PSYKOLOGI Flashcards
Psykologi ses som ”människovetenskap” och psykologiska inriktningar ses således som olika perspektiv på människan. Freud var grundare till psykodynamisk psykologi som studerar dynamiken i det mänskliga psyket.
Förklara med egna ord hur Freud såg på detet, jaget och överjaget SAMT exempel på varför en människa kan känna behov av att använda försvarsmekanismer
Enligt Freud hade vi två drifter som drev oss människor, aggressiva och sexuella drifter. Han menade även att människan va uppdelade i tre olika aspekter, detet, jaget och överjaget, som samarbetade.
Detet (id)– det handlar om att vi blir ego och som små barn och drivs av det och gör saker som vi inte borde. Det handlar om drifterna, detet styrs av lustprincipen eller det man talar om som primärprocesstänkande. (omedelbar behovstillfredställning)
Jaget (ego)– fungerar som att skapa balans mellan drifterna och normer. Om personen klarar av att skapa en balans så skapas även en stark jag funktion
Överjaget (super-ego) – handlar om vad som är rätt och fel, här finns all vår moral, skuld och vårt samvete.
Vi använder oss utav försvarsmekanismer för att skydda oss själva mot obehagliga drifter genom att hindra, omvandla eller återföra dem till det omedvetna. De tankar, minne och känslor som vi människor inte vill känna hålls borta från vårt medvetna. Det kan skapa ångest och depressiva symtom. Försvarsmekanismerna kan ha betydelse för hu en människa reagerar på ohälsa.
Utgångspunkten för behaviorismen är att det finns något i en människans inre eller yttre miljö, ett stimulus, som leder till någon form av reaktion.
Förklara klassisk eller respondent betingning och ge ett exempel.
Klassisk betingning:
Upptäcktes utav Ivan Pavlov som utförde forskning och experiment på hundar om matspjälkning. Forskningen handlade om hur mycket saliv hundarna producerade när de presenterades för olika sorters hundmat. Pavlov upptäckte då att hundarna började producera Saliv långt innan de faktiskt fick mat ibland redan då experimentledaren kom in i rummet. Han införde då speciella ljud och ljus innan hundarna skull få mat och hundarna började associera de med maten och producerade saliv.
Pavlov fick alltså hundarna att associera stimuli 1(mat) med stimuli 2(tonen) och därför skapade stimuli 2 (tonen) en respons (saliv) hos hundarna som tidigare endast utlösts av stimuli 1(mat). Då hade han skapat en beteendeförändring hos hundarna genom att utsätta dem för en regelbunden miljöpåverkan.
Respondent betingning -
Skinner anses som en förgrundsgestalt inom behaviorismen. Skinner talar bland annat om operant betingning.
Förklara begreppen positiv/negativ bestraffning och positiv/negativ förstärkning med exempel
Det beteendet som belönas försätter vi med.
Positiv förstärkning:
Ett beteende belönas med något som vi vill ha, det positiva är belöningen och förstärkningen är det vi har gjort för att förtjäna det, t.ex. mutor.
Negativ förstärkning:
Att slippa något obehagligt och det är troligt att man upprepar beteendet för att uppnå samma effekt, t.ex. när man har tagit en huvudvärkstablett.
Positiv bestraffning:
Något som upplevs negativt lägg till, som t.ex. kvarsittning, att man straffas med det är något positivt i grundtanken.
Negativ bestraffning: När något vi tycker om tas bort från oss som t.ex. om föräldrarna tar bort godiset från deras barn efter att barnet betet sig illa.
Förstärkningar: Ökar chansen för att beteendet kommer att utföras igen.
Bestraffningar: minskar chansen för att beteendet utförs igen.
Under 1950 – talet började såväl den psykodynamiska skolan som behaviorismen att ifrågasättas. Ett nytt paradigm, den humanistiska psykologin, började växa fram.
Förklara den humanistiska psykologins centrala idéer
Det tar fasta på människors möjligheter, fokuset ligger på mänskliga fenomen som mening, kreativitet, kärlek och hopp. Fokuset ligger på det inre men även på samspelet med omgivningen som betydelsefull för hur en person utvecklas och i vilken riktning och personens medvetenhet och ansvar. Fokuset ligger även på nuet och framtiden än på tidigare erfarenheter.
Perception är en kognitiv process där vi förnimmer olika sinnesintryck, kodar och bearbetar den informationen och skapar en för oss meningsfull helhet.
Beskriv figur-grund där du ger ett exempel på hur en situation kan upplevas olika av en sjuksköterska och av en patient.
Figur och grund an skifta ifall man väljer att lyssna på alt- eller sopranstämman i ett musikstycke.
Det kan också ha stor påverkan inom vården, figur-grund handlar om hur vi ger information till patienterna.
Föreställ dig en situation där en patient får information om en behandling. Om informationen ges utav en person som har ett otrevligt sätt kanske vad som sägs hamnar i bakgrunden, och patienten istället för att ta till sig informationen blir fokuserad på hur det sägs snarare än vad som sägs. Vi kan här tänka oss att det hotfokuserade systemet styr uppmärksamheten mot personen och inte informationen. Det sjuksköterskan då säger kan komma att passera mer eller mindre obemärkt.
Ett centralt begrepp i Bowlbys teori är anknytningsbeteende.
Förklara vad begreppet betyder och ge ett exempel på den praktiska tillämpningen i en vårdsituation.
Anknytningsbeteende är en process som sker i samspel med andra. Barn är redan från födseln inställda på att relatera till andra, därför kommer de bete sig på ett sätt som gör det möjligt att skapa/bevara närhet till personer som de uppfattar som i ett bättre tillstånd att klara av världen. De gör allt för att relationen ska utvecklas positivt, det kallas för anknytningsbeteende. Om en patient har en hjärnskada kan det hända att den vuxna drar sig undan istället för att knyta an med barnet. Som sjuksköterska är det viktigt att notera och ge föräldrarna de stöd de behöver för att kunna närma sig barnet och knyta an med hen.
Stern beskriver att mellan 1,5 och till 3–4 års ålder utvecklar barnet känslan av ett verbalt själv.
Vad innebär det och vad kan det få för betydelse i mötet mellan sjuksköterska och patient senare i livet?
Känslan av ett verbalt själv:
I åldern
1,5–3-4års ålder kan barnet börja producera ljus själv som de kan leka med och sätta ihop dem. De olika ljuden som de producerar börjar också betyda någonting och orden kan användas so etiker på saker och ting. Språket lägger grund för självreflektion, man kan också tänka om sig själv nu och om sin plats i världen.
Mötet mellan sjuksköterska och patient kan påverkas av kommunikationen, huruvida utvecklad man är verbalt har stor betydelse. För många är det svårare att förmedla en känsla än själva handlingen i ord, vilket kan göra det svårare att förmedla hur upplever sin hälsa till vårdpersonalen. Det kan bli extra svårt ifall intoningen är bristfällig.
Piagets teori bidrar med kunskap om hur barns tänkande utvecklas och mognar utifrån indelningen i fyra stadier: den sensomotoriska, den preoperationella, de konkreta operationernas period och de formella operationernas period.
Ge exempel på vad det kan handla om samt hur sjuksköterskan kan hantera det i en vårdsituation
Jean Piagets fyra perioder beskriver hur barnet utvecklas under barndomen.
Den sensomotoriska perioden:
De två första åren av barnets liv, där barnet förstår världen genom sin kropp och sina sinnen. Genom att känna och smaka på saker och ting.
Den preoperationella perioden:
Mellan 2 till 7års åldern, där barnet inte ännu kan tänka logiskt än, utan drar sina slutsatser om hur saker och ting ser ut att vara. Barnet kan inte nu heller sätta sig in eller förstå andras perspektiv.
De konkreta operationernas period:
Barnet börjar nu närma sig skolåldern och har utvecklat en förmåga att tänka logiskt. Barnet kan även lösa olika experiment. Även förståelsen att kommunicera och dela sin verklighet med andra utvecklas och uppnås i detta stadie. Barnet har även lärt sig att sätta sig in i andras perspektiv.
De formella operationernas period:
Barnet har nu fyllt 11 och kan nu börja resonera logiskt, med hypoteser i tankarna. Ett mer och mer vuxet tänk har utvecklats.
Som sjuksköterska i en vårdsituation med en sjuk patient är det viktigt att känna till de olika utvecklingsfaserna. Det kan beskriva mycket även på en vuxen person, hur den haft det som liten kan komma att påverka dennes liv även idag. Har den utvecklat alla faser, att tänka logisk eller att kunna sätta sig in i en annan persons perspektiv. Detta kan påverka mycket även i det vuxna livet och som sjuksköterska är det viktigt att veta att alla utvecklas olika och att man kan möta personen där den befinner sig mentalt.
Enligt Eriksons teori om identitetsutveckling brottas personen med specifika frågor eller utvecklingsuppgifter i varje skede i livet, så kallade utvecklingskriser.
Personen organiserar sina upplevelser runt teman och beroende på vilken typ av erfarenhet som dominerar och vilket socialt och känslomässigt stöd som personen har tillgång till kan krisen få en positiv eller negativ lösning (styrkor kontra kärnpatologier).
Beskriv tonårstiden utifrån Eriksons teori SAMT Hur kan sjuksköterskan, utifrån denna kunskap, förstå en tonåring som har drabbats av diabetes och behöver lära sig att leva med sjukdomen
Det är under tonårstiden som personen blir mer uppmärksam på sig själv och mer självkritisk enligt Eriksson. Ungdomen börjar utforska sin egen sexualitet och intressera sig för partners även andra nya intressen börjar utvecklas.
I tonåren går man även igenom en rad fysiska och psykiska förändringar, genom puberteten och många hormoner som spelar in under denna tiden. Tonåren kan ses som en turbulent tid där man som ungdom upptäcker många nya saker om världen och framförallt sig själv.
Att som tonåring drabbas av diabetes som förändrar ens liv ganska drastiskt är tufft. Diabetes är en sjukdom som smittar av sig på hela ens liv, man lever med den varje dag och blir påmind om det hela tiden. Att som tonåring drabbas av det är tufft på flera sätt, att ens kropp förändras både i puberteten men även att man blir sjuk i diabetes förändrar även ens hälsa.
Det tar tid att acceptera och lära sig leva med en sjukdom som diabetes eftersom det inte är som många andra sjukdomar som kan gå över, med hjälp av medicinska behandlingar. Diabetes är något som alltid finns där i bakgrunden och som man alltid måste tänka en extra gång över. Som sjuksköterska gäller det att hjälpa tonåringen med allt det praktiska som insulin men även hjälpa hen att acceptera sjukdomen oh erbjuda stöd och tröst.
