, likt bondeuppror på medeltiden där slott, herrgårdasr osv stormas och plundras och bränns upp, främst papper med böndernas skatter på…
Nationalförsamlingen hade endast en bonde, men många jordägare som ville lugna bönderna.
5 Aug: upplysta adelsmän föreslås att det feodala privilegierna ska avskaffas , alla ska vara lika inför lagen, ha samma rätt till ämbeten och beskattas lika. Bönderna fick sin egen jord om de ersatte sina tidigare herrar ekonomiskt.
-> församlingen anslöt till förslaget, senare kom en deklaration om mänskliga rättigheter skriven av La Fayette likt den amerikanska.
Ståndsamhälle was gone
Nationalförsamlingens reformer
Hösten 1789: nationalförsamlingen inleder reformationsarbete, rika borgarklassen gynnas mest…
kyrkan blev statlig och sakerna såldes till rika bönder och stadsbor-> betalade statens skulder.
1791: ny författning, kungens makt begränsas. 3/4 av vuxna män fick rösträtt, dock endast rika fick vara med i riksdag. Penningen kommer och den ekonomiska politiken gynnar fri företagsamhet. Skråväsendet och merkantilismens reglering= gone, inga fackföreningar var heller tillåtna.
Kvinnor deltog mycket i politiken, tex Marie Gouze som skrev en deklaration om kvinnors rättigheter där hon krävde jämlikhet i samhället. Men någon kvinnlig rösträtt, rätt till utbildning och ekonomisk myndighet fick de aldrig.
Krig och skräckvälde
Många i Europa ville avskaffa feodala privilegier och inspirerades av Frankrike. Samtidigt var många adelsmän och kungar emot revolutionen
-> försökte starta ett heligt krig mot nya regimen.
-> Paris ville utbreda revoltuionen i Europa med vapenmakt.
April 1792: nationalförsamlingen förklarar krig mot Österrike (drottningens hemland och väldigt feodalt)
- Först gick det dåligt för fransmännen
- Augusti 1792 stormades Tuilerierna (Paris, slott)
- Nån vecka senare släppte folk ut alla fångar och dödade dem, ifall de skulle vara motståndare mot de nya ideerna.
- våldsamhet= oro hos utsatt befolkning( speciellt fattiga, tyckte att revolutionen bara gynnat de rika.
Detta brukar kallas “den andra revolutionen”
-> många ursprungliga mer konservativa ledare, tex La Fayette, trängdes undan av mer radikala politiker: JAKOBINERNA
Främst: Roberspierre, nästan styrde Frankrike i 2 år som ledare av Välfärdsutskottet - hade diktatoriskt makt, han störtar nationalkonventet och styr
Kungaparet dömdes till döden pga de hade spridit info till fienden (österrike). Jakobinerna dömde 40k motståndare till döden-> SKRÄCKVÄLDET
Jakobiner var välbergade men knöt an till fattigare (Sansculotter, pga vägrade bära “culotter” som var överklass mode).
-> skapade en ny republikansk författning som aldrig hann tillämpas: allmän rösträtt, gratis skolutbildning, maximipriser på livsmedel osv
dock, sansculotter som gick för långt avrättades jakobinerna hade total makt,
majoriteten av människor som avrättades var fattiga vanliga, inga adelsmän
Revolutionens avslutning
Reform under skräckväldet: allmänn värnplikt
-> arme med 800k
Sommaren 1794: främmande trupper borta från Frankrikes jord - hotet mot revolutionen var borta.
Robespierre avrättades i Thermidor kuppen 1794.
Skräckvälde=slut!!
Ny regering hotad av uppror från sansculotter och monarki “älskare”.
Fransmän= trötta efter 5 års krig
-> regeringen alltmer beroende av militärt stöd
Nu uppkommer Napoleon, många tyckte redan han var läskig i Paris så
Napoleon tvingas åka till Egypten av Paris pga de vill inte ha honom nära, för att ta över Egypten
-> en general insåg att han lika gärna kunde ta över makten i Brumairekuppen(1799)
Napoleon går in och störtar direktoratet (de får sitta kvar men Napoleon har makten (dock är han inte absolut diktator)
Napoleontiden
“revolutionens son”
Napoleon var från en lågadlig,korsikansk familj
Under hans styre upphörde allt folkligt infkytande på politiken, ville ha makt över hela europa.
Hans krig skakade hela europa samtidigt som kolonier i latinamerika nu bryter sig loss från spanien och portugal…
Fransmännens kejsare
Napoleon tog makten= slut på politisk oro
-> sträng diktatur utan yttrandefrihet eller liknande
MEN (hear me out) stabilisering i samhället pga hans organisering, statsförvaltningen effektiviserades
-> erbjöd fängslade jakobiner och adelsmän som flytt samarbete IFALL de erkände honom som ledare
-> löste konflikten med katolska kyrkan
Napoleon blev trygg för franska folket, ingen mer oro, Frankrike blev ett starkt småbondeland och en stor samling lagar som utarbetats under revolutionen övertogs av Napoleon: kallades “Code Napoleon”, allas lika inför lagen.
1804: Napoleon utropas till kejsare med brett folkligt stöd
Erövringarna
Napoleon leder fransmännen till krig
- hade inga stora militärer med dyra armeer och material och lyxliv med generaler som de andra stormakterna, hans militär grundade sig i allmänn värnplikt-> större armeer än någonsin tidigare. Det var inte så hård disciplin
-> stärkte stridsviljan.
Prioriterade slagkraft och lättrörlighet, genom effektiv samordning satte han fienden i underläge och besegrade många:
Preussen + Österrike: tvingades ingå förbund med Frankrike
Ryssland & Napoleon delade upp Europa tillsammans: Väst(Frankrike) Öst (ryssland).
Franska herraväldet: adeln förlorade sin makt, religionsfrihet och Code Napoleon, överallt fanns det Napoleon anhängare som ville sammarbeta (iaf i början)
Rhenförbundet: västra tyskland slår Napoleon ihop små feodala furstendömen.
Motståndet växer sedan: dominansen stämde dåligt med frihetsidealet, rhenförbundet samlade sig i alla olika furstendömen som en stat mot Napoleon.
Spanien: folkligt uppror som var svårt för fransmännen att trycka ner, får sedan hjälp av storbrittanien( fortf obesegrad av Napoleon)
Kontinentalsystemet
Storbrittanien= frankrikes huvudmotståndare, långt tillbaka till kolonier och handelsvägar
Napoleons expansion trotsade britternas ideal om maktbalans i europa.
1805: Napoleon tillsätter en invasionsarme i England som förintas i slaget vid Trafalgar.
(england king of the sea)
Britternas industriella försprång samt kontroll över haven-> Europa översvämmade med brittiska produkter
Napoleon tänkte: hmm om jag stoppar flödet får dom ekonomisk kris och oroligheter?!
-> startade en handelsblockad som han tvingade nästan alla länderna att ansluta sig till. Men den misslyckas ändå, britterna exportare mer till USA & sydamerika och det blev ingen ekonomisks kris tyvärr:(
Affärsmän som i början gillade Napoleon märkte hur hans regler främst gynnade Frankrike, missnöjet växte. Ryssland lämnar kontinentalsystemet + säger upp aliansen med France
oh no
Nederlagen
nytt maktkampsläge i Europa nu..
Sommaren 1812: Napoleon angriper Ryssland med 600k män. Men armen var illa utrustade för att vara så effektiva som möjligt, ryssarna brände upp Moskva och fransmännen var tvungna att dra sig tillbaka-> ryska vintern medförde att armen svalt ihjäl-> 400k dog, 100k fångatagna
Efter katastrofen slöt sig motståndare mot Napoleon samman med Storbrittanien, Preussen, Österrike & Ryssland. Övermakten var starkare än Napoleon.
Slaget vid Waterloo 1815: nederlag för Napoleon -> utvisad till en isolerad ö där han senare dör
Wienkongressen
Nu anser politikerna att revolution= hot i fler länder än den äger rum…
Nya revolutioner= nya krig och vice versa
Wienkrongressen 1814-15: uppgift att lösa konflikterna mellan staterna och återupprätta maktbalansen i Europa. Även ett fredfördrag för att förhindra framtida konflikter.
Klemens von Metternich var främsta arkitekten(österrrikisk).
Detta fredsbeslut var mer omfattaden än Westfaliska freden 1648, alla länder hade representanter i Wien men irl så avjgordes alla frågor av supermakterna: Eng, Preussen, Ryss, Österrike. Frankrike var representerat genom företrädare för den “nygamla” monarkin som återinfört med Ludvig XVIII som kung (bror till Ludvig XVI).
Åtgärder:
- 1792 års gränser återstäldes för Frankrike.
- stark barriär mot Frankrike skapades med Nederländskt rike, Preussen fick delar av Rhenstranden & Österrike fick Norra italien. Ryssland tog Finland, Balkan & Polen.
Strävan var att gamla kungahusen skulle återfå sina länder.
Revolutionsvågen fortsätter: Haiti & Latinamerika
Revolutionen ses som ett misslyckande, frihet -> skräckvälde
Men Europa blev inte sig likt igen, monarkins makt var inte lika stor & självklar. Folket var nu medborgare- > ny politiska reformer
Samtidigt i Latinamerika:
Frigörelsen m. amerikanska revolutionen på 1770 talet har nu fått nytt bränsle.
Franska kolonin Haiti: spektakulär utveckling!!
1791 bryter ett upror ut där slavarna drev iväg och dödade sina herrar (pga de hörde om fr.revolutionen och så tänkte de typ att de gällde dem oxå)
1804: landet vinner frihet!!!
I latinamerika inspireras de oxå av am.revolutionen och när Napoleon tar över Spanien och portugal tar Simon Bolivar tillfället i akt och bryter länderna fria.
1820: Spanine försöker ta tillbaka kontrollen men besegras överallt.
(men här var de inte slavar som tog makten efter revultionen utan bara ättlingar till kolonisatörerna tyvärr)
Nu börjar industriella revolutionen i Big Britain
Den industriella revolutionen
Manchester, 1840: industristad, 50 år tidigare hade det varit en lantlig idyll
-> nu förändras människornas levnadsvillkor stort
Förutsättningar för den industriella revolutionen
Jordbruksekonomi-> industriell ekonomi
Behövs: arbetare, försörjning för arbetarna, kapital för investering, köpare (marknad).
I stora delar av Europa levde medeltidens misstänksamhet mot handel kvar, överklassen investerade hellre i slott
(men i england var det kapitalism som gällde)
1700 talets england hade en ledande ställning inom kolonial handel
-> rikt land med handel över hela världen
-> vinsterna investerades i industrialismen
1500 talets england: hade affärmässigt jordbruk med storproduktion av ull, större enheter av jordbruk och lönearbetande bönder.
Under 1700 accelerar marknadsiknriktat jordbruk pga stigande efterfrågan på livsmedel
-> skördar ökade genom effektivare hjälpmedel
-> avel utvecklade nya djurraser som var starkare
England: hade nu stora jordegendomar med stor produktion och mindre arbetskraft, bönder blev arbetare i industrier.
England hade många geografiska förutsättningar.
- att vara en ö gynnade handel med många hamnar
- > London blev handelscentrum
- Skapade ett system av kanaler som band samman floder
- Eng hade stor tillgång till järn & kol (viktigt!!)
- Ekonomisk utveckling gynnades av politisk historia
(politisk stabilitet efter 1600 talets strider mellan parlament & kungamakt
-> stort inflytande av handelsmän -> positivt för affärslivet
Genombrottet var i textilindustrin
Textilindustrin - genombrottsbranschen
billiga indiska tyger importeras men det är negativt för englands egna produktion av ylle & lin
-> staten inför tullar på indiskt tyg
-> stödjer inhemsk tillverkning av bomullstyger
Bomullstygstillverkning:
1. Bomull ska spinnas
2. Vävas till tyg
Först skedde det genom förlagssystemets ram
-> familjer spann garnet mot betalning (lantlig sysselsättning)
-> spinningmomentet blev en flaskhals (på en vinflaska) vilket gjorde att man uppfann “Spinning Jenny, 1767”, spinnerskans effektivitet åttadubblades
-> produktionen ökar snabbt
-> nu blev vävningen en flaskhals, på en vodkaflaska:(
-> mekanisk vävstol uppfinns
-> handkraft övergick i att maksinerna var drivna på vatten och ånga (1830-talet)
Nu blir Storbrittanien dominerande i världshaneln i billiga bomullstyger och blev knappt hälften av den brittiska exporten.
->big money som kunde investeras i andra industrier
Kol, järn & ånga
en stor utveckling i storbrittanien under ind.revolutionen var framställningen av järn och kol, fanns stor efterfrågan och behövdes inom jordbruk och armen och industri.
Först smälts järn genom att använda träkol, men skog var begränad
-> början av 1700 talet börjar järn framställas mha stenkol (finns mkt i gruvorna)
-> men problem va översvämningar i gruvorna, löstes med pumpar som drevs av hästar
-> ersattes av pumpar drivna på ånga
(redan 1600 hade man uppfunnit enkla ångmaskiner som använde kol som bränsle). 1700 börjar James Watt & Mathew Boulton förbättrar verkningsgraden så att ångmaskiner kan användas i industrier också!!! very creative
fabriker behöver inte längre placeras nära vattndrag, utan geografiskt var som passar bäst,
många var rädda för ångmaskinen( att människan släppt löst okontrollerbara krafter som chatgpt)
Nu uppfinner man räls som hästarna ska dra kol på till industrierna, men hallå varför inte bara sätta hjul på ångmaskinen??!!
Ångloket uppfiunns och 26 år, 1830 börjas den första järnvägslinjen användas mellan Manchester & Liverpool (xxx), Långa sträckor gikc snabbt att transportera sig nu!
Industri och vetenskap
Alla uppfinningar osv under industriella revolutionen är tack vare upplysningen
köpmän: inriktning på vinst & ekonomiska framsteg
kungliga ämbetsmän: öka nationens produktionsförmåga
Men nu blir industrin beroende av vetenskapen för att förbättra sina maskiner
-> sällskap av välutbildade vetenskapsmänniskor samlades med hantverkare i englands egna upplysning.
Tex “Lunar Society”: som träffades vid fullmåne. Där träffades knappfabrikanten Boulton instrument makaren Watts( James Watts) och tillsammans uppfann de ångmaskinen (1760 tal)!!
Likt hur den franska upplysningsfilosofin inspirerade deras politiska revolution inspirerade den engelska upplysningen den industriella revolutionen
De sociala förhållandena
Produktion-> effektivare,
Positiv effekt:
- tillgång till fler och billigare varor, billiga kläder -> engelsmännen blev fashion icons
- billigare kol-> lättare att värma upp hus på vintern
- tvål och te tar sig in i hemmen
-> konsumtionsamhällen skapades
Svåra omställningar:
- ingen självständig närvaro i fabriker ( även om bättre betalt), många uppfattade fabriker som fängelser utan sociala skyddsnät i städerna osv
- fabrikstäder var hälsofarliga miljöer, vatte och avlopp saknas, dödligheten låg skyhögt
- inverkan på familjelivet med 12 timmar arbetsdagar ledde till utmattade arbetare som endast sov tillsammans med sin familj inför nästa arbetsdag. Många barn och kvinnor var villig arbetskraft. (förut arbetade barn på bondgårdar men mer med att ta hand om familjen och andra barn, nu var det i fabriker och stödde inte familjen alls förutom med pengar).
- olyckor var vanliga för barn
familjeförhållandena blev tidigt grund för kritik mot industrisamhället
-> både vänster och höger politiskt var emot det (förut på landsbygden hade jordägare, storbönder och präster hållit uppsyn över bönderna, fadern var även auktoritet) nu hade banden lösts upp, vilket de menade gav upphov till alkoholmissbruk, sexuellt lättsinne, ansvarslöshet och förstörda familjer.
Regler börjar nu styras upp för barnarbetet, arbetstid och arbetarskydd
Inudstriella revolutionen var alltså en chockartad upplevelse för samhället och människorna.
Stora grupper hamnade vid sidan 9/10 av männsikrona som vävt tyger blev av med sina jobb, vilket ledde till protester där maskinerna slogs sönder för att rädda sin försörjning (försök).
Men de största förlorarna var i asien, på den indiska landsbygden var 100k beroende av bomull för försörjning, under 1700 hade deras tyger spridits i hela världen och allt togs nu över av engelsmännen
-> till och med i indien använde man till slut engelska tyger, crazy
-> snabb avindustrialisering i indien där, ekonomin ställs om till jordbruk och råvaror och fattigdom breder ut sig i de f.d hemvävardistrikten.
Den industriella revolutionens världshistorias betydelse
innebar enorma framsteg för vår förmåga att utvinna rikedomar ur naturen och arbetet
-> startar en utvecklingen som ligger till grund för dagens avancerade samhälle med bilar, flygplan, mobiler osv
däremot väcker den frågor om hur rikedomarna som skapats har fördelats och om det är långsiktigt hållbart
geopolitiskt: industrialiseringen innebar en förskjutning av maktförhållandena i världen, europa hade redan ett försprång genom handel och upplysing
-> nu försprång gneom ny teknik
-> Europa och USA var nu världens herrar
