Rättskulturen och samband till den traditionella rätten

Question 1

Rättsordningen nivåer

Answer 1

1) Rättskulturen och djupstrukturen begränsar, samt möjliggör att ytnivån fungerar.
2) Det är genom rättskulturen och djupstrukturen som ytnivån har samband till den traditionella rätten.
3) Rättskulturen och rättens djupstruktur förändras långsammare; man kan säga att de på sätt och vis dämpar den oupphörliga turbulens på ytnivån som lagstiftarens nya bestämmelser, domarnas avgöranden och rättsvetarnas ställningstaganden svarar för.
4) Skikten under ytan utgör rättens minne, och det är via dem som också den moderna rätten bibehåller kontakten med traditionerna.

Question 2

Juristernas fackmässiga rättskulturen

Answer 2

1) Juristernas begrepp och särskilda språk skiljer dem från allmänheten.
2) Denna avskiljning är problematisk när den rätten skall tillämpas pga. lekmännen inte kan delta
3) Jurist = person med tillräcklig kunskap om rättskulturen.
4) Rättskulturen påverkar i själva verket juristernas fackmässiga praktiker i första hand som ett slags tyst utövarkunskap.
5) De rättsliga elementen under ytnivån kommer fram genom juristernas praktiska kunskap. Till de praktiska kunskaperna till hör även att man kan beakta den diskursiva informationen på rätt sätt.

Question 3

Den moderna rättskulturen

Answer 3

1) präglas av reflexivitet. Det märks speciellt i ytnivån, men även i saktare takt under ytnivån.
2) Rättstraditionen i det moderna samhället avviker från rättstraditionen i det traditionella samhället genom möjligheten att i dag föra diskursiva diskussioner i rättsliga praktiker såsom rättsvetenskap och rättskipning, att rättstraditioner kan öppet kritiseras och medvetet påverkas

Question 4

Tyst utövarkunskap

Answer 4

1) tecknas inte ned vid enskilda fall.
2) Delas in i praktiska (sådan kunskap som vi anser som kulturella självklarheter och inte tänker på men handlar efter, till exempel domare tar i beaktande rättsprinciper vid sina beslut) och diskursiva kunskaper (Sådan kunskap som uttrycks direkt i språket och som aktörer är direkt medveten om, till exempel domare söker upp och använder relevant lagstiftning för ett mål)

Question 5

8 § GL = nulla poena sin lege

Answer 5

straffsrättsliga legalitetsprincipen = Straff i brottsmål får endast utdelas med stöd av straffbestämmelse i riksdagslag.

Question 6

Anthony Giddens (1984)

Answer 6

talade om diskursiv och praktisk information

Question 7

Reflexivitet

Answer 7

Hur man beaktar den traditionella kulturen, dvs. man tar i beaktande det gamla men kan ändra på det genom kritik osv. Det finns inga traditionella arv som är evigt giltiga och kan inte kritiseras

Question 8

Rättsordningens ytnivå

Answer 8

1) skapas av de rättsliga praktikerna som producerar och reproducerar rättsnormerna, dvs. Lagstiftning, rättskipning och rättsvetenskapen
2) Rättsordningens ytnivå består framför allt av lagstiftarutfärdade lagar och andra bestämmelser, domaravgöranden och rättsvetenskapens ställningstaganden. Vad som tillsätts till ytnivån bestäms alltså av de personer som tillhör de 3 olika grupperna
3) Rättsvetenskapens inklusion kan ifrågasättas pga. dess särskiljande karaktärer. Den spelar nuförtiden inte lika stor roll eftersom rättens djupa källor inte beaktas lika mycket som ytnivån vid tillämpning, Men den har ändå en betydelse värd roll i till exempel giltighets kriterier.
4) I vilken ordning de olika källorna skall beaktas hittas i rättskulturen.
5) Giltighetskriterierna gäller rättsordningens ytnivå. Vid en typisk giltighetsbedömning tar domaren eller rättsvetaren ställning till frågan om en lagstiftningsbaserad rättsnorms – eller mer exakt rättsnormskandidats – giltighet
6) Innehållet av rättskulturen och rättens djupstruktur måste rekonstrueras ur de spår som ytnivån bär av dem, Man måste dock hålla dem skilt från varandra.

Question 9

Common Law

Answer 9

Det är domstolarna som största inflytande och makt när det kommer till rättens ytnivå

Question 10

Ronald Dworkin

Answer 10

beskrev common law som en rätt var domstolarna är huvudstäder var domarna styr som rättens furstar

Question 11

Kontinentaleuropeiska rättskulturen

Answer 11

det är lagstiftarna som har största inflytande och makt när det kommer till rättens ytnivå

Question 12

Friedrich Carl von Savigny

Answer 12

Tysk rättsforskare som ansåg att rättsventenskapen borde ha den största ledande rollen av de rättsliga praktikerna

Question 13

Rättskulturer

Answer 13

Olika rättskulturer skiljs genom vilken vikt de olika rättsliga praktikerna har, till exempel skiljs Common Law och Kontinentaleuropeiska rättskulturen.

Question 14

Juristernas fackmässiga rättskultur

Answer 14

Består av 3 element: Begreppsliga, Normativa, Metodologiska.

Question 15

De begreppsliga och normativa elementen

Answer 15

finns samlade i de olika rättsområdenas allmänna läror, dvs. rättsbegrepp och principer

Question 16

Metodologiska elementen

Answer 16

består av 1) rättskälleläran. 2) tolkning standarder genom vilka man försöker utreda rättsnormssatsernas, till exempel lagtextens, betydelseinnehåll. 3) normativa standarder för konfliktlösning mellan olika rättsnormer

Question 17

Rättskälleläran

Answer 17

1) ger information om innehållet i den gällande rättsordningen, med andra ord om de normer som utgör rättens ytnivå.
2) Typindelar rättskällorna samt anger deras inbördes relationer och prioritetsordning.
3) olika rättskulturer tillämpar olika rättskälleläror
4) Kan delas in i en deskriptiv del och normativ del.
5) Hur beslutsnormen bestäms är en av de springande punkterna i samband med rättskälleläran.
6) I skandinavisk kultur delas rättskällorna in i Stark förpliktande, Svagt förpliktande och tillåtna rättskällor.
7) Finlands använder sig av den dualistiska modellen när det kommer till internationell rätt, dvs den träder i kraft först när den blivit nationellt stiftad.
8) Rättskälle läran håller på att förändras och kommer måsta omprövas, bland annat EU förarbetena spelar ingen roll så borde inhemska förarbeten beaktas.

Question 18

Deskriptiva rättskälleläran

Answer 18

ger en bild på rättskällornas faktiska användning

Question 19

Normativa rättskälleläran

Answer 19

1) Ger normativa anvisningar om rättskällorna och deras inbördes förhållande.
2) Den normativa rättskälleläran är en del av rätten, en del av rättsordningen

Question 20

Stark förpliktande rättskällor

Answer 20

Måste alltid beaktas. Består av: skriven lagstiftning, landssed (vissa delar av sedvanerätten) till mindre del idag och kan ifrågasättas, EU-rättsakter, Internationella konventioner

Question 21

Svagt förpliktande rättskällor

Answer 21

Skall beaktas om det inte finns starka motargument. Prejudikaten i rättspraxis (främst HD och HFD, men även EG rättspraxis) (I Finland endast de som publicerats i årsböcker), Internationella organs ställningstaganden, lagstiftningens Förarbeten (nyare källor mera har mera relevans). Vägande argument med förankring i tillåtna rättskällor kan ibland åsidosätta grunder som tar avstamp i svagt förpliktande källor

Question 22

Tillåtna rättskällor

Answer 22

Får användas i svåra fall. Består av: rättspraxis som inte är prejudikat, rättsvetenskaplig litteratur (till detta tillhör även justitie ombudens och justitie kanslerns beslut). Har ingen direkt förpliktande roll men utan grundar sig på argumentens övertygande innehåll. (rättsprinciperna)

Question 23

Rättsprinciper

Answer 23

Kan hänföra till antingen de som finns på ytnivån eller till de normativa elementen som ligger under ytan. Båda typerna härleds från ytnivån. Principerna under ytan bidrar till utvecklingen av ytnivån. Denna rekursivitet är ej cirkulär eftersom inledningen och avslutningen inte är samma punkt. Den första kategorin är såna principer som är skapade på ytan och den andra är sådan som är skapad genom allt material på ytan som kan tänkas vara relevant(sedimentering). Rättsprinciper inom rättskälleläran består av de senare nämnda.

Question 24

precisering av rättsnormssatsers betydelseinnehåll

Answer 24

Tolkning av språkliga innehållet i rättskällorna för att ta reda på den gällande Rättsnormssatsen och rättsnormen.

Question 25

standarder för tolkning av rättskällorna

Answer 25

7 stycken

Question 26

Bokstavstrogen eller grammatikalisk tolkning

Answer 26

Man tolkar texten semantiskt enligt allmänt språk. För avvikelser krävs alltid särskilda skäl till exempel användningen av den juridiska specialspråkiga betydelsen av ord kan anses vara ett godtagbart skäl.

Question 27

Restriktiv och extensiv tolkning

Answer 27

1) Vid restriktiv tolkning tolkar man lagen snävare än allmänspråkliga betydelse, Vid extensiv gäller det motsatta.
2) Såväl restriktiv som extensiv tolkning är godtagbara bara om det finns särskilda skäl t.ex. för att uppnå syftet med en lag

Question 28

Systematisk Tolkning

Answer 28

Man tar i beaktande en lag i helhet eller en grupp lagar som en logisk helhet, r till exempel presumtionen att ett och samma uttryck i lagens olika bestämmelser har använts i samma betydelse

Question 29

Analogislut

Answer 29

Om det finns liknande omständigheter (analogiförhållande) mellan fallen som kan motivera de borde behandlas lika så kan lagstiftningen tillämpas, om det anses att liknelserna är mera vägande än olikheterna (analoginyckeln)

Question 30

e contrario-slut

Answer 30

Man drar en motsatstolkning från ordalysen, A är förbjudet vilket betyder att B måste vara tillåtet, kräver oftast ytterligare motivationer som teologisk tolkning för att tillämpas.

Question 31

historisk tolkning

Answer 31

Man tar i beaktande ursprungliga syftet med lagen och försöker uppfylla detta mål. ju grundligare förarbeten och ju färskare lagstiftning det är frågan om, desto större betydelse har förarbetena i sammanhanget.

Question 32

Teleologisk tolkning

Answer 32

Man tar i beaktande faktiska följder av tolkningen, varefter man väljer det alternativ som bäst anses främja regelverkens ändamål. Ändamålen kan i sin tur – på samma sätt som vid historisk tolkning – utredas ur lagstiftningshandlingarna. Om förarbetena inte (längre) anses ha någon relevans i tolkningshänseende, ger uttolkaren – såsom domaren eller rättsvetaren – sitt omdöme om det ändamål som regelverken på goda grunder kan anses uppfylla allt efter rådande samhälleliga förhållanden

Question 33

Standarderna för lösning av normkonflikter

Answer 33

1) Uppgift att säkerställa att rättsordningen är konsistent, dvs. logiskt icke-motstridig.
2) Vid normkonflikter kan olika metoder användas för att besluta vilken skall aktualiseras: Lex superior, Lex posterior, Lex specialis.
3) Vid en konflikt där det inte finns någon klar lösning och tillämpning av principerna leder till helt olika slut måste man använda rättens djupstruktur för att bedöma vilken norm skall ha företräde

Question 34

Lex superior derogat leigi inferiori

Answer 34

En hierarkiskt högre norm har företräde framöver en hierarkiskt lägre norm, framträder i 106 § och 107 § i grundlagen.

Question 35

106 § grundlagen

Answer 35

”Om tillämpningen av en lagbestämmelse i ett ärende som behandlas av en domstol uppenbart skulle strida mot grundlagen, skall domstolen ge grundlagsbestämmelsen företräde.”

Question 36

Grundlagens 107 §

Answer 36

Begränsning av rätten att tillämpa författningar på lägre nivå än lag:

”Om en bestämmelse i en förordning eller någon annan författning på lägre nivå än lag strider mot grundlagen eller någon annan lag, får den inte tillämpas av domstolar eller andra myndigheter.”

Question 37

Lex posterior derogat legi priori

Answer 37

1) Gäller normer på hierarkiskt samma nivå.
2) En senare norm har företräde framför en tidigare norm.
3) får flankstöd av de grundlagsenliga lagstiftningsorganens behörighet, som i sin tur ger uttryck för rättens positiva natur.
4) omöjligt att stifta nya lagar om tidigare bestämmelser inte kunde upphävas.

Question 38

Lex specialis derogat legi generali

Answer 38

1) Gäller normer på hierarkiskt samma nivå.
2) En specialnorm har företräde framför en allmän norm.
3) har inget starkt stöd i grundlagen.
4) Är ofta i konflikt med lex posterior

Question 39

Rättsregler

Answer 39

1) karaktäriseras av en allt-eller-inget-tilllämplighet.
2) En rättsregel tillämpas eller så tillämpas den inte; om två rättsregler är sinsemellan oförenliga kan bara den ena vara tillämplig.
3) De tre lex principerna tillämpas vid konflikter mellan rättsregler
4) Det finns oftast en rättsregel i kärnan som inte kan alls kränkas och en rättsprincip är gråa zonen runt som kan begränsas till viss grad

Question 40

Rättsprinciper av den första kategorin

Answer 40

1) Tillämpas i viktdimension, de tappar inte helt relevans utan flera kan tillämpas samtidigt till olika grad.
2) Lex standarderna kan inte användas för att lösa konflikten mellan rättsprinciper.
3) Man måste i det enskilda fallet bedöma vilken rättsprincip är mera vägande i fallet

Question 41

Kap 2 grundlagen

Answer 41

1) bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter.
2) ger uttryck för dels rättsregler, dels rättsprinciper.
3) Varje grundläggande fri- och rättighet har ett specifikt okränkbart kärnområde som uttrycks genom en rättsregel

Question 42

7 § 2 kap grundlagen

Answer 42

rätten till liv och förbud mot dödstraff, tortyr och annan behandling som kränker människovärdet. Fri- och rättighet som endast består av rättsregel.

Question 43

Lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar

Answer 43

det är möjligt att med hänsyn till skyddet för privatlivet begränsa offentligheten

Question 44

Rättens djupstrukturer

Answer 44

1) historiska rättstyper kan särskiljas genom sina olika djupstrukturer.
2) Även om rättskulturerna skiljer sig kan de ha en gemensam kärna, t.ex. den moderna rätten typisk djupstruktur
3) Djupstrukturen kan delas in i tre element: begreppsliga, normativa och metodologiska

Question 45

Begreppsliga djupstrukturen

Answer 45

1) på sätt och vis skapar det begreppsliga utrymme som över lag gör all juridisk argumentation och rättslig reglering möjlig, t.ex. den moderna rätten ”rättssubjekt”

Question 46

Rättssubjekt

Answer 46

1) Förmågan att kunna ha (subjektiva) rättigheter.
2) Att det finns ett begrepp som rättssubjekt, som hänvisar till en egenskap som generellt och på lika villkor tillkommer alla människor, är något som är unikt först för den moderna rätten.
3) alla människor på basis av den begreppsliga djupstrukturen i den moderna rätten är rättssubjekt på allmänna och lika villkor, förklarar varför tanken på rättigheter när det gäller djur eller över huvud taget naturen är så pass svåra att inlemma i vår rättsordning.
4) Kärnan för dessa rättsliga kategorier är det begreppsliga, till exempel är rättssubjekt och dess innebörd kännetecknande för den moderna rätten, dessa möjliggör och begränsar diskussion

Question 47

Grundlagen 20 §, Ansvar för miljön

Answer 47

”Var och en bär ansvar för naturen och dess mångfald samt för miljön och kulturarvet.”

Question 48

normativa djupstrukturen

Answer 48

1) bildas av de för varje enskild rättstyp mest fundamentala rättsprinciperna
2) bland annat för den moderna rätten: de mänskliga rättigheterna, principer som är kännetecknande för rättsstaten, demokrati principen

Question 49

metodologiska djupstrukturen

Answer 49

1) hänför till en särskild rationalitetsform som är utmärkande för en viss historisk rättstyp

Question 50

Max Weber (1864-1920)

Answer 50

moderna rätten har en formell rationalitet

Question 51

Jürgen habermas

Answer 51

moderna rätten i fråga om processuella förfaranden avspeglar så kallad kommunikativ rationalitet