Ideologier och nationalism Flashcards
De politiska ideologierna
Den moderna politiska debatten föddes genom upplysningen, franska & industriella revolutionen.
Utbildning spred sig, ny medelklass med affärsmän, lärare, jurister
Landets politik började angå fler och fler och diskussionen spred sig
De politiska ideologierna: liberalism, konservatism och socialism växte fram: uttryckte olika samhällsklassers intressen under denna epok
Liberalism: individens frihet
upplysningstänkande, samhällsomvandling
De var ny medelklass, som varit missgynnade i det gamla ståndsamhället -> motståndare mot alla ståndsprivilegier
Människan ska värderas som en individ och ska alla ha samma rättigheter och skyldigheter
Liber= fri
Individens frihet och samhällets framsteg går hand i hand
Liberalerna var ledare för hela folket och behövde den allmänna opinionen
-> tryckfrihet och yttrandefrihet var hjärtefrågor
Folket skulle även vara med och bestämma över staten, fria val till parlamentet MEN det var FÖR extremt att ALLA skulle få lika rösträtt såsom fattiga och kvinnor
-> “först när folket blivit mer upplyst kunde alla få rösträtt”
Ekonomi: fri rätt att förfoga egendom, fri konkurrens (enligt Adam Smith 1776)
“Som en osynlig hand skulle var och ens strävan efter vinst leda till ökad rikedom för hela samhället”.
Konservatism: tradition och sammanhållning
De tog avstånd från franska revolutionen, utgjorde hur illa det kunde gå om ett samhälle förändrades snabbt.
Man måste bygga vidare på tidigare generationers erfarenheter istället för att förkasta det förflutna.
Tänkandet grundlades i en bok av Edmund Burke (Tankar om revolutionen i Frankrike -1790)-> här anser Burke att man inte kan planera en bättre samhällsordning med “förnuft” utan att man bör se samhället som en planta/frukt som måste mogna utifrån förutsättningar, nya ska smälta in i det gamla, värna om traditioner.
I början var många konservatister kritiska mot industriella revolutionen som bara skapat: ekonomisk misär, alkoholism, sexuell lössläppthet.
-> Orsak: Ingen som styrde
Samhället sågs som en familj (ej flera individer), alla har sin bestämda plats och underordnar sig en större helhet. Barnen lyder far, far provides.
Staten inskränkte på den fria rätten att äta, slopade yttrande och tryckfrihet pga fria debatten kunde leda till rubbad samhällsordning.
Vann anhängare bland gamla makthavare( adel, kungamakt, kyrka).
Dock var vissa konservatister i enighet med liberalismens tro på utveckling (de var ofta förmögna borgerliga) - de skrämdes dock av tempot i samhällsutvecklingen och den sociala oro den medförde.
Socialismen: de egendomslösas rätt
Välkomnade revolutioner, men såg ej den industriella kapitalistsamhälllet som slutmål, det måste störstas för att få ett så rättvist samhälle som möjligt.
Socialisterna ville se sig själva som företrädare för samhällets fattiga, framförallt industriarbetarklassen, i de nya industrisamhället saknade en stor del av befolkningen egendom-> de behövde arbeta för andra för att överleva (fabriksägarna).
Klyftorna mellan fattig och rik växte, de menade att verklig frihet bygger på jämlikhet, alltså att skillnaderna mellan gemene man försvinner. Alla ska tillsammans äga jorden, maskinerna och fabrikerna.
1848: Karl Marx & Friedrich Engels publicerar Kommunistiska Manifestet.
Där publicerade de sin teori om samhällets utveckling, de menade på att klassmotsättningarna mellan rika och fattiga skulle leda till en ny revolution. Socialisternas uppgift var då att organisera arbetarna i fackföreningar och partier så att de kunde segra i klasskampen vilket blev de VÄGLEDANDE TANKARNA i slutet av 1800-talet.
Ideologiernas utveckling
Det fanns likheter mellan ideologierna.
Både liberaler och konservatister försvarande privat äganderätt mot socialisternas krav på gemensamt ägande. Konservatisterna övergav också delvis sitt motstånd mot liberalisternas krav på ekonomisk frihet.
Liberalerna och socialisterna hade gemensamt att de var mot gamla ståndsamhället och liberalerna blev inspirerade att börja bry sig om fattiga som skadats när ekonomiska krafter kan härja fritt. Det var frågor som:
- måste staten ingripa så att starka personer utnyttrjar sin ställning på svagas bekostnad, krävs sociala reformer? osv
En man vid namn JOHN STUART MILL lade nu grunden till socialliberalism.
De socialister som nu ansåg att det kanske fanns en fredlig lösning på klassskilnaderna som Marx påpekade istället för revolution framkom nu och hette Reformister och dominerade snart de socialdemokratiska partiet i Europa.
-> De som höll kvar vid tanken om revolution kallade sig efter Ryska revolutionen 1917 för Kommunister
Sedan kom socialkonservatismen också, de ville lindra nöden i industrisamhället utan att rubba de äldre maktförhållandena i samhället mha av sociala reformer hindra socialismens spridning och få arbetarna att sluta upp bakom gamla ledare.
De tre ideologierna stog ändå på samma grund: upplysningsfilosofin övertygelse att samhällets genomgår en utveckling från längre mer primitiva till högre stadier inom kultur, politik och ekonomi. De ville knyta samman vetenskap och politik, forma världsåskådningar och gav sig då in på områden som religionen förut ansvarat för.
Reformister, revolutionärer och reaktionärer
Revolutionerna startade en strid mellan gammalt och nytt i Europa.
Gradvis reformering: England
Ny revolution: Frankrike
Bevara gammal ordning: Ryssland
Partistrider och reformer i Storbrittanien
1820-talet: GB styrdes av konservativ regering, Tories. De menade att den politiska ordningen etablerats genom “den ärorika revolutionen” 1688.
Parlamentet utsågs genom grundval av en gammal valkretsindelning helt utan hänsyn till den nya geografiska fördelningen (pga inds.rev)
Rotten boroughs: stora handelsstäder under medeltiden, nu inget kvar.
Godsägarna kontrollerade underhuset, industriägarklassen var svags representerad.
House of lords: här satt adelsmän på livslång mandat
De konservativa godsägarna hindrade fri handel och arbetsmarknad från industriklassen.
Liberala oppositionen: 3 krav
1. Valreform, geografiskt bättre
2. Avskaffa spannmålstullarna
3. Ny fattigvårdslag, de fattiga skulle tvingas söka arbete i industri istället för att stanna på landsbygden
Det blev partistrider mellan liberaler, konservativ ->social oro
Efter napoleonkrigen var det lågkonjunktur och när det spreds nyheter om en ny revolution(???!) i Frankrike 1830 blev de massor av revolter på gatorna i London, konservativa Tories kapitulerade och de liberala Whigs kunde bilda regering
1832: ny vallag-> antal röstberättigade ökade (500k->813k, dock mest män i industrin)
Nu kom en ny strängare fattigvårdslag samt så avskaffades spannmålstullarna 1846.
Potatispesten: 1845, svampsjukdom som förstörde skördar, på Irland dog en miljon, folk flydde till amerika
Genom spannmålslagarna valde Storbrittanien industrins väg före jordbrukets, efter kom även rösträtten långsamt att breddas.
Nya revolutioner i Frankrike
Det gamla kungahuset var återinsatt och emigrerade fransmän återvädne för att ta tillbaka sin mark. Det var nu även intreessant att delta i politiken för landet.
1830 vill kungen införa envälde och parisarna gör uppror och bygger upp barrikader runt staden. Kungen abdikterade och flydde.
Förmögna medelklassen tog makten och tillsatte en ny kung, Louis Philippe. 3% av befolkningen fick nu rösträtt.
1847-48: ekonomsik kris, hungersnöd och svält utöver landet. Många i landet missnöjda. Kungen förbjuder politiska sammankomster och barrikader byggdes i rpotest upp runt paris igen vilket ledde till att kungen flydde till england.
nY LIBERAL REPUBLIKANSK regering som ville ha 10 timmar dagar och bygga upp ett nätverk av nationalverkstäder( arbetslösa kunde få jobb där).
April 1848: val där konservativa vann. Mänen ute på landet bryrde sig inte om revolutioneärnena inne i storstäderna. Då sa paris: vi ska ha revolution och sedan ekonomisk förändring. Och Den konstituerade församlingen svarade: vi skcikar militären på er.
Det var krig i 3 dagar i Paris 1848, tiotusentals dog eller fängslades och skickades till kolonier.
Misstron är nu utbredd över landet mot de politiska ledarna, nytt val på hösten och Napoleons brorson Louis blev vald till president, han utropade sedan sig till kejsare 1852. Han moderinserade och industrialiserade frankrike, främjde frihandel, bankväsende och byggde infrakstruktur.
Folkens vår
Revolutionen i Frankrike tände en gnista över Europa, 2 veckor efter att barrikaderna byggs i paris gick folk till revolt mot de habsburgska väldet som styrde Ungern. Sedan byggdes barrikader i Wien och Metternich (Habsburgs starke man) flyr till England. Upplopp i Berlin och den preussiske kungen avpressades ett löfte om en ny konstitution. Kvarvarande småstater kollapase. Ny alltyskförsamling skapas.
Revolutionen sprider sig till det habsburgska väldet i italien. Österrikiska garnisonen drivs ut ur Milano. Allitaliensk resning börjar ta form för att ta tillbaka sitt land. Preussen gav vika för revolutionen, tysland och italien enas under demokratisk lending= folkets vår som skulle göra slut på orättvisor. MEN
oeniga upprorsmän och ej så svaga fiender som det verkade ledde till att revolterna började slås ner en efter en och de gamla härksarna övertog makten igen. Ryssland spelar även en viktig roll, tsaren Nikolaj 1 ingriper aktivt mot revolutionen och stödde det habsburgska väldet. Ryssland kallades: “reaktionens fäste”.
Det ryska självhärskardömet
Det fanns också en revolution i Ryssland under ytan, den utbildade eliten ville följa europa och demokratiseras och industrialiseras . Mot dem stod slavofilerna som ville tvärtom.
1853-56: ryssland försöker utvidga sitt territorium söderut och ta delar av det sönderfallande osmanska riket (krim-riket) men frankrike och england ingrep och lyckades stoppa dem. Nederlaget stärkte motståndarna som ville modernisera Ryssland.
Den stora frågan: livegenskapen som var hård i Ryssland och förhindrade effektivisering av jordbruket. Slavofilerna ville inte ha en individuell bondejordbruk och deras åsikt var viktigast när alexander 2 1861 avskaffade livegenhet.
Nu överförs hälften av jorden i böndernas ögo men med avgifter som byarna ansvarade för kollektivt- byarna blev jordens ägare. Men man fick inte sälja jord vilket ledde till stagnation utan kapitaltillskott utifrån. Bönderna var fast i fattigodm och vidskepelse och det var stor social missnöje och det blev ett ekonomiskt hinder för landet.
1870: NY OPP, de var utbildade och intellektuella. De ville störta tsardömet och försökte få med sig bönderna men den sociala klyftan var för stor.
1881: Tsar Alexander 2 mördars brutalt av revolutionärer och tsarväldet slår nu ner ännu brutalare på oppositionen och demokratisering försvann helt.
Kommunikationsrevolution
1850-70: kraftig högkonjunktur vilket ledde till industriell revolution över hela europa samt att världshandeln tredubblades. Storbrittanien fick konkurranter inom att vara främsta industrimakten av USA, tyskland och france. Det var de nya transportmedelna som var avgörande.
Det fanns ångbåtar och telegrafer vilket försnabbade kommunikation något enormt. Nu bröjar järnvägar byggas och öppnade upp kontinenten för transport av varor och skapade nya centra för varuutvinning, produktion och handel. Världen öppnade upp sig för människorna som fikc höra vad som hände i den “stora världen”.
Järnvägen gynnade handel av järn och stål och branschen tog över textiltillverkningen. Uppfinningarn kom fram som förbättrade allt. Sjötransporterna revolutionerades också med ångfartig och nya vattenvägar.
1869: Suezkanalen öppnas som binder samman medelhavet med indiska oceanen. Telegrafen skedde annan typ av kommunikation och spred nyheter
Krimkriget var ett “mediakrig” där händelseutvecklingen rapporterades dag för dag. Alla europas länder knyts nu samman samtiidgt som nationalismens genombrott kommer eftersom varje lands befolkning värnade om sin egen stat och varje stat ville bli bättre än sin granne.
Nationalitetstanken
Ordet nation började användas under franska revolutionen under 1789.
Även medborgare kom därifrån. Nu hade man andra rättigheter som medborgare av en nation, sin egen individ jämfört med europas kungadömen där alla var undersåtar.
Under napoleonkrigen växer det fram en ny bild av ennation med en koppling mellan språk, kultur och historia. Det var ett svar på fransmännens ockupation. Man ville hitta folksjälen, varje nation borde ha rätt till sin egna stat.
Men det ledde bara till “allas krig mot alla” sade österrikes ledare Metternich som var emot nationalismen. Vissa folk var splittrade i flera olika riken medan andra var sammantvingade med andra.
Det enda som höll dem samman var att de löd under habsburgske kejsaren: tex tyskar, tjecker , ungrare, polacker, slovener osv.
Tanken: varje nation ska ha en egen stat hade stor livskraft trots starkt motstånd från makthavare.
De var olika ideer om sammanslagning eller skiljning.
Panslavismen: ena det slaviska folket
Skandinavismen: ena de nordiska länderna.
Nationalismen var ingen politisk ideologi utan det fanns både liberalister och socialister och konservatister som var nationalister. Såsmåningom blev även högerpolitiken nationalister, ofta pga nationalismens budskap (vi och dem) var ett effektivt sätt att vinna allmänn opinion vilket upptäcktes av dem.
Sedan blev det även populärt med arbetarrörelsens internationalism.
Senare blev det även smått rasistisk, framförallt mot icke europeer.
Under 1800 talet blev det viktigt att visa att man tillhörde ett folk och var stolt över det vilket ritade om den europeiska kartan. Grekland, Bulgarien, Rumänien och Serbien bröt sig loss från det osmanska riket. Österrike delades i ungersk och österrikisk del med gemensam ledare. Två nya stormakter: Tyskland och Italien.
Italiens enande
Sardinien var ett självständigt inhemskt kungarike och resten av italien löd under österrike. Sicilien= franskt, sedan mindre hertigdömmen plus kyrkostaten, rom (påven).
Inspiration av 30-talets franska revolution försökte folket själva men slogs ner. Sardiniens premiärminister tog initiativ : Cavour. Han övertalade Napoleon 3 att föra krig mot Österrike och 1858 intog de Lombardiet av österrike som 59 blev italienskt. Sedan fortsatte små provinser över italien att göra samma sak och på kort tid var hela italien ett, förutom Kyrkostaten som försvarades av fransmän, allierade. 1861 utropades ett enat italien av den sardinska kungen Viktor Emmanuel 2 och blev sedan hela hela italien efter några år.
Tysklands enande
Först var det Preussen och Österrike, arv från medeltidens feodalism.
Tanken på tysk nation uppkom i liberala kretsar under napoleonkrigen. Uppror 1848 -> alltysk parlament (frankfurtparlamentet) med uppgift att ena tyskland. Österrike motståndare samt Preussens kung. Preussens rikskansler Otto von Bismarck var dock den ledande kraften - han ville ena tyskland under preussisk ledning pga insåg att han lätt kunde vinna popularitet då. Strategi: ta alla tyska småstater, isolera österrike. Han byggde upp en militärmakt.
Sedan 3 krig:
1: mot Danmark 1864, hade Schleswig och Holstein. Danmark besegrades efter att Otto gått i förbund med österrike.
2: MEN sedan blev de krig mellan österrike och preussen och preussen tog på 7 veckor (wow!!) över habsburgska riket. Nu blev tyskland större och större,
3: men Nap. 3 var sur han ville behålla makten i europa. Det blev krig som preussen igen vann, många fransmän hamnade i tysk fångenskap. Alsace och Lorraine blev tyskt. Där fanns rika kol och järn tillgångar, bra för industrialismen + FRANCE fick betala stort krigsskadestånd.
Versaille 1871: tyskt rike utropades
Riket hade allmänn rösträtt, alltysk riksdag och rikskansler som svarade till kejsaren med stark militärmakt. Det var ett mäktigt rike som var stormaktsnationalistiskt.
Nationsbygget i USA
Befolkning växte: 7-81 miljoner.
3/4 kom efter 50-talet, främst från invandring från Europa. Det var oavbruten expansion västerut.
Homestead act: nybyggare fick 80 hektar om de odlade upp den.
Nationsbygget främjar en kultur som hyllar den starke och obundne individen och hans frihet att utan inskränkningar söka sin lycka.
VERKLIGHET: varje framflyttning av europeer var ett inskränkande på ursprungsbefolkningens mark, 300 språkgrupper både nomaniserade stammar och jordbrukarkulturer som levde på jakt och fiske.
30-tal: regeringen tvångsförflyttar ursprungsbefoljning för att få plats med nybyggare. Sedan besegrade trupper präriestammar (siouxer och apacher). Nybyggarna var jordhungriga och till slut hade ursprungsbefolkningen bara 3% av ytan. Först 1924 fick de även rätt till amerikansk medborgarskap.
Det amerikanska inbördeskriget
1860-talet: inbördeskrig.
Klyfta mellan syd och nordstaterna.
Söder: slavplantager av råbomull.
Norr: individuellt småjordbruk. Samtidigt som industrialiseringen sköt fart.
Syd ville ha frihandel för brittiska produkter, nrod ville ha tullskydd.
Het fråga: vilken politik för unionen västerut?
Syd ville ha ny bördig mark eftersom de förstört den de hade med bomullsplantager. Nord hade immigranter som ville bli nybyggare. Västern: plantagesystem eller bondejordbruk? Ekonomi: Industrialisering eller råvaruproduktion för export? Slaveri: ja eller nej? det fanns 4 miljoner stycken, norr var det förbjudet ej söder.
Abolitionister: mot slaveri
1860: Abraham Lincoln blev president
Valde nord: skyddstullar, jord på bra villkor och en järnväg över landet.
Protest: 11 sydstater uträdde ur unionen och Lincoln sa: war!
Kriget var i 4 år, 1865 vinner nord och USA blir en modern nationalstat.
Rekonstruktion: hårdhänt, centralstyrd anpassningspolitik. Republikaner i norr styrde och militärmakt i söder (hävdes 77).
1865: slavar frigavs utan kompensation till slavägarna. MEN: frigivna slavar fick ingen mark utan skulle vara daglönare.
Men när norr försvinner från syd så kunde slavägarna ta revansch och ne brutal rasåtskillnadspolitik började.
Sverige inför den nya tiden, jordbrukets omvandling
Sverige förloar finland 08-09, förudmjukande nederlag. Många ville ha stormakt igen och revanschkrig. Och erövra Finland igen, enkigt Esaias Tegner. Nu blev sverige en modern industristat.
Svenskar hade bott och levt på samma sätt sedan medeltiden, nära varandra och med gemensam brukad jord. De hade skiftesrörelse så att alla hade lite ådlig och lite bra mark. Tryggt system, effektivt och KNAPP men garanterad försörjning. Svårt att arbeta individuellt och uppfinnsingrikt.
1827: stort byskifte, jorden omfördelades så att gårdar fick stora marker som var sammanhängande och gårdarna var glest utspridda. Detta skedde över hela sverige och så ser det fortf ut idag med ensamgårdar.
Järnplogar, klöver, havre och potatis
lättare att odla upp ny mark, nya jordbruksredskap och odlingsmetoder
järn skapade bättre och billigare redskap som kunde användas i tyngre lerjordar -> 1800-talet: åkerarealen fyrdubblades.
slåterräng: mark som inte var odlad av människan, man tog de som växte där och använde det som djurfoder.
Nu gjorde man istället djurfoder av det som kom från åkern: klöver och timotej tex (växtavbruk)
-> större avkastning, fler boskap överlevde under långa vintrar.
Bönderna behövde inte heller lägga jorden i träda (vila) pga de växlade mellan olika sädeslag, foderväxter och rotfrukter.
Nu kommer potatisen som mättar många magar.
Under mitten av 1800 talet blir Sverige nu ett spannmålsexporterande land, t.ex i england gav man svenskt havre till sina hästar.
folkökning och klasskillnader
1800-1870: 2x befolkning (2,3-4,2 miljoner)
Esaias tegner säger att det beror på: freden, vaccinet, potatisen.
människor levde längre och var mer välnärda.
Behovet av arbetskrat ökade starkt under 1800 talet, folk behövdes för att bygga, gräva och utföra rabete på jordbruken. Ofta hade gårdanra gått till arv till de äldsta sönerna och de yngre kunde nu ta anställning och tjäna tillräckligt för att försörja sin familj: lönearbete. Antalet självägande bönder förändrades inte
-> klasskillnaderna växte på landsbygden. Det var:
Bönder
Torpare: arrenderade en del av marken men måste jobba extra för att försörja sig.
Statare: Jobbade ett år i taget på stora gårdar och fick ut sin lön i mat och grödor och bränsle (staten).
Backstugesittare: Bodde i små stugor på bondens mark, odlade sitt potatisland och ställde upp när arbetsinsatser behövdes på gården.
Böndare levde bra men resten levde fattigt och hade få rättsliga rättigheter/makt. Pigor drängar och statare var underställda tjänstehjonstadgan - arbetsgivaren hade husbonderätt över dem.
Hemslöjdens uppsving
Självhushållningen gav vika för marknadsekonomi.
Bönder sålde spannmål och specialiserade sig i slättbygden, fick pengar och kunde köpa varor som möbler och kläder istället.
Befolkningen i skogstrakterna utvecklade hemslöjden, deras magra åkrar gav inte mycket avkastning så de försörjde sig istället på hemslöjden. Olika trakter specialiserade sig på olika produkter.
T.ex mycket virke: möbler och andra träföremål.
Sjuhäradsbygden: gammalt centrum för textilslöjden.
Bergslagen & småland: melttaslöjden
Siljan, Dalarna: moraklockor
Bönderna organiserade uppköp av råvaror och försäljning av produkter med gårdfarihandlare men sen växte de fram en grupp lokala handelsmän som ordnade allt.
Sen utvecklades ett förlagssystem:
Affärsmän lade beställningar till stugorna och försåg underleverantörer med importerade råvaror. Sedan började mekaniska spinnerier växa fram och efter det kom industrialiseringen till Sverige.
Exportindustrin
Industrialiseringen växte fram inom textiltillverkningen för att tillfredställa en inhemsk efterfrågan av konsumtionsvaror men för andra produkter var exporten viktigast.
Först var järnhanteringen i bergslagen störst, men sen kunde engelsmännen använda stenkol istället för träkol och då kunde sveirg einte använda sina skogar- de inriktade sig nu på finare kvalitet järn och stål.
Träindustrin växte, england behövde sågade träprodukter. Man byggde sågar som drevs på ångkraft- > de behövde inte längre drivas vid forsar för vattenkraft. Sågverksföretag reste runt och köpte upp skogsmark från bönder och urskogarna avverkades snabbt. -> trä blev på 1860 talet sveriges viktigaste exportvara.
Fortfarande försörjde sig 9/10 på jordbruket osv.
Kommunikationerna
1817: Första svenska ångbåten sjösätts
1832: Göta kanal står färdig, vattenväg mellan östersjön och nordsjön.
1862: järnvägen, binda samman de olika landsändarna. Linjen stockholm till göteborg invigs. Resandet ökade och ideer spred sig snabbt över landet.
Riksdagen ville “bryta ny bygd” så de undvek gamla städre och tätbefolkade landsdelar. Nu dras även tidigare avisde trakter in i den ekonomiska utvecklingen pch nya tätrtoer växer fram där järnvägslinjer möts.
2/3 av godset som fraktades med tåg var järn och träprdukter. Även säd från bönderna fraktades för export till hamnarna på tåg. Även konsumtionsindustrin runt om i landet växte nu med järnvägen!
Liberalism och konservatism
Fram till 1844: Karl 14e var kung. Han styrde sverige väldigt enväldigt, passade inte 1809s författning.
Han hade agenter och höll ett öga på oppositionen och opinionsbildningen i sverige och försökte hålla tillbaka liberalernas krav på reformer.
Liberala hade fäste i samhället genom moderniseringen. De var köpmän som bodde i städrena, många i borgaståndet. Men även bönder och godsägare. Men de flesta var “ofrälste ståndspersoner” som inte var representerade i riksdagen. De började betrakta sig själva som medelklass och de ville ha mer inflytelse i samhället. Karl 14e son Oskar 1 var mycket framstegsvänlig.
1840-talet: reformperiod. Flera av liberalernas största krav förverkligades. T.ex folkskola (1842) som inrättades av staten där alla mellan 7-13 år skulle lära sig läsa, skriva, kristendomkunskap och fosterlandskärlek. Alla skulle få tillgång till grundläggande kunskaper men även så skulle man ta in de fattiga barnen i samhället så att de inte skulle rubba samhällsordningen.
Liberalerna ville upphäva alla regler som begränsade näringslivets fria utveckling . Skråväsendet avskaffades 1846, nu skulle näringsfrihet råda. Sverige avskaffar tullar och ansluter sig till europeiskt frihandelsområde. på ekonomisk front hade liberalerna vunnit.
riksdagsreformen
18 mars 1848: liberalerna ville ha en riksdagsreform.
Ståndsriksdagen var orättvis, adeln dominerade riksdagen men utgjorde 1 procent av befolkningen.
Nu infördes kommunallagar: den kommunala rösträtten fick man oberoende av stånd och blev istället degraderad beroende på inkomst och förmögenhet. Fattig kunde ha en röst, rik 5000 röster. Samma regler gällde för landstigen.
Sverige styrdes av en halvliberal regering av Louis de Geer.
1865: represenationsreform. det blev en debatt i riddarhuset i 4 dagar och till slut blev den verklighet. Egneltigen var det en kompromisss. Ny förändring medan gamla makthavare fortf fick kontroll över utvecklingen.
Nu blev det en folkrepresenterad riksdag i två kammare. Första kammaren utsågs av landstingen alltså blev det en väldigt konservativ riksdag pga inkomstgraderade rösträtten. Andra kammaren blev mer folklig där man behövde ha 800 riksdaler i lön per år. Fortf bara 25% av alla vuxna män fick rösta. Arbetare på landet tjänade inte tillräckligt mycket och var då utelämnade från riksdgaen SAMT alla kvinnor. Men bönderna gynnades nu eftersom de hade höga inkomster och stigande fastighetsvärden.
Lika rättigheter - kvinnas omyndighet
Kvinnar var omyndig: behövde ha en förmyndare.
Att gifta sig var en ekonomisk affär där egendom var inblandad. För adeln var giftermål även ett sätt att knyta maktpolitiska allianser.
Ung brud skulle ha en hemgift, sedan skulle mannen ge henne en morgongåva ifall han skulle dö så hon kunde försörja sig själv.
Kvinnors män var deras förmyndare, kvinnor fick inte heller försörja sig själva utan hennes mans godkännnande. Kvinnor var alltså utlämnade åt männens nåd och onåd. Mannen svarade för hushållet= patriarkat.
Orenhet styrde även över kvinnorna, de sågs mest som behållare för sädet som män sådde och bidrog inte till något liv egentligen.
Teori och praktik i det patrialkala samhället
Kvinnor var viktiga faktorer i hushållet och oundgängli i jordbruket. Kvinnor organiserade pigor och hushållerskor och hade en stark ställning i familjen.
Åsikter om att umgås man och kvinna innan man gifte sig där gick kyrkan och samhället isär. Mycket mer var tillåtet i samhället än vad kyrkan ansåg. Nattfrierier osv.
Samtidigt var familjen en försäkring udner den tiden mot sjudom, olykca och död. Det fanns inget annat skyddsnät -> familjen behövde bli ekonomisk bärkraftig. Skilsmässor fanns inte och t.ex homosexualitet var förbjudet.
Allt som stred mot familjemönstret var inte tillåtet som barn utanför äktenskap samt deras mödrar som fick bära en stor skamm och sitta på horpallar i krykan. Oäkta barn hade ingen arvsrätt och var inte accepterade som lärlingar -> de fick leva på samhällets botten.
Det var även vanligt med barnamöderskor för att ogifta kvinnor dödade sina barn för att inte behöva utsättaas för skam, många begick även självmord.
Nya tider, nya seder
Men familjemönstrena ändrades av modernisering. Arbetarklassen behövde inte bry sig om egendom och arv men samtiidgt var fattigdom ett stort hinder. -> friare förhållanden mellan könen samtidigt som många gifte sig sent eller aldrig -> flera barn outside of marriage.
Mitten av 1800-talet: 45% barn o.o.m
75% av kvinnor ogifta.
På gården var familjen en produktionsenhet, kvinnar var viktig.
I städerna var familjen en komsumtionsenhet. Vanligt att kvinnar arbetade och försörjde familjen, men det ledde även till att kvinnorna fick en tyngre arbetsbörda med att arbeta och samtidigt ta hand om familjen.
I det nya borgerliga samhället var det vanligare med kvinnor som arbetade även om kvinnor fortf var orena ifall de var ogifta osv.
“Hemmets fru” skapades som var den moraliska och känslomässiga förebilden i familjen och huset. Mannen drog in pengarna och kvinnan skyddade honom i hemmet från omvärlden, tjänstefolk tog hand om all smutsgöra.
Kärlek, sexualitet och dubbelmoral
Eftersom mannen behövde ha ett bra jobb etc innan den kunde gifta sig blev den ofta mkt äldre än kvinnan den gifte sig med. Döttrarna hölls även skyddade i hemmet och rörde sig aldrig fitt eftersom man då ansågs som prostituerad.
Nu växte även en organiserad prostitution fram och bordellverksamhet på baksidan av samhället där polisen kontrollerade dem för kösnsjukdomar som kunde spridas till kunderna.
Det var alltså en stor dubbelmoral i tidenskvinnouppfattning där kvinnora framställdes som “maria” samtidigt som de också var könsdjur för att tillfredställa mannen.
Nu växer även ett synsätt att mannens sexualdrift var mycket starkare än kvinnans som knappt fanns och samhället hade en blygsel för kroppen och sexualitet och hygien var viktigt och renlighet.
Steg mot ökad jämställdhet
Nu blev ideer om könens lika värde större.
1845: en dotter får samma arvsrätt som sonen.
1860-talet: ogifta kvinnor blev myndiga och fick kommunal rösträtt ifall de betalade skatt. Men gifta kvinnor förblev omyndiga.
Fortf var kvinnor utestängda ur riksdagsval.
I konst och kultur börjar nu kvinnans roll som “instängd” visas och feminismen börjar långsamt växa fram. Kvinnor kom fram som intellektuella men förlöjligades. Så de började se ut och bete sig som män för att få respekt.
Köns aspekter och klass var sammanvävda eftersom kvinnan ofta fick resepkt genom mannes position i samhället vilket ingen ville bli av med. Men fortf var det bara den borgerliga kvinnan som stod i centrum istället för arbetarkvinnan. Gifta kvinnors omyndighet en stor debatt i samhället.
Enförsörjaridealet
1919: lag stiftas om att gifta kvinnor blir myndiga i alla nya äktenskap men redan gifta kvinnor förblev omyndiga fram till 40 talet. Nu förskaffades även lika rösträtt för kvinnor och män.
Men enförsörjaridealet levde fortf kvar om att mannen skulle försörja så att kvinnan kunde ta hand om hem och barn.
Tjänster på låg nivå fanns för kvinnor men det var dåligt betalt, ifall kvinnan bildade familj tänkte man att hon skulle lämna arbetslivet.
1938: blev det olagligt att avskeda kvinnor ifall de gifte sig.
1927: kvinnor blir insläppta på statliga gymnasieskolor.
Arbetarkvinnor hade bättre möjligheter att få jobb men de jobbade ändå i textil och livsmedelsindustrin och hade 50% lägre lön än män.
Fackföreningar börjar vinna makt men de prioriterade att arbetarmännen skulle ha tillräckligt hög lön så att arbetarfamiljer skulle kunna ha de lika bra som högre familjer. Kvinnora utestängdes från mer avancerade arbeten och även nattarbete, facket stödde fortf männens förtur till jobb ifall det var arbetslöshet. Det var kvinnans jobb att ta hand om barnomsorg, punkt.
1940/50-talet: 80% av kvinnor stannade hemma.
60-talet: kvinnolönetariffen avskaffas och inte förrän i sluet av 1900 talet blev tvåförsörjarfamilj ett ideal.
Dagis och föräldraförsäkning kommer nu och gifta kvinnor gör sitt inträde på arbetsmarknaden.
