ETIK Flashcards
Etisk och moralisk stress på jobbet uppstår ibland i olika situationer. Det kan vara bra att kunna identifiera denna stress för att kunna förhålla sig till den situation sjuksköterskan kan hamna i. Den svenska omvårdnadsforskaren Kim Lützen har tillsammans med kollegor formulerat tre kriterier för att fastställa etisk/moralisk stress bland sjuksköterskor.
Förklara dem!
Etisk eller moralisk stress på jobbet uppstår när vi befinner oss i situationer där vi vet vad vi skulle vilja göra för att handla rätt, men vi antingen inte kan eller får göra det. De tre kriterier för att fastställa etisk/moralisk stress är:
- Att sjuksköterskor är känsliga för patienternas sårbarhet och bristande autonomi: för att sjuksköterskorna ska uppleva etisk stress måste de ha en känslighet för patientens situation och behov
- Att de upplever att yttre faktorer hindrar dem från att göra det de tror är bäst för patienterna
- Att de upplever att de inte har någon kontroll över situationen
Värdegrund för omvårdnad är formulerad av Svensk Sjuksköterskeförening för att komplettera sjuksköterskornas etiska koder. Respekt för personen du vårdar är grundläggande för att personen du vårdar ska kunna uppleva tillit, hopp och mening och därigenom lindrat lidande trots ohälsa. I värdegrunden beskrivs fyra grundläggande begrepp som sjuksköterska ska respektera.
Beskriv tre av dem!
De fyra värdegrunden är:
- Respekt för personens sårbarhet
- värdighet
- integritet
- självbestämmande
ICN-s etiska kod för sjuksköterskor beskriver inledningsvis hur omvårdnaden ska bygga på de mänskliga rättigheterna och respekt för personens autonomi och integritet samt jämlikhet.
Sjuksköterskans etiska kod har fyra områden som sammanfattar riktlinjerna för etiskt handlade. Vilka är de?
- Sjuksköterskan och allmänheten
- Sjuksköterskan och yrkesutövaren
- Sjuksköterskan och professionen
- Sjuksköterskan och medarbetare
Sandman och Kjellström (2018) skriver i Etikboken att det är viktigt att ta ett samlat grepp om den etik som vi bör förhålla oss till inom hälso- och sjukvård i vid bemärkelse. Beauchamps och Childress fyra principer har haft stort inflyttande inom den medicinska etiken och vårdetiken.
Förklara tre av dessa principer!
De fyra principerna: - Att göra gott - Att inte skada - Att respektera autonomi - Att vara rättvis De fyra principerna är: att göra gott, att inte skada, att respektera autonomi och att vara rättvis. Dessa fyra principer används för att analysera och reflektera över de etiska problemen som uppkommer inom hälso- och sjukvården.
Autonomiprincipen handlar om att säga att alla människor har en moralisk skyldighet, att respektera människors rätt att själva bestämma över sina egna val och sina liv. Denna princip består av både en rättighet och en skyldighet, alla människor har en rättighet att bestämma hur de vill leva sina liv. Men det innebär också att människorna kan ha olika skyldigheter att se till att rättigheterna respekteras. Principen handlar även om att respektera människors rätt till självbestämmande, så länge personens tankar och handlingar inte är att allvarligt skada någon. Patienten i frågan ska vara informerad om den behandling och all information ska ges ut till patienten så patienten kan ge samtycke till den behandling och den vård som ges.
Göra gott principen handlar om att alla människor har en moralisk skyldighet att förebygga skada, minska skada som har uppstått och främja det goda. Att man utför handlingar som är till fördel till en annan person. Det handlar alltså om att bara utföra goda och positiva handlingar. Det handlar alltså om att förebygga så att skapa inte uppstår i form av ont och lidande, men även att skadorna minskar nu och i framtiden samt att stärka det goda. Som hälsa och välbefinnande. Det är motivet för personalen inom vården.
Icke skada principen handlar om att alla människor har en moralisk skyldighet att inte skada andra, denna principen har funnits länge och handlar om att inte döda, inte orsaka skada eller att tillfoga direkt skada. Människor ska inte skadas i form av kränkningar mot integritet, fysisk eller psykisk smärta. Fokusen på icke skada principen ligger på den direkta skadan, smärta eller lidande som har uppstått i en situation.
Pliktetik är en av de grundläggande etiska teorierna och som framförts av bl.a. Immanuel Kant.
a) Beskriv pliktetikens grundläggande principer
Pliktetik handlar om att utföra den rätta handlingen. Och vad som bedöms vara den rätta handlingen bedöms utifrån de egenskaper själva handlingen har och de motiv man har för handlingen och inte enbart utifrån de konsekvenser handlingen får.
Plikterna kan både vara absoluta (gäller i alla liknande situationer) eller baserad på en mer intuitiv bedömning av situationen (inte samma i alla situationer). De handlar om att vi ska få kontroll över om vi gör rätt eller fel genom att bestämma den rätta handlingen för situationen.
b) Redovisa vad som kan vara en fördel och en nackdel med pliktetiken!
Fördelar:
Pliktetiken är universal samt opartisk vilket gör att vi kan behandla lika fall lika och därmed försöka bortse från egna personliga intressen och perspektiv i en etisk situation. Tydlig tar ställning för respekt för människan.
Nackdelar:
Plikterna kan komma i konflikt med varandra och skapa etiska dilemman. Regler och principer som måste följas enligt sjuksköterskan kan göra att yrkesutövaren blir okänslig och hård. Men även att yrkesutövaren blir passiv, och att man blir blind för att det unika och speciella som finns hos varje individ. Alla har olika värderingar i botten och gnom att utgå från vårt förnuft kommer man inte komma fram till samma saker, och vi kommer resonera olika. Man kommer fram till olika slutsatser. Det tar inte heller lika mycket hänsyn till vilka konsekvenser som kommer att uppstå om man håller fast sig vid pliktetiken som man inte alltid borde i alla situationer.
Att en del människor riskerar att hamna utanför respektens ramar eftersom de inte har förmåga till förnuft, t.ex. barn, dementa vissa med funktionsnedsättningar.
Kant formulerar två kategoriska imperativ (en princip för att avgöra vilka handlingar som vi bör utföra oavsett vilken situation vi befinner oss i.
Förklara innebörden av dessa.
Kategoriska imperativen:
Personrespektformuleringen – handla alltid så att du behandlar andra människor (och dig själv) som mål och inte endast som medel.
Universalbarhetsformuleringen – handla alltid enligt den maxim som samtidigt kan upphöjas till allmän lag.
Konsekvensetik är en av de grundläggande etiska teorierna som beskrivs i etikboken.
a) Beskriv konsekvensetikens övergripande princip
Konsekvensetik handlar om vilka konsekvenser som kommer att uppstå efter vilken handling man utfört. Etiskt värde baseras på handlingskonsekvenser. Den handling som ger störst möjliga lycka eller nytta åt största möjliga antal människor eller för världen totalt är den rätta (utilitarism).
b) I etikboken diskuteras tre olika grundfrågor inom konsekvensetiken - Förklara minst två av dessa!
- Bästa konsekvenser för vem, eller vad?
den handlar om vem konsekvenserna kommer vara bäst för, man diskuterar om man försöker få bästa möjliga konsekvenser för den som handlar eller för gruppen. Ta hänsyn till de konsekvenser för alla människor och djur som berörs av våra handlingar. - Bästa konsekvenser på vilket sätt?
den handlar om hur vi ska tänka när vi avgör detta, ska vi utgå ifrån varje liten detalj och utgå ifrån de konsekvenserna eller generellt dra alla konsekvenser? Hur ska vi tänka om vi tänkte att vissa konsekvenser skulle uppstå men helt andra konsekvenser uppstod? - Vilka konsekvenser räknas?
Man måste även komma fram till vilka konsekvenser som har ett värde, konsekvensetiken måste ha en värdegrund
Aristoteles dygdetik är en av de grundläggande etiska teorierna som beskrivs i etikboken.
a) Beskriv dygdetiken övergripande grundläggande princip
Dygdetiken handlar om vem jag ska vara som människa, och tar hänsyn till det unika i varje människa. Det fokuserar mer på frågan ”vem ska jag vara?” än frågan ”vad ska jag göra?”. Etiken bygger på tanken att tillvaron är komplex och att det är svårt att ge generella svar på etiska frågor. Dygdetiken är ett exempel på en partikularistisk teori. Inom etiken formuleras dygder eller karaktärsdrag som vi behöver för att tänka rätt, känna rätt eller fatta rätt beslut och kunna handla rätt i olika situationer som vi stöter på.
Vi kan använda oss utav dygdetiken i vården förr att resonera kring vilka egenskaper som vården behöver ha för att kunna vårda på ett etiskt acceptabelt sätt. Men etiken ger inte någon tydlig vägledning huruvida vi ska agera korrekt i etiska situationer eller vilka handlingar som är det rätta utan dygdetiken förutsätter att vårdarna har ideala karaktärsegenskaper som de kanske inte alltid har.
b) Ange fyra exempel på dygder i vården som stämmer överens med Aristoteles beskrivningen av karaktärsdygderna?
Rädsla självtillit - Modig
Att spendera – Frikostig
Socialt beteende - Vänlig
Ilska - Tålmodig
En utgångspunkt för diskursetiken är Habermas beskrivning av olika former av samspel mellan människor. Han skiljer mellan strategisk handledande och kommunikativt handlande.
Förklara vad Habermas menar med dessa två handlande?
Strategisk handledning:
Att man försöker uppnå ett visst mål med sitt handlande, detta kan se öppet eller dolt. Om man gör detta öppet visar man att man vill uppnå ett specifikt mål, men om man gör det dolt försöker man dölja det. Det finns inga krav på hur samspelet ska gå till utan det som fungerar för att uppnå målet är det som bör göras.
Kommunikativ handledning:
Inriktat på att uppnår enighet baserat på rationella argument och rationell förståelse. Detta kräver att det ställs vissa krav på samspelet. Även här finns det två olika typer utav mål: å ena sidan att uppnå gemensam eller ömsesidig förståelse och å andra sidan att komma fram till ett gemensamt handlande. Diskursetiken baseras på kommunikativt handlande och syftar framför allt till att komma fram till ett gemensamt handlande i etiska frågor (där första steget kan vara ömsesidig förståelse).
Kvinnlig etik utgår från att kvinnor traditionellt haft andra etiska erfarenheter än de män som formulerat etiska teorier såsom pliktetik och konsekvensetik.
Redogör för vad kvinnlig etik betonar.
Den kvinnliga etiken fokuserar främst på omsorg, vård och relationer.
Enligt feministiska filosofen Alison Jagger nedvärderas kvinnors etiska erfarenheter på fem olika sätt.
Ange exempel hur det beskrivs.
- Traditionell etik behandlar framförallt frågor som intresserar män och inte alls de frågor som kvinnor är intresserad av. T.ex. denna bok – den traditionella etiken har inte varit särskilt intresserad av vård.
- Den traditionella etiken trivialiserar(bagatelliserar) moraliska frågor som hör hemma i den så kallade privata sfären, såsom hushållsarbete och omsorg om barn och gamla.
- Kvinnor framställs sällan lika moraliskt mogna som män.
- Traditionella etiska teorier och resonemang förefaller i linje med detta övervärdera karaktärsdrag och intressen som har betraktas som kulturellt manliga, såsom oberoende, autonomi, rationalitet, krig och död, medan de nedvärderar kulturella kvinnliga egenskaper, såsom beroende, känslor, kropp, natur, fred och liv.
- De traditionella teorier gynnar ett ”manligt” att resonera om mora som betonar regler, rättigheter, universalbarhet och opartiskhet på bekostnad av ett mer ”kvinnligt” sätt som betonar relationer, ansvar, det konkreta och partiskhet.
Feministisk etik har många likheter med kvinnlig etik men går ett steg längre.
Förklara skillnaden.
Kvinnlig etik – fokuserar på att ta tillvara på kvinnors etiska erfarenheter.
Feministisk etik – fokuserat på att ta tillvara på kvinnors etiska erfarenheter men även maktaspekten. Den feministiska etiken har en politisk ambition att förändra kvinnors situation så att kvinnor inte längre behöver vara passiva och underordnade utan istället kan bli aktiva och jämlika. De intresserar sig även för hur etiken måste förändras för att kvinnor inte ska vara underordnade och förtryckta. Feministiska etiska teorier argumenterar mot ett patriarkalt förtryck och för lika rättigheter.
