Rättskulturen och samband till den traditionella rätten Flashcards
Rättsordningen nivåer
1) Rättskulturen och djupstrukturen begränsar, samt möjliggör att ytnivån fungerar.
2) Det är genom rättskulturen och djupstrukturen som ytnivån har samband till den traditionella rätten.
3) Rättskulturen och rättens djupstruktur förändras långsammare; man kan säga att de på sätt och vis dämpar den oupphörliga turbulens på ytnivån som lagstiftarens nya bestämmelser, domarnas avgöranden och rättsvetarnas ställningstaganden svarar för.
4) Skikten under ytan utgör rättens minne, och det är via dem som också den moderna rätten bibehåller kontakten med traditionerna.
Juristernas fackmässiga rättskulturen
1) Juristernas begrepp och särskilda språk skiljer dem från allmänheten.
2) Denna avskiljning är problematisk när den rätten skall tillämpas pga. lekmännen inte kan delta
3) Jurist = person med tillräcklig kunskap om rättskulturen.
4) Rättskulturen påverkar i själva verket juristernas fackmässiga praktiker i första hand som ett slags tyst utövarkunskap.
5) De rättsliga elementen under ytnivån kommer fram genom juristernas praktiska kunskap. Till de praktiska kunskaperna till hör även att man kan beakta den diskursiva informationen på rätt sätt.
Den moderna rättskulturen
1) präglas av reflexivitet. Det märks speciellt i ytnivån, men även i saktare takt under ytnivån.
2) Rättstraditionen i det moderna samhället avviker från rättstraditionen i det traditionella samhället genom möjligheten att i dag föra diskursiva diskussioner i rättsliga praktiker såsom rättsvetenskap och rättskipning, att rättstraditioner kan öppet kritiseras och medvetet påverkas
Tyst utövarkunskap
1) tecknas inte ned vid enskilda fall.
2) Delas in i praktiska (sådan kunskap som vi anser som kulturella självklarheter och inte tänker på men handlar efter, till exempel domare tar i beaktande rättsprinciper vid sina beslut) och diskursiva kunskaper (Sådan kunskap som uttrycks direkt i språket och som aktörer är direkt medveten om, till exempel domare söker upp och använder relevant lagstiftning för ett mål)
8 § GL = nulla poena sin lege
straffsrättsliga legalitetsprincipen = Straff i brottsmål får endast utdelas med stöd av straffbestämmelse i riksdagslag.
Anthony Giddens (1984)
talade om diskursiv och praktisk information
Reflexivitet
Hur man beaktar den traditionella kulturen, dvs. man tar i beaktande det gamla men kan ändra på det genom kritik osv. Det finns inga traditionella arv som är evigt giltiga och kan inte kritiseras
Rättsordningens ytnivå
1) skapas av de rättsliga praktikerna som producerar och reproducerar rättsnormerna, dvs. Lagstiftning, rättskipning och rättsvetenskapen
2) Rättsordningens ytnivå består framför allt av lagstiftarutfärdade lagar och andra bestämmelser, domaravgöranden och rättsvetenskapens ställningstaganden. Vad som tillsätts till ytnivån bestäms alltså av de personer som tillhör de 3 olika grupperna
3) Rättsvetenskapens inklusion kan ifrågasättas pga. dess särskiljande karaktärer. Den spelar nuförtiden inte lika stor roll eftersom rättens djupa källor inte beaktas lika mycket som ytnivån vid tillämpning, Men den har ändå en betydelse värd roll i till exempel giltighets kriterier.
4) I vilken ordning de olika källorna skall beaktas hittas i rättskulturen.
5) Giltighetskriterierna gäller rättsordningens ytnivå. Vid en typisk giltighetsbedömning tar domaren eller rättsvetaren ställning till frågan om en lagstiftningsbaserad rättsnorms – eller mer exakt rättsnormskandidats – giltighet
6) Innehållet av rättskulturen och rättens djupstruktur måste rekonstrueras ur de spår som ytnivån bär av dem, Man måste dock hålla dem skilt från varandra.
Common Law
Det är domstolarna som största inflytande och makt när det kommer till rättens ytnivå
Ronald Dworkin
beskrev common law som en rätt var domstolarna är huvudstäder var domarna styr som rättens furstar
Kontinentaleuropeiska rättskulturen
det är lagstiftarna som har största inflytande och makt när det kommer till rättens ytnivå
Friedrich Carl von Savigny
Tysk rättsforskare som ansåg att rättsventenskapen borde ha den största ledande rollen av de rättsliga praktikerna
Rättskulturer
Olika rättskulturer skiljs genom vilken vikt de olika rättsliga praktikerna har, till exempel skiljs Common Law och Kontinentaleuropeiska rättskulturen.
Juristernas fackmässiga rättskultur
Består av 3 element: Begreppsliga, Normativa, Metodologiska.
De begreppsliga och normativa elementen
finns samlade i de olika rättsområdenas allmänna läror, dvs. rättsbegrepp och principer
Metodologiska elementen
består av 1) rättskälleläran. 2) tolkning standarder genom vilka man försöker utreda rättsnormssatsernas, till exempel lagtextens, betydelseinnehåll. 3) normativa standarder för konfliktlösning mellan olika rättsnormer
Rättskälleläran
1) ger information om innehållet i den gällande rättsordningen, med andra ord om de normer som utgör rättens ytnivå.
2) Typindelar rättskällorna samt anger deras inbördes relationer och prioritetsordning.
3) olika rättskulturer tillämpar olika rättskälleläror
4) Kan delas in i en deskriptiv del och normativ del.
5) Hur beslutsnormen bestäms är en av de springande punkterna i samband med rättskälleläran.
6) I skandinavisk kultur delas rättskällorna in i Stark förpliktande, Svagt förpliktande och tillåtna rättskällor.
7) Finlands använder sig av den dualistiska modellen när det kommer till internationell rätt, dvs den träder i kraft först när den blivit nationellt stiftad.
8) Rättskälle läran håller på att förändras och kommer måsta omprövas, bland annat EU förarbetena spelar ingen roll så borde inhemska förarbeten beaktas.
Deskriptiva rättskälleläran
ger en bild på rättskällornas faktiska användning
Normativa rättskälleläran
1) Ger normativa anvisningar om rättskällorna och deras inbördes förhållande.
2) Den normativa rättskälleläran är en del av rätten, en del av rättsordningen
Stark förpliktande rättskällor
Måste alltid beaktas. Består av: skriven lagstiftning, landssed (vissa delar av sedvanerätten) till mindre del idag och kan ifrågasättas, EU-rättsakter, Internationella konventioner