Respiration Flashcards

1
Q

En vuxen människas minutventilation är ca ..?

A

6-8l/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Luftvägarna där inget gasutbyte sker utger ca hur mycket /kg?

A

2 ml/kg (1/3 av det totala andetaget)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Den del av minutventilationen som når genomblödda, perfunderade alveoler kallas?

A

alveolär ventilation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur beräknas alveolär ventilation

A

tidalvolymen - volym deadspace

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

inspiratorisk reservvolym?

A

den volym som kan andas in ytterligare efter ett normalt andetag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Lungan töms aldrig helt på luft, vad kallas den volym som återstår och hur stor andel är den av den totala lungkapaciteten

A

residual volym (ca 20%)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Minskar den funktionella residualvolymen när man ligger ner och varför?

A

ja, ca 0,5-1l. Bukorgan trycker mot diafragma minskar volymen. bröstkorgens trycker ner mer mot lungorna. mer jämn blod-distribution, mer till lungorna, minskar utrymme för luft då kärl vidgas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur mycket står en endotrakealtub för av det totala luftvägsmotståndet?

A

60-70%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hypoxisk vasokonstriktion är en mekanism där blodkärl konstringeras i områden där hypoxi föreligger, vad händer med dena mekanism hos en sövd patient?

A

Mekanism försämras, mer shuntning kan därmed uppstå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

För att motverka hypoxi vid shuntar (atelektaser vid anestesi, pneumoni) kan extra syrgas tillföras, men var går gränsen där man i regel inte kan kompensera med ökad O2 leverans?

A

> 20%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är fördelen med lågflödesanestesi förutom att man sparar på gas?

A
  1. Lägre flöden gör att förändringar i gasinställningarna sker mer gradvis, vilket minskar risken för plötsliga förändringar i anestesidjupet.
  2. bevara fukt och värme i luftvägarna
  3. mindre variation i syrgasnivåer, vilket minskar risken för hyperoxi.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

6 orsaker som kan orsaka shunt?

A

Atelektas
Pneumoni
Anestesi
Akut lungsvikt
Hjärtsunt (öppetstående foramen ovale)
Levercirros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad menas med höger-vänster shunt?

A

Venöst syrefattigt blod når systemkretsloppet utan att komma i kontakt med ventilerad lunga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

En liten shunt på 2-3% av hjärtminutvolymen är normalt till följd av vad?

A

Bronkialvener tömmer sig i lungvener och hjärtats venösa återflöde tömmer sig direkt i höger förmak via venae thebesii

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varför kan en lågt syrgas innehåll i en centralvenös gas tala för hjärtsvikt?

A

Vid låg CO (hjärtsvikt) Måste mer syre extraheras från blodet när det passerar genom vävnaderna för att tillgodose syrgasbehovet- Därmed är det lägre när det kommer tillbaka centralvenöst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur ser en typisk tryck-volymkurva

A

S-formad kurva,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Upper inflection point - tryck volymkurva?

A

markerar gränsen där ytterligare tryckökning leder till minimal volymökning och potentiell lungskada (barotrauma/volutrauma)

18
Q

Lower inflection point - tryck volym kurva?

A

i början på kurvan där den övergår till rät linje kalls lower inflection point, här öppna stängda/sammanfallna alveoler, inte helt sant, sker successivt hela vägen på kurvan, men vid denna punkt börjar alveoler öppnas.

19
Q

Det krävs en viss tröskeltryck för att börja öppna alveolerna – detta kallas ?

A

Lower inflection point

20
Q

Denna punkt markerar gränsen där ytterligare tryckökning leder till minimal volymökning och potentiell lungskada (barotrauma/volutrauma)

A

Upper inflection point

21
Q

Tryck-volymkurvan används för att ställa in respiratorn, vilka värden ?

A

PEEP - Ska sättas över nedre inflektionspunkten för att hålla alveoler öppna och undvika atelektas

Övre tryckgräns: Trycket bör hållas under övre inflektionspunkten för att undvika alveolär överdistension och lungskada.

Optimal ventilation: Sker inom den linjära fasen, där compliance är högst

22
Q

Varför minskar complience åter vid hög lungvolym?

A

När alveolerna blir fulla av luft når de sin maximala utvidgningskapacitet, vilket gör att ytterligare tryckökning inte leder till lika stor volymökning.

23
Q

Bukläge kan vara en gynnsam metod på en pat med ARDS och i resp, varför, 2 huvudsakliga orsaker.

A
  1. jämnare V/Q-förhållande: de dorsala delarna ventileras mer i ryggläge, högre perfusionstryck. Men de är mer benägna att komprimeras av lungödem och atelektas
  2. I ryggläge trycks bukorgan upp mot diafragma, bukläge mer ventralt, hjärtat fördelas mer jämnt
24
Q

Fraktionen syrgas i inspiratorisk gas

25
Q

Tidalvolym

A

Andetagsvolym, normalt 6-8 ml/kg. Vid volymkontroll är den konstant, vid trytckkontroll är den varierad.

26
Q

Andningsfrekvens x tidalvolym

A

minutventilation (6-8l/min)

27
Q

Vad menas med en ventilationscykel?

A

Tid (i sek) från starten av inspirationen börjar till dess att nästa startar

28
Q

Vid ventilations-mode “volymkontroll”, ställs förutom inspirationstid och expirationstid även en annan parameter, vilken?

A

paustid (mellan inspiration och expiration)

29
Q

det högsta tryck som uppnås under ventilationen?

30
Q

platåtryck?

A

Vid volymkontrollerad-mode kommer när volymen som givits kommer trycket att sjunka trots att expirationen inte har påbörjats, under paustid, en “platå” bildas i tryckkurvan.
Vid tryckkontroll exsiterar

31
Q

varför blir det ingen platå vid tryckkontrollerad andning?

A

pga ingen inspiratorisk paustid.

32
Q

Hos en vaken människa, finns det ett naturligt PEEP, isåfall vad utgör den och hur stor är den hos en frisk människa?

A

ja, den byggs upp av den funktionella residualkapaciteten, och varierar mellan 0,5-2 cmH2O.

33
Q

Det naturliga PEEP/FRC minskar när vis sövs, varför?

A

Minskar med ca 15-20%
✅ Minskad andningsmuskeltonus → diafragman rör sig uppåt pga bukorganens tryck.
✅ Lungornas elastiska återfjädring ökar → alveolerna tenderar att kollapsa.
✅ Bröstkorgens form förändras → minskad lungutvidgning.
Vid spontanandning skapas en lätt naturlig PEEP (0,5–2 cmH₂O) genom aktiv kontroll av utandningen och viss glottisstängning.
När patienten sövs slappnar glottis av och utandningen blir passiv → PEEP försvinner.
Utan PEEP ökar risken för alveolär kollaps, särskilt i de dorsala (bakre) lungdelarna.

34
Q

Drivtryck, vad menas med det?

A

Det tryck som genererar tidalvolymen, man ställer in topp tryck 10 cmH2O och ett PEEP 5 cmH2O, blir då et drivtryck på 5 H2O

35
Q

Kontraindikationer NIV/CPAP

A

Medvetslös/medvetandesänkt
Frånvaro av spontanandning
Svår hypoxemi eller hyperkapni
Oförmåga att hosta
Ofri luftväg
Aspirationsrisk
Instabil Cirkulation (särskilt hypovolemi)
Pneumothorax (obehandlad)
Skallbassfraktur
Nyligen genomförd esofagus- eller ventrikelkirurgi

36
Q

Vad menas med autotriggning vid tryckunderstöd andning

A

när en ventilator oavsiktligt triggar andetag utan att patienten faktiskt försöker andas in. Detta kan leda till hyperventilation och ökad belastning på patienten.

37
Q

Beskriv det transpulmonella trycket

A

Trycket i lungan minus trycket utanför lungan (luftvägstrycket - pleuratryck)

38
Q

När en ventilator oavsiktligt triggar ett andetag utan att pat faktiskt försöker andas in

A

autotriggning

39
Q

Vad kan orsaka autotriggning?

A

Grunden är för låg känslighet på triggerinställning (<0,5-1/min)
- Luftläckage i systemet (vanligast)
- Hjärtatsslag, ffa de med högt pullstryck
- sekret i tuben eller luftvägarna

40
Q

Hur fungerar en flödestrigger vid tryckunderstöd MODE?

A

Under expirationsfasen föreligger ett visst flöde, s.k. bypassflöde genom andningssystemet. Ventialtorn känner av när patienten startar en inandning genom att den direkt detekterar att flödet vid exspirationsventilen minskar något, minskning motsvarar patientens inspirationsflöde.