HÄLSA Flashcards
Willman (2014) menar att det grovt förenklat finns två sätt att förstå begreppet hälsa. Dessa båda behövs för att få förståelse för människors hälsa och ohälsa.
Ange dessa båda och förklara innebörden av vart och ett.
Naturvetenskapliga/biomedicinska perspektivet:
I detta perspektivet ses hälsa som motsats till sjukdom, det vill säga hälsa är frånvaro av sjukdom. Medicinens uppgift är att lindra och bota sjukdomar och därmed att försöka återställa hälsa.
Humanistiska perspektivet:
Finns flera förklaringsmodeller, alla utgår från ett holistiskt synsätt på människan, vilket betyder en helhet som innebär annat och större än summan av delarna. Det vill säga att hälsa är något mer än bara frånvaro av sjukdom, hälsa är en helhet som besår av flera delar.
Hälsa som frånvaro av sjukdom tillhör ett sätt att förstå begreppet hälsa.
Beskriv kortfattat detta synsätt och ge förslag på dess fördelar för människors strävan mot hälsa.
Detta synsätt beskriver hälsa som frånvaro av sjukdom, det som hotar hälsan är det som orsakar sjukdom. Antagande att människans kropp och själ är skilda åt och att kroppen fungerar som en maskin och vid behov kan repareras.
Fördelar med detta synsätt är att personen som drabbas av en allvarligare sjukdom och ser hälsa utifrån detta perspektiv inte aktivt behöver delta i vården, eftersom kroppen fungerar som en maskin och kan repareras vid sjukdom. Även att det bidragit till medicinsk vetenskapens utveckling vilket har gjort att man idag kan studera kroppen intill minsta byggstenarna
Hälsa som något annat än frånvaro av sjukdom tillhör ett sätt att förstå begreppet hälsa.
Beskriv kortfattat detta synsätt och ge förslag på dess fördelar för människors strävan mot hälsa.
Inom det humanistiska perspektivet ses hälsa som en process. Människan betraktas i ett helhetsperspektiv och ses som en enhet av kropp, själ och ande. Man ser alla delar som en hel människa, man fokuserar alltså inte bara på en utav delarna. Hälsa formas därför utav hens upplevelser och välbefinnande eller hens känsla av sammanhang (KASAM) och upplevelse av mening.
Hälsa är en process som vi upplever i det dagliga livet.
Fördelar
Rätten till hälsa i Sverige innebär att följa de av FN (förenta nationerna) utarbetade konventioner som vi har skrivit under (ratificerat). Sverige har som ambition att lagar stämmer överens med de konventioner som är ratificerade. För att bedöma ett folks hälsa behövs kunskaper om befolkningens hälsa, hälsans bestämningsfaktorer och folkhälsoarbete. Vilken vetenskap bidrar med kunskaper om detta?
Därtill nämn vilka två delar folkhälsoarbete omfattar.
Folkhälsovetenskapen och ICF.
ICF:
- ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd, deras konsekvenser och bestämningsfaktorer.
- Skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd i syfte att förbättra kommunikation mellan olika användare såsom hälsa- och sjukvårdspersonal, forskare, politiker och allmänhet inklusive människor med funktionshinder.
- Möjliggöra jämförelser av data mellan länder, mellan olika delar av hälso- och sjukvården, service och tjänsteverksamhet samt över tid.
- Skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem.
Folkhälsovetenskapen
- Bidrar med kunskap om att förebygga sjukdomar samt att främja hälsa.
Enligt Gustafsson och Willman (1999) är begreppet omvårdnad direkt relaterat till våra grundläggande antaganden om tillvaron och synen på människan. Ett grundläggande antagande inom disciplinen är att omvårdnad sker på personnivå.
Argumentera för detta synsätt med två principiella antaganden.
Det innebär att den omvårdnadsvetenskapliga kunskapen och forskningen inte utgår från t.ex. organ och cellnivå utan den utgår ifrån människan som helhet. Människan betraktas som en fri person som har förmåga att göra väl och ta ansvar och hen kan förstå som både en generell och en unik varelse
Två viktiga hälsoindikatorer som används vid resonemang om global hälsa är barnadödlighet och mödradödlighet.
Varför anses barnadödlighet vara viktig i detta sammanhang och vad kan ha bidragit till sjunkande siffror?
Att mäta barnadödligheten ger en indikation/bild över hur primärvården, vacciner, sanitet, rent vatten och näringsrik mat fungerar i landet. Men även hur det ser ut med utbildningsnivån och föräldrarnas samt samhällets kunskap om barnenets behov.
Det är främst de fattigare länderna som drabbas utav en hög barnadödlighet. Det som kan ha bidragit till de sjunkande siffrorna är förbättrad levnadsstandard, hälsoåtgärder, som förebyggande av infektionssjukdomar, genom vaccin t.ex. Ca 60% högre barnadödlighet i fattiga länder än i Sverige
Livsstil och Hälsa
Människans hälsa kan påverkas positivt eller negativt av den livsstil hen har och flera exempel på sådana faktorer tas upp i kurslitteraturen.
Beskriv fyra olika faktorer som kan ha negativ inverkan på hälsan samt vilka konsekvenser de kan få.
Kost: kosten är en viktig del utav vårt välbefinnande, vi måste äta för att hålla oss levande och starka. Men det finns inte samma förutsättningar överallt, i fattigare länder finns det inte alltid tillgång till mat och rent vatten. Konsekvenserna till detta kan leda till undernäring, sjukdomar till följ av orent vatten eller döden. I länder med större resurser kan kosten istället få andra konsekvenser, det kan leda till fetma, diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar. PÅ grund utav mycket snabb mat med mycket socker och fett som inte är bra för våra kroppar.
Fysisk aktivitet: fysisk aktivitet är minst lika viktig som nyttig och näringsrikkost för en god och sund hälsa. Idag är fler och fler arbeten stillasittande och vi rör på oss allt mindre. Konsekvenserna av detta kan vara fetma, samt skador till följd av dålig fysik. Även att en person i dålig fysisks status ofta har svårare att klara av en svår sjukdom, rent fysiskt.
Alkohol/droger: Alkohol och droganvändning är dåligt för många faktorer, kroppen och psyket. Levern skada av stora alkoholintag samt att hjärnan kan skadas av både alkohol och droger. Alkohol och droger är också högst beroendeframkallande. Rökning kan leda till livslånga sjukdomar som KOL. Konsekvenserna blir många av ett stort alkoholintag samt droganvändning, sjukdomar, skador på kroppen samt en sämre fysik.
Riskfyllt beteende: Det som innefattar riskfyllt beteende kan vara allt från drog/alkohol missbruk eller om man har sexuellt umgänge utan skydd och får HIV, eller någon annan könssjukdom som även kan påverkar psykiskt samt fysiskt.
Den salutogena modellen för hälsa, känsla av sammanhang (KASAM) har enligt Aron Antonovsky tre dimensioner som bidrar till helheten av denna känsla.
Vilka är dessa tre?
Ge exempel på två av dessa tre, samt förklara varför det kan vara kliniskt relevant att ta reda på vilken KASAM en patient har.
KASAM, en känsla av sammanhang. Återspeglar vilken grundförmåga en människa har att hantera svåra situationer. Vilka friskfaktorer har patienten? Hur kan situationen göras begriplig, hanterbar och meningsfull för patienten? De tre dimensioner som Aron tar upp är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det är kliniskt relevant att ta reda på patientens KASAM för att veta om patienten har stöd osv från omgivningen eller om patienten är mycket sårbar, men att veta om patientens KASAM visar också vilka sjukdomar som patienten har större risk att utsättas för och inte. Men även hur en person kommer att hantera olika situationer som kommer uppstå, tex som att bli sjuk
De globala målen för hållbar utveckling – SDG
Genom åren har världens länder genom FN-systemet satt upp 17 olika mål för förbättrad hälsa, minskad fattigdom, miljö, utveckling mm. Ett av dessa tre mål fokuserar uteslutande på hälsa, vilket är det och vad finns det för typ av information i detta mål?
Mål 3 – hälsa och välbefinnande
”God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. Människors hälsa påverkas av ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer och mål 3 inkluderar alla dimensioner och människor i alla åldrar.
Under de senaste decennierna har stora framsteg gjorts för att förbättra människors hälsa globalt, till exempel så har barndödligheten minskat med 50% sedan 1990. Investeringar i hälsa genom förebyggande insatser och modern och effektiv vård för alla gynnar samhällets utveckling i stort och skapar förutsättningar för människors grundläggande rättigheter till välbefinnande.”
(https://www.globalamalen.se)
