Neuropsykologi Flashcards

1
Q

SMA, Supplementary Motor Area

A
  1. Motor planning, order and timing of movements. Involved in playing musical instrument or performing a dance routine.
  2. Bilateral Control: Controls movement on the opposite side of the body, contralateral control.
  3. Initiation of movements.
  4. Coordination of sequences.
  5. Role in learning - acquisition and refining of motor skills through practice and experience.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hippocampus

A

Shows the direction for which declarative memory networks that should activate and when. Very important for spatial ability and orientation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Parietal lobe

A

Coordinator of sensory input. Proprioception and perception of reality.

Complex sensomotoric functions (write, count)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Insula

A

Sensory processing, interoception, emotional processing, social and self-awareness, decision-making, language, homeosthasis, consciousness and self-awareness.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Bed nucleus of stria terminalis

A

Collection of nuclei, like a small version of the big system responsible for motivation, emotion, reward and memory.

Emotion Regulation: The BNST is implicated in the regulation of emotions and emotional responses, particularly in response to stress, anxiety, and fear. It plays a role in integrating emotional information from different brain regions and influencing behavioral and physiological responses to emotional stimuli.

Anxiety and Stress Responses: The BNST is known to be involved in the expression of anxiety-like behaviors and the processing of stressful or threatening situations. It’s interconnected with the hypothalamus, which plays a central role in the body’s stress response.

Social Behavior: The BNST is associated with social behaviors, including social interactions and social decision-making. It may play a role in processing social cues and regulating behaviors related to social reward and affiliation.

Reward and Motivation: The BNST is thought to be involved in the processing of reward-related information and the modulation of motivation. It interacts with brain regions that play roles in reward processing, such as the nucleus accumbens.

Pain Perception: The BNST is implicated in the processing of pain signals and the modulation of pain perception. It receives input from areas involved in pain processing and can influence pain-related behaviors.

Hormonal Regulation: The BNST is involved in the regulation of various hormones, including the stress hormone cortisol. It plays a role in modulating the hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis, which is a key component of the body’s stress response.

Sexual Behavior: The BNST has been linked to the modulation of sexual behaviors and the integration of reproductive and social information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Thalamus

A

Anterior (Limbic)
Medial (Gyrus cinguli/FEF) - Frontal eye fields
Lateral (motor/sensory)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Cell loops in the thalamus

A

Loops to cortex or to basal ganglia or gyrus cinguli.

A lot of GABA-nergic interneuron, these interneuronal synapses occur over short distances and often have local effects.

BUUUUUUUUURST mode when you sleep: Hyperpolarised continual action potentials.

Sometimes you are in tonic mode:
Where you sometimes send action potentials.

Some are more sorting/connective - ventro with postolateral
geniculate nn.
ant/lat ventral

others more associative - dorosmedial and anterior.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Luria’s model

A

Divides the brain into 3 functional blocks.
Block 1: Sustaining - Basic functions - Motorics, breathing etc. Located in the brainstem and hindbrain.
Block 2: Receptive - Input of sensory information Midbrain
Block 3: Active - Frontal lobe, producing. Front brain.

The neuropsychological investigation:

Anamnes - Medical history- undersöka hur patientens medicinska förflutna ser ut.
Basic functions, motoric, acoustic, kinesthetic
Visuella funktioner, spatial orientering och resonerande
Undersöka grundläggande funktioner såsom motorik, visuella förmågor, språk och resonemang
Språk(Impressivt, Expressivt) Grundläggande - högre nivå. Kan personen förstå saker och ting, kan personen formulera saker och ting?
Slutsats.

Man behöver grundläggande funktioner för att högre funktioner ska fungera. Om du inte kan röra din mun kan du inte heller uttrycka komplicerade tankar och resonera med andra. Du behöver vara vaken för att kunna för utvecklade resonemang internt och sedan behöver du kunna koordinera stämbandsrörelser och annat för att kunna uttrycka dina komplexa resonemang.

Du kan inte diskutera något som du läst om ditt episodiska minne är nedsatt och du kan inte heller ta hänsyn till ny information och data i en konversation om ditt arbetsminne är nedsatt och du inte kan använda dig av det du precis hört för att föra en konversation framåt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Block 1

A

Vigilans - kunna upprätthålla alerthet
Grundläggande för att andra funktioner ska kunna kopplas på.
Hjärnstamsfunktion men basala gangligerna bla är med. Dessa är viktiga för att man ens ska kunna ta in sensorisk information in till block 2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Continous performance test

A

Används ofta för att mäta riktad och bibehållen uppmärksamhet. Det kan handla om knack-experiment där man ska knacka när man presenteras med en viss typ av stimuli men inhibera sitt knackande när man presenteras av ett annat stimuli.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Left and right brain side-disassociation

A

Left-side stroke in temporal lobe:

Aphasia - Brocas afasi - Left express
Motorisk nedsättning i höger kroppshalva
Vanligen intakt helhetsbildning
Ibland svårigheter med sekventiellt-logiskt tänkande
God insikt
Intakt social förmåga

Right-side stroke in temproal lobe:

Intakt tal
Motorisk nedsättning i vänster kroppshalva
Nedsatt helhetsbildning/perceptuell funktion
Nedsatt insikt
Nedsatt social responsivitet - social förmåga
Spatial neglect - skada på höger parietal lob leder till spatial neglect i vänstra halvan av synfältet.
Awareness är ofta i högra sidan så man kanske inte är lika medveten och bra på rörelser om man skadar högra hemisfären men man kan ofta ha språk intakt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Expressiv afasi - skada i Brocas område

A

Nedsatt produktion av språk men intakt förståelse.
Både tal och skrift (vanligen).

Finns mindre explicit afasi - som ger sig uttryck via parafrasi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Impressiv afasi

A

Skada i wernickes område

Nedsatt språklig förståelse men intakt produktion.

Både tal och skrift vanligen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Global afasi

A

Skada på både wernickes och brocas område, samt ofta mellanliggande strukturerna i temporalloben. Nedsatt förståelse och produktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Konduktionsafasi

A

Skada i t.loben mellan wernickes och brocas område

Påverkar repetitionsförmågan.
Nesatt förmåga att sätta samman språkljud.
Nedsatt benämningsförmåga.
Men i övrigt mycket vardagsspråk som kan fungera relativt väl.

Fonetisk information som ska skickas från wernickes area i vänstra temporalloben kommer inte fram korrekt till brocas area för produktion av tal för att arcuate fasiciculus är skadat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Dysartri/Anartri

A

Skada på primära motoriska centra som styr läpp-, mun och tungrörelserna eller skada på kranialnerverna som förmedlar impulser från dessa områden till musklerna.

Dysatri: artikulera och producera tal ljudkorrekt.

Innebär alltså att en person kan i skrift ha fullt intakt språkförmåga men inte kan producera tal korrekt för att skada på M1 leder till nedsatt motorik av läpp- och tungrörelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Visuospatial funktion

A

Baserat i neurala nätverk från occipitallob mot temporal- och parietallober. Bakre parietallob särskilt viktig för många av de funktioner man testar. Detta för att övre parietalloben är central för visuellt processande och visuell uppmärksamhet. Den avgör vad vi riktar vår blick och uppmärksamhet till. Den är också central för ögon-hand-koordinering. Detta är avgörande för att vi ska kunna se en figur, uppmärksamma den, se detaljerna, perceptera helheten och sedan kunna lagra bilden och därefter kunna kopiera figuren genom att aktivera motoriken enligt instruktioner från övre parietalloben. Detta för att den övre parietalloben ansvarar för att uppfatta riktning, avstånd, relationer mellan objekt och storlek på visuella objekt.

Reys komplexa figur
- Visuell uppmärksamhet
Visuell minnesfunktion
Visuell konstruktionsförmåga
Planering och organisation

Visual neglect: Skada i höger parietallob vanligt och orsakar neglect i vänster synfält.

kuben och Rita ett hus.

Line Bisection test: Man får se en horisontal linje och sedan ska man markera var mitten av linjen befinner sig. Kan vara så att man inte uppfattar riktigt var mitten är pga brist på visuospatial funktion där man inte kan perceptera saker på ena synfältet och därmed inte kan ta den sidan av synfältet i hänsyn och därmed har man svårt att markera korrekt på linjen.

Rita klocka test: Be någon rita en klocka. Kan dock vara så att ångest/depression gör att man presterar sämre för att vid depression exempelvis så sker en gradvis avstängning av kroppens alla system, dvs matsmältning osv men även kognitivt och man kanske till och med inte kan rita något för att händerna inte lyder signaler från hjärnan.

Blockmönstertest

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Testparadigm - Minne

A

Verbalt - sifferrepetition
Icke-verbalt - Blocktapping(Block på en platta, repetera det som provledaren pekar på och göra samma med sina block och siffror på sin sida av bordet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Exekutiva funktioner - övergripande modeller

A

Miyake’s ADHD model
Varma och kalla funktioner:
Kalla - Logiskt tänkande
Varma - Relaterade till känslor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

EF - test

A

Tower of hanoi - planering
Wisconsin Card Sorting test - Flexibilitet
Stroop test - Inhibition
Emotion: Brief

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Exekutiva funktioner

A

Planering
Inhibition
Flexibilitet
Motivation
Affektreglering
Uppmärksamhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

ADHD/ADD

A

Ca 3% av befolkningen,
Uppmärksamhet
Impulser
Aktivitetsnivå
Emotionsreglering
Kognitiva svårigheter
Psykiatriska symptom
Somatik- Allergi, astma, smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Autism

A

2% av befolkningen
Socialt samspel
Repetitivt beteenden
Sensorisk känslighet

Svårigheter med helheter men även delar.
Perspektivtagande är svårt, man kan inte leva sig in i andras verklighet på samma sätt, theory of mind.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Demens

A

10% av befolkningen

Tilltagande svårigheter:
- Exekutiva funktioner
- Minne
- Motorik
- Impulskontroll
- Hallucinationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Schizofreni

A

Negativa symptom: Delsymptom vid schizofreni (1% av befolkningen)

Minskat:
Iniativtagande
Engagemang/Drive - Nollställning av hela indivden, deltagande, att påbörja saker
Emotionsupplevelse/Uttryck

Kognitiva svårigheter:
Planering
Problemlösning
Arbetsminne
Strategibyte - kan bli svårt att byta metod när problemet ändras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

MS - Multipel Skrelos

A

Ngn promille av befolkningen
Autoimmuna inflammatoriska hjärnförändringar - skovvis, inte alltid inflammerat.
Generell förlångsamning - degeneration
Nedsatt uppmärksamhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Epilepsi

A

1% av befolkingen, ISH
Generella eller fokala synkronicerade urladdningar av neuronaktivitet
Ofta kognitiv nedsättning pga grundorsak till EPn, medicinering eller postiktal påverkan - hjärnan blir utmattad, ansamling av mjölksyra och man kan få kognitiva nedsättningar, affektiva nedsättningar och motoriska nedsättningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hjärnskada

A

Stroke, trauma, tumör, operationer
PHINEAS GAAAAAAAAAAAAAAAAGE
Symptomen är beroende på lokalisation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Avvikelser vid testning av neuropsykologiska funktioner pga affektiva syndrom

A

Depression, Ångest

Kan påverka testresultat kraftigt. Detta för att depression, grav sådan, kan leda till att hela kroppen och hjärnan depresseras och blir ickefungerande. Då kan man exempelvis inte ens rita en klocka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Olika källor vid testtagning

A

Personen själv:
Samtal (anamnestagning)
Beteendeobservation
Testning

Från andra källor (personer)
Intervjuer med närstående, ofta föräldrar och vänner.
Skattningar enligt skalor.

Skriftliga källor/Bildmässiga källor:
Tidigare journal, skolbetyg, officiella dokument
Röngtenundersökningar, blodprov osv. Kolla peritinal information om personen.

Viktigt att ta i beaktning hur personen beter sig i rummet vid testtagningen. Det kan ge en bra indikator på personens situation, även hur medveten patienten är om sin situation, sjukdomsinsikten är en bra fingervisning till hur sjuk personen är.

Kartlägga heriditet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Två sätt att dela in utredningar:
Nomotetisk
Idiografisk

A

Nomotetisk: Standardiserat testande.
Ett och samma testbatteri används på alla patienter för en viss typ av utredning.
Vanligt vid utredningar för en viss diagnos. Tex demensutredning eller autismutredning.
Detta när man vill ta reda på antingen-eller-frågor.

Idiografisk är skräddarsytt testande som baserar sig i ett testbatteri anpassat till patientens behov och aktuella situation samt den specifika frågeställningen som fastställts.
Vanligt när det handlar om att beskriva en individs förmågor snarare än att besvara en diagnostisk frågeställning, vanligt vid rehabiliteringssammanhang. Då anpassar vi testet för att det ska passa patientens situation.

32
Q

Neuropsykiatrisk vs neuropsykologiskt utredning

A

Neuropsykiatrisk utredning: Utredning av utvecklingsrelaterad diagnos, IF, ADHD, AST osv, sånt som har med uppväxt och utveckling att göra.

Neuropsykologisk utredning: Utredning av konstaterad eller förmodad hjärnskada och dess kognitiva konsekvenser. I denna kurs pratar vi mest om neuropsykologiska utredningar.

33
Q

Förutsättningar vid testning - det grundläggande

A

Testpersonen:
Införstådd med utredningens mål och frågeställning
Vid testtillfället utvilad, mätt, otörstig, ej påverkad droger eller alkohl.

Testmiljön:
Avskalat, väl upplyst och avskilt rum.
Tyst, lugn miljö utan störande ljud utifrån.
Avspänd, öppen, uppmuntrande och förtroendefull testledare.
En testledare som kan sina instrument.
Viktigt att kunna sina testinstrument för att man ska kunna dedikera så mycket energi som man kan till patienten, dels för att man ska få dem att må bra men även för att man ska kunna observera och dokumentera sådant som patienten uppvisar i sitt beteende.

34
Q

Viktiga observationer vid utredningssammanhanget

A

Innan samtalet:
Kommer i tid?
Hur ter sig personen i väntrummet men även när man sitter i mottagningsrummet.

Under samtalet:
Hållning, motorik
Ögonkontakt
Mimik, gestik - Talking head ? Eller kan personen i fråga förstärka sitt tal genom att gestikulera osv.
Förmåga att hålla röd tråd, återberätta, följa abstrakta resonemang, självinsikt, förmåga att se sig själv utifrån, affekt, orientering osv osv osv.

Efter samtalet:
Minns innehåll, överenskommelser, etc, nästa gång, hur tar personen adjö? Har personen gjort det som den skulle ha gjort till nästa möte?

35
Q

Superviktigt vid utredningar - metakognitiva medvetenheten/förmågan

A

En person som vet om sin problematik och som även har förmågan att anpassa sitt liv utefter den nedsättning som personen i fråga har är bland det viktigaste när det kommer till effekten av den praktiska och reella nedsättningen som personen lider av. Om man kan anpassa sig och justera sitt liv kan man faktiskt se att nedsättningen påverkar personens liv i mindre utsträckning.

36
Q

Observera under testning

A

Motivation - Verkar bry sig om instruktioner? Verkar arbeta efter bästa förmåga, så vitt det märks? Ger upp fort?
Koncentration - Kommer ihåg instruktioner, kan arbeta med samma uppgifter över tid? Frågar om och om igen?
Arbetssätt - Strukturerad eller prövar sig fram? Tänker efter innan eller gör impulsiva misstag?
Uthållighet - Kan arbeta längre stund med samma uppgift eller verkar trött senare under sessionen?
Anpassningsförmåga - Följer instruktionerna, reaktioner på feedback och motgångar?

37
Q

Neuropsykologisk utredning

A

Vilka funktioner kan tänkas vara påverkade? Bedöms utifrån:

Skadelokalisation
Observationer tidigare i förloppet
Patientens berättelse

MEN: Hur fungerade patienten innan skadan - skapa en baslinje-

Ledtrådar:
Skolgång/Förekomst av universitetsstudier
Anhörigas beskrivning
Patientens berättelse
Vissa tester med hög stabilitet

38
Q

Best performance method

A

Patientens högsta testresultat används som mått för tidigare. Känd upphovskvinna är Muriel Lezak

Fördelar med metoden: Enkelt och inte en bedömningsfråga vad man ska ta.

Nackdelar med metoden: Finns ingen empiri som stöder metoden. Överskattar ofta och tar inte hänsyn till spretig profil.

39
Q

Hold/Don’t hold- methods

A

Bygger på att vissa förmågor är mer bestäende än andra (hold) vid skador.
Vanliga mtåt är läshastighetstest eller “crystalized” deltest ur WAIS som Information tex.
Har överlag samma för- respektive nackdelar som best performance.

40
Q

Demografiska variabler

A

Som tidigare beskrivet, undersöka skolframgång, arbetsframgång (hur svårt jobb, hur välbetalt, haft arbetsledeande position osv) Förekomst av eftergymnasial utbildning

Fördelar: Oberoende av aktuella testresultat, ekologiskt valitt?
Nackdelar: Också begränsad empiri, risk för regression mot medelvärde, svårt att predicera och generalisera.

41
Q

Testbatteri

A

Begåvningstest: Består av ett batteri av mindre deltest som mäter specifika förmågor som summeras i mer övergripande index.
Minnestest
Uppmärksamhetstest
Exekutiva test

42
Q

Begåvningstest:
ex: WISC-V

A

Verbalt index:
Likheter - ett snöfall och ett solsken är lika för….
Ordförråd: Vad är en giraff? Vad betyder hisnande?

Perceptuellt index:
Blockmönster- Testpersonen har klossar med olikfärgade sidor och ska lägga dessa som ett pussel efter ett mönster.
Visuella pussel - Testpersonen ska välja ut visuella element och rotera/sammanfoga dessa i huvudet så de bildar mönster.

Fluid index:
Matriser - Logiskt mönster som ska bilda helhet. Vanligt paradigm i t.ex “ravens matriser” online-begåvningstest osv.
Figurvikter: Får se två vågar och det sitter olika saker i skålarna och man ska se vad som ska kompletteras för att det ska bli jämvikt.

Arbetsminne-
Sifferrepetition - Framlänges och baklänges - sekventiellt
Bildminne - Visuospatialt

Snabbhet
Kodning: Chifferuppgift på tid med papper och penna.
Symbolletande - Markera målstimuli med papper och penna.

43
Q

Uppmärksamhetstest

A

Testas till viss del med alla test!
Finns papper- och pena test men det mesta har digitaliserats nuförtiden.
CPT- Test: Continous Performance Task test

44
Q

Minnestest - Verbalt & Visuellt paradigm

A

Verbalt: Ordlistor på antingen 10 eller 15 ord som ska läras in och återges och vid andra tillfällen bara kännas igen.

Visuellt: Titta på bilder och rita av dem. Ibland flera inlärningsomgångar vid enkla figurer, men vid komplex figur är det bara en ibland.

INLÄRNING - ÅTERKALLNING - IGENKÄNNING

45
Q

Exekutiva test

A

Planering, flexibilitet, inhibition, simultanförmåga osv osv osv

Hanoi Test
Inhibition test - Stroop Task och Go/No go uppgifter - som den där man ska knacka för alla bokstäver förutom X.

46
Q

Skattningar

A

Finns många skattningsskalor för psykiatriska symptom men även för en del kognitiva eller till kognitiv funktion nära besläktade funktioner t.ex

Exekutiva funktioner: BRIEF:
Inhibition: The ability to control impulses and regulate behavior.
Shift: Cognitive flexibility and the ability to switch between tasks or situations.
Emotional Control: The capacity to regulate emotions and adapt to emotional situations.
Initiation: The ability to start tasks and activities independently.
Working Memory: The capacity to hold information in mind for short periods and manipulate it.
Planning/Organization: The skill to set goals, make plans, and organize tasks effectively.
Organization of Materials: The ability to keep one’s physical environment organized.
Monitoring:

47
Q

Logistiskt upplägg på utredning

A

Genomgång av remiss/bakgrundsmaterial, eventuell första screening per telefon
Första samtal : Anamnes, genomgång av utredningens steg, möjliga utfall, begränsningar, nackdelar
Testningar/Samtal/Observationer - ofta flera tillfällen
Intervjuer/Eventuellt inhämtande av skattningar från anhöriga
Somatisk/Språklig/social utredning i samarbete med läkare/kurator/logoped etc
Återgivning med patient/ibland även med andra inblandade samtidigt eller senare)
Skriftlig återgivning genom utlåtande

48
Q

Logistik - testsessioner

A

Hur långa sessioner? 1 timme? 2 timmar?
Gör man all utredning på en dag? Över ett antal veckor med ett par timmar i taget?
Varierande omfattning på testning beroende på typ av utredning, två extremer:
- Basal kognitiv screning eller enklare begåvningsbedömning 1-2 timmar
Omfattande neuropsykologisk utredning inför exempelvis epilepsikirurgisk operation 6-8 timmars testtid.

49
Q

Logistik - bemötande

A

Hur får jag denna patient att göra sitt bästa?
Hur ska man peppa/uppmuntra, behövs det?`
Hur länge orkar patienten innan den behöver paus?

Hur återger jag resultaten till denna patient?
Vad bekräftar patientens bild av sig själv?
Vad nyanserar den?
Vad motsäger den helt eller kan vara svårt för patienten att acceptera?

50
Q

Anpassa neuropsykologiska & neuropsykiatriska test - varför?

A

De flesta test är gjorda för att användas på en grupp som kanske skiljer sig avsevärt från den grupp vi har framför oss nu.

Alternativt är de uttestade på en relativt frisk normalpopulation som inte är representativ för den grupp vi har framför oss nu.

Tester tar inte heller hänsyn till många fundamentala faktorer som kan påverka en testning så som motoriska svårigheter hos patienten eller om testningen på grund av språkförbistring behöver genomföras via tolk.

Vid behov av anpassning är det sanna värdet mindre än felkällorna. Detta för att personen som testas skiljer sig för mycket från den grupp som testet ursprungligen är designat för.

51
Q

Vad man behöver veta när man anpassar test

A

Hur våra test är standardiserade och ska utföras “i vanliga fall” så att vi vet när det är vi faktiskt anpassar.
Vad det är vi anpassar för att vi ska kunna justera utlåtande, rekommendationer etc baserat på vår anpassning.

52
Q

Två olika testparadigm

A

Testa enligt manual:
Till punkt och pricka som testmanualen säger.
Krävs om man fullt ut ska kunna lita på testets standardisering (statistiska normer, utprövning)

Testing of limits:
Testar även efter man enligt manualen bör ha avbrutit, man testar att anpassa, ge alternativ, tipsar osv.
Tänkt att kartlägga om patienten har starkare sidor som inte helt fångas av “standardupplägget”.

53
Q

Anpassning i praktiken i rummet

A

Etablera och bibehålla god kontakt är avgröande för att testpersonen ska kunna samarbeta och prestera optimalt.

Vilket tempo behövs för optimalt arbete? Verkar patienten ha förstått instruktionen, ska jag förtydliga/dubbelkolla att personen förstått?
Hur länge orkar patienten?
Är den mätt och pigg?

54
Q

Anpassning utifrån kommunikativa nedsättningar 1

A

Om patienten har en expressiv afasi eller impressiv för instruktioner men där man misstänker att den verbala begreppsliga förmågan är intakt kan man vilaj testa det.

Man kan ta en kort svarsfråga och göra om till flervalsfråga och på så vis anpassa tolkningsförmågan.

55
Q

Anpassning utifrån motorisk nedsättning

A

Locked in syndrome - selektiv skada i hjärnsammen som gör att patienten förblir helt vaken och kognitivt intakt men utan förmåga att röra kroppen förutom t.ex ögonblinkningar.

Fjärilen i glaskupan - Jean-Dominique Bauby - Film finns

Hur ska man testa en sådan person?

56
Q

Anpassning utifrån kommunikativa nedsättningar 2

A

Impressiv afasi - hjälper med bildstöd - detta är en avvikelse från standardiserad administration

57
Q

Anpassning utifrån kulturella aspekter

A

Västerländska test för målgrupp med västerländsk skolgång, pat. som avviker från denna grupp behöver anpassning.

Test med mindre kulturspecifika uppgifter, t.ex RUDAS

58
Q

Att testa med tolk är en anpassning

A

Träffa tolk innan och gå igenom vad som behöver göras.
Understryka för tolken att alla svar och instruktioner ska översättas så direkt som möjligt.
Vara vaksam på om längden på talet som passerar genom tolken är olika på andra sidan så kan tolken addera eller utelämna info som är viktig.

Ta hänsyn till tolkens bidrag i poängsättning av testet.

59
Q

Icke-verbal testning

A

Vid afasi eller vid dövhet om psykolog ej kan teckenspråk.

Ett alternativ i många men kanske inte alla fall när patienten har ett annat modersmål.

60
Q

Vanliga neuropsykologiska diagnoser 1: STROKE

A

Infarkt 85% av fallen, eller blödning i hjärnans blodförsörjning 15%.

Blödningarna kan delas upp utifrån var blödningen sker.
Subaraknoidal-blödning
(blödning under spindelvävs-
hinnan kring hjärnan)
* Intracerebral blödning (blödning i
själva hjärnparenkymet)

61
Q

Vid stroke - viktigt att veta inför behandling

A

Infarkt eller Blödning?
Detta för att veta vad man ska göra sen med skadan.

Trombolys eller trombektomi vid propp, neurokirurgi vid blödning.

Vanliga riskfaktorer för stroke:
- Hjärt- kärlsjukdom
Ålder
BMI
Rökning
Diabetes
Fysisk aktivitet
Kost
Gener & Miljö

62
Q

Vanliga symptom vid stroke

A

Afasi
Motorisk nedsättning i höger kroppshalva
Vanligen intakt helhetsbildning
God insikt
Intakt social förmåga
Intakt tal
Motorisk nedsättning i vänster kroppshalva
Nedsatt helhetsbildning/perceptuell funktion
Nedsatt insikt
Nedsatt social responsivitet - social förmåga

63
Q

Vanliga diagnoser 2 : Traumatisk Hjärnskada, TRAUMATIC BRAIN INJUR TBI

A

Trubbigt våld riktat mot huvudet.

Flera mekanismer är involverade:
Kontusion vid platsen för våldet och motsatt sida av hjärnan. Coup vs counter-coup.
Subdural (under hårda hjärnhinnan) och/eller intracerebral blödning.
Diffusa axonala skador till följd av hjärnans rörelser innanför skallbenet vid slaget.
Skador på grund av komplikationer i form av bl.a cerebral svulldnad eller hydrocefalus.

Vårdas vanligen akut inom neurologisk intensivvård, subakut på neurokirurgisk avdelning eller i vissa fall fortsatt vård på rehabavdelning.

Vridningar i hjärnparenkymet ger upphov till Diffuse Axonal Injury, DAI pga skallens ovala form som leder till att hjärnparenkymet kommer vridas pga stötarna coup och contra-coup.

64
Q

Symptom vid TBI

A

Hjärntrötthet
Nedsatt uppmärksamhet
Nedsatt kognitivt tempo
Konfusion - kommer tillbaks till normaltillstånd hastigt och anmärkningsvärt.
Selektiva funktionsbortfall pga verbal eller visuospatiala lokalskador pga coup och countra-coup-skador.
Executiva nedsättningar:
Affektiv labilitet
Nedsatt simultankapacitet
Stört arbetsminne
Igångsättningsproblematik
Ahedonism - inga känslor?

65
Q

Fatigue

A

Känt som “hjärntrötthet”
Vanlig fenomen efter alla typer av förvärvad hjärnskada.
Typiskt förlopp med en utmattning med några tidiga tecken och sen ett mycket snabbt förlopp i motsats till “Vanlig” och mer långsamt progredigerande trötthet.

“Vanliga tidiga tecken:
irritabilitet
Förkortat arbetsminne/minskad metakognitiv kontroll.
Förvärrade motoriska symptom (muskelspasmer, försämrat uttal)
Försämrad kommunikativ förmåga (nedsatt ordmobilisering, social “blunting”)

66
Q

Testavvikelser pga droger

A

Alkohol: Lita inte på testning om påverkad eller om alkoholiserad och upplever abstinens. Dopaminfrisättning och endorfiner men hämmar även glutamat och frisätter GABA.

Cannabis: Långvarigt intag - lita ej på tester. Om enbart sporadisk och inte inom senaste dygnen, ta test med nypa salt, ofta underprestation.

Benzos: GABA - hämmande effekt. Ofta även med långvariga effekter efter avslutat bruk.

Antipsykotika: Minimerar dopaminfrisättning. Genom att binda till D2 receptorer och därmed blockerar att dopamin ska binda till receptorn.
Finns typiska och atypiska antipsykotika. Typiska är kraftigare och minimerar de positiva symptomen av schizofreni såsom hallucinationer och vanföreställningar. Dock sämre på att behandla negativa symptom som anergia, apati, anhedoni osv. Synnerligen stor påverkan på testresultat tidigt i behandling/doshöjning.

Antikolinergika - Används för att lindra muskelspänningar och spasmer, även nervsignalering till vestibulära systemet osv. Påverkar minnet.

Centralstimulantia - Fler & Snabbare rörelser. Längre uthållighet men mindre precisa rörelser. Längre tidsåtgång. Mer osammanhängande. Sämre slutresultat.

Nikotin - Ökad aktivitetsnivå, aktiverar acetylkolinreceptorer och ökar muskelaktivitet. Obalans i nervsystemet, minskar smärta och aptit. Stör nedbrytning av andra ämnen som klozapin, koffein, olanzapin, melatonin, dulexotin, metadon.

OPTIMERA TESTTILLFÄLLE OCH MILJÖN, UNDVIK SAKER SOM KAN PÅVERKA TESTANDET OCH RESULTATET.

67
Q

Utrednings frågeställning

A

Ex: “Har patienten diagnos Y?”
“Hur fungerar patientens minne?”
Frågeställningen styr metod och utformning av testandet.

68
Q

Anosognosi

A

Tillståndet som uppstår när en patient lider av begränsad medvetenhet om sin skada och de begränsningar som medföljer pga skadan.

69
Q

TBI - Sekundära skademekanismer

A

Blödningar pga trauma ger syrebrist likt vid stroke, leder till celldöd.
Vridningar i hjärnparenkymet leder ofta till DAI, Diffuse Axonal Injury
Svullnad skapar inträngningar i hjärnstammen som kan leda till hydrocephalus. Detta innebär att det finns ett överflöd av ceribospinal vätska som skapar ett intrakranialt tryck som kan skada hjärnan och leda till allvarliga komplikationer.

70
Q

Homunculus

A

Neural karta över kroppsdelarna i hjärnan, finns två, sensoriskt och motorisk. Händer och fötter får stor del i dessa kartor.

71
Q

Prosopagnosi

A

Oförmåga att känna igen ansikten. Sker vid skada i

72
Q

Cerebral perfusion

A

Förhöjt kranialt tryck förhindrar blodflöde till hjärnan som kan leda till celldöd pga syrbrist och brist på näringsämnen. Ischemia är otillräckligt syretillförsel och är dödligt när det är i hjärnan.

73
Q

Apraxia

A

Impairment or inability to perform skilled movements and gestures even though you have the physical ability and desire to perform them. Often due to damage in the brain areas that are in charge of motor planning and coordination - prefrontal cortex, cerebellum and basal ganglia.

74
Q

Post-traumatic amnesia, PTA

A

Disruption to the brains memory consolidation process that results in temporary amnesia before and after the injury. Usually resolved as the brain recovers from the inflammation or when the immediate damage is healed.

75
Q

Spasticity

A

Muscle stiffness due to resistance to movement and can also include spasmic and involuntary movement. Characteristic of conditions such as MS and Cerebral Palsy and Stroke as well as TBI.

This is due to dysfunctional motor cortex, cerebellum and basal ganglia but also due to motor neurons further down the line being impacted such as in the corticospinal tract etc.

76
Q
A