FÄRDIGHETSTRÄNINGAR Flashcards
Goda hygienrutiner är en grundläggande förutsättning för att minska smittspridning och vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner (SOSFS 2015:10) anger de krav som verksamheternas lokala regler ska grundas på.
a)Beskriv när de basala hygienrutinerna ska tillämpas enligt dessa dokument
De basala hygienrutinerna ska tillämpas i verksamheter som bedriver omsorg, där man har kontakt med den som sökt vård.
Diskutera de basala hygienrutinerna i förhållande till personen du ser på bilden! (arbetsklädsel etc)Läkare: vid förskrivning av artificiell nutrition
- Klocka, ringar
- Ej uppsatt hår
- Inga skyddskläder, handskar, om det behövs
- För långa armar på tröjan
Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner (SOSFS 2015:10) anger de krav som verksamheternas lokala regler ska grundas på.
Beskriv när skyddshandskar och skyddsförkläde ska användas enligt de basala hygienrutinerna !
- Skyddskläder såsom handskar och förkläde ska användas vid risk för kontakt med kroppsvätska, där våra egna arbetskläder kan bli kontaminerad med smitta, eller smutsiga.
Använd engångs plastförkläde eller skyddsrock då det finns risk för nedsmutsning av arbetsdräkten eller risk för kontakt med kroppsvätskor, hudflagor eller patientens bara hud.
Plastförkläde ger ett bättre skydd mot vätskor, skyddsrock är bunden till en patient
- Byt skyddsrock dagligen och då den blivit synligt smutsig eller fuktig.
- Kasta plastförkläde direkt efter användning
- Plastförkläde ska bäras om det finns risk för kontakt med kroppsvätska
- Förkläde ska användas när sängen bäddas
God hygien är ett mått på god vård.
a/ Vilken smitta (smittväg) är den viktigaste (vanligaste) inom sjukvården
-Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta, som sker genom fysiskkontakt indikerat eller direkt. Vanligast är indirekt.
b/ Vilken är den viktigaste åtgärden du kan vidta för att förhindra denna smitta?
Använda handsprit, de basala hygienrutinerna
Det behövs även kunskap om rengöring, desinfektering, städning och vårdrum.
Visa eller beskriv hur!
-Använda skyddskläder när det behövs, handskar samt förkläde. Sprit mellan alla patienter samt moment. Tvätta händerna när synlig smuts finns.
Basala hygienrutiner
Beskriv sex tillfällen då du ska desinficera händerna i samband med omvårdnad
- Direkt före och efter patientnära kontakt
- Mellan olika moment hos samma patient
- Vid kontakt med patientens närmiljö
- Innan kontakt med rent eller sterilt material
- Efter smutsigt arbete
- Efter handtvätt
- Innan kontakt med mat
Personlig hygien är en grundläggande omvårdnadsåtgärd.
a/ Beskriv vad hjälpen med patientens personliga hygien syftar till.
Hjälp med personlig hygien syftar till att hjälpa patienten utföra toalettbesök, övre och nedre tvätt samt munvård. Att hjälpa pat. med det hen inte kan utför själv och med handräckning när det krävs.
b/ Beskriv vad du kan göra för att främja patientens autonomi och integritet i detta sammanhang.
- Låta patienten göra allt själv som hen kan, hjälpa till med handräckningen när det behövs eller hjälpa till mer när det behövs. Låta patienten styra rörelserna och takten omvårdnaden ska ske i.
Integritet skyddar man genom skärmar på salarna, lägga för handduk när man inte tvättar där eller skyla patienten på andra sätt vid andra situationer. Inte utsätta patienten för onödig nakenhet eller blottande av dess kropp.
Bäddning /trycksår
Beskriv hur du, när du bäddar med patienten i sängen, kan minska risken för att trycksår uppkommer?
-För att minska trycksår i sängen måste man se till att det inte finns några kanter eller veck i sängen när man bäddar, för detta kan skapa små sår som sedan kan förvärras. Se även till att patienten ligger på olika sätt(ligga åpå olika sidor eller på ryggen) så att risken för trycksår minskar.
Beskriv fyra andra professioner du som sjuksköterska kan behöva samverka med för att säkerställa patientens nutritionsbehov och motivera varför och vad respektive funktion ansvarar för
Läkare: vid förskrivning av artificiell nutrition
Arbetsterapeut: vid hjälpmedelsförskrivning
Logoped: vid sväljningsövningar
Dietist: vid hjälp med att täcka näringsbehovet
Ange riskabla punkter för utveckling av trycksår på bilden och motivera varför de är särskilt utsatta!
Huden är mest känslig vid utskjutande benpartier som sakrum, sittbensknölar och hälar. Det är framförallt höfter, knänas insidor och fotknölar som utsätts för störst risk för trycksår. Axel, armbåge, höftbenskam. Huden ligger nära ett benutskott och det ger ett ökat tryck när patienten ligger på sidan.
Riskzoner för trycksår:
Huden är speciellt känslig för trycksår vid utskjutna benpartier. Även på ställen där vävnaden utsätts fr tryck av medicinteknisk utrustning t.ex. på näsvingarna när patienten har sond eller på underläppen när patienten är intuberad.
Öron
Bakhuvud
Axelled
Skulderblad
Armbåge
Sakrum - vid sängläge utan positionsändringar, blir sakrum extra utsatt område.
Höft – stort tryck på höfterna vid sidoläge i säng, mycket av patientens vikt vilar där.
Sittbensknöl – huden är extra vid utskjutna benpartier. Sittbensknölarna blir extra utsatt när en patient sitter uppe mycket utan att aktivt röra sig, som rörelsehindrade i rullstol eller säng, därför viktigt att hela tiden kunna ändra position.
Insida knä - stort tryck på höfterna vid sidoläge i säng, mycket av patientens vikt vilar där.
Ankel - stort tryck på höfterna vid sidoläge i säng, mycket av patientens vikt vilar där.
Häl – benens tyng vilar ofta på hälarna vid ryggläge i en säng, därför är det ett extra utsatt område på kroppen vid ryggläge i säng.
Om du matar en patient kan det finnas risk för aspiration om det föreligger sväljsvårigheter (dysfagi);
Vilka tecken kan du se på dysfagi?
- Sväljer inte undan saliv
- Spiller saliv eller mat ur munnen
- Hostar i samband med måltid
- Avvikande ätbeteende, t.ex. förläng tid, ofrivillig viktnedgång, undviker speciell föda
- Har svag, kraftlös hoststöt
- Påverkad andning eller röst vid sväljning
- Nedsatt tuggförmåga
Vilka åtgärder kan du vidta för att minska risken att svälja fel?
- Konsistensanpassare, förtjockningsmedel till dricka (vatten, kaffe)
- Sväljningstekniker
- Sväljningsträning
Munhälsa kan bedömas utifrån flera faktorer. Ange dessa från ROAG och beskriv HUR du undersöker och beskriv VAD du ser i normalt status!
ROAG, Revised oral assessment guide
- Röst
- Läppar
- Munslemhinnor
- Tunga
- Tandkött
- Tänder
- Protes
- Saliv
- Sväljning
Undersöker genom att observera patientens läppar och röst, hur patienten pratar till mig. Frågar även om proteser eller löständer och hur patienten känner sig i munnen. Om det går att svälja lätt eller om det är svårare.
Sedan kollar jag in i patientens mun, hur munslemhinnorna ser ut, tandköttet om det är rosa och fint. Kollar med en spegel och ficklampa i munnen, känner med spegeln om saliven glider lätt eller inte. Ser även över alla tänder, så det är rena och fina, utan beläggningar och matrester kvar.
