Medeltiden Flashcards
Folkvandringar
Romarrikets nedgång drevs på av olika krigarfolk som på 400 talet rörde sig in över gränserna
- hunner
-vandaler
-goter
Folkvandringarna var inte jättestora folkmassor utan mindre som rörda sig över kontinenten, de var ofta krigarskaror som plundrade till de hittade ett område att härska över.
Frankerna koloniserade Gallien och Angelsaxarna koloniserade Brittanien. Det var en gradvis spridning till nya områden där man alltid hade kontakt med ursprungsområdet med förstärkning.
Det var även en slavisk invandring i östra europa.
Det var ständiga krig mellan de olika folkslagen vilka ledde till att den romerska samhällsstrukturen snabbt, rikedom uppstod främst genom plundring och det blev en rövarekonomi i Europa som baserades på militärstyrka.
Under 400-600 talet skedde en klimatförändring som gjorde att det blev kallare, då blev jordbruket utsatta och många hamnade i matosäkerhet. Under 500 talet svepte pesten fram (minskade med 1/4) . Folkvandingstiden kallas som Europas mörka tid= finns inga källor. Ingen visste skrivkonsten.
Städerna gick tillbaka och fungerade som administrativa centra för kungamakten/kyrkan. Stormännen var bosatta på sina bondgårdar med egen produktion.
Konstantinopel och Arabvärlden
Tyngdpunkten i Europa förskjöts söder och österut mot de östromerska (istanbul) och arabiska områdena.
I östrommerska riket fanns ett kraftigt jordbuk och stora befolkade städer , de hade kejsarstaden Konstantinopel. I Arabien fanns det sedan gammalt en stadskultur vars rikedom kom från Asien.
Mitt i ökenen fanns Beduinerna, ett nomadfolk, som bedrev boskapsskötsel, handel och var soldater i krig. De tog under 500 kontroll över karavanhandeln österut, därifrån kommer Muhammed (stamdfader till Islam). Islam enade folk på den arabiska halvön-> de spred läran över västasien och Nordafrika. På hundra år spred de sig från Spanien till floden Indus(Pakistan). Det arabiska väldet blev en civilisation med jordbruk i öknen, handelslederna från tre kontinenter strålade samman där. Deras kultur spreds till Spanien där kristendomen och islam möttes. Araberna mötte även Kineserna vilket ledde till upptäckter om porslinet, krutet och blocktryckningen. Det var fred(=den kinesiska freden).
En ny kulturgräns
Medelhavet blev nu en kulturgräns istället för en mittpunkt, för kristendomen och islam. Europa blev en isolerad utkant i världen, sönder av plundring och krig.
700: Karl den store (frankernas kung) byggde ett rike i västeuropa-> blev kejsare-> efter hans död föll riket samman och vikingar började härja.
Det är nu den Fedoala samhällsordningen växer fram.
Feodalism
Feodalism är ett hierarkiskt samhällssystem uppbyggt kring förläningar, gods och privilegier, ibland ärftliga, som kungamakten gav till en härskande klass som belöning för tjänster. Kungen ger mark till vasaller(adeln) som kan ge marken till undervasaller(bönder). Både det ekonomiska och sociala villkoren, troförhållandet mellan bönder och herrar.
(Ett jordbrukssamhälle med svag politisk centralmakt och herrar tog böndernas produktion)
Under denna tid var städerna få och den dominerande näringen var jordbruket. Människorna försörjde sig på det som de själva producerade och bytte med varandra - naturahushållning.
Bönder och herrar
Jordbruket var under medeltiden organiserat i gods som styrdes av stormän och arrenderade ut jorden till bönder.
Bönderna utnyttjade gemensamt grödor och boskap och jord för att planera tillsammans. Bönderna behövde arbeta och även ge mat(tyg, redskap osv) till sin storman.
->Juridiskt var bönderna underordnade sin herre-> de var livegna-> stormannen hade försäkrad arbetskraft och stadig inkomst.
–> liknar romerska latifundierna med slavar, dock hade bönderna lite rättigheter och stormännen kunde inte utnyttja dem helt som helst
Kungar och Vasaller
700: krigstekningen i de germanska rikena förändras och ryttare blir viktigare med pansarrustning, en teknik hämtad från de asiatiska nomadfolken. Kungarna behövde ställa upp med sådana ryttare, men de var dyra. (Feodalism, kungen hade inte så mycket pengar utan delade bara ut mark till adeln). Det ledde till att vasaller svek kungen och skapade sina egna furstendömen, bröt mot de sociala villkoren under feodalismen.
Den katolska kyrkan
Äldre medeltid: kristendomen spred sig från romarriket(tidigare) till centrala och norra europa. Makthavande tog religionen och tvingade den på sina undersåtar
-> splittrades i grekisk ortodox(Konstantinopel, öst) och katolsk-romersk(Rom väst).
Västkyrkan var rik, skattebefriad, bönderna finansierade (tiondet).
Först stog kyrkan under makthavarnas kontroll -> efterhand krävde kristna ledare skulle styra sig själv-> 3e maktfaktor i samhället
Kyrkans kontaktnät var en viktig förmedlare av ideer och tankar i Europa, språk var Latin MEN det skapade en kulturmiljö med vida vyer för alla-> inom kyrkar överlevde skriftspråket under folkvandringstiden och nyheter spreds via kontaktnätet.
Klosterväsendet
Katolska kyrkan ville skapa en enhetlig kultur, i klostret sammanfördes troende för att be tillsammans. Nunnor och munkar ingick förband med gud, de bad var tredje timme och bodde i kloster som var rika pga gåvor. De arbetade med att skriva- stort litterärt arv. Jorbruktstekniska landvinningar utvecklades på klostrets jordbruk, bedrev även välgörenhet och vård. Klostret var en viktig kontaktyta i ett splittrat medeltidssamhälle. Här finns ett exempel på nyhetsspridning via kyrkans kontaktnät(kloster).
Guds ordning i världen
Kristendomens tankar om döden, dop, vikt osv. Samhällsordningen hade inrättats av gud(enligt kyrkan).
Indelningen gud inrättat var det fedoala samhällets struktur, kungarna agerade på guds uppdrag.
Guds fred skulle uppehållas- man skulle respektera varandra.
Synen rättfärdigade orättvisor i samhället, men gav även en mening i livet åt kristna anhängare av olika stånd
Högmedeltiden
20 miljoner människor bodde i Europa år 600, växte till 70 miljoner på 1300 talet.
Nu har det blivit varmare klimat igen, tryggare liv med gudsfred och den fedoala ordningen
-> största anledningen: stora framsteg i jordbruk under högmedeltiden. T
Treskifte och hjulplog
Bönderna kom på många saker som förbättrade jordbutket
- treskifte: åkermark uppdelad i tre områden, höstsäd(vete/råg), vårsäd(korn/havre) & 3e i träda (vila)-> bördigare skördar och ej uttorkad mark
- Hjulplog: plog som skar djupare och bättre, drogs av hästar-> 3 korn på ett sått korn-> mer föda åt människorna
Nu försvinner stora skogar i mellaneuropa och blir åkermark-> isolerade bygder blir förenade jordbrukslandskap.
Kyrkan och adelns roll
Kyrkan förmedlade de nya jordbruksmetoderna-> de spreds.
Adeln ville att jordbruket skulle bli mer effektiva för att tjäna mer pengar åt dem så att de kunde köpa fler dyra varor-> status.
Handeln skjuter fart
Politisk stabilisering-> handelns uppsving.
Folkökning-> större efterfrågan på varor. Människors tillgång till pengar ökade efter att gruvor öppnades-> mer metall.
Penninghushållen fick mer betydelse framför naturahushållningen.
Det började vid medelhavet med kryddor, siden och porslin från asien som fraktades vidare till Europa. Lyxvaror från Norditalien fraktades även runt.
Vid nord/östersjön dominerade trä, järd, salt spannmål osv.
Nu uppstår handelsförbundet Hansan(nordtyska städer som slår sig samman). De använde sig av koggen(båt) för att frakta otympliga varor-> bättre hamnar, större båtar.
Handelsvägar från nordöst och sydöst möttes i Flandern-> 3e centrum för ekonomin.
Växte fram varuutbyten på lokal nivå-> penninghushållning spred sig ut till landsbygden.
Stadsluft befriar
Städerna under medeltiden växer fram på olika sätt, kvar från romarriket, en plats där en storman samlade hantverkare, vid naturliga mötesplatser(likt Rom) dit köpmän strömmade -> handelsplats.
Alla började med en storman som staden lydde under-> krävde avgifter från befolkningen. Städerna blev rikare-> frigjorde sig från stormännens makt via kamp eller pengar. Städer hade skyddande murar-> blev som egna öar i hav av lantlighet-> nytt sätt att leva utvecklades med större individuell frihet.
Borgerskapet
Borgarna= ledande samhällsklassen i städerna(köpmän och hantverkare). De passade inte in i feodalismen.
Rika borgare ingick i rådet, styrde staden med borgmästaren.
Gillen= organisation av köpmän
Skrån= organisation av hantverkare
De kontrollerade pris och kvalitet på varor & övervakade rekrytering, det behövdes utbildning osv.
Tjänstefolk och annat fattigt folk hade inget inflytande, även största delen i staden
-> fortf. skillnad i fattig och rik även om man var “fri”
Den moraliska ekonomin
Borgarens handlingsfrihet påverkades av religiösa och moraliska begränsningar:
- högsta möjliga vinst: girighet(dödsynd)
-> ska upprätthålla en levnadsnivå som var passande och inte tjäna mer med rättvisa priser( varans viktighet)
- låna ut pengar(ocker): samvetslöst sätt att utnyttja människor i nöd
= Kristendomen hade ett starkt grepp på samhällets affärsverksamhet etc. Det blev en moralisk ekonomi.
Striden mellan påve och kejsare
Mitten av 1000 talet: kyrkan leddes av påvar som ville ha en fri kyrka från makthavare, de ville att kungar skulle leda under påven
-> politisk maktkamp mellan kejsare och påvar.
900: tysk kung Otto, ville återinföra det romerska samhället-> lät krönas till kejsare för “heliga romerska riket av tysk nation”, likt Karl den store. Hans makt byggde på kontrollen över kyrkan, han gav biskopar mark i utbyte mot krigstjänst.
Henrik IV kom efter Otto när påven utvalde sig själv till härskare över kejsarna osv-> påven bannlysten kejsaren från sitt land och befriade hans vasallerna-> Henrik gick barfota upp till Påvens residens i Italien-> påven hävde bannlysningen-> Henrik åtevänder och återupptar sitt motstånd mot påven, samma motstånd sker i England och Frankrike-> Kompromiss mellan påven och kejsaren.
Senare förlorar påven mycket makt, men kejsaren återfick aldrig sin makt pga vasallerna stuckit. Inget nytt romarrike och inget kyrkligt herravälde över Europa.
Korstågen
1095: påven vill återta palestina från islam(markera kyrkans roll, mot gudfred dock). Korståg mot palestina gav stormän en mening-> säkrade samhällsfred i Europa.
Tåget vandrar ner mot Jerusalem och intar det, mördade alla stadens invånare. Korstågen följdes av flera för att försvara sig mot den fientliga omgivningen, de norditalienska städerna finansierade korstågen pga handelspolitik,de fick makt över handelslederna från Indien och Kina vilket gynnade stadens tillväxt.
Kulturellt: Korsfararna lärde i östrom och arabländerna känna mer utvecklade samhällen med mer intellektuell livaktighet
-> fredliga kontakter över religionsgränserna utvecklades(vid sidan av krigen)-> Europa fick tillgång till grekernas gamla skrifter tex och annan kultur.
Nu uppstår universitet i Europa där antik litteratur och arabers skrifter underivsades.
Korstågen ledde till Västeuropas kraftfulla utvekcling under högmedeltiden, att sprida kristendomen var motivationen till att adelsmännen gick till krig överallt i gränsområdet(spanien tex).
1291: sista korfararfästet gick förlorat -> kristecken börjar visa sig. högmedeltid=över
Senmedeltid
1300: folkökningen börjar plana ut-> svältkatastrofer, marken utnyttjas till gränsen med tekniken som då fanns-> marginalmarker upprättaes, kyligare klimat-> sämre skördar. Pesten återvänder 1346 till ett mycket svagt Europa.
Digerdöden
Digerdöden börjar i staden Kaffa på Krim. Det var ett handelscentrum för orientaliska varor där många italienska köpmänn befann sig.
1346 anländer ett tartariskt krigarfölje och belägrar staden: pesten bryter ut i lägret!! De måste återvända.
Senare åker skepp från Kaffa till Messina på Sicilien med sjuka besättningsmän vilket ledde till att pesten spred sig som en löpeld via handelslederna genom Europa genom löss som fanns på svarta råttor. Trång bebyggelse + dålig hygien-> stor smittospridning snabbt.
Man såg sjukdomen som guds straff mot en syndfull mänsklighet.
Judarna anklagades för att ha orsakat pesten genom att förgifta vattnet- speciellt i Tyskland mördades judar i massor( den mest omfattande judaförföljelsen innan Nazismens folkmord)
Folkminsknings följder
Befolkningen i Europa minskade med 30%
Pesten återkom med mellanrum ända till 1700 talet då man lärde sig hur den betedde sig och utrotade den.
De överlevande upplevde bättre livsvillkor:
- brist på arbetskraft: bättre förhandlingsläge för arbetare gentemot godsägare
-> bönder stormade motsägande störbönders slott&herrgårdar
-> våg av revolt, stor kritik mot feodalismen
-> bönderna anknöt till den moraliska ekonomin, ett mer jämlikt samhälle
-> stormännen slog ner bönderna brutalt
-> men till sist gick böndernas krav igenom
-> livegenskapen försvann från Västeuropa och dagsverksskyldigheter övergick i pengar. Folkminskning ledde till mer jord att ta i bruk, mindre munnar att mätta, mer boskapsskötsel och människor blev mer välnärda.
-> större frihet och friskare människor- för dem som överlevde pesten.
Starkare kungamakt
Godsekonomin försvinner pga folkminskning, adeln förlorar sin makt genom vasaller som nu slått sig fria.
Kungar börjar ta skatt av befolkningen för att avlöna militärer och ämbetsmän(likt kejsar augustinus under romarriket).
Kungen sammankallar representanter från de viktigaste grupperna i samhället för att få deras samtycke till reformerna-> parlament!
Nästan alla stånd hade platser i parlamentet. Kungen blev godare vän med borgare än adeln för att inte bli beroende av dem.
Under krig fick kungen genom fler reformer pga “kris”.
Hundraårskriget: mella frankrike och England. 1066 invaderar Frankrike England och blir kung i England, vasall i Frankrike. 1337 blev de krig:(
Frankrike i underläga, england hade fotsoldater(legosoldater). Pikar var nytt redskap sedan krutladdade vapen( upptäcktes av araberna vid mötet med Kina i början av medeltiden). Franska adeln var tvngen att låta kungen dra in skatter för att skapa en arme av legosoldater-> england ger upp typ alla besittningar i Frankrike.
Kyrkans kris
Senmedeltiden= krisperiod för kyrkan.
Förlorar mkt anseende, Påven bodde i Avignon nu och blev ett verktyg för franske kungen. Kyrkans moraliska och religiösa auktoritet blev ifrågasatt efter att 3 olika påvar försökt göra anspråk på ledningen.
Man vände sig mot prakten och rikedom som kyrkan hade i samhället.
Religiös opposition skapades, vissa menade att kyrkan inte behövdes, bara bibeln
-> Bondeuppror 1381, kritiken mot kyrkan vändes mot adeln-> feodalismen gick mott upplösning
Medeltidens slut
Krig, pest, befolkningsminskning och nya samhällsnormer plågade Europa.
Det liknade romarrikets undergång.
Många tolkade omgivningarna som ett tecken på att domedagen vilket man kan se i den senmedeltida konsten med dödsdansen med liemannen.
Egentligen genomgick samhället en omgestaltning, den växande handeln och kungarnas allt starkare makt pekade mot en ny epok i historien.
