Rättens giltighet Flashcards
Klassiska naturrättsliga tänkandet
1) Det finns eviga lagar som gäller för människor och människosamfundet som kan objektivt hittas ur naturen.
2) Om man följer dessa lagar lever man ett bra liv och följer telos.
3) Om en lag är i strid med de eviga lagarna är den ej gitlig.
4) Thomas av Aquinos
Naturrättsliga tänkandet från nya tider
1) Hobbes, Locke, Rousseau och Kant.
2) De naturliga lagarna kommer från människans subjektiva natur, dvs moralen. Om en lag är i strid med moralen är den ej giltig
Indelningen av rättsteorierna
1) Vilka normer som anses tillhöra rättsordningen bestäms enligt rättsliga giltighetskriterier.
2) I Normativa teorier
Ia. Traditionell rättspositivism
Ib. Kritisk-normativa teorier
II Realistiska teorier
IIa. Effektivitetsteorier
IIb. Empiriska legitimitetsteorier
Traditionell rättspositivism
1) Stufenbau och igenkännings regeln,
2) 2) oförmögen att utveckla en sådan rättslig giltighetsteori som från början till slut vore trogen sina egna utgångspunkter: rättens positivitet samt den skarpa skillnaden mellan dels varat och börat, dels moralen och rätten
3) Den kritiska rättspositivismen anser att det inte finns en skarp gräns mellan moralen och rätten
Stufenbau
Kelsens normativa teori. Rättsnormerna får sin giltighet från normer av högre grad. Det är grundnormen som är hierarkiskt på toppen som ger giltighet till alla under varande rättsnormer
Grundnormen
1) En norm som är endast presumerad inte stiftad
2) endast föreskriver att man skall iaktta den underliggande rättsnormen.
Igenkänningsregeln
1) Harts teori,
2) hierarkiskt på toppen är det igenkänningsregeln som ger giltighet till alla under varande normer.
3) Den är både empirisk och normativ, den kan ses ur en externsynvinkel på samhället och den måste internt inom rättsordningen beaktas.
4) Som en empirisk regelbundenhet hänsyftar igenkänningsregeln på de kriterier som domstolarna och de övriga rättstillämpande myndigheterna de facto utgår från när de bedömer vilka normer som hör till rättsordningen, vilka normer som med andra ord är giltiga rättsnormer.
Kritisknormativa teorier
1) Den rättsliga giltigheten kan sägas ha flera dimensioner, som alla måste beaktas vid giltighetsbedömningen. Dimensionerna i fråga är följande:
1. Empirisk giltighet (effektivitet)
2. Formell giltighet och
3. Innehållslig giltighet.
2) De eviga naturrättsliga principerna kan inte beaktas eftersom kravet på positiv rätt
3) Eftersom det finns lagar som strider till olika grad mot de principer som finns i djupstrukturen kan man inte endast använda formell giltighet och måste även använda innehållslig giltighet
Empirisk giltighet
Detta är mera som ett förhandsvilkor, ifall en lag inte överhuvudtaget följs eller beaktas är det ingen mening att beakta dess giltighet
Formell giltighet
1) iakttagande av det rättsligt reglerade förfarandet för rättsnormernas utfärdande. Rättsnormerna har tillkommit på rätta sättet enligt de rätta förutsättningarna (följt grundlagen)
Innehållslig giltighet (godtagbarhet)
1) Det går att debattera om giltigheten på lagar som är stiftade genom dess innehåll.
2) Det är genom de principer som finns i rättensdjupstruktur som de normer som stiftas på ytan får sin giltighet
Realistiska teorier
1) Ingen avskild normativ dimension existerar för rätten, den reduceras till den empiriskt iakttagbara samhällsverkligheten.
2) erkänner i själva verket inte rätten över lag någon självständig normativ dimension med konsekvensen att de stöter på de problem som vi dryftade i slutet av föregående avsnitt i samband med frågan om juridisk-institutionella fakta
Effektivitetsteorier
Giltigheten är kopplat till de normer som iakttas/tillämpas i samhället. Man kan mäta effektiviteten inom ramen för antingen det vidsträckta eller det inskränkta rättsamfundet, samhället eller rätts praktikerna.
Empiriska legitimitetsteorier
Utöver effektivitet måste även normerna ha en godtagbarhet för att få sin giltighet. Normerna skall kännas förpliktande. Giltiga rättsnormer iakttas och tillämpas eftersom de upplevs som förpliktande eller – med andra ord – eftersom de betraktas som legitima, dvs. godtagbara
skandinaviska realismen
1) primärt fokuserar på domstolarnas och de övriga rättstillämpande myndigheternas verksamhet . tillägnade sig den senare varianten av effektivitetsteorierna, dvs. den som tar avstamp i det inskränkta rättssamfundet
2) Den skandinaviska rättskälleläran betonar den historiska tolkningsstandardens betydelse, vilket framgår av fokuseringen på lagstiftningens förarbeten
