Antiken Flashcards
Grekernas värld början
Den första högkulturen i Grekland är Kreta (2000 f.kr) som kallas den Minoiske kulturen. Den går under 1400 pga oklar anledning (vulkanutbrott?). Därefter kommer den Mykenska kulturen som går under 1100. Den skrivs om i Illiaden av Homeros. Mellan 1100-700 är det mörkt och år 700 träder grekerna fram i historien
Natur och samhälle i grekland
Grekland är mycket bergift vilket leder till strider om betes/åkermark mellan bygder. Samtidigt finns det många hamnar runt Greklands kust vilka blir stora städer pga handeln. 700-500 grundade de Grekiska städerna kolonier runt medelhavsområdet för att lätta på befolkningstrycket
Naturen skilde befolkningen åt i Grekland, det blev en politisk splittring(politik) och de 650 staterna var ofta i krig med varandra. Men de kallade ändå sig själva för Hellener. Hellener förenades genom sitt språk och sin religion(Delfi & Olympia).
De jordägande adeln hade makten för att De grekiska bönderna konkurrerade med import -> odlade mer handelsvaror-> behövde låna pengar av adeln-> deras makt ökade-> ARISTOKRATI. 600/500 växte missnöjet av en ny klass köpmän( från handeln), TYRANNI ersatte ARISTOKRATI
Perserkrigen, Athen och Sparta
Perserrikets dominerade östra Medelhavsområdet sedan 600, deras hot mot Grekland var en enande kraft. 400 angrep perserna Grekland (Marathon & Salamis). Efter slagen skapade de Grekiska stadsstaterna (runt Egeiska havet) en gemensam flottstyrka. De städer som ville ha skydd men inte hade en flotta behövde betala skatt till Athen-> Athen fick stora inkomster samtidigt som flottan kontrollerade det Egeiska havet. Athen försökte expandera västerut-> konflikt med Spartaner-> 431 KRIG!-> 404 kapitulerar Athen, allt upplöses. Stormaktstid= över.
Sparta hade bevarat monarkin och hade en väldigt stark militär, yrkessoldater styrde, pojkar blev militär vid 7 års ålder. Konflikten var en strid om olika Samhällsideal, diktatur mot demokrati.
Den athenska demokratin
Demos= fria medboragre. Alla i Athen had en röst, som de fick använda vid Akropolis en gång i veckan vid val. De hade domstolar, råd och strateger. Det var en plikt att vara aktiv i det politiska livet, och en rättighet och alla deltog någon gång i förtroendeuppdragen. De hade debatter som fördes vidare i pjäser.
Samtidigt var en tredjedel av befolkningen utanför demokratin, slavarna. De arbetade i hushållen, gruvorna och jordbruket.
Kvinnor saknade medborgerliga rättigheter, det var kvinnounderskott pga hög dödlighet hos kvinnor pga förtryck och nedvärdering.
Metoiker= män som var immigranter
Utanför demokraitn, fick ej äga mark och behövde betala skatt.
Hur styrelseskicket såg ut debatterades och förändrades konstant i Grekland: monarki-> aristokrati->tyranni->demokrati.
Stadstaternas undergång och Hellenismen
300- flera av statstaterna erövrades av Makedonien som sedan attackerade Persien. Kungen Alexander erövrade hela Persien på ett årtionde, men det splittrades efter Alexanders död 323.
Trots sönderfall blomstrade handel och kultur och nådde sig ända till Kina. Många olika folkslag kunde träffas och byta ideer med varandra -> Hellenismen regerade.
Ett nytt sätt att tänka
Den grekiska kulturen har haft ett enormt inflytande på våra idéer och ideal.
De hade mer mänskliga gudar, de hade inte skapat världen, de kunde begå misstag. Grekerna utformade sina gudar efter varandra.
En öppenhet och nyfikenhet grundlades i grekiskt tankeliv, skepticism och deltagande. Filosofi grundnades (kärlek till vishet). Demokritos, Pytagoras, Sokrates, Sofister, Platon, Aristoteles.
Det romerska riket
Rom utmärkte sig genom sin politik och militär. Under sin 1000 år historia var romarriket ett imperium som omfattade hela Medelhavsområdet och upp i Europa. Romarna lämnade efter sig de romanska språken. Kristendomen var statsreligion
Den första romerska tiden
600/500 fkr växte Rom fram under gynnsamma naturförhållanden. I början dominerades Rom av Etruskerna(Tibet). Etruskerna behärskade värdefulla metaller samt i konsten att bygga fungerande system(avlopp, vatten). Romarna tog lärdom av dem innan de 500 fkr slog sig fria.
Den Romerska Republiken
Efter frislagningen gick Rom från att vara en monarki till republik, det fanns likheter med Hellenismens demokrati.
Patricier= en överklass av rika jordägare (adel), de främsta ingick i senaten.
Plebejer= arbetarklass, enkelt folk. De var utestängda från senaten men fick delta i folkförsamlingen(ganska maktlös).
Det pågick en ständing kamp mellan klasserna under de första århundradena-> skillnaderna upphävdes. Några plebejer bildade med patricierna ny överklass, påverkade inte resten.
Patronus= familjefader i adeln
Patronklientförhållande= patronus utlovar hjälp till människor från olika samhällskikt i utbyte mot skydd och stöd vid val. (Den sicilianska maffian och dess avläggare i USA bygger på samma princip)
Rom blir en stormakt
275 hade romarna erövrat hela Italien och grekiska kolonier. Men när de sökte sig utanför Italien hamnade de i konflikt med handelsstaden Kartago i Norra Afrika. Det ledde till tre krig, var av ett av dom var i ledning av Hannibal som tog sig in i Romarriket genom spanien och anföll dom i sitt egna land. 146 utplånade Romarna Kartago samtidigt som Korint.
Krigens återverkningar
Krigen ledde till stora återverkningar i Italien. Enorma rikedomar i form av krigsbyten och skatter strömmade in från provinserna och förvandlade Rom till en storstad med tempel och palats.
Däremot bönderna utsattes för stora påfrestningar vilket ledde till en kris. Bönderna var med i armen, värnplikten ansåg att man måste betala sin egen rustning.
-> jorden blev eftersatt, bönder dog i krig, konkurrens med egypten och sicilien om säd. Bönderna tvingades lämna sin jord-> köptes av överklassen. Latifundier bildades (=stora jordagods). De odlade produkter för handel och sköttes av slavar( de ersatte småbönderna).
Proletärer = f.d småbönder som inte hade någon annan egendom än sina barn (proles=barn).
Invandringen-> Rom blev en miljonstad. Proletärer hade inga jobb eftersom slavar var billigare
Republikens sista tid
Antalet fria bönder minskade-> svårare att upprätthålla värnpliktsarmen. Vid ett uppror i Nordafrika värvade militären proletärer istället för bönder. De gav dem en lön, vapen och jord(när de blev för gamla). Detta skapade yrkersarmen som ersatte värnpliktshäran. De hade ett annat förhållande till militärtjänsten som ett jobb, de blev som militärens klienter (Patronklientförhållande). Armeerna utnyttjades i den politiska maktkampen. Det blev inbördeskrig mellan olika fältherrar.
Julius Caesar var den skickligaste deltagaren i maktspelet, han blev vald till Konsul och sedan ståthållare i Gallien(Italien, Frankrike) och utvidgade romarriket ända upp till Nederländerna ( han såg även till att armen fick sin del i krigsbytet - de följde honom). Senaten blev orolig-> inbördes krig där Ceasar vann. Han styrde nu Romarriket enväldigt(diktator). Han mördades år 44 av senatorer.
Kejsar Augustus
Inbördeskriget blossade efter Ceasars död upp på nytt, Octavius (Ceasars adoptivson) fick makten efter seger och fick hedersnamnet Augustus. Han samlade långsamt makten i sina egna händer och styrde i 45 år. Han genomförde reformer som att avlöna armeer med statliga medel-> de blev inte verktyg inom politik. Han genomförde även en skattereform (står om i bibeln). Alla skulle skatteskrivas för att skärpa kontrollen på skatteindrivningen som sköttes av anställda tjänstemän.
En starkare centralmakt skapades och trygghet stärktes. Villkoren för de fattigaste förbättrades även.
Augustus blev en kejsare med makten ärftlig inom hans ätt. Kejsare(=ceasar, släktnamn)
Pax Romana
I rikets centrala delar märkte man knappt av kriget, där rådde Pax Romana(=fred)- Näringslivet blomstrade och skapade ett nät av handelsförbindelser. Varor fraktades på transportleder. Romarna anlade städer med administrationer, vissa uppstod som kolonier där romare som blivit tilldelade jord bosatte sig eller runt militärförläggningar. Det latinska språket och romersk kultur spred sig till nya områden. Man byggde murar, amfiteatrar, badhus osv. Invånarna i provinserna fick även steg för steg status som romerska medborgare.
Kristendomen i rommarriket
Kristendomen växte fram som en inflytelserik religion i Romarriket under första århundradet. Den vände sig till alla med sitt budskap, både fattiga och rika, män och kvinnor. Makthavarna blev oroliga inför utbredningen och uppfattade det som ett hot.
200-talet: kristna förföljdes när de inte ville offra till de romerska gudarna.
Kejsar Konstantin som levde i början av 300 talet valde istället att gynna kristendomen och förvandlade den i praktiken till statsreligion. Men han ville ha makt-> pax romana var över.
Kris och sönderfall i romarriket
200-talet: permanent kris i Romarriket-> splittring och sönderfall. De västra delarna gick förorade till främmade erövrare.
Processen till sönderfallet är smått oklar, med många olika orsaker.
Persserrolet tryckte på gränserna-> romarriket behövde satsa resurser på militären.
Epidemiska sjukdomar
->1/4 av invånarna dog
-> krympande befolkning behövde bära en växande skattebörda-> inflation ->strider mellan olika militärer som lät utropa sig till kejsare.
300 talet: härskade flera kraftfulla kejsare, bland andra Konstantin. De avvärjer persernas tryck mot gränserna med en sträng diktatur för att få resurser. Den ekonomiska verksamheten förlamades ännu mer.
395: Romarriket delas i en västlig och östlig del med Rom resp. Konstantinopel(Istanbul) som huvudstäder. Den västliga delen upplöstes successivt pga hårdare angrepp från folkslag fron norra och östra europa.
I öst levde det Bysantiska riket, Östrom, ändra fram till 1453. Rom fortsatte att vara ett centrum för kristendomen genom den katolska kyrkan.
