Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Termin 3 > Psykiatri och psykopatologi > Flashcards

Psykiatri och psykopatologi Flashcards

1
Q

MINI

A

Mini internationell neuropsykiatrisk intervju:
Utgår från ett urval av diagnoser i DSM-5 för att se om patienten skulle kunna ha någon diagnos som behöver utforskas närmare. Ja och nej frågor.

Acceptabel validitet och reliabilitet jämfört med SCID-P för DSM-3 R samt med CIDI.
Kan dock administreras snabbare.
Kliniker som är tränade i diagnostik kan börja använda MINI efter en kort träningssession.

Översatt till 43 språk

Kliniker som är tränade i diagnostik kan börja använda MINI efter en kort träningssession.

Ger aningen för många falska positiva svar. Viktigt med klinisk bedömning av svaren från MINI.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

SCID

A

Structured Clinical Interview for DSM-5 Disorders:
Ställa riktade frågor likväl som öppna följdfrågor. Används som stöd vid semistrukturerad intervju, kan göras på ett sätt som gör att pat. inte märker att samtalet utgår från en manual. Syftet är att systematisk samla in rikhaltig och relevant diagnostisk information för att kunna pröva DSM-5 kriterier fortlöpande under intervjun.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Diagnostiskt informationssamlande

A

Intervju med pat.
Läsa remiss och journalanteckningar
Egna observationer under samtal
Anhörigas upplevelse
Rapporter från kollegor
Skattningsskalor, enkäter
Strukturerat samtal med pat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Fyra huvudområden vid anamnes

A

Medicinskt område: psykish ohälsa, fysisk ohälsa, levnadsvanor samt missbruk
Sociala omständigheter: Ekonomi, arbete, studier, sysselsättning och boende
Relationer till närstående: familj, partner, barn, vänner
Existensiella området: Livsvärden, personliga intressen och engagemang.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Personlighetssyndrom

A

Kategorisk uppdelning vs personligheter som ligger på ett spektra

Kombination av maladaptiva personlighetsdrag

Stabilt mönster av upplevelser och beteenden som:
Avviker från personens sociokulturella miljö
Är oflexibelt
Ger lidande och / funktionsförlust

Diagnoserna är deskriptiva - ej kausal eller etiologisk förklaring

Personlighetsdrag är dimensionella, diagnosen är kategorisk.

Kan ofta ses i tidig ålder, maladaptiva beteenden utifrån ens personlighetsdrag och temperament.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Personlighetssyndrom i DSM 5

A

Finns 10 diagnoser.

Generella kriterier:
A. Varaktigt mönster av inre upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst 2 av följande områden, kognitioner, affekter, mellanmänsklig funktionsförmåga, impulskontroll.
B. Oflexibelt och framträdande i många situationer/sammanhang.
C. Orsakar klinisikt signifikant lidande/försämrad funktion.
D. Mönstret är stabilt och långvarigt.
E. Förklaras inte bättre av annan psykisk ohälsa.
F. TIllskrivs inte fysiologiska effekter av substans eller annat medicinskt tillstånd.

Vanligt att man söker för komorbida symptom och inte för huvuddiagnosen, man uppfattar nog inte sitt personlighetssyndrom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kluster personlighetssyndrom

A

A:
Paranoid - brist på tilltro på andra varför andras motiv uppfattas som illasinnade
Schizoid: Tillbakadragenhet och bristande känslouttryck i kontakt med andra människor
Schizotypal: Mönster av sociala och mellanmänskliga funktionssvårigheter med excentriskt beteende och kognitiva och perceptuella förvrängningar, akuta obehag vid kontakt med andra, begränsad förmåga till nära relationer

B:
Antisocial: Uppvisas innan 15 år, mönster av ansvarslöshet, bristande hänsyn till andra.
Histronisk: Uppmärksamhetssökande och överdrivet emotionell
Narcisistisk: Mönster av grandiositet i självbild och i interaktion med andra, bristande empati.
Borderline PS: EIPS, impulsiv, instabil, svårt interpersonellt, självbild och affekter

C:
Ängslig PS - Mönster av social hämning, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för negativa omdömen
Osjälvständigt PS: Undergivet och klängigt beteende och rädsla för separation utifrån upplevt behov att bli omhändertagen

Tvångsmässigt(anakastisk) PS:
Upptagenhet av ordning, perfektionism, och mental och mellanmänsklig kontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Övriga personlighetssyndrom

A

Personlighetsförändring orsakat av annat medicinskt tillstånd:
Belägg finns för att PS är en direkt patofysiologisk konsekvens av annat medicinskt tillstånd.

Andra specifierade PS : Uppfyller vissa men inte alla kriterier.

Ospecifierat PS: Allmänna kriterier uppfyllda men UNS, Utan närmare specifikation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Epidemiologi PS

A

4-15% i befolkningen
Kliniska populationer mycket högre - väldigt vanligt att folk som lider av annat även har PS.

Livsstidsprevalensen är högre än punktprevalensen, PS är inte helt och hållet stabilt, kan fluktuera.

Vanligast är ängsligt och tvångsmässigt PS. Narcissistiskt PS är ovanligast, <1 %

Hög samsjuklighet: Ångest, depression men även flera PS samtidigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Dimensionell syn på PS

A

Samstämmighet med kunskap om personlighet - om personlighet är dimensionellt varför är då patologin inte det?

Dimensionellt tänk anses vara för komplicerat för att kliniskt användas, men studier visar på motsatsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Etiologi på PS

A

Genetik:
- Ärftlighet på 40-60% gällande personlighetsdragen, polygenetiskt givetVIIIIS

Bara partiellt överlapp melann gener med normalpersonlighet och PS. Kan det vara olika gener som är aktiva vid PS? Epigenetiskt aktiverade patologiska gener?

Miljö:
- Riskfaktorer finns t.ex barndomstrauma, psykisk sjukdom i barndomen - men exakta kausalsamband är osäkra
- En trygg miljö är sannolikt skyddande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Diagnostik

A

Bra att snappa upp syndrom i sin linda innan det utvecklas alltför mycket och blir allomfattande samt kroniskt.
Utfall hos personer med PS och samsjuka med somatiska sjukdomar är sämre än hos de som inte har PS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

LEAD

A

Longitudinal Expert All Data (BEST ESTIMATE DIAGNOSIS - vi vet inte säkert)
Väga samman den totala informationen från olika källor och göra en sammanfattande bedömning
- Klinisk intervju inkl. anamnes och anhörigsanamnes
- Observationer över tid
- P sykisk och somatisk status
- Strukturerad diagnostisk intervju
- Symptomskattningsskalor
- Ärftlighet
- Samenighet med andra experter - konferenser

Screening
Klinisk anamnes
Diagnostiska intevrjuer - MINI SCID

Mini utgår från både ICD och DSM
SCID är bara DSM
CIDI (Composite international diagnostic interview - ICD)
Journalgenomgång
Symptomskattningsskalor
Psyiskt status, somatiskt status
Sammanvägning av all tillgänglig information
Fördjupad/riktad screening –> Fördjupad utredning

Viktigt med suicidriskbedömning och funktionsbedömning

En person söker ofta för något annat men sen snappas det upp att den uppvisar personlighetssyndromatiska symptom. Detta uppdagas ofta när behandling av den sekundära diagnosen inte biter och man inser att det kan vara sekundära symptom på en PS-huvuddiagnos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur går en diagnostik till?

A

Vem gör det? Finns ej regel för vem som inte får diagnosticera. Really?

Generlla kriterier undersöks i anamnesen
Livstidslinje
Återupprepade bedömningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

SCID-2 / SCID 5 PD

A

Intervjumanual och handbok - Enligt semistrukturerat format, ställer frågor och sedan öppna följdfrågor för att se om kriterierna uppfylls.
Testar generella och specifika kriterier.

Screeningformulär innan intervjuerna.

Kan upplevas tidskrävande i stunden men i längden gynnas patienten och får korrekt behandling tidigt så att den faktiskt kan hjälpa dem på riktigt.

När? När akuta sjukdomssymptom avklingat, motsägelsefullt för att det är väl då man söker vård?

State vs trait: Är det stabilt över tid eller är det orsakat av något som hänt nyligen?

Orimligt att utreda personlighetssyndrom i akuta situationer med t.ex depression, viktigt att stabilisera innan man utreder.

Vem ska utredas?

Den som får nytta av det.
ger utredningen förståelse för patientens problem?
Långvarigt problematiskt
Komplext problematiskt - det går inte ihop, depressionskriterierna kan inte förklara allt
Klinisk misstanke - om läkare eller annan kliniker börjar känna av att det finns något mer underliggande som ger upphov till det som syns på ytan, t.ex ängslig form av PS kan ge upphov till ytsymptom av depression

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beroende

A

Centralt är synen på frågan om fri vilja. Vid vilken punkt går användandet av en substans från fritt bruk till beroende? Dessutom är det viktigt att kolla på konsekvenserna av bruket, påverkar det ens funktionsnivå, medför det lidande?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Addiction and personal responsibility models, 4 st

A

Moral model: Man är ansvarig både för att man börjar dricka och för att man slutar dricka.

Enligthenment model: Man är ansvarig för att börja dricka men man är ej ansvarig för att sluta, det är högre makter som ansvarar för.

Disease model: Man ser substansberoende som en sjukdom, ej ansvar för att börja eller sluta.

Compensatory model: Man bär ej ansvaret för att man har börjat med en substans för det är genetik och miljö som får en att börja med en aktiv roll i att sluta är möjlig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Theoretical models of addiction Buhringer cognition

A

Addiction is an imbalance between:

  1. An automatic, implicit or impulsive system
  2. A higher order (reflective) cognitive-control system

Impaired cognitive control is a risk factor for onset and a moderating variable for cessation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Volkow neurobiology model for addiction

A

Addiction is a disease

Changes in the brain lead to a loss of control and subsequent compulsive substance intake when the person is exposed to conditioned cues

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Theoretical model 3 of addiction (motivation)

A

Addiction is a motivational dysfunction

Arises from a failure of balancing input, leading the system down maladaptive paths in which an unhealthy priority is given to certain behaviors.

PRIME theory: Plans, responses, impulses, motives and evaluations) a hierarchical representation of the motivational system which serves well as a template for human behavior.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Jellinek, The disease model of Addiction

A

Centrala koncept:

  • Tvång
  • Sug efter rus - akut och överväldigande begär
  • Kontrollförlust

Finns inget riktigt val, bara ren tvång.
Konceptet går hand i hand med AA-rörelsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Substanser

A

Naturligt eller kemiskt framställda substanser som påverkar centrala nervsystemet och hjärnans funktioner.

Leder till tillfälliga förändringar i perception/medvetande/mående/beteende.

Substanser kan delas in i 3 kategorier baserad på deras inverkan på hjärnan:

  • Lugnande
  • Stimulerande
  • Hallucinogena
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Beteende-beroenden/Behavioral addictions

A

Beroendeproblematik handlar ej bara om substanser

Spel
Dataspel
Fysisk träning
Mat
Sex
Internet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Substansbrukssyndrom

A

Patterns of symptoms resulting from use of a substance that is used despite experiencing problems as a result. APA

Tidigare uppdelat i missbruk och beroende, ändrat i DSM-5.

Kluster av kognitiva, beteendemässiga och fysiologiska symptom som återspeglar fortsatt bruk trots vetskap om negativa konsekvenser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Substansbrukssyndrom

A

Problematiskt bruk av substans som leder till kliniskt signifikant funktionsnedsättning eller lidande med minst två av följande kriterier uppfyllda under 12-månaders problem.

  1. Tar mer än tänkt
  2. Önskan och misslyckade försök att begränsa bruk
  3. Mycket tid går åt sitt bruk
  4. Sug
  5. Upprepat bruk vilket påverkar funktion
  6. Fortsatt bruk trots ständiga problem social
  7. Hobbies överges eller minskas pga bruk
  8. Upprepat bruk i situationer som medför risk för fysisk skada
  9. Fortsatt bruk trots vetskap om konsekvenser.
  10. Toleransutveckling
  11. Abstinens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Affinitet

A

Hur effektivt och intensivt en agonist eller antagonist binder till postsynapsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Antagonist psykofarmaka

A

Hämmande signal på receptor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Agonist

A

Excitatorisk effekt på receptor. Finns partiell/full agonist, partiell vidareför bara en del av den excitatoriska effekten på receptorn.

Binder till receptor och efterliknar den typ av substans som receptorn är skapt för. Aktiverar eller förhöjer aktivitet i receptorn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Läkemedel

A

Substanser med syfte att förbygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller sjukdomssymptom.

Har generiskt namn/substansnamn och sen ett “brand name” - panodil, alvedon osv.

Lokal eller systemisk effekt - beror ofta på formen som läkemedel administreras via.

Tumörmedicin som är kemiskt märkt kommer agera lokalt på tumören, även om det tas in oralt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Läkemedel i kroppen

A

För att nå hjärnan måste ett läkemedel:

Hamna i blodbanan.
Ta sig förbi nedbrytning i tarm/lever.
Följa blodet till hjärnan.
Inte fastna i proteiner eller vävnad.
Passera blod-hjärnbarriären(cellmembran som skyddar hjärnan men ser även till att biokemiska miljön i hjärnan bevaras)

Om läkemedlet inte administreras direkt in i blodbanan behövs absorption. Om ej direkt i artär bryts en del ner på vägen enligt “första passageeffekten”.

Intravenös dos kommer att brytas ner från admin. och sedan minska till noll koncentration i plasma.

Peroral dos, om man får det via mun kommer det först brytas ner enligt första passageeffekten och sedan öka i koncentration i plasma och sen minska igen pga mer nedbrytning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Läkemedel in i hjärnan

A

Neuron skyddas av blodhjärnbarriären.

Små fettlösliga och oladdade läkemdel kan passera själva.

Andra läkemedel utnyttjar transportproteiner.L

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Läkemedels effekter i hjärnan

A

Direkt effekt:
Antagonist
Agonist
Partiell anta. och ag.

Indirekt effekt:
Reglera precursor
Upp/nedreglering av receptorer. Detta påverkar hur mycket av neurotransmittorer som kan synapsera i hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Läkemedel ut ur kroppen

A

Hur fort det lämnar kroppen kallas halveringstid. Den tid det tar för hälften av mängden läkemedel som administrerades att halveras i koncentration. Påverkar dosadministration, vad som händer när man slutar ta medicin och när man kan ge medicin.

Många läkemedel bryts nedi levern och utsöndras i urinen.

För att få en konstant nivå “steady state” av läkemedlet krävs upprepad tillförsel för att motverka halveringstiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Läkemedels interaktion med varandra

A

Läkemedel kan påverka varandras nedbrytnings- och utsöndringsförmåga.

Använda samma enzym. Enzymen bryter ned läkemedel och om det inte finns tillräckligt med enzymer för att bryta ned läkemedel har vi för mycket i synapsklyftan.
Nedreglera enzymaktivitet
Uppreglera enzymaktivitet.

Andra ämnen kan också störa: t.ex grapefrukt, johannesört och alkohol. Alkohol påverkar leverns förmåga att bryta ned läkemedel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Läkemedel bieffekter

A

Kan ge upphov till bieffekter, speciellt om man får i sig för mycket. Terapeutiska fönstret, det kan vara snävt, koncentrationen medicin i blodet som ska hållas för önskad effekt av medicinen.

Om personer som är beroende får vård och tappar sin tolerans och sedan kommer ut igen och får återfall kan de dö.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Preparatgrupper

A

Antidepp
SSRI, SNRI, TCA

Ångestdämpande: Antihistaminer, benzos

Stämningsstabiliserande: lithium, antiepileptika

antipsykotika: 1a 2a 3e generationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Medicinering depression

A

Långsam effekt(veckor) SSRI/SNRI endast effekt för ca 40-60%.
PMS och prematur ejakulation påverkas dock relativt fort av SSRI och SNRI.

SSRI - Monoaminerg - Hämmar återupptag

SNRI - Monoaminerg Hämmar återupptag

TCA - Tricykliska antidepp Hämmar återupptag

Mirtazapin/Mianserin - Serotonin och Noradrenalin men även histaminerga effekter. Aktiverar noradrenalin-receptorer.

MAO-hämmare - Monoaminerg - Minskar nedbrytning, MAO är enzym som bryter ned neurotransmittorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Tilläggsbehandling vid depression om det finns ångest

A

Benzodiazepiner fett beroendeframkallande. Påverkar aktiviteten i GABA, bygger snabbt tolerans, ökar dosen för att få samma effekt, kan få rebound effekt, typ bakis och mer ångest.

Oerhört viktigt att inte skriva ut till vem som helst, kan bli oerhört problematiskt med beroendet.

Bättre med antihistaminer som ger lugnande och tröttande effekt. Kan dämpa ångest så att man kan göra annat i sitt liv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Bieffekter medicinering depression

A

Suicidalitet
Mani
Serotonergt syndrom: Hyperkinesi/reflexi, myoklonus, hjärtklappning, svettning, illamående, ångest, agitation, förvirring

Vanliga: tidigt och vid utsättning
- Illamående
- Oro
- Sömnstörningar
- Diarre

Vanliga hela behandlingen :
- Svettningar
- Muntorrhet
- Viktuppgång/nedgång
- Sexuell dysfunktion
- Rastlöshet/hypomani

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Andra behandlingar depression

A

ECT
TMS
Antipsykotika- Seroquel, Abilify, Zyprexa - Bipolär och vanlig
Antiepileptika (lamotrigin, lamictal) - Bipolär och vanlig
Lithium - Bipolär och vanlig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Behandling bipolär sjukdom

A

Kräver nästan alltid långtidsbehandling
- Litium - skydd mot mani och depression
- Antiepileptika - Depressiva skov påverkas av lamotrigin. Maniska skov valproinsyra (valproat, ergenyl)
- Antipsykotika - Haloperidol(Haldol) Olanzapin(Zyprexa) Zuklopentixol(Cisordinol)

Benzodiazepin vid akut behandling för att stänga av en mani
(Lorazepam, ativan)

Vissa fall ECT

Litiumbehandling - verkningsmekanism? Stabiliserar cellmembran?
NA+ kanal?
K+? Kanal
Kalium?
Monoaminer?

Bieffekter litium:
- Illamående
- Viktuppgång
- Skakningar
- Sköldkörtelpåverkan
- Ökade urinmängder/Törst

Farliga:
- Stor förgiftningsrisk, överdos är väldigt giftigt, terpeutiskt fönster litet
- Slö, yr, illamående, förvirrad, medvetslös
- Magsjuka och annan vätskedrivande situation kan leda till överkoncentration av litium och därmed förgiftning. Måste justera dosen.

Natriumkanaler hämmas av lamotrigin, därav mindre excitation. Även glutamat minskas.

Valproinsyra - Förstärker gaba-effekt genom att ev hämma presynaptisk nedbrytning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Biverkningar antiepileptika

A

Huvudvärk
Illamående
Trötthet/Sömnstörning
Hudutslag
Ledvärk
Irritation/Oro

Farliga:
- Allvarlig hudskada - Steven Johnsson syndrome
- Immunbrist
- Leverskada

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Ångest

A

Paniksyndrom, fobier, GAD, PTSD, OCD

Hög samsjuklighet(t.ex substansbrukssyndrom)

Behandlas ofta med terapi:

Ångestläkemedel: samma som vid depression

Antihistaminer också: Lergigan, Atarax, Theralen(Antiepileptika som
Mastcell reagerar på allergener med att släppa ut histaminer. Histaminer leder till att luftrören drar ihop sig, huden blir knallrosa, egentligt skydd mot parasiter?

Prometazin - lergigan
Blockerar receptorer för histamin och acetylcholin

Hydroxyzin “atarax” - Blockerar histaminreceptorer H1. Histaminet bidrar till vakenhet och om man blockerar receptorerna sänks aktivitetsnivån.

Andra läkemedel:
Antipsykotika - Quetiapin - Seroquel
Antiepileptika: Lamotrigin, Valproinsyra, minskar aktivitetsnivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Psykos och antipsykotika

A

Vanföreställningar och hallucinationer:

Återkommande (schizofreni) Ofta lång prodromalperiod, insjukningsperioden.
Negativa symptom mellan skoven.

Substansutlöst
- Ff.a. hasch/marijuana, amfetamin, psykadelika

Viktigt med kontinuerlig behandlig vid schizofreni

Multidisciplinärt teamarbete

Antipsykotika - typiska och atypiska,
1a gen:
Fluanxol, Haldol, Nozizan, Trilafon, Cisordinol - BLOCKERA D2 RECEPTORER- DOPAMINRECEPTORER

2a gen: Abilify(problem med impulskontroll), Zyprexa, Seroquel, Risperdal, Zeldox - Antipsykotiska som är smutsiga och påverkar många receptorer, dopamin men även serotonin

3e gen:

Väldigt atypisk antipsykotika: Clozapin, går in i dopaminsystemet och påverkar autoreceptorer som sitter någonannanstans.

Antipsykotika påverkar dopamin, men även acetylkolin, serotonin, noradrenalin osv.
Psykosocialt stöd

KBT -

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Biverkningar antipsykotika

A

Påverkar basala ganglierna:
- Extrapyramidala symptom, EPS
Dystoni - repetitiva och vridande rörelser
Motorisk oro (akatisi)
Parkinsonism

Tardiv dyskinesi (tung- och munrörelser)

Hypothalamus
- Prolaktinstegring - påverkar hormoner hos både män och kvinnor
- Mensrubbning
- Mjölkproduktion

Sedering, viktuppgång, yrsel, hypotension, ortostatism
Motverkar EPS
Kolinerg muskarin - minne, kognition, muntorrhet, förstoppning, dimsyn, urinretention

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Psykos - andra farliga/obehagliga biverkningar vid antipsykotika

A

Akut dystoni - kramp i käk & halsmuskler - antikolinergika - biperiden, akineton.

Malingt neuroleptika syndrom - muskelstelhet, katatoni, förvirring, oro, svettning, feber, hjärtklappning

Antipsykotika hjälper ej vid negativa symptom, bara positiva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Central stimulantia

A

Verkar på nucleus accumbens, agerar på GABA som verkar hämmande på nucleus accumbens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Alkohol

A

Dopaminfrisättning
Endorfinfrisättning - Genetiskt betingad, vissa får en kick men andra får bara avslappnad effekt.
Binder till GABA-receptorn
Hämmar glutamatfrisättning.

Alkoholabstinens - uppstår när GABA utsöndrandet och glutamathämmandet upphör och hjärnans kompensatoriska mekanismer skiner igenom och ger epileptiska symptom som kramp. Här är benzos bra vid abstinens för att man inte ska dö exempelvis. Stesolid är benzos.
Halveringstiden kan skilja sig mellan olika benzos.
Diazepam”Valium” “Stesolid”
Oxazepam “Sobril” “Oxascand”
Alprazolam “Xanor”
Iorazepam “Ativan” “Temesta”
Clonazepam “Iktorivil”

Förhindra bristsymptom: Vitamin B (Tiamin) Tiacur, Oralovite, Beviplex, Upptag av vitamin B hämmas av alkohol,

Alkoholabstinens - upprätthålla abstinens?
Minska sug med naltrexon “revia”, topiramat “topimax”

Minska “positiv” effekt
Naltrexon “revia” Nalmenfene “Selincro”, blockerar även opiater
Akamrposat “campral” “aotal” även visst skydd mot glutamatökning akut
Disulfiram “antabus” - ger illamående av alkohol och hjärtklappning. Stör nedbrytning av alkohol, kan också störa nedbrytningen av dopamin - kan trigga depression, mani och psykos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Nikotin

A

Aktiverar acetylcholinreceptorer
- Imbalands i autonoma nervsystemet
Påverkar dopamin, gaba och glutamatsystemet
Leder till påverkan på vakenhet, smärta och aptit.

Stör nedbrytningen av andra läkemedel
Koffein, klozapin, olanzapin, melatonin, duloxetin, metadon(ersätta heroinmissbruk)

Nikotinabstinens - upprätthålla:
Mindre farlig tillförsel - tuggummi, plåster, tabletter, spray

Minska “positiv” effekt
Vareniklin “champix” (partiell nikotinagonist)
Bup

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Droger abstinens - akut

A

Symptomlindring:
- Antipsykotika, zyprexa, haldol, risperdal

Sömnreglering
- Zopiklon, nitrazepam, propavan

Ångestlindring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Minska drogintag

A

KBT, MI, 12Steg, CRA
Försvåra intaget - samhällsansvar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Barn och gamla

A

Behov av behandling finns för vissa över hela livet, men känsligheten för läkemedel varierar

Vissa symptom påtagligare
ADHD/ASD
Sömnstörning
Demes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

ADHD behandling

A

Metylfenidat, tros påverka återupptag av noradrenalin och dopamin(concerta, ritalin)

Atomoxetin, tros påverka återupptag av noradrenalin “strattera”

Amfetaminanaloger, frisätter dopamin och noradrenalin, lisdexamfetamin (Elvanse) Desaxamfetamin “attentin”

Sömnregleringen:

Vanligt med sömnstörningen, antingen pga hyperaktiviteten eller comorbiditet (t.ex restless legs) - Melatonin preskriberas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Demens

A

Läkemedel: Öka acetylcholineffekt
Cholinesterashämmare, donepezil “Aricept”. rivastigmin

Påverka glutamatfrisättning, memantin “Ebixa”

Symptombehandling , SSRI, Antipsykotika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad får barn bestämma kring sin vård

A

Moget nog barn om barnet förstår hälso- och sjukvårdsinsatsen samt konsekvenserna av denna.
Krav på mognadsgrad beror på vårdåtgärdens art och angelägenhetsgrad. Barn kan INTE bestämma om allvarligare beslut som kräver medicinsk kunskap.

Äldre barn har rätt att söka vård på eget iniativ, tala enskilt med vårdpersonal, få hälsorådgivning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vårdnadshavares rättigheter i vården

A

Bestämma om barnet ska vårdas.
Båda vårdnadshavare ska samtycka till vården.

Få info om barnets hälsotillstånd, vilka undersökningar, behandlingar och metoder som kan bli aktuella

Få reda på vad som händer vid utebliven behandling.

Komma med egna förslag och ha åsikter.

Vid allvarlig sjukdom, få ytterligare specialists bedömning.

Avbryta behandling eller neka.

Bestämma om studenter ska vad med i vården.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vårdnadshavares begränsningar

A

Inte kräva behandling som strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet.

Inte neka sitt barn livsräddande behandling.

Inte neka vård om det innebär allvarlig risk för barnets hälsa och utveckling.

Inte spärra uppgifter i barnets journal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Förbereda inför samtal med barn

A

Vilket syfte har samtalet?
Vad har barnet för behov av samtalet?
Hur kan man bäst beskriva sin roll?
Vilken kunskap och insikt om sammanhanget har barnet?
Hur ska föräldrarna vara delaktiga?
Hur påverkas man själv av samtalets tema?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Förhållningssätt mot barn i vården

A

Om barnet är i centrum för samtalet:
Hälsa på barnet först
Vända sig mer till barnet
Låt barnet prata mest
Låt barnet få tycka till om det som sker och bestäms
Lyssna aktivt på barnet
Va lyhörd för hur delaktigt barnet vill vara

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Ram och syfte för ett samtal med barn

A

Förklara din roll och syftet med samtalet, hur långt det ska vara. Diskutera upplägg med förälder, kanske inleda tsm, prata med bara barnet sen slutligen alla tsm igen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Sekretess och tystnadsplikt barn

A

Berätta för barnet kortfattat och tydligt om sekretess och tystnadsplikten. LOVA INTE att du aldrig ska berätta något.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Avslut och återkoppling samtal med barn

A

Var tydlig med vad som händer efter samtalet. Återkoppla till föräldrar, diskutera med barnet om något behöver återkopplas och isåfall vad. Därefter kan man diskutera om barnet ska berätta själv, tillsammans med dig eller om man gör det när barnet hör på eller inte är där.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Säga hejdå till barn i vården

A

Efter samtalet och innan man säger hej då är det viktigt att helt lämna den djupare och allvarliga nivån och hjälpa barnet lugna sig emotionellt och återvända till vardagen.

Ett sätt kan vara att fråga barnet vad det ska göra sen och om det ska göra något kul.

Ge barnet info och kontaktuppgifter för att nå den som är professionell. Om det inte är du som ska träffa barnet framöver ska detta förmedlas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Misstanke om barn som far illa

A

Aktuellt att anmäla till socialen och/eller polisen.

Prata med barnet om denna anmälan.

Barnet behöver får relevant info om anmälan.

Barnet behöver få möjlighet att ställa frågor och att reflektera kring denna information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Barnpsykiatrisk bedömning

A

Som vanlig:
Diagnostik
Differentialdiagnostik
Etiologiska överväganden

Mer specifikt för barn:
Familjerelationer
Aktuella kontextuella faktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Diagnostiska samtalet med barn

A

Kartlägga livssituation och funktionsnivå
Fånga gestalt och förlopp
Fråga om kriterier på ett vardagligt sätt
Fråga om vanligaste samsjuklighet och uteslutningsdiagnoser
Sammanfatta dina obsvervationer av patienten i ett psykiskt status

Fråga aktivt om
- Skolfunktion
- Fritid och kompisar
- Familjesituation och dagliga rutiner

För att få
Grepp om stressorer och skyddsfaktorer
Kunna värdera hur symptomen påverkar livet
Kunna värdera om det skett en förändring i funktionsförmåga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Diagnostisk intervju mål

A

Börja med att få fram symptom som var tydligast när man mådde som sämst
Debut, förlopp - gör tidslinje
Tillägssymtom
Funktionsförändring

Mest framträdande symptom när besvären var som värst:
- Hur såg stämningsläget och aktivitetsnivån ut? (DEP + BIP)
- Uppmärksamhet och aktivitetsreglering (ADHD)
- Rörigt tal, hallucinos och vanföreställningar (psykos)
- Affektlabilitet och instabilitet (personlighetssyndrom)
- Ätande och kroppsuppfattning (ätstörning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Typisk debut barnpsykiatri

A

Småbarnsålder - autism, kan bli tydligare i tonår
Tydligast under tidiga skolår - ADHD, kan bli tydligare i tonår
Barndomen - ångestsyndrom
Efter puberteten vid affektiva, PS eller psykotiska syndrom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Särskilda svårigheter vid bedömning av barn/ungdomar

A

Hög samsjuklighet och överlapp melan barnpsyk. diagnoser
Vad är utvecklingsmässigt adekvat? Vad växer bort?
Vad är normalt under utveckling?
Olika info från olika informanter - förvirrande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Strukturerade instrument barnpsyk.

A

MINI-kid
Kiddie-SADS - semistrukturerad intervju för att fånga upp affektiva sjukdomar.

Instrumentet är bara lika bra som den som använder det, god patientallians och lyhördhet är viktigt.

Allians: Överenskommelse om mål och medel + emotionella band

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Hur mår barnen?

A

6 av 7 skolbarn är nöjda med livet, mest så bland 11-åringar.

Beror lite på hur man definerar psykisk ohälsa och hur man mäter - (självskattning, vårdkonsumtion, diagnos)

Ångest- och depressionssymptom har ökat, mest bland flickor i tonåren.

Symptom som ont i magen/huvudet, nedstämdhet, sömnproblem, allmän oro har ökat över tid.

Skolstress har ökat - skolresultat försämrats - reliabilitet?

Fysisk aktivitet har minskat, skärmtid ökat.

Svenska barn trivs i skolan, minst mobbing i Europa. Goda vuxenrelationer, för det mesta nöjda med sin hälsa.

Mellan 2017 och 2020 ökade antalet årliga besök till BUP med 110 000, 11%.
Under 2020 var 6.1% av alla barn i kontakt med BUP. Stor andel i internationell jämförelse

Inom BUP dominerar flickor i åldergruppen 13-17 år och pojkar i åldersgruppen 7-12 år.V

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Vanligaste diagnoser barnpsyk.

A

Ångest
Depression
ADHD och autism
Sömnrubbningar
Trauma
Ätstörningar
Beteendestörningar

Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser:
IF
Kommunikationsstörningar
Autism
ADHD
Specifika inlärningssvårigheter
Motoriska störningar (stereotypier, tics/tourettes syndrom)

Beteendeproblem:
Självskada
Utåtagerande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Recidiverande depression

A

Återkommande depressioner där man i perioder mår bra men sedan insjuknar igen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

MADRS

A

Montgomery Åberg Depression Rating Scale: Inventarie av olika depressionssymptom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Brief Anxiety Scale

A

Bas, Ångestskattningsformulär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

CPRS-Self-Affective

A

CPRS-S-A, 19 Variabler som kallas för psykiatrisk självbedömning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Beck Depression Inventory

A

Depressionssjälvskattning. 21 items enligt 4 olika påståenden. Reflekterar kognitiva aspekter av depression, inte bara episodisk depression utan långvarig depression som är stabil.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Max hamiltons depressionsskala

A

Den internationellt mest använda depressionsskalan, bredvid Madrs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Positive and Negative Symptome scale for Schizofrenia(PANSS)

A

Självskattningsskala för bedömning av varighet, intensitet och utformning av symptom vanliga för schizofreni.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Essence

A

Early Symptomatic Syndromes Eliciting Early Neurodevelopmental Clinical Examinations -

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Intellektuell funktionsnedsättning

A

IQ under 70 samt behov av adaptiva stödinsatser. Testa minst en gång till efter 6 mån innan diagnos säkerställs. Vissa utvecklingstester som används på barn under 3 år överskattar ofta begåvningsnivån, leder till att IF ofta kan missas.

3/4 barn och unga med IF har allvarliga psykiatriska problem. De med svår IF har högre grad av psykiatriska problem. Markant hög risk för autism/ADHD, autism, pica, stereotypier, självdestruktivitet.

Viktigt att testa neuropsykologiskt när man överväger psykiatriska problem hos unga, ofta kan det vara IF som ligger bakom problematiken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Lässvårigheter

A

Dyslexi, drabbar 1/20 barn, minst dubbelt så många pojkar som flickor. Viktigt att hjälpa barn med lässvårighet för att undvika social misanpassning och utstötthet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Motorisk-perceptuella dysfunktioner MPD - Developmental Coordination Disorder

A

Klumpighet eller motorikproblem som har med perception och kroppskontroll och koordination att göra. DCD - Developmental coordination disorder.

50% av fallen kopplat till ADHD eller subkliniska ADHD-symptom. Störningar med inlärning och automatisering av motoriska färdigheter.

2/3 som varit klumpiga i ung ålder ter sig inte så i vuxen ålder, men kan uppvisa sådana tendenser vid krav på snabbhet eller repetition. MPD likt dyslexi kan leda till dumhetskänslor och utanförskapskänslor vilket ökar sårbarhet för ångest och depression.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Kommunikationsstörningar

A

Störd språklig uttrycksförmåga - Barn med försenad språkutveckling vid 2.5 års ålder uppvisar ofta autism, IF, inlärningssvårigheter och ADHD senare.

Tillståndet visar sig tydligt vid 3-4 års ålder. 3-6% av barn visar upp detta, pojkar oftare än flickor.
Selektiv mutism kan uppfattas som störd språklig uttrycksförmåga rent generellt.

Fonologisk störning - Svårigheter med artikulation vilket försvårar avkodning av talat språk, svårt att uppfatta de fonetiska beståndsdelarna i språk och uttal, bör vara synonymt med dyslexi då det finns en HÖG korrelation.

Stamning - 3-5 års åldern normalt, ingen åtgärd. När det förekommer med andra tics anses det vara en typ av tics och kan vara ett uttryck för Tourettes.

Svår stamning som försvårar kommunikation drabbar pojkar 3 ggr mer än flickor. Ärftligheten är ytterst betydelsefull.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Disintegrativ störning

A

Vanliga tills 30-36 månaders ålder då de snabbt insjuknar och uppvisar autismsymptom.

Typiskt insjuknande karaktäriseras av initial håglöshet, trötthet, förvirring, ökande motorisk oro, förlust av språkliga kunskaper, självinsjuknande, avskärmning, bristande ögonkontakt och successiv förlust av kontroll över tarm och blåsa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Atypisk autism

A

Uppfyller inte autismkriterierna men har såpass handikappande autistiska drag att deras funktion är nedsatt. Tyvärr får de inte stöd på samma sätt som om de skulle ha diagnosen autism. “Genomgripande störning i utvecklingen UNS” blir problematisk så sett.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

DAMP Deficits in attention motor control and perception

A

Överlappar med ADHD i mångt och mycket. Men tillägget är motor-perceptuella svårigheter vad gäller koordinering, inlärning och automatisering, likt DCD.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Tics

A

Delas in i lätta och övergående, kroniska, motoriska eller vokala tics samt i kombination kroniskt vokala eller övergående motoriska osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Tourettes syndrom

A

Dagligen eller nästan tics i ett år, motoriska, vokala eller båda tics. Vanligt med fluktuerande förlopp med periodvist ticsfria intervall. Symptom ska ha uppvisats innan 18 års ålder och får ej vara substansutlöst.

Psykoedukation är här, precis som för majoriteten av problematik som uppvisas tidigt, av betydelsefullt värde.

Att prata om det och informera lärare, vänner och föräldrar gör ofta mycket. Många har dock en stor del av sin identitet som förövrigt är gott förankrad, just kopplad till dessa symptom och den potentiella eller reella förlusten av dessa identitetskaraktäristiska vägs inte upp av lindringen av symptomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Koprolali

A

Tvångsmässigt utstötande av fula ord, sexglosor, “fräckheter” vanligt vid vokal Tourettes.

91
Q

Selektiv mutism

A

Att prata obehindrat med vissa personer, ofta med jämnåriga men att sedan vara delvis eller helt stum med andra i vissa sociala situationer där det förväntas att man ska prata, t.ex skolan. Minst 1 månad och ska innebära akademisk eller social funktionsnedssättning. Ska ej bero på autism, brist på språkkunskap, schizofreni eller psykos.

Ofta finns andra tvångsmässiga element närvarande hos dessa barn. Många är dominanta i hemmamiljö men tysta men ändå dominanta i skolan.

Åtgärder: identifiera triggers, anpassa situationen så att det blir lättare - mindre klass t.ex, långsam och successiv träning för att barnet ska prata i grupp, ibland medicin för tvång, t.ex SSRI.

92
Q

Skolvägran

A

Kan bero på separationångest eller paniksyndrom som ofta återfinnes även hos föräldern till barnet. Koppla in skolpsykolog, ibland även SSRI för att förebygga återfall som är vanliga. God prognos vid snabb intervention.

93
Q

Kleine-Levins

A

Episodiskt plötsligt påkommande kraftigt sömnbehov och ändrad aptit (hyperfagi eller starkt sug efter godis). Social avskärmning, egendomliga stereotypa handlingar och irritabilitet är vanligt. Tillståndet varar ofta i 2 veckor för att sedan gå i regress och sedan återvända veckor eller månader senare. Recidiverar sedan under något eller några år med sjunkande frekvens och intensitet.

Etiologi: Ev. störd hypothalamusfunktion.

94
Q

Pediatric Acute Neuropsychiatric Syndrome

A

PANS, Insjuknande med symptom som separationsångest, tics, svår tvång, enures och andra psykiska symptom. Vanligt till följd av infektion, som streptokocker osv. Pencillin och antiinflammatorisk terapi fungerar gott.

95
Q

Skillnad ASD och Social kommunikationsstörning

A

Vid social kommunikationsstörning förekommer ej repetitivt beteende och begränsade intressen, detta var alltså vad Aspergers var.A

96
Q

ASD

A

Tre typer: avskärmade(schizoid typ), passiva och den aktiva högtravande(asperger).

Skillnad mellan män och kvinnor: Bättre social anpassningsförmåga, mindre begränsade intressen men upplever mer sensorisk överkänslighet och självskattar högre på ASD.

Prosopagnosi förekommer (svårighet att känna igen kända ansikten)

Stereotypier är vanligt, speciellt om IF förekommer samtidigt.

97
Q

Mätning av ADHD

A

ASRS- ADHD Self-Report scale, 18 items på 2 delskalor. Uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet.

DIVA- Diagnostisk intervju för adhd hos vuxna: 20 sidor intervjumaterial baserat på DSM-5.

98
Q

Schizofreni

A

Degenerativ sjukdom där man ser att hjärnvolymen minskar och drabbade områden är dels mediala temporalloben, superior temporalgyrusen och den vita massan vid corpus callosum. Man menar på att en del av patofysiologin är mindre mängd myelinserade axon och bristande konnektivitet mellan neuroner.

Post mortem-studier visar på avvikande cellstruktur, vilket kan tyda på en störd utmognad av hjärnans funktion. Om det finns centrala störningar i hjärndelarna innebär det också störd konnektivitet vilket ger upphov till integrationsstörningen av hjärnfunktionerna.

99
Q

Neurological soft signs

A

Neurologiska ledtrådar, ofta diskreta sådana. Som visar sig relativt ofta tidigt i utvecklingen och som kan vara förebådande för framtida komplikationer. Avvikelser i hur händer och öron utvecklat sig i barndomen kan vara indikativa för framtida problem.

100
Q

Dopamins roll i schizofreni

A

Hyperaktivitet av dopaminreceptorer, D-2, i mesolimbiska systemet leder till de positiva symptomen i schizofreni.

Hypoaktivitet av dopamin i det mesokortikala systemet ger upphov till de negativa symptomen.

D-2-antagonister leder till att det nigrostriatala bansystemet har underskott på dopamin vilket understimulerar t.ex basala ganglierna och ger upphov till extrapyramidala symptom som ofta kallas för Parkinsonism för man uppvisar liknande symptom som vid Parkinson. Leder även till hämningar av det tuberoinfundibulära bansystemet som leder till frisättning av prolaktin som leder till att man lakterar.

Man ser dock att patienter som inte fått antipsykotisk medicinering fortfarande uppvisar både Parkinsonism och dyskinesier. G

101
Q

Glutamats roll i schizofreni

A

NMDA-receptorer som är störda kan vara en del av schizofrenins etiologi. Man har sett att NMDA-antagonister som angel dust och ketamin kan ge upphov till schizofrenliknande symptom hos friska individer. Patienter med stabiliserad schizofreni upplever ofta återfall efter ketamin och PCP(angel dust).

Positiva symptomen skulle då orsakas av hypofunktion av NMDA-receptorerna på GABA-erga interneuron i ventrala tegmentumområdet och detta leder alltså till att dopamin flödar upp till nucleus accumbens. De negativa symptomen skulle kunna förklaras av att NMDA-receptorerna på dopaminerga neuroner som projiceras upp till prefrontala kortexen inte stimuleras tillräckligt och att PFC projicerar till VTA

102
Q

Fördelar med diagnostiska intervjuer

A

Info samlas in på strukturerat sätt

Mindre risk för selektiv infoinhämtning

Underlättar differentialdiagnostik för att man inte missar andra möjligheter, man får också underlag för varför en diagnos passar bättre

Fångar upp samsjuklighet och subkliniska symptom som annars skulle ha missats

Underlättar dokumentation/journalföring av den diagnostiska bedömningen, vilket förbättrar kommunikation mellan vårdgivare

Underlättar bedömning av patienter som har svårt att förmedla eller sätta ord på sin problematik

Kan fungera som psykoedukativt verktyg för patienten

103
Q

Nackdelar med diagnostiska intervjuer

A

Kräver utbildning

Vissa kliniker kan initialt uppleva det som stolpigt och onaturligt - tolereras dock ironiskt nog väl av patienter och många är positivt inställda till att genomgå strukturerad intervju

Risk för felaktig diagnostik vid bristande kunskap om syfte och tolkningen av den strukturerade diagnostiska intervjun.

104
Q

Skillnad strukturerad vs semistrukturerad intervju

A

Alla frågor ska ställas enligt anvisning i strukturerad

I semistrukturerad kan man ställa egna följfrågor för att säkerställa om kriteriet är uppfyllt eller inte.

105
Q

Sammanfattad bedömning

A
  1. Ange ålder och kön
  2. Ange eventuell förekomst av ärftlighet och tidigare somatiskt eller psykiatrisk problematik
  3. Beskriv kontaktorsak
  4. Ange huvuddiagnos och ev. svårighetsgrad
  5. Beskriv somatisk eller psykiatrisk samsjuklighet
  6. Ange vidmakthållande faktorer och relevanta risk- och skyddsfaktorer.
  7. Gradera suicidrisken som låg, medelhög, hög eller svårbedömd och gör detsamma angående risken för våld. Kort också vad man grundar bedömningen på
  8. Diskutera olika behandlingsalternativ som är att föredra och patientens och närståendes inställning till föreslagen behandling.
106
Q

MINI - Modulupplägg

A

Börjar med en stor screeningfråga “huvudkriterium”

Om det inte uppfylls går man vidare till en annan modul, sparar tid.

Övriga kriterier.

Durationskriterium.

Specifikationer.

107
Q

Introduktion till intervju om MINI

A

Förbered patienten genom att berätta att man ska göra en klinisk djup patient där man ska svara ja eller nej.

Ge en rational till varför intervjun görs.

108
Q

Tänka på vid administering av MINI

A

Var lyhörd och uppmana patienten att be om förtydliganden om det är något som hen inte förstår

Förvissa dig om att patienten beaktar varje dimension av frågan t.ex tidsram, frekvens, svårighetsgrad

Vid frågor om funktionssvårigheter/lidande kan det vara bra att be om exempel

Administrering av MINI underlättas om man sen innan har god bild av pat. problematik

Klinisk bedömning ska användas i kodningen av svaren. pat säger ja/nej, kliniker kodar om kriteriet är uppfyllt eller ej

Intervjuaren kodar enbart utifrån patientens svar. DETTA ÄR SCREENING!!!!!!!

109
Q

Inför MINI

A

Life-chart/tidslinje underlättar administrering, diagnostik/differentialdiagnostik

Ger en överblick och tidsramar över sjukdomsförlopp eller patientens symptom under dennes livstid som man sedan kan hänvisa till under intervjun

Kan hjälpa att synliggöra affektiva sväningsmönster (t.ex hypomani/mani)1

110
Q

MINI begränsningar

A

Långa klumpiga formuleringar förekommer

Felaktiga översättningar

Omfattande suicidavsnitt

Bli välbekant med intervjun och dess formuleringar

Se till att du själv förstår vad som menas i texten.

111
Q

Kynurensyra

A

En NMDA-receptorantagonist som tros spela en roll i de negativa psykossymptomens fysiopatologi. Det är en endogen signalsubstans som man då tror skulle leda till minskad glutamataktivitet pga att de dopaminerga neuronerna som projiceras upp till kortex inte blivit tillräckligt stimulerade pga kynurensyra.

112
Q

Schizofreni och sensorisk störning

A

Man har både kliniskt observerat och neurofysiologiskt testat och sett att personer med schizofreni lider av sensoriska störningar, där man menar på att hallucinationer och vanföreställningar uppstår till följd av bristande sensorisk processande. Många schizofrena patienter klagar på att de blir bombarderade med sinnesintryck, som vanligtvis sorteras bort av thalamus. Man har även sett att patienterna har en hög smärttröskel.

113
Q

Nedsatt pre-pulse inhibition PPI, vid schizofreni

A

Man har sett en annan neurofysiologisk avvikelse hos schizofrena. De har en störning i startle-responsen som uppstår pga den neurofysiologiska funktionen där man kan inhibera startle responsen genom att presentera en pre-pulse, ett svagare ljud innan ett starkt plötsligt ljud.

114
Q

Immunologisk reaktion och schizofreni

A

Man har observerat att den immunologiska reaktionen på infektionssjukdomar och autoimmuna sjukdomar kan föranleda utbrottet av schizofreni hos patienter.

115
Q

Störning i autonoma nervsystemet

A

Parasympatisk: Förhöjd vilopuls, avvikande svettaktivitet och pupillfunktion samt störd finjustering av blodtrycket. Avvikelserna kan observeras hos förstagradssläktingar om än lite mer subtilt.

116
Q

Prodromala och residuala symptom schizofreni

A

Prodromala symptom är de som man har i början av insjukningen, ospecifika symptom som föranleder en schizofreni. Svårighet att hitta ord, bli desorganiserad, nedsatta energinivåer osv.

Residuala symptom schizofreni: Negativa symptom som udda föreställningar, nedsatt emotionell aktivitet, Begränsad motivation, nedsatt talförmåga, nedsatt social förmåga

Finns dimensionellt tänk i diagnostiken nu med en likert-skala på 0-4 poäng för att beskriva svårighetsgraden på schizofrenin, där man har kärnsymptomen negativa symptom, vanföreställningar, hallucinationer, desorganiserat tal, och avvikande psykomotorik(katatoni). Samt kognitiv nedsättning samt affektiva symptom som maniska och depressiva symptom.

117
Q

Idiopatisk

A

Okänd orsak med ofta unik karaktär på sjukdomen, t.ex schizofreni.

Ofta utesluter man andra möjliga differentialdiagnoser som har en mer känd etiologisk profil. Om man har autism läggs endast schizofreni till som diagnos om vanföreställningar eller hallucinationer pågår under minst en månad.

118
Q

Vanföreställningar

A

Viktigt att differentiera från rimliga föreställningar med hänsyn till den kulturella subgrupp som personen tillhör, t.ex religiösa samfund. Dessutom viktigt att kontrollera om man kan påverka föreställningen med bevisföring och logik, det kan handla om kunskapsbrist. Dessutom viktigt att kolla huruvida patienten rör sig i farliga sammanhang och därav är oroad över hot och förföljelse.

119
Q

Förföljelseparanoia

A

Vanligaste vanföreställningen: upplever att man är förföljd, hotad, mobbad och trakasserad.

120
Q

Religiösa vanföreställningar

A

T.ex att man är utvald av gud eller är gud själv.

121
Q

Somatiska vanförestälningar

A

Felaktiga uppfattningar om kroppens funktioner och kroppens utseende. Härtill hör dysmorfofobi som kan anses beskrivas bättre av tvångssyndrom som det ju tillhör men kan ibland vara ett delsymptom av schizofreni.

122
Q

Erotomana vanföreställningar

A

Man tror att man har en nära kärleksrelation till någon man inte har det med. Riktas ofta mot en person som är har makt eller hög status.

123
Q

Grandiosa (megolomana) vanföreställningar

A

Man upplever att man är mäktigare och viktigare än andra människor. Ofta kopplat till att man tror att man har många rikedomar eller att man obegränsad makt som att man tror att man är världens härskare.

124
Q

Depressiva vanföreställningar

A

Man har orimlig skuld och självförebråelse där man tror att man förorsakat en nations ekonomiska nedgång eller att ens onda tankar har orsakat katastrofer och olyckor.

Grandiosa och depressiva vanföreställningar ska differentialiseras från affektiva syndrom som schizoaffektivt syndrom eller bipolärt syndrom.

125
Q

Capgras syndrom

A

Man tror att folk runtom en har blivit utbytta men ser likadana ut. Vanligt även hos patienter med lokaliserade hjärnskador.

126
Q

Frégolis syndrom

A

Man tror att folk som man egentligen inte känner är personer som man känner till och som man ofta känner sig förföljd och hotad av.

Både frégolis och capgras syndrom tros bero på brister i ansiktsigenkänning.

127
Q

Sekundära vanföreställningar

A

Sekundära vanföreställningar handlar om att man kan förklara sina hallucinationer med vanföreställningar, t.ex röstupplevelse i huvudet beror på att andra människor skickat in ljud i ens hjärna.

Somatiska vanföreställningar kan vara sekundära till takisk hallucinos. Däremot kan det som upplevs som somatiska vanföreställningar egentligen vara feltolkningar av kroppsliga symptom och borde därför uppmärksammas och undersökas.

128
Q

Systematisering vid vanföreställningar

A

Om man har löst formulerade vanföreställningar är de inte systematiserade om man även har tillgång till alternativa förklarningsmodeller. Men om man förklarar nästan allt man upplever genom sina vanföreställningar - då har man högt systematiserade vanföreställningar.

I DSM-4 var det viktigt att differentiera bisarra från icke-bisarra vanföreställningar. Bisarra sådana är omöjliga, som somatiska vanföreställningen att man har 14 huvuden eller att man kan flyga. De icke-bisarra vanföreställningarna kan vara exempelvis sånt som skulle kunna stämma, som att man är förföljd eller att man är hotad.

129
Q

Hallucinationer

A

Sinnesförnimmelse utan ett externt stimulus medan illusion är en förvrängd perception av ett externt stimulus.

Hallucinos kan ta form i 5 de fem modaliteterna som sinnena har, men klart vanligast är rösthallucinos, där man ofta hör flera röster som kommenterar och ofta samtalar med varandra, kan även förekomma imperativ rösthallucinos som är viktigt att identifiera för att bedöma våldsrisken och suicidrisken. Rösthallucinos kan ta flera år att identifiera pga rösterna som förbjuder att man talar om dem.

130
Q

Desorganisation

A

Funktionsförlust när det gäller associationer, saker ter sig osammanhängande i tal och innehållet blir bara en ordsallad utan röd tråd. De med desorganiserat tal kan då ha enorma kommunikationssvårigheter. Hos mutistiska patienter med desorganisation kan man istället observera desorganiserat beteende.

130
Q

Taktila hallucinationer

A

Upplevelser av t.ex elström som flödar genom kroppen eller strålning eller att ett organ flyttat på sig eller att någon t.o.m knuffar på en eller tar på en. Kan även vara att man har parasitofobi där man känner att något kryper under huden på en. Kan då kopplas till sekundär vanföreställning om att det är parasiter som kryper under huden på en. Ses ibland vid amfetaminassocierad psykos.

Lukt- och smakhallucinationer är sällan så handikappande, t.ex blomlukt eller lukt av gas som då härleds till en sekundär förföljelseparanoia.

131
Q

Negativa symptom

A

Primära och sekundära:

Primära symptom av själva sjukdomen.

Sekundära är symptom som uppstår till följd av situationen man befinner sig i för att man har sina primära symptom men även de positiva schizofrena symptomen. Här kan bieffekter av medicin, isolering pga sjukdomen och även problem med bristande produktivitet pga positiva symptom räknas in här.

132
Q

Bieffekter av medicin schizofreni

A

Affektiv avflackning pga extrapyramidala biverkningar av antipsykotika kan i samband med bieffekter av lugnande medel leda till en brist i motivation och energi. Också viktigt att särskilja depressiva symptom från negativa symptom, detta kan göras med behandlingsförsök och tid för att differentiera dem. En kvalitativ komponent är dock det subjektiva lidandet som en deprimerad patient upplever.

133
Q

Kognitiva symptom schizofreni

A

Viktigt att belysa de kognitiva symptomen, speciellt enligt DSM-5. De kognitiva symptomen kan vara nedsatt processhastighet, problemlösning, planering, bristande uppmärksamhet, svårigheter att minnas osv. Samvarierar med negativa symptom samt bieffekter av antipsykotika, antikolinergika samt lugnande medel som benzodiazepiner. Digit symbol coding bra korrelation med global kognitiv funktion och därmed bra mått på graden av kognitiva symptom.

134
Q

Svårigheter att identifiera vanföreställningar hos patienter som har dem

A

Kan vara bra att dra ut på samtal då för att koncentrationen som behövs för att inte förmedla vanföreställningar blir för påfrestande och man får reda på saker.

135
Q

Samtidigt substansberoende vid schizofreni

A

Behandla båda samtidigt.

136
Q

Differentialdiagnostik schizofreni

A

Återkommande depressioner med psykotiska element ska differentieras. De negativa symptomen och depressiva symptom och deras särskiljning gör det svårt att sätta korrekt diagnos.

137
Q

Alkoholpsykoser kan uppstå via 2 mekanismer

A

Antingen genom stark abstinens där man blir delirious(yrande) och då får synvillor eller genom långvarigt kraftigt alkoholintag som leder till toxisk påverkan på hjärnan som leder till rösthallucinos. Sällan ackompanjerad av sekundära vanföreställningar så funktionsbortfallet är lägre och därmed kan man ha ett vanligare liv.

VANLIGASTE ORSAKEN TILL PSYKOS!

138
Q

Amfetaminutlöst psykos

A

Delar plats med cannabis som vanligaste anleding till akutpsykiatriskt allvarlig substansutlöst psykos. Förföljelseparanoia, med parasitofobi vanligt vid amfetaminutlöst psykos. Agitation förekommer, och cirkulationskollaps pga antipsykotika vid amfetaminitoxikation på denna nivå, därför ger man lugnande medel som benzodiazepiner.

Ofta går psykosen över på ett dygn. Cannabisutlösta psykoser kan ha längre duration och kan även i 50% av fallen anförleda debuten av schizofreni inom 3 år efter psykosen.

139
Q

Läkemedelsutlöst psykos

A

L-dopa och parkinsonläkemedel kan ge upphov till psykotiska symptom, likaså medicin för rastlösa ben kan inducera psykos. Kortison, malarialäkemedel och antidepp kan ge psykos, dock är antidepp pga bipolaritetsrisken.

140
Q

Psykosens duration

A

Om totala durationen av störningen är under 6 månader sätts schizofreniformt syndrom. Om det är kortare än 1 månad sätts kortvarig psykos. Polymorf psykos enligt ICD-10.

141
Q

Patognomont

A

När ett patologiskt tecken är närvarande som bekräftar en diagnos bortom tvivel.

142
Q

Katatoni

A

Motorisk störning där motoriken är hämmad, man fastnar i poser som liknar statyers och har manerligt rörelsemönster, grimasering och stereotypier. Vid katatoni kan det gå från stupor till agitation, alltså från avsaknad av motorisk aktivitet till kraftigt ökad motorik, utan yttre stimuli. Agitationen går ofta hand i hand med ökad aggressivitet.

Vid kroppslig undersökning av katatoni kan man ibland notera en vaxartad rörlighet eller blyrörsböjlighet som det också kallas, där man kan se ett muskulärt motstånd när man böjer på en extremitet. Fastnar dessutom kroppsdelen i den position man lämnar den i snackar man om katalepsi. Man behöver 3 katatona symptom. Andra sådana kan vara ekolali och ekopraxi(härma rörelser utan förståelse för deras innebörd)

Malign eller letal katatoni kan vara livshotande. Malignt neuroleptika syndrom är en typ av malign katatoni vars debut sammanfaller med insättandet av antidopaminergt läkemedel. I dessa fall sätts ofta läkemedlet ut.

143
Q

Schizotypalt personlighetssyndrom

A

Tänkandet är färgat av psykosnära upplevelser av övernaturliga slag. Vid stress, särskilt interpersonell sådan kan både patienter med schizotypal och EIPS reagera med paranoida tillstånd.

144
Q

EIPS och hallucinationer

A

20-50% av patienter med EIPS upplever av och till psykotiska element, ofta av imperativ rösthallucinos som uppmanar till självskada eller suicid. Dock ej ackompanjerat av sekundära vanföreställningar. Svarar ej väl på antipsykotika.

145
Q

PTSD och psykotiska symptom

A

Man kan ofta ha svårt att särskilja svåra PTSD symptom och psykos, om tillståndet präglas av hög grad av disassociation. Dock kan man ofta se en ökning i ångest eller stress när psykotiska symptomen visar sig.

146
Q

Promodralfasen

A

En smygande debut karaktäriserad av diffusa symptom som är en blandning av negativa symptom och kognitiv svikt. Härtill hör bristande motivation, affektiv avflackning, nedsatt motorik, mindre initiativtagande, bristande exekutiv funktion, bristande socialisering, ökad oro, nedstämdhet, inaktivitet. Sedan tillkommer nya rädslor, känslan av att en katastrof är på våg, förföljelseparanoia, udda beteenden, perceptuella förvrängningar och perceptuell överstimulering

147
Q

DUP - Duration of untreated psychosis

A

Tiden från utbrott av första psykotiska symptom till första behandling. För förstagångsinsjukande är DUPs mediantid 3 månader. Vissa går flera år med psykossymptom innan kontakt med vården. De med längre DUP har sämre prognos.

Kan bero på fördröjd behandling eller för att de som inte snappats upp tidigt är pga mindre stormande positiva symptom och fler negativa - vilka svarar dåligt på behandling. Dessutom funderar man på hur man ska göra med intervention. Intensiv behandling i början av förloppet har inte visat på anmärkningsvärda resultat, kanske för att man inte specifierat vilka interventioner som ska sättas in, för att förebygga vad och genom vilken mekanism det ska ske.

148
Q

Första kontakten med sjukvården psykos

A

En del söker för att de har en vag känsla av att något är fel. Många söker för somatisk undersökning eller behandling, för att ta ut högtalaren ur öronen eller operera bort krypen under huden. I många fall där patienten ej har sjukdomsinsikt larmar anhöriga och resterande i omgivningen. Om psykosen har aggressiva och fientliga element är det inte ovanligt att polisen kommer in med patienten.

149
Q

Bristande självinsikt

A

Icke-diagnostiskt men kliniskt centralt symptom för schizofreni. Hög grad av bristande självinsikt är negativt för prognosen. En del har en stabilare typ likt anosognosin som förekommer hos personer med stroke eller demens. Svårt att behandla då terapeutiska alliansen försvagas av en bristande insikt om sitt tillstånd och kanske även för att låg insikt nog speglar ett svårare syndrom. Bristande självinsikt korrelerar med nedsatt exekutiv funktion men inte med IQ.

150
Q

Övriga symptom schizofreni

A

Ångest, depression, nedsatt abstrakt tänkande och kommunikationsförmåga, nedsatt ansiktsigenkänning(likt autism)

151
Q

Neologism

A

Patognomont symptom där personer med schizofreni hittar på helt nya ord som har självklar innebörd för patienten.

152
Q

Förlopp schizofreni

A

Glest återkommande skov med viss funktionsförlust med kvarvarande negativa och kognitiva symptom mellan skoven.

Vissa har kontinuerlig aktiv hallucinos som de först kan tycka obehagliga och sedan vänjer sig vid och ser som sällskap.

Aggression och fientlighet kan leda till ensamhet och korrelerar starkt med graden av brist på verklighetsförankring.

Så som schizofrenin ser ut efter 5 år kommer den ofta te sig länge.

153
Q

Negativa prognostiska faktorer

A

Negativa prognostiska faktorer

  • Låg insjuknandeålder
  • Manligt kön
  • Negativa symtom
  • Låg funktion innan insjuknandet
  • Bristande sjukdomsinsikt
  • Samtidigt beroende/missbruk
  • Parkinsonism
  • Lång DUP
  • Förstorade hjärnventriklar
  • Obstetriska komplikationer
154
Q

Rapid cycling bipolar

A

Fler än 4 episoder per år.

155
Q

Skillnad paniksyndrom och social fobi när det kommer till rädsla för sociala situationer

A

Panikpatienter är rädda för att få panikattack medan social fobi handlar om rädslan för att bli granskad och bedömd.

156
Q

Viktigt vid behandling av paniksyndrom

A

Att patienten får veta vad paniksyndrom är, att det är vanligt och att det är behandlingsbart. Förklara alla symptom utifrån nervsystemet är tacksamt.

157
Q

Agorafobi

A

Specifik fobi kopplad till rädslan för att vara i allmänna utrymmen och bland folk. Ex:
Kollektivtrafik
Öppna platser
Stängda utrymmen
I kö eller folksamling
Hemifrån ensam

158
Q

Specifika fobier

A

Stark, varaktig, irrationell rädsla för specifika objekt eller situationer. Exponering utlöser stark rädslorespons och leder ofta till flyktbeteende eller säkerhetsbeteende.

5 underyper av specifik fobi:
Levande varelser
Naturföreteelser
Blod, sprutor, skador
Specifika situationer (flygplan och hissar)
Atypisk (kvävning eller kräkning)

Inte mycket som skiljer denna population från normalpopulationen förutom att de har en fobi.

159
Q

GAD säkerhetsbeteende

A

Undvikande
Bekräftelsesökande
Distraktionsbeteende

160
Q

Tvångssyndrom

A

Tvångstanke som leder till ångest som oftast leder till tvångshandling. Ibland kan undvikande beteende uppstå som syftar till att undvika situationer där tvångstankar kan uppstå. Försöker ofta dölja tvångsbeteende då skam är en del av sjukdomsbilden.

Kan uppstå i samband med PANS, pedriatic acute neuropsychiatric syndrome. Då bör barnläkare kopplas in.

Känsla av ansvar och ambivalens och oförmåga att fatta beslut samt att ständigt vara sen hör till sjukdomsbilden.

90% med komorbiditet.

God insikt, få symptom och hög funktion associerad med god prognos.

Beror ej på traumatiska upplevelser eller psykosocial stress men kan förvärras av det.

Inte uppmuntra försäkringsknarkandet som uppstår hos patienter med OCD. Vidmakthåller sjukdomen.

161
Q

Dysmorfofobi

A

Sämre sjukdomsinsikt förknippat med sämre prognos och förhöjd suicidalitet. Ofta kan insikten vara på vanföreställningsnivå.

Diskutera ej personens uppfattning eller utseende mer än att säga att personen uppfattar sig annorlunda än vad resten gör och att det är oklart varför situationen är som den är. Sen ska man kartlägga personens upptagenhet av utseendet, lidandets omfattning och funktionsnivån.

162
Q

Trichotillomani och dermatillomani

A

Hårdragning och hudplockning. Diagnos förutsätter att personen försöker motstå impulsen men inte kan och därmed lider. Tvångsrelaterade syndrom. Skam genans och känsla av kontrollförlust leder till socialt undvikande.

163
Q

Krisintervention

A

Kortsiktig vårdkontakt med fokus på realitetsanpassning. Drabbade får snabbt hjälp att mobilisera sitt sociala stödnätverk.

164
Q

Stress kan ge upphov till psykisk ohälsa i 3 fall:

A
  1. Om livskrisen träffar en speciellt känslig punk eller om livskrisen drabbar en speciellt känslig person(anpassningsstörning)
  2. Om stressen innebär ett akut trauma som individen uppfattar som livshotande
  3. Om individen drabbas av en kronisk belastning som man aldrig helt återhämtar sig från (utmattningssyndrom)
165
Q

Akut stressyndrom

A

En akut eller livshotande situation kan ge upphov till disassociativa sinnestillstånd där man känner sig avskuren från omgivningen. Man uppfattar de traumatiska händelserna som om de inte drabbade en själv. Efter att traumat är förbi kan obehagliga minnesbilder av upplevelsen komma tillbaka ofrivilligt och ha en inkräktande natur till sig. Detta förändrade sinnestilstånd kan ge upphov till irrationellt beteende. Starka känslor som aggressivitet eller panik kan förekomma, likaså apati och uppgivenhet.

Om det håller i sig längre än 4 veckor blir diagnosen PTSD.

166
Q

Anpassningsstörning

A

En alltför stark eller långvarig reaktion på en akut men icke-livshotande stress. Ev. dominans av depressiva eller ångestsymptom. Duration : 6 månader eller mindre, god prognos

167
Q

Utmattningssyndrom

A

Långvarig, icke-livshotande stress med brist på återhämtning

Stark fysisk och psykisk trötthet
Kognitiva funktionsnedsättningar
Irritabilitet, oro, nedstämdhet,
Ökad stresskänslighet

Successivt tilltagande symptom under åratals stress, ofta akut försämring som tvingar till sjukskrivning.

168
Q

Prevention

A

Primärprevention: åtgärder för att förhindra att sjukdom överhuvudtaget uppkommer. Sekundärprevention: åtgärder för att behandla skador och sjukdomar på ett tidigt stadium. Tertiärprevention: åtgärder för att förhindra ytterligare sjukdomsutveckling

169
Q

PTSD hos barn

A

Kan påverka funktionsnivån så att man går tillbaka, regression. Separationsångest, sängvätning osv kan uppstå.

170
Q

PTSD psykologisk förklaring

A

Traumarelaterad information har företräde vad gäller uppmärksamhet men så uppstår undvikande beteende som gör att man inte konfronterar det obehagliga och därmed får man inte någon exponering och den känslomässiga reaktionen som i de flesta fall är rädsla avtar aldrig och vidmakthålls av undvikande beteenden. Sedan sprids rädslan till fler situationer och ens liv blir ännu mer begränsat.

171
Q

PTSD symptom

A

Sömnrubbningar med mardrömmar och flashbacks
Förhöjd arousal, högre puls och fysiologisk aktivering
Stresskänslighet
Kognitiva nedsättningar, väldigt stor påverkan på minne och inlärning
Starka rädsloreaktioner i situationer som är ofarliga
Undvikande beteenden som vidmakthåller syndromet
Irritabilitet och aggression, vredesutbrott

172
Q

Disassociation

A

Psykopatologisk mekanism som innebär en avskiljande och disintegration mellan de funktioner som tillsammans utgör vårt upplevelse och medvetande som minne, identitet, motorik, perception, känslor och beteende. Diagnoser av disassociation ställs sällan.

Amnesi förekommer i regel i kliniska former av disassociation. Glömska fungerar då som försvar mot ångest av minnen av traumatiska svåra händelser eller förbjudna och skamliga impulser.

Lindrigare fall av disassociation präglas ofta av depersonalisation och derealisation, avtrubbning och en svårighet med att känna sig närvarande.

Derealisation och depersonalisation sker när ens perception av verkligheten eller jaget inte är integrerade med övriga mentala processer.

Förekommer ofta efter traumatiska händelser men inte ett måste.

173
Q

Disassociativ identitetsstörning

A

När olika komponenter av en identitet som brukar vara närvarande samtidigt disintegreras och hålls fragmenterad från varandra och uppträder enskilt.

Kan leda till personlighetsförändringar, förändrat beteende, kontrollförlust och disassociativ amnesi. Vissa delar av personligheten kan vara medveten om andra medan vissa delar är helt ovetandes om de andra personlighetsdelarna.

Funktionella neurologiska symptom och psuedoepileptiska anfall kan uppstå trots att relevanta nerver är intakta och fysiologiskt fungerar. Det är alltså som om någon annan tar kommando. Därav uttrycket disassociativ motorisk störning.

Ofta kan det uppstå en disassociativ stil där glömska präglar livet och minnet av vardagliga saker och sammanhang förloras och personen har svårt att minnas alldagligheter. Detta vanemässiga glömmandet är en försvarsmekanism mot en jobbig tillvaro. Evolutionärt finns en vits med att tillfälligt distansera sig från överväldigande ångest men kan bli såpass inlärd och sprida sig till andra situationer vilket undergräver adekvat anpassning till situationer.

174
Q

Ätstörningar

A

Dokumenterad genetisk risk föreligger.

För BED kan nyinsjukanden ske upp till och med 40 års ålder, för AN och BN sker det inte så mycket efter 20 år.

Tros uppstå pga interaktion mellan arv och miljö och förstärkning från omgivningen som påverkar personer med högre sårbarhet i miljöer där sårbarheten blottläggs.

Matdagbok används vid anamnes.

Kompensatoriskt beteende alltid vid BN men även ibland vid AN.

Hög komorbiditet, livstidsprevalens på 97%. Vanligast är förstämningssyndrom. Ibland svårt att avgöra om depression eller ED uppstod först. Viktigt att identifiera depressiva symptom då de förvärrar prognos.

Ångest både differentialdiagnos och samsjuklighet, viktigt att särskilja på. Tvångsyndrom och sväljfobi kan misstas för ED.

Vanföreställningar om förgiftad mat bör utredas, för att särskilja från ED.

175
Q

Hetsätning

A

Om man äter avsevärt mycket mer mat än andra under 2 timmars period med upplevelsen av kontrollförlust.

176
Q

Diagnostik ätstörning

A

Gold standard intervju är Eating Disorder Examination EDE.

Differentialdiagnostik somatiskt: Diabetes, Hypertyreos och inflammatorisk tarmsjukdom.

177
Q

Neuropsykiatriska symptom ED

A

Personer med autism och ED kan tycka det svårare än neurotypiska. Sinneskänslighet för matens konsistens och smak kan förvärra ED. Väldigt rigid och tvångsmässig hållning kring mat.

Patienter med ADHD kan vara impulsiva vilket leder till hetsätning.

178
Q

Insomni samsjuklighet

A

Mycket vanligt med samtida depressiv diagnos, 50-60%. Även ångest, paniksyndrom och ibland vid personlighetssyndrom.

179
Q

Parasomnier

A

Störningar under sömnen.

180
Q

REM-sleep behaviour disorder

A

Muskelatonin saknas och man får motorisk aktivitet under REM-sömnen, brist på acetylcholinergisk aktivitet?

181
Q

Hur orsakar alkohol skada?
3 mekanismer

A
  1. Toxic effects on brain
  2. Intoxication - leder potentiellt till skadlig aktivitet.
  3. Dependence: Psykisk ohälsa pga problematik med drickande samt fysiologiska problem pga abstinens och bakfyllor.
182
Q

Toxic effects alcohol

A

Somatiska men även psykiska sjukdomar pga drickande. 60 sjukdomar som orsakas av överdriven alkoholkonsumtion.

Hjärt- och kärlsjukdomar
Leversjukdomar
Cancer

183
Q

Sociala problem pga alkhool

A

Oförmåga att arbeta/studera
Oförmåga att ta hand om relationer och familj
Oförmåga att göra sådant som man tycker om socialt.

184
Q

Prevention:
Primär, sekundär och tertiär

A

Primär: Förebygga innan sjukdom uppstår - Monopol, inte förmånligt att köpa mer, begränsad tillgång, begränsade öppettider, skatt

Sekundär: Screena för och hitta sjukdom tidigt innan eskalering - Transtheoretical model of change: Beteendeförändring är inte en kontinuerlig process utan sker i stadier.
Pre-contemplation - Inga steg mot förändring tagna
Contemplation - Börjar fundera på problemet
Preparation - Börjar förbereda sig för handling
Action - Agerar
Maintenance - Upprätthåller positivt beteende

Readiness to change questionnaire - för att se vilket stadie man befinner sig i.

Tertiär: Behandla och förebygga vidare eskalering av sjukdomen. Syftar till att återställa funktion hos drabbade.
AA - alcoholics anonymous
Vanligaste behandlingsalternativet. Andlig grund. Mötet består av att dela personliga erfarenheter och praktisera de 12 stegen.

185
Q

Behandlingsgapet

A

15-20% av de med alkoholbrukssyndrom får behandling.
Mest stigmatiserade psykiatriska diagnosen
De som får vård kommer i sent skede. Hur kan man nå personer tidigare?

Många söker för andra orsaker än alkoholproblematik. Vanligt att man söker för smärta, nedstämdhet, ångest, sömnproblem.

Korta interventioner syftar till att använda detta tillfället för att nå personer som inte ännu insett vidden av sitt alkoholproblem.

En kort intervention kan vara allt från 1-3 sessioner och består ofta av

  • Screening med självskattningsformulär, Alcohol Use Disorders Identification Test - AUDIT
  • Info, psykoedukation och normativ feedback från resultat från feedback.
  • Tips om hur man kan minska drickande eller sluta helt
  • Remiss till beroendevård om behov finns.
186
Q

Motiverande samtal - Motivational interviewing

A

Kort intervention. Fokus på god kommunikation och vägledande.

Syftar till att väcka individers egna förändringspotential genom att locka fram deras egna motiv, och kapacitet till förändring.

Readiness to change - stadierna är viktiga, beroende på vilket skede en person kan tänkas vara i så behöver de olika saker.

Sustain talk - snack som visar att man vidmakthåller beteendet
Change talk - Snack som indikerar på vilja att ändras

187
Q

Återfallsprevention alkoholbrukssyndrom

A

KBT för alkoholproblem
Målet är att adressera återfall och erbjuda tekniker för att undvika det
Förebygger bakslag och hjälper en hålla sig till sitt mål
Erbjuda sätt att hantera bakslag om de inträffar

Behandlingsstategier:
- Identifiera risksituationer
- Öka self-efficacy
- Hantera sug, ex. surfa på suget
- Hantera bakslag (vad ska man göra, vem ska man ringa) kognitiv omstrukturering (abstinence violation effect) - kan leda till skuld och trigga fler återfall. Istället är self-compassion och acceptans viktig och kärlek för sig själv.
- Hålla en balanserad livsstil (stress och copingstrategier) och utveckla positiva beroenden (fysiska aktiviteter, meditation etc)

188
Q

The abstinence violation effect

A

“Skit-samma”-effekten

Affektiv komponent - skuld, skam, ilska, sorg, uppgivenhet
Kognitiv komponent - attributional theory - jag gjorde det för jag är svag och inte har disciplin och självkontroll. Därför är jag oförmögen att ändra mitt beteende, det är utom min kontroll.

Bakslag ska ses som möjlighet för att lära sig vad man kan göra annorlunda nästa gång, inte piska sig själv.

189
Q

Skillnad schizoid och schizotyp personlighetsstörning

A

SPD - Schizoid personality disorder
1.
Begränsat emotionell uttrycksrepertoar och kan uppfattas som ointresserade och tenderar att hålla sig för sig själva.
2. Begränsat intresse för sociala interaktioner.
3. Begränsat intresse och glädje för aktiviteter som bereder andra med glädje.
4. Functioning in daily life - Svårt med sociala interaktioner men löser det vardagliga livet helt okej.

Schizotypal personality disorder STPD:
1. Oerhört obekväma i sociala situationer. Konstigt och excentriskt beteende som uppfattas av andra.
2. Kognitiva och perceptuella egenheter - man uppfattar världen annorlunda och har underliga tankar och trosuppfattningar.
3. Konstigt tal och neologismer.
4. Paranoia och rädsla för andra vilket leder till begränsad social interaktion, men inte pga huvudorsaken begränsat intresse, som är fallet för schzoid personlighetssyndrom.

190
Q

Borderline - PS- EIPS

A

Impulsivt och instabilt beteende vad gäller mellanmänskliga relationer, självbild och affekter

191
Q

Histronisk PS

A

Mönster av uppmärksamhetssökande och överdriven emotionalitet

192
Q

Narcissistisk PS

A

Mönster av grandiositet i självbild och i agerande mot andra. Behov av att bli beundrad, bristande empati.

193
Q

Antisocialt PS

A

Mönster av ansvarslöshet, bristande hänsyn till andra, uppförandestörning innan 15 år för att kunna få antisocialt PS-diagnos.

194
Q

Ängslig PS

A

Mönster av social hämning, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för negativa omdömen

195
Q

Osjälvständigt PS

A

Mönster av undergivet och klängigt beteende och rädsla för separation utifrån upplevt behov att bli omhändertagen.

196
Q

Tvångsmässigt PS

A

Orimligt mönster av upptagenhet av ordning, perfektionism och av mellanmäsklig och mental kontroll.

196
Q

Personlighetsförändring orsakat av annat medicinskt tillstånd

A

T.ex borrelia

197
Q

PS Etiologi

A

Genetisk: ärftlighet mellan 40-60% gällande PS
Polygenetiskt
Bara partiellt överlapp mellan gener associerade med normalpersonlighet och PS

Miljö:
Riskfaktorer - barndomstrauma, psykisk sjukdom i barndomen, osäker kausalitet

Interaktionseffekter kan uppstå mellan gener och miljö, förstärkande effekter osv.

197
Q

Vanligaste PS och ovanligaste

A

ängslig och tvångsmässig, kluster C

Ovanligaste är narcissism

198
Q

MAOA aktivitet och utveckling av antisocialt ps

A

Hög MAOA aktivitet modererar effekterna av vanvård och misshandel som barn. Personer med låg MAOA-aktivitet lider mer av antisocialt PS pga vanvård i barndomen.

199
Q

Hur diagnosticeras PS

A

Intervjumanual och handböcker
Screeningformulär
Anamnes
Kolla efter kriterier, duration och förloppet. Livslinje, riskfaktorer
Anhörigsanamnes

SCID må tar längre tid men effektivt på att snappa upp PS. Ska göras när de akuta sjukdomssymptomen avklingat för att man ska kunna bedöma trait istället för state.

Utredning bör göras när det gagnar patienten och ökar förståelse för patientens problematik.
Långvarig och komplex problematik bör föreligga med klinisk misstanke.

200
Q

PS prognos

A

Förhöjd suicidrisk
Förkortad livslängd - somatiska sjukdomar, sämre behandlingsutfall av somatisk sjukdom

Begränsad kunskap om naturalförlopp
Kluster A och C mer uttalade drag senare i livet, kluster B kanske mindre uttalade?
Ej stabila tillstånd, GAD är mer stabilt. Diagnos bör regelbundet omprövas.

Psykosocialt utfall:
- Ökad risk för förtidspension
- Färre långvariga relationer
- Lägre utbildningsnivå
- Lägre livskvalité.

201
Q

Gemensamma karaktäristika vid PS

A
  • Tidig symptomdebut, långvarigt förlopp
  • Vanligt med psykiatrisk samsjuklighet
  • Sökorsak är sällan PS
  • Funktionsnivån påverkas socialt och interpersonellt men även akademiskt och professionellt.
  • De med PS och annan samsjuklighet lider av försämrad behandlingseffekt för samsjukliga diagnoser.
202
Q

Kluster A, B och C

A

A är de excentriska och udda syndromen - paranoid, schizoid och schizotyp.

B- Är de dramatiska och impulsiva syndromen -
Borderline, antisocial, narcissistisk och histronisk

C - Är de räddhågsna och ängsliga syndromen - ängslig och tvångsmässig samt osjälvständig.

Man ska uppfylla både generella och en del specifika kriterier.

203
Q

Vulnerabilitetsmodellen

A

Förekomst av PS ökar risken för kliniskt syndrom.

Ängsliga personlighetsdrag ökar risken för depression. Depressioner i uppväxten ökar risk för PS.

204
Q

Spektrummodellen

A

En viss typ av PS kan kopplas til sjukdom och därmed beskrivas på ett kontinuum med tilltagande svårighetsgrad. Exempelvis schizoid personlighetstyp som befinner sig på samma spektra som schizofreni där de har liknande drag i men i olika utsträckning.

Ängsligt PS och social ångest.
Borderline och affektiva sjukdomar,

205
Q

Common cause model

A

Betraktar personlighet och sjukdom som separata entiteter som härstammar från gemensamma etiologiska processer. Inte direkt kopplade till varandra men via en association till en tredje variabel.

206
Q

Tilläggsdiagnoser vid PS

A

Man lägger endast till en diagnos om den aktuella kliniska situationen tydligt avviker från det man vanligen kan se inom ramen för det primära PS, samt att den tillstötande formen av ohälsa dessutom kräver särskild uppmärksamhet och inverkar på utformningen av behandlingen, till exempel yrkar för behov av läkemedel.

207
Q

Behandling av PS

A

1 Krishantering är den första nivån, och insatserna inriktas där på akuta och vanligtvis tillfälliga omständigheter, symtom eller problembeteenden.

2 På den andra nivån hanteras yttringar och konsekvenser av personlighetsrelaterade problem, och tonvikten ligger på att reducera problembeteenden och öka den adaptiva kapaciteten genom att utveckla nödvändiga färdigheter. Patienten behöver ha ett mått av uthållighet för att det här mer systematiska arbetet ska bli framgångsrikt.

3 På den tredje nivån är syftet att integrera nya erfarenheter så att själva den grundläggande patologin varaktigt mildras. Den här tredje nivån förutsätter en stabil behandlingskontakt och ställer också en del krav på introspektiv, reflekterande förmåga hos patienten.

208
Q

Tre nivérna av psykologisk behandling psykiatri

A

Direkt

Indirekt

Strategisk

209
Q

Utmaningar för terapeuten psykiatri

A

Korta inläggningstider

Osäkerheten kring tidsramen

Förändringar i medicinering

Sjukhuset som miljö

LPTB

210
Q

Behavioral activation

A

Alleviating different symptoms by activating positive behavior in patients.

211
Q

Assertive community treatment, ACT

A

Holistic care, not taking in only the symptoms of the patient but also the overall well being and psychosocial environment in which the patient finds themselves.

Community integration: It is not meant as a long term hospitalization, instead the objective is integrating the patient back into society.

ACT is a form of individualized care that caters to the needs specific to the situation, which is very beneficial for the unique illness that psychosis is.

212
Q

ACT and psychosis

A

ACT allows patients to be present, open and aware of what is going on whilst encouraging flexibility, taking a step back and allowing for value-driven action, even in the face of challenging emotions and thoughts.

It allows one to disentangle from emotions and thoughts and allowing one to see that they are not what they feel or think.

213
Q

Behandla sucidalitet inneliggande

A

Destabilisera de tre I:na: Inescapable, Intolerable, Interminable situation

Behandla underliggande problematik
Stabilisera sömn och kost
Utvärdera och mobilisera socialt och emotionellt stödnätverk
Peppa och uppmuntra, visa tilltro till behandlingen
Småskaliga positiv handlingsplan
Integrera öppenvårdskontakten

214
Q

PAUS

A

Pausa och sakta ner andningen. Lugna systemet lite.

Anta observatörperspektivet: Se emotioner och tankar från avstånd, identifiera inte alltför mycket med dem.

Upplev tankar och känslor som de är: Behöver inte hålla fast eller stöta bort dem.

Staka ut en riktning och agera: Gör något som du i framtiden kommer kunna kolla tillbaka på med stolthet.

215
Q

Ultra-brief behavioral therapy

A
  1. Snabb funktionell analys med hjälp av fokusfrågor:
  • Vad söker du?
  • Vad har du testat?
  • Vad har fungerat?
  • Vad har det kostat dig?
  1. Förenklad livslinje
  2. Vidmakthållande av terapin med hjälp av PAUS.
  3. Mäta relevant förändring
216
Q

Insjuknande schizofreni

A

Sårbarhet i form av genetiskt betingad överkänslighet, någon hjärnskada eller psykologisk stress.

Prognostiskt: bra om akut insjuknande och gott nätverk sämre med smygande insjuknande med ärftlighet med negativa symptom och dåligt nätverk.

217
Q

Reaktiv psykos

A

En psykos som reaktion på våld eller trauma. Kan reagera gott på ECT.

218
Q

ECT

A

Reaktiva psykoser, postpartum psykoser, stuporösa depressioner med katatoni, schizofreni med affektiva och katatona drag reagerar alla gott på ECT.

Svåra depressioner indicerar ofta ECT efter att man testat annat men om det är hög suicidrisk bör ECT övervägas.

Vid delirium acutum, akut delirium är ECT oftast helt nödvändig.

Man ger ofta succinylkolin för att minska muskelkramperna.

Patienter på benzos behöver fler ECT-behandlingar för att benzos är antikonvulsiva.

Tanken med ECT är att utlösa ett epileptiskt anfall.

Ultrabrief pulsbredd ger samma terapeutiska effekt med färre minnesbiverkningar. Dock kan fler behandlingar behövas vid bruk av denna metod.

MST- Magnetic Seizure Therapy fungerar likt TMS men med starkare magnetfält. Goda effekter med färre bieffekter jämfört med ECT.

219
Q

Biverkningar ECT

A

Huvudvärk, illamående, muskelvärk och konfusion samt minnesstörningar.

220
Q

Verkningsmekanismer ECT

A

Stimulerar monoaminerga transmittorssystem, i likhet med antidepressiva läkemedel.

Dessutom påverkas neuronsystem som använder aminosyror som t.ex GABA.

221
Q
A

Termin 3 (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions