RÄTTEN SOM RÄTTSLIGA PRAKTIKER

Question 1

Kritiska rättspositivismen och samhälleliga praktiker

Answer 1

Rättsordningen förankras i varats värld genom samhälleliga praktiker var rättsliga normer produceras och reproduceras, dvs rättsliga praktiker, skapar ett samband mellan den tudelade synen på världen.

Dessa samhälleliga praktiker har 2 kännetecken.
1. Närmar sig ur ett deltagarinternt perspektiv och omfattar en performativ inställning till rätten.
2. De rättsliga praktikerna är kommunikativa praktiker, där temat är tillämpning, tolkning eller ändring av rätten.

Question 2

Deltagarinternt perspektiv och performativ inställning

Answer 2

Ingriper åtminstone ett implicit, dolt, normativt ställningstagande till rättens förpliktande natur. Inställningen skiljer perspektivet från observatörsexterna perspektiv

Question 3

observatörsexterna perspektiv

Answer 3

Utomstående observatörer som fokuserar på vissa rättsociologiska frågor, Kognitivt: inte samma ställningstaganden som vid det deltagande perspektivet

Question 4

Rätten och språket

Answer 4

1) Rätten är Fast anknuten till språket. Språket ger det normativa tankeinnehållet en objektiverad skepnad. Kan anses vara en symboliskt-normativt fenomen, kräver språket för att kunna tolkas.
2) Anknytningen till språket = varför tolkning har en stor roll i juridiken.
3) Man kan undersöka olika delar av rätten (t.ex. specifika normer och rättskipning) ur ett språkperspektiv

Question 5

Tolkning

Answer 5

Precisering av rättsnormsatser, såsom lagbestämmelsers, betydelseinnehåll. Till exempel Domare måste kunna tolka lagen för att tillämpa den på ett fall

Question 6

Jürgen Habermas(1929)

Answer 6

samhällsfilosof som undersökte rätten(lagar, rättskipning och rättsvetenskap) som en serie särskilda språkhandlingar

Question 7

Rättsliga praktiker

Answer 7

kan delas in i vid (sträckt) och snäva (inskränkt)

Question 8

Rättsliga praktiker i vid bemärkelse

Answer 8

1) Alla de kommunikativa praktiker i samhället där man tar ställning till tolkning, tillämpning eller ändringen av rättsordningen. Till exempel debatter på tv om rättsfall eller tidningsartikel om ett beslut.
2) De som tar del av dessa diskussioner hör till rättsamfundet i vid bemärkelse: alla som tar en performativ inställning till rättsordningen.
3) För att tillhöra de kommunikativa praktikerna krävs en performativ inställning, dvs brott tillhör ej om inte de har som syfte att ändra på rätten

Question 9

Rättsliga praktiker i snäv bemärkelse

Answer 9

1) Rättsnormer produceras och reproduceras i det moderna samhället i specialiserade samhälleliga praktiker, dessa kallas rättsliga praktiker i snäv bemärkelse.
2) De som gör det här är främst jurister som kan hänföras som det inskränkta rättsamfundet.
3) Det inskränkta rättsamfundet har sin egen yrkesspecifika rättskultur, egna språk och begrepp. Det här kan leda till att rättsamfundet i vid bemärkelse kan ha de svårt att delta i det inskränkta rättsamfundet.
4) Rättskipningen och rättsvetenskapen tillhör den snäva praktikern

Question 10

Giltighet

Answer 10

Lagtolkningsrelaterade ställningstaganden av domare, lagstiftare och rättsvetare har särskilda giltighets krav

Question 11

Lagstiftning

Answer 11

består av rättsliga och politiska praktiker, var den politiska bestämmer huruvida nya bestämmelser kommer att tas i bruk

Question 12

Lagstiftningsprocessen

Answer 12

1) består av flera skeden varav alla inte tillhör de rättsliga praktikerna.
2) De stiftade lagarna är de viktigaste källorna för nya normer. Lagstiftningsprocessen kan därmed anses vara en av de viktigaste rättsliga praktikerna.
3) Den politiska delen tillhör också lagstiftningsprocessen.
4) Jurister spelar även en roll vi lagstiftandet och ser till att lagen implementeras på ett konsistent sätt.
5) Efter lagförberedningen kan lagstiftningsprocessen även ingripas av faser med rättsliga praktiker. Detta görs av grundlagsutskottet genom utlåtanden som de ger efter sin förhandskontroll

Question 13

Politiska delen av lagstiftningsprocessen

Answer 13

1)En stor del av lagstiftandet är den politiska delen. Den diskussion som politiker för vid lagstiftning är inte juridisk till naturen, utan den är politisk. I den politiska diskussionen är lagstiftningen endast ett verktyg för att nå samhällspolitiska mål,
2) Den prövning som politiska praktikerna gör vid lagstiftning kan utryckas som en praktisk syllogism

Question 14

Juristernas roll vid lagstiftning

Answer 14

1) Det är juristernas uppgift att omvandla det politiska språket till en rättslig form.
2) Juristerna har nyckelroller inom förberedningen av lagar, dessa jurister närmar sig inte lagstiftningen ur ett politiskt perspektiv utan ur ett rättsinternt perspektiv.
3) Justitieministeriet ansvarar för juristerna i lagstiftningsprocessen

Question 15

Konsistensen i rättsordningen

Answer 15

(rättsinternt perspektiv) Den implementerade lagstiftningen måste implementeras så att rättsordningen är internt konsekvent och enhetlig. Dessa jurister ser till att den implementerade lagen passar ihop med rättsordningen och inte skapar motstridigheter som kan leda till att systematiken försämras.

Question 16

Grundlagsutskottet

Answer 16

Även om Grundlagsutskottet består av politiker så är deras verksamhet en del av rättsliga praktiker eftersom deras utlåtanden är juridiska i natur och skapas genom juridisk diskussion och debatt av efter sakkunniga har hörts. Grundlagsutskottet ser till att den nya lagstiftningen är enhetlig med grundlagen

grundlagen saknar en explicit bestämmelse om utlåtandenas rättsligt förpliktande natur

Question 17

rättsliga och politiska praktiker

Answer 17

Rättssystemet är autonomt, dock är inte detta absolut eftersom den har genom lagstiftningen samband till politiken. Detta samband är möjligt pga. av blandningen av rättsliga och politiska praktikerna.

Question 18

Rättskipning och domstolarnas beslutsfattande

Answer 18

1) Perspektivet rättsinternt och ändamålet är rättinternt,
2) dvs syftet är att tillämpa rätten på det aktuella fallet.
3) kan presenteras i en logisk syllogism

Question 19

Praktisk slutledning

Answer 19

1) Prövning som sker inom ramen för de politiska praktikerna.
2) kan uttryckas med praktisk syllogism.

Question 20

Praktisk syllogism

Answer 20

(1) Samhällspolitiska målet X vill uppnås, (2) Y anses kunna uppnå X och därför stiftas (X)

Question 21

Logisk syllogism

Answer 21

(1) Den som har gjort X ska dömas för sitt brott. (2) A har gjort X = X ska dömas till fängelse.
2) Syllogismen ger uttryck för de minimikrav som gäller för att domstolsavgöranden skall vara godtagbarav eller justifierbara, dvs. kunna rättfärdigas.
3) När man omvandlar en dom som en logisk syllogism är det frågan om intern justifiering

Question 22

Domstolens avgörande

Answer 22

1) Vi kan kalla syllogismen som beskriver domstolens avgörande beslutssyllogism.
2) Ett domstolsavgörande uppfyller inte kravet på likställdhet om det inte kan anta formen av en logisk syllogism.

Question 23

Beslutssylogism

Answer 23

(1) över satsen, rättsnormen som skall tillämpas i målet. (2) undersatsen beskriver fakta i målet. (3) slutsatsen utgör själva domen.

Question 24

Godtagbarheten av ett domstolsavgörande

Answer 24

Måste grunda sig på en allmän rättsnorm som underbygger domstolens beslut i det enskilda fallet

Question 25

likställighetsprincipen eller den formella rättviseprincipen

Answer 25

lika fall behandlas lika och olika fall olika.

Question 26

Extern justifisiering

Answer 26

1) handlar om att välja fakta och normen i målet.
2) problem som dyker upp vid det praktiska beslutsfattandet gäller den externa justifieringen.
3) beslutssyllogismens över- och undersats motiveras: här handlar det om att utforma å ena sidan beslutsnormen, å andra sidan faktabeskrivningen i målet.
4) Hur man ska kunna bryta den hermeneutiska cirkel som förekommer i förhållandet mellan valet och utformningen av rättsnormer samt beskrivningen av faktasidan i mål är ett av den externa justifieringens grundläggande problem

Question 27

Hermeneutisk cirkel

Answer 27

1) konflikten som uppstår när fakta i fallet bestämmer vilken norm skall tillämpas och normen i fallet bestämmer vilken fakta som är relevant.
2) Det är domarens uppgift att lösa det hermeneutiska cirkelns problem i ett fall, domaren kan ta till hjälp av rättsvetenskapen för att lösa det här.
3) rättsvetenskapens uppgift är att hjälpa domaren att finna en lösning på den hermeneutiska cirkelns problem.

Question 28

16§ 3 mom Grundlagen

Answer 28

Vetenskaplig frihet, det är inte tillåtet att begränsa friheten att utöva vetenskap

Question 29

Rättsvetenskapen

Answer 29

1) en del av de rättsliga praktikerna som är specialiserad på att producera och reproducera rättsordningen, även om den har dess avvikande drag.
2) Rättsvetenskapen producerar tolkningsrekommendationer och systematiserings förslag.
3) Genom tolkningsrekommendationer och systematiserings förslag ser rättsvetenskapen till om rättsordningens enhetlighet, framför allt dess koherens
4) skiljande drag från de övriga rättsliga praktikerna.
5) dubbla medborgarskap, den är både en vetenskaplig praktik som en rättspraktik. Det är enligt 16§ 3 mom Grundlagen som rättsvetenskapen särskiljs från de andra praktikerna.
6) Rättsvetenskapen skiljer sig från andra vetenskaper genom att den direkt påverkar hur rätten utvecklas, den kan inte heller särskiljas från vad som undersöks.
7) Rättsvetenskapen är en normativ vetenskap, med tanke på både objekt och resultat. Rättsvetenskapen granskar dels normer, rättsordningen, dels har den normativa följder i och med att den påverkar hur rättsordningen utvecklas

Question 30

Tolkningsrekommendation

Answer 30

1)Förslag på hur en oklar eller till lydelsen öppen lagbestämmelse skall tolkas, innehåller även särskilda skäl för rekommendationen
2) Tolkningsrekommendationerna framställs som ett slags typfall där den rättskipningsrelaterade beslutssyllogismen är uppbyggd så att rättsnormen i översatsen och faktabeskrivningen i undersatsen är så att säga preliminärt samordnade med varandra.

Question 31

Systematiseringsförslag

Answer 31

Hänför till de allmänna lärorna i vissa rättsområden. De kan gälla de juridiska begrepp genom vilka normer systematiseras och/eller genom vilka praktiska förekommande problemsituationer analyseras och synliggörs. Man kan även ta fram rättsprinciper som gäller inom vissa rättsområden

Domare kan enkelt bryta genom den hermeneutiska cirkeln genom att använda de typfall som skapas rättsvetenskapen

Question 32

Rättsliga praktikernas tvingande natur

Answer 32

lagstiftarens lagar och domarens beslut iakttas säkerställs i sista hand av ett särskilt tvångsmaskineri inkluderande utsökningsförfaranden, poliser och fängelser

Question 33

De avvikande dragen för rättsvetenskapen

Answer 33

1. Rättsvetenskapen blir endast tvingande via de andra rättsliga praktikerna.
2. Rättsvetenskapens organisation eller förfaranden regleras inte av rättsnormer i lika hög grad som de andra områden. Inom rättsvetenskapen följer man endast de vetenskapliga spelreglerna, dvs. vetenskapsinterna kontrollmekanismer, såsom bedömning av vetenskapliga lärdomsprov och fri vetenskapliga diskussion

Question 34

Domstolarnas rättsliga grund

Answer 34

grundlagen och i annan lagstiftning; domstolsförfarandena regleras i rättegångsbalken och i förvaltningsprocesslagen

Question 35

Lagstiftandets reglering

Answer 35

Att stifta lagar är en aktivitet som i grundlagen har anförtrotts vissa statliga organ, närmast riksdagen och regeringen, och då med ensamrätt; i grundlagen och i riksdagens arbetsordning finns också bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid lagstiftningen.

Question 36

Beroende förhållandet mellan rättens två dimensioner

Answer 36

1) Rätten som rättsordning är beroende av rätten som rättsliga praktiker
2) Rättsordningen och rätts praktikerna är beroende av varandra.
3) Rättsordningen bestämmer hur rättpraktikerna skall drivas, medans rätts praktikerna producerar och reproducerar rättsordningen
4) Detta går emot den traditionella rättspositivistiska starka gränsdragningen

Question 37

Rättsteoretiska realismen

Answer 37

1) Kännetecknas av en strävan att reducera rättsnormerna samt grundläggande juridiska begrepp som ”rättighet” och ”skyldighet” till den empiriska, iakttagbara samhälleliga verkligheten.
2) till exempel att man beaktar endast sådant som domarna använder när de gör sina beslut.
3) Detta är dock omöjligt eftersom domarna även är juridisk-institutionella fakta.
4) Det är främst det inskränkta rättsamfundet som beaktas.

Question 38

Institutionellt faktum

Answer 38

tanken att verkligheten består av råa och institutionella fakta

Question 39

Råa Fakta

Answer 39

1) fysikaliska, mentala eller samhälleliga entiteter eller omständigheter som vi genom empiriska iakttagelser kan få kunskap om.
2) Till dessa råa fakta hör människan som biologisk individ

Question 40

Institutionella fakta

Answer 40

1) består av råa fakta och ett normativt ramverk med vilket man kan tolka den råa fakta och tillskriva en särskild betydelse.
2) En domare anses vara domare först när hen uppfyller kraven.
3) Domarna är institutionella fakta där de rättsnormer som slår fast när någon har egenskapen domare utgör den normativa tolkningsramen.

Question 41

Juridisk-institutionella fakta

Answer 41

1) när det normativa ramverket består av rättsnormer.
2) Man kan inte helt frånkoppla den från det teoretiska.
3) Rättsnormerna får samhällelig genomslagskraft till stor del just via juridisk-institutionella fakta.
4) Juridisk-institutionella fakta är ofta det första steget i rättens förverkligande.