Psykiatri Flashcards
1
Q
Prover vid akut psykiatrisk sjukdom
A
Hb,LPK,SR,CRP,leverstatus
Calcium,
Tyroidea
B12,folat
2
Q
Vad definierar melankoliskt syndorm
A
Distinkt sänkt grundstämning Hämning av alla prykiska funktioner Vitalsymptom Oavledbarhet Sömnproblem
3
Q
Undergrupper av egentlig depression
A
Melankoliskt syndom
Atypisk egentlig depression
Säsongsbunden depression
Post partum depression
4
Q
Post partum depression definitioner
A
Debut 4-6v efter partus >10% av mammor
5
Q
Risker för post partum depression
A
Tidigare depression PMS depression
ev sociala faktorer
6
Q
Behandling post partum depression
A
1a ECT om svårare fall ev lm
Psykoterapi om lindrigare kan vara aktuellt
7
Q
Säsongsbunden depression definintion
A
Ofta vinter sen bättre
Trötthet, ökat sömnbehov,minskat intresse, aptitökning
8
Q
Atypisk egentlig depression definition
A
Reaktivt stämningsläge Minst två av: Aptit,viktökning Hypersomni Blytyngdskänsla Känslighet för avvisande lite ifrågasatt
9
Q
Definition depressiv episod
A
Depressiva sympotm under merparten av 2v. Allvarliga så de medför lidande/funktionsförlust
Ej beroende av missbruk eller somatisk sjukdom
10
Q
Kronisk låggradig depression definition
A
Låggradiga depressiva symptom under mer ä 2år.
11
Q
Grundstämning är
A
Den stämning man befinner sig i största delen av dagen
12
Q
Prevalens depression
A
5-8%. Mer äldre samt samsjukliga med somatisk sjuka
13
Q
Heriditet vid depression
A
ja tydlig komponent, 2-3ggr högre risk att drabbas
14
Q
Vad styr egentlig depression gener eller miljö?
A
Komobination, biologisk sårbarhet,missbruk,psykosociala komponenter.
15
Q
Rena somatiska orsaker till depression
A
Stroke Kardiovaskulär sjukdom Cancer Endokrina sjukodmar som tyroideasjukdom, Hyperkalcemi hyperpara,Cushing Parkinsson Infektioner Bristtillstånd-Anemi,B12 brist etc
16
Q
Skyddande faktorer depression
A
Fysisk aktivitet
Socialt stöd
Känsla av sammanhang
17
Q
Huvudgrupper av symptom depression
A
Sänkt grundstämning/melankoli
Hämningar
Vitalsymptom
Oavledbarhet
18
Q
Tecken på sänkt grundstämning/melankoli
A
Självnedvärdering inte bara låg självkänsla
Skuldkänslor, ev så långt som syntyma vanföretällningar
Hopplöshet
Hypokondri
19
Q
Cotards syndrom
A
Man tror sig sakna eller ha fel på olika organ, ev tror man sig vara död. Vissa suiciderar för att visa för sig själva om man lever eller ej
20
Q
Hämningar vid depression
A
Kognitiv hämning-Tanketrög
Rumination-Ständigt ältande
Svarslatens
Emotionell hämning-Kan ej engagera sig känslomässigt
Anestesia dolorosa-allt grått och färglöst
Konativ hämning-Psykomotorisk hämning, exv ej gå upp på morgonen.
Motorisk hömning. Periorbitalt,ansikte utan liv, smärtlik mimik.
Depressiv stupor-lIgger bara i säng utan att svara eller reagera.Steg innan katatoni.
21
Q
Vitalsymptom vid depression
A
Allmänna: Svaghet,ruggighet,allmänsjukdomskänlsa,bakfylla,influensasymptom Lokaliserat: Bröstkorg,mage,huvud Anorexi Hyposalivation Nedsatt tårsekretion Sexuell lust försvinner Oregelbunden mens Sömnstörning Dygnsvariation-ofta vaken tidigt med mkt ångest
22
Q
Oavledbarhet vid depression
A
Kan ej påverkas i positiv riktning psykologiskt. Känns snarare mer plågsamt
Inte heller negativa händelser påverkar.
23
Q
Huvudkriterier vid depression DSMV
A
Nedstämdhet
Minskat intresse
24
Q
Bikriterier depression DSMV
A
Aptitförändring Sömnstörning Psykomotorisk hämning eller agitation Energibrist Skuldkänslor/låg självkänsla Koncentrationsbesvär Återkommande dödstankar/hopplöshet/meningslöshet
25
NI SKA SES PÅ depressionskriteriet
```
Nedstämdhet
Intresseminskning
Sömnstörning
Koncentration
Aptit
Skuldkänslor/nedvärderande
Energilöshet
Suicidtankar
Psykomotorisk påverkan
Ångest
```
26
Förstahandsbehandling vid djup depression(melankolisk) med psykomotorisk hämning
ECT-snabb och mest effektiv
27
Verkningsmekanism antipsykotiska lm
Dopaminreceptorantagonister
28
Risk för schizofreni om ena föräldern har det
ca 10%
29
Omvårdnad vid akut konfusion
Gynna lugn och dygnsrytm – och sömn, ljus-mörker, tystnad- ljud;
Social interaktion/trygghet – personal, närstående;
Kontroll av mat och vätska
30
Om barn misstänks fara illa vad göra
Orosanmälan enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1§
31
Kriterier för tvångsvård enl LVM
4 § LVM. Tvångsvård skall beslutas om,
1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,
2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och
3. han eller hon till följd av missbruket
a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,
b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller
c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.
32
Akut kris eller stress
Akut stressreaktion är diagnosen.
33
2 statistiskt mest signifikanta riskfaktorerna för suicid
tidigare suicidförsök
| psykiatrisk sjukdom/psykisk diagnos
34
Två frågor för kartläggning av PTSD tecken
T.ex förekomst av mardrömmar, återupplevande, ökad anspänning/arousal, undvikande, humörsvängningar/irritabilitet mm
35
Vilken behandling har bäst evidens och bör i första hand erbjudas patienter med posttraumatiskt stressyndrom?
Traumafokuserad KBT (TF-KBT), eller Prolonged Exposure (PE)
36
Vilka är de två viktigaste signalsubstanser som frisätts i samband med amfetaminrus?
Noradrenalin och Dopamin
37
Redogör kortfattat för verkningsmekanismen för disulfiram (Antabus®
Disulfiram (Antabus) hämmar enzymet aldehyddehydrogenas vilket ger en anhopning av acetaldehyd viket ger upphov till en rad obehagliga symtom
38
Viktig info innan start med Disulfiram(Antabus)
Du måste helt avstå från att dricka alkohol. Stort alkoholintag under behandling med disulfiram kan ge upphov till blodtrycksfall, svimning och i värsta fall cirkulationskollaps. Även mindre alkoholintag ger upphov till mycket obehagliga symtom som ansiktsrodnad, huvudvärk, hjärtklappning och känsla av andnöd. Finns viss liten risk för allvarlig leverskada men mindre relevant, kontroll av leverprover skall göras inför alltid.
39
Vilka läkemedel kan öka risk för att utlösa depression?
Kortison, interferon, betablockerare. P-piller också möjligt
40
Verkningsmekanism SSRI
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) verkar genom återupptagshämning av serotonin i synapsen)
41
Verkningsmekanism SNRI
Till skillnad från SSRI så verkar Serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) både på serotonin- och noradrenalinnivåerna i hjärnan. Ofta har SNRI även en svagt hämmande effekt på dopaminupptaget
42
Verkningsmekanism mitrazapin
Mirtazapin är en alfa2-antagonist och påverkar både serotonin- och noradrenalinfrisättning
43
Vanliga biverkningar SSRI
förändrad aptit, minskad libido, ejakulationsstörning, ångest, rastlöshet, onormala drömmar, huvudvärk, illamående, ökad svettning.
Ofta övergående 1-2v men de sexuella kan kvarstå.
44
Vanliga biverkningar SNRI
Minskad aptit, hypertoni, tinnitus, förvirrat tillstånd, hjärtklappning, förstoppning, menstruationsrubbningar.
45
Vanliga biverkningar Mitrazapin
ökat aptit, viktuppgång, trötthet, sedering, huvudvärk, muntorrhet
46
Viktigt att beakta vid depression hos gravid första trim
Välbeprövade SSRI eller psykologisk behandling (KBT/ITP) med täta besök (0,5p).
Av de SSRI bör Paroxetin undvikas då liten riskökning för hjärtmissbildning har rapporterats i vissa studier. Vid utebliven förbättring bör man överväga behandling med SNRI eller ECT. I första hand icke farmakologisk behandling mot sömnstörningen. (0,5p).
Om man sätter in sömngivande läkemedel skall det vara antingen propiomazin eller prometazin. Resonerande svar om källor som finns till hjälp alltså inte bara FASS (t.ex. psykiatristod.se, janusinfo.se, Uptodate)
47
Varför bör man ej ge Paroxetin till gravida
Paroxetin undvikas då liten riskökning för hjärtmissbildning har rapporterats i vissa studier. Vid utebliven förbättring bör man överväga behandling med SNRI eller ECT.
48
hoppar från ett tema till ett annat utan sammanhang. Vad kallas detta symtom?
Tankeflykt
49
Kriterier LPT
Lider av en allvarlig psykisk störning (0,5) och
på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård) (0,5p).
En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten motsätter sig sådan vård som sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke (0,5p).
50
Hur skiljer sig vanföreställningar från tvångstankar?
Tvångstankar (obsessioner) är ¨återkommande och ihållande tankar, impulser, tvivel eller inre bilder¨ i sin symtomform till skillnad från vanföreställningar som är övertygelser, falska uppfattningar, besynnerliga idéer som inte bygger på förnuft.
Tvångstankar är ego-dystona till skillnad från vanföreställningar som ofta är egosyntona. Exempelvis, pedofilitvångstankar orsakar konflikt mellan deras innehåll och ens självbild (och moraliska värderingar)
Vi tvångstankar uppvisar personen patologiskt tvivel om de ”tankar” kan vara sanna. Ett sådant tvivel förekommer, i regel, inte vid vanföreställningar.
Vanföreställningar låter sig inte korrigeras med tvångshandlingar.
51
Vilka farmakologiska behandlingsprinciper finns för att behandla en akut mani? Nämn tre olika principer och exemplifiera med substans.
Följande behandlingsprinciper:
Insättning av tillfällig akut antimanisk medicinering ex litium eller neuroleptika som olanzapin,
Upptrappning och dosjustering av stämningsstabiliserande medicinering ex litium eller valproat, lamotrigin
Alternativt dämpande medicinering ex olanzapin eller benzodiapiner (
52
Vad innebär LEAD/best estimate diagnosis
Psykiatriska diagnoser ställs i huvudsak genom att systematiskt väga samman flera informationskällor så som anamnes, observationer, status (psykiatrisk och somatiskt), symptomskattningsskalor, diagnostiska intervjuinstrument, utveckling över tid samt intervjuer med närstående.
Med erfarenhet och strukturerat genomförande kan på så sätt den diagnostiska säkerheten (reliabilitet och validitet) bli minst lika hög som vid somatiska sjukdomar. Detta trots att labvärden etc sällan kan användas som stöd i diagnostiken utöver uteslutande av somatiska differentialdiagnoser
53
Förslag på innehåll i psykiatriskt status
```
Utseende
Vakenhetsgrad
Orientering
Formell/emotionell kontakt
Grundstämning
Emotionella reaktioner
Avledbarhet
Kognition
Motorik
Mimik
Tal
Perceptioner
Tankeinnehåll och förlopp
Sjukdomsinsikt
Suicidstatus
```
54
Suicidstegen
```
Nedstämdhet
Dödstankar
Dödsönskan
Suicidtankar
Suicidönskan
Suicidavsikt/planer
Suicidförsök
```
55
Riskfaktorer för suicid, statistiska
```
Tidigare suicidförsök (starkaste faktorn)
Psykisk sjukdom (också stark faktor) - T.ex. psykotiska symptom eller depressiv episod.
```
Missbruk/beroende
Ålder < 19 eller > 45.
Man
Somatisk sjukdom
Ensamboende utan relationer.
Finns självmordsredskap tillgängligt.
Tidigare eller aktuell aggressivitet/impulsivitet.
Reaktion på akuta livshändelser/separation/dödsfall/kränkning.
Hög ångestnivå/tankestörning/psykotiskt tänkande oavsett grundsjukdom.
Akut abstinens eller nyligen tagit en överdos.
Sömnstörning
Svår fysisk smärta.
Nyligen utskriven från psykiatrisk vård.
Återgång i arbete.
Förlust/hot om förlust.
Kränkning/skam
"Smittorisk" - Nyligen skett självmord i nära omgivning
56
Skyddande faktorer suicid, statistiska
God problemlösningsförmåga
God samtalskontakt
Anhöriga, vänner, känsla av tillhörighet
57
Akuta utlösande suicidfaktorer
Akut abstinens eller nyligen tagit en överdos.
Sömnstörning
Svår fysisk smärta, antingen akut smärta eller försämrad kronisk smärta.
Nyligen utskriven från psykiatrisk vård.
Återgång i arbete.
Förlust/hot om förlust
Kränkning/skam
Smittorisk – Nyligen skett självmord i nära omgivning
58
Akuta hjälpmedel vid suicidriskbedömning
SUAS - Självskattningsformulär
C-SSRS
MADRS-S eller annan depressionsskala som inkluderar frågor om suicidalitet
59
Mekanism bakom malignt neuroleptikasyndrom(även malign katatoni samt serotonergt syndrom)
ett spektrum med ökad serotonerg och minskad dopaminerg aktivitet
ammantaget leder obalanserna i hjärnans signalsystem till en ond spiral med muskelrigiditet, obalans i det autonoma nervsystemet och förändrad medvetandegrad. Om spiralen inte bryts leder den till multiorgansvikt som kan vara dödlig. Det är oklart om temperaturökningen vid MNS beror på ökad metabolism eller en central påverkan [4]. Rigiditeten leder till muskelnekros, vilket avspeglas i förhöjda värden av kreatinkinas (CK), och i svåra fall kan detta leda till akut njursvikt.
60
Kända riskfaktorer för malignt neuroleptikasyndrom
Tidigare MNS
Dehydrering
Snabb doshöjning av neuroleptika
Högdosbehandling med antipsykotiska läkemedel
Antipsykotisk polyfarmaci
Injektionsbehandling
Litiumbehandling tillsammans med antipsykotika, framför allt haloperidol (Haldol)
Vidare är järnbrist vanligt bland patienter som utvecklar MNS, då järn är en kofaktor för det enzym (tyrosinhydroxylas) som är hastighetsbegränsande vid dopaminsyntes.
61
Initiala symptom malignt neuroleptikasyndrom
Initialt är symtomen oftast diffusa och kan vara svåra att skilja från den psykotiska grundsjukdomen samt från vanliga biverkningar av läkemedlen. Den klassiska triaden då MNS bör misstänkas är:
Förhöjd kroppstemperatur
Uttalad rigiditet
Förändrad medvetandegrad
62
Klassisk triad MNS
Förhöjd kroppstemperatur
Uttalad rigiditet
Förändrad medvetandegrad
63
Diagnosticera MNS
markörer som är viktigast för att diagnosticera malignt neuroleptikasyndrom enligt följande, kriterierna är rangordnade i fallande skala:
Intag av dopaminantagonist, eller utsättning av dopaminagonist, under de tre senaste dygnen
Kroppstemperatur över 38 grader, mätt oralt vid minst två tillfällen
Rigiditet
Förändrad medvetandegrad, från delirium till stupor och koma
CK-stegring, minst fyra gånger övre referensintervall
Autonom instabilitet, vilket manifesteras som minst två av följande symtom:
- Systolisk eller diastolisk blodtryckshöjning mer än 25 % från utgångsvärde
- Labilt blodtryck (förändring med > 20 mmHg diastoliskt blodtryck eller > 25 mmHg systoliskt blodtryck, under ett dygn)
- Svettningar
- Blekhet
- Urininkontinens
Hypermetabolism, vilket definieras som att både pulsökning (> 25 %) och ökad andningsfrekvens (> 50 %) föreligger.
Utredning för infektiösa, toxiska, metabola eller neurologiska orsaker till symtomen utfaller negativt
64
Status vid MNS
emp, skall vara över 38 grader, mätt oralt vid minst två tillfällen
Rigiditet?
Medvetandegrad, från delirium till stupor och koma förekommer.
Blodtryck, hypertoni > 25 % över utgångsvärde eller förändring med mer än 20 mmHg diastoliskt eller 25 mmHg systoliskt under ett dygn.
Svettningar, vanligt förekommande.
Hudkostym, vid MNS brukar patienterna vara bleka.
Andningsfrekvens, ökad med 50 % eller mer.
Pulsökning, 25 % eller mer.
65
Lab talande för MNS
Inget enskilt prov ger svar på om malignt neuroleptikasyndrom föreligger, men följande fynd är vanliga:
Kraftig CK-stegring, 4 gånger över referensintervall
LPK-stegring
Lågt serumjärn
Toxikologisk screening, om misstanke på intoxikation
66
Behandling vid MNS
Avsluta antipsykotiska lm omedelbart Behandlingen är symtomlindrande och styrs av tillståndets svårighetsgrad. Ofta är MNS självbegränsande om tillförsel av antipsykotiska läkemedel bryts, men i svårare fall krävs läkemedelsbehandling eller ECT.Dopaminagonisten bromokriptin (Pravidel) minskar de motoriska symtomen, men kan förvärra psykotiska symtom.
67
Två vanliga kliniska symptom vid delirium tremens förutom plockighet, synhallucinos, svettning och tremor kan tala för det
Takykardi och hypertoni
| OBS bejaka ev puls/BT sänkande medicinering
68
Förslag på omvårdnadsåtgärder vid akut konfusion
lugn och ro, anpassning av miljön och stöd för att upprätthålla orientering mm.
- att man nämner insatser som hjälper patienten öka orienteringsförmågan:
tydlig kommunikation, upprepa besked, tala om aktuell tid, plats, situation, patienten bör ha några personliga saker i rummet som hen känner igen, kontakt med så få olika personer i personalen som möjligt, involvera anhöriga för stöd och trygghet, lämna inte patienten ensam under långa stunder, TV eller radio för kontakt med världen utanför
- att man nämner anpassning av miljön:
enkelrum, temperatur 21-23°C, reducera omgivande ljudvolym, nattlig belysning minskar risken för illusioner, vare sig sensorisk under- eller överstimulering
- att man nämner åtgärder som kan öka delaktigheten:
identifiera och korrigera orsaker till sensorisk deprivation m t ex glasögon, hörapparat, uppmuntra delaktighet genom t ex självskattning av smärta, upprätthåll funktionsförmåga med promenad eller rörelseövningar i sängen, social stimulans
69
Viktigt fråga att diffa mellan depression och demens hos äldre.
Förlopp. Demens utvecklas långsamt och successivt. Depression har i normalfallet tidsbegränsad utveckling.
70
Diagnostiskt instrument vid exv depression
MINI eller alternativt SCID
71
Två handläggningsrutiner som skiljer vid konvertering enl §11 jämfört med §4.
Konverteringsbeslutet enligt §11LPT ska:
1. Underställas Förvaltningsrätten inom ett dygn.
2. Om vård enligt LPT bedöms behövligt utöver de första 4 dagarna efter konverteringsbeslutet ska ansökan om medgivande till detta skickas till Förvaltningsrätten.
72
Litiumbiverkningar kort och lång sikt.
Litium kan ge biverkningar vid långvarig behandling som kräver särskild observans; påverkan på tyreoidea, paratyreoidea och njurfunktion. Li har ett smalt terapeutiskt
intervall och uppföljning med blodprov är nödvändigt. Vanliga biverkningar är finvågig tremor, viktökning, diarré och acne.
73
Vad ska utvecklas för effektiv ECT beh
Ett generellt epileptiskt anfall är nödvändigt för effekt.
74
Allmänna diagnostiska kriterier för personlighetssyndrom
A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö (0,5p).
B. Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträder i många olika situationer och sammanhang
C. Det varaktiga mönstret leder till signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden (0,5 p).
D. Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder (0,5p).
E. Det varaktiga mönstret kan inte bättre förklaras som ett uttryck för eller en följd av någon annan psykisk störning.
F. Det varaktiga mönstret beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex skalltrauma)
75
Specificiteten för fosfatidyletanol är teoretiskt 100 %. Varför?
Fosfatidyletanol förekommer inte normalt i kroppen utan bildas bara i närvaro av etanol
76
2 fysiologiska adaptaitoner vid beroende
Abstinens och tolerans
77
Förklara tolerans, metabol och farmakologisk
olerans reflekterar en anpassning till mer eller mindre långvarig närvaro av en farmakologiskt aktiv substans. Det sker genom att nedbrytande enzymer regleras upp (metabol tolerans) eller genom att receptorer regleras ner (farmakologisk tolerans).
78
Hur kan man koppla samman tolerans och abstinens
Farmakologisk (receptorer nedregleras) och metabol (nedbrytande enzymer uppregleras) tolerans ger en ny homeostas som kräver mer aktiv substans och "brist" ger abstinens
79
Kriterier för alkoholberoende
Abstinens,tolerans de två viktigaste
Andra: kontrollförlust, försök sluta, tar mycket tid, starkt begär efter alkohol, misslyckas med att fullgöra skyldigheter, återkommande sociala problem, överger andra aktiviteter, alkoholintag i farliga situationer, fortsätter trots att det ger hälsoproblem.
80
Hur man generellt kan sätta in SSRI
Börja med halva måldosen, vanligtvis en halv tablett om dagen i en vecka, sedan en hel tablett om dagen tills vidare. Exempel på preparat: sertralin 50 mg, escitalopram 10 mg, fluoxetin 20 mg.
81
2 viktiga frågor att kartlägga vid tvångssyndrommisstanke
Tvångstankar
Tvångshandlingar
Adekvata frågor är frekvens av tvångshandlingar, tidsåtgång, antal upprepningar av tvångshandlingar, vad som händer om inte tvångshandlingar utförs (ökad ångest?), social eller yrkesmässig funktionsnedsättning.
Y-BOCS kan användas.
82
Vilken skattningsskala kan användas vid tvångssyndrom?
Y-BOCS
83
Vilken psykoterapeutisk behandling är dokumenterat mest effektiv vid tvångssyndrom?
Kognitiv beteendeterapi.
| Exponering med responsprevention är den mest effektiva varianten av KBT vid tvångssyndrom
84
Förklaringar till hög lm konc hos pat vid provtagning
Ej dalvärde – pat tagit tablett innan provtagningen
Långsam metaboliserare
Överdosering
Interaktion med annat läkemedel
85
Nämn två faktorer avseende dos och behandlingstid som är viktiga att tänka på vid medicinering med SSRI mot tvångssyndrom.
Ofta behövs relativt höga doser och det tar förhållandevis lång tid att få effekt av behandling för att få symtomreduktion jämfört med t.ex. behandling vid andra ångesttillstånd.
86
Tramadol och SSRI bra eller dåligt
Dåligt, kan ge serotonergt syndrom, kramper medvetandeförslust
87
Hur kan man underlätta för patienter att delta i Exv KBT och lämna jobb för detta
Kan ansöka om förebyggande sjukpenning, för vilket han då behöver ett läkarutlåtande som styrker hans behov
88
klassiska symtomtriaden vid serotonergt syndrom
ökad neuromuskulär aktivitet, ökad autonom aktivitet och mental påverkan eller ett symtom inom varje område/rubrik.
Livliga reflexer, hypertermi, medvetslöshet”
89
Ange också under hur lång sammanhängande tid dessa symtom ska ha förelegat för att diagnosen egentlig depression/depressiv episod ska vara aktuell
under samma 2v period
90
Symptom vid paniksyndrom
Palpitationer, bultande hjärta eller hastig puls.
Svettning.
Darrning eller skakning.
Känsla av att tappa andan.
Kvävningskänsla.
Smärta eller obehag i bröstet.
Illamående eller obehag i magen.
Svindel, ostadighetskänsla eller matthet.
Frossa eller värmevallningar
Parestesier (domningar eller stickningar).
Derealisationskänslor (overklighetskänslor) eller depersonalisationskänslor (upplever sig som en främling inför sig själv).
Rädsla för att mista kontrollen eller ”bli tokig”.
Dödsskräck.
91
PTSD kriterier och delkomponenter
Exponering
Påträngande minnen eller mardrömmar
Undvikande av sådant som påminner om händelsen
Markanta stimulusreaktioner (psykologisk sensitivitet och arousal)
Negativa kognitiva förändringar och negativt förändrad sinnesstämning
92
riskfaktorer för PTSD
Genetisk disposition
Tidigare traumatisering till exempel under barndomen. Epigenetisk påverka kan ske vid traumatisering under barnaåren ledande till ökad sårbarhet som vuxen
Tidigare psykiatrisk anamnes, till exempel depression
Låg socioekonomisk status
Parallell livstress
Personlighetsdrag (neuroticism, introverta drag)
Exponerad för allvarligt livshot
Uttalade reaktioner i samband med traumat
Dissociationsfenomen
Bristande socialt stöd
93
Faktorer som kan bidra till motståndskraft vid PTSD
Genetiska faktorer
Trygg anknytning och uppväxt
Personlighetsdrag (exempelvis extraversion)
Andra personrelaterade delar som exempelvis: upplevelse av kontroll i tillvaron, tillit till sin egen förmåga att klara svårigheter i livet, optimistisk grundhållning, altruistiska drag, att vara fysiskt vältränad, emotionell expressiv flexibilitet
Externa faktorer som exempelvis: tillgång till resurser (arbete, ekonomi), goda förebilder, och framförallt ett bra socialt stöd
94
Hur kan PTSD påverka folk
1. Egen hälsa och livskvalitet
2. Relationer påverkas
3. Arbetsfunktion
95
Vilka behandlingar skall erbjudas folk med PTSD
Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR), erbjuda kognitiv beteendeterapi med traumaexponering till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom.
96
Förklara mekanismen bakom symptombilden vid Wernicke-Korsakoff.
Beror på tiaminbrist (vitamin B1) pga malnutrition, ses vanligen vid alkoholberoende. Vitamin B1 är ett essentiellt co-enzym som är nödvändigt i glukos metabolismen. För lite tiamin ger energibrist i delar av hjärnan med efterföljande hjärnskador.
Diagnos ställs på klinisk bild som baseras på triaden: ögonmotorikstörning, cerebellär ataxi samt konfusion. Vinglig vimsig och vindögd
97
VIlka hjärnstrukturer drabbas vid wernicke korsakoff syndrom
Mamillära kropparna (limbiska systemet/hypothalamus), thalamus (anteriort/medialt dorsalt) och cerebellum.
98
Förklara kortfattat verkningsmekanismen för Antabus (disulfiram) eller Campral (akamprosat
Akamprosat-minskar alkoholsug, modulerar NMDA receptor återställer balans mellan GABA hämmar och glutamat stimulerar.
Disulfiram-ger illamående vid intag av alkohol, aldehyddehydrogenas, ökar acetaldehyd som ger bakissymptom
99
Fördelar och nackdelar med Akamprosat samt Disulfiram
Akamprosat; Ger fler nyktra dagar. Diarré vanlig biverkan. Bör kompletteras med psykosocialt stöd.
Disulfiram: Ger leverpåverkan. Snabb effekt. Bör ofta ges under övervakning.
100
3 principiella läkemedelsbehandlingar vid mani
* Antimanisk medicinering ex litium eller quetiapin, *Stämningsstabiliserande medicinering ex litium eller valproat, lamotrigin
* Dämpande medicinering ex olanzapin eller quetiapin.
101
Läkemedelsalternativ vid långtidsprofylax av bipolär sjukdom
Litium där påverkan på njurar, sköldkörtel- och bisköldkörtel liksom hudpåverkan i form av acne och psoriasis samt diarré är de vanligaste. Antiepileptika i form av valproat kan ge sedation särskilt hos äldre, tremor och illamående. Det är även teratogent. Karbamazepin kan bl a ge sedation. Lamotrigin kan ge allvarlig hudbiverkningar, men även sedation och gastrointestinala besvär En del antipsykotika där metabolt syndrom är det allvarligaste och finns mer eller mindre för alla andra generationens antipsykotika. Sedation förekommer med flera av preparaten.
102
Profylax bipolär sjukdom
Profylax/underhållsbehandling
Stämningsstabiliserande läkemedel
Litium - Oftast 1:a handsval.
Lamotrigin (antiepileptikum) - Kan vara ett första tillägg om kvarstående depressiva episoder. Trappa upp långsamt och tänkt på interaktion med valproat och karbamazepin (dosjustera). Biverkningar i form av huvudvärk och yrsel. Kan utlösa Stevens-johnson syndrom.
Valproat (antiepileptikum) - Lägg till/byt till vid biverkningar eller tveksam antimanisk respons på litium. Ofta bättre än litium vid blandformer och rapid cycling. Viktigt att mäta s-koncentration regelbundet.
Andra generationens antipsykotika (SGA) - Används ofta som tillägg till annan stämningsstabiliserande behandling. Tänk på risken för biverkan i form av t.ex. viktuppgång och metabola syndromet:
Olanzapin – Om effekt vid mani har det även profylaktisk effekt. Kombineras vanligen med litium.
Quetiapin – Effekt vid både akut mani och depression. Om effekt akut har det även profylaktisk effekt.
Aripiprazol – Vid mani samt vid bipolär I med i huvudsak maniska episoder.
103
Vanlig interaktion med Litium, kan orsaka stegrade litiumnivåer i serum
Interaktionen med NSAID preparaten kan vara problematisk med ökning av serumnivån för litium på upp till 50 %. En vanlig orsak till plötsligt stigande litiumnivåer.
104
Vanliga biverkningar SSRI
Initial ångestförstärkning och illamående, dämpad libido, svettighet, sömnstörningar
105
Tips hur man kan trappa ut bensodiazepiner
inga behovsdoser, all förskrivning är fast insatt för att få kontroll över doseringen
sammanfattning av de olika bensodiazepiner till en enda substans; det finns ingen rationale för att använda flera bensodiazepiner bredvid varandra
långverkande substanser är att föredra då det är möjligt med färre tillfällen där medicinen tas med mindre fokus på medicinen utan att det uppstår ”miniabstinenser”
nedtrappningen bör gå långsamt (10-20% per vecka kan vara ett riktvärde)
om stora abstinensbesvär ska man inte öka dosen, men kan behöva sänka tempot på dosreduktion
Apodos är ett bra verktyg för att åstadkomma kontrollerad nedtrappning
106
Juridiska rättigheter för pat med LPT
Juridiska rättigheter som en patient aktuell för vård enligt LPT har är rätt att till domstol överklaga intagningen, rätt att begära att få bli utskriven, rätt att få juridiskt ombud i domstolen samt rätt till stödperson. Dessutom råder krav på tvåläkarbedömning av vårdbehovet, dels vårdintygsskrivande läkare, dels psykiaterspecialist som fattar intagningsbeslutet
107
3 centrala anamnestiska uppgifter som krävs för ADHD diagnos
Uppmärksamhetsstörningar, koncentrationssvårigheter Hyperaktivitet, svårt sitta still, impulsivitet Debut i barndomen Kliniskt påtaglig påverkan på studier, socialt, arbete
108
Vanliga biverkningar av Centralstimulantia
Biverkningar: aptitstörning, sömnproblem, ökad ångest, hjärtklappning
