Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Psykologprogrammet T3 > PP del 2 > Flashcards

PP del 2 Flashcards

1
Q

Anorexi, anorexia nervosa

A
  • Låg vikt o energiintag
  • rädsla viktuppgång
  • Ser inte sig själv
  • Självsvält eller hetsätning/självrensning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Svårgihetsgrader av anorexia baserat på BMI

A
  • Lindrig, 17+
  • Medelsvår 16-16.99
  • Svår 15-15.99
  • Mycket svår, 15 och under
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Bulimi, bulimia nervosa

A
  • Återkommande episoder hetsätning
  • Återkommande episoder kompensation, kräkning laxermedel osv
  • Minst 1 gång/vecka i 3 månader
  • Självkänsla överdrivet påverkad av vikt/figur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Svårighetsgrad av bulimi efter frekvens av kompensatoriska beteenden och andra symtom/funktionsnedsättning

A
  • Lindrig, 1-3 episoder
  • Medelsvår, 4-7 episoder
  • Svår, 8-13 episoder
  • Mycket svår, 14 eller fler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hetsätnignstörning BED

A
  • Återkommande episoder hetsätning
  • Äter ensam pga skam, obehagligt mätt, utan känna sig hungrig äter
  • Deprimerad eller skuld efter ätande
  • Påtagligt lidande
  • minst 1gång/vecka i 3 månader
  • Inga kompensatoriska beteenden eller anslutande till BN/AN
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Svårighetsgrad av hetsätning efter frekvens av hetsätnignsepisoder, förekomst av andra symtom och grad av funktionshinder

A
  • Lindrig, 1-3 episoder
  • Medelsvår, 4-7
  • Svår, 8-13
  • Mycket svår, 14 eller fler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Pica

A
  • Äter upprepat saker som saknar energiinnehåll
  • Minst 1 månad
  • Dålig utvecklingsnivå
  • Om i samband med anna psykisk ohälsa eller medicinskt tilsltånd ska de tbedömas som kliniskt viktigt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Idisslande

A
  • Upprepat stöter upp eller sväljer/spottar ur under minst 1 månad
  • Uteslutande av somatiskt/medicinskt tillstånd o inte i samband med andra ätstörningar
  • Om i samband med psykisk ohälsa eller medicinskt tillstånd ska bedömas som kliniskt viktigt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

undvikande/restriktiv ätstörning

A
  • Oförmåga att få i sig tillräckligt med näring
  • pga upptagenhet av negativa konsekvenser av att äta eller matens sensoriska karaktär
  • Inte i samband med AN/BN, i samband med så kliniskt viktigt
  • Viktnedgång, avstannad tillväxt, näringsbrist, negativ psykosocial påverkan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kliniskt viktigt gällande olika ätstörningar

A
  • Missuppfattning är ofta att ospecificerade ätstörningar är lindrigare
  • Anorexia med hetsätning och självrensning har sämre prognos eftersom det kopplas till självkontroll
  • Kronisk anorexi ofta rastlösa som leder till kaloriförbrukning
  • Förstämningssyndrom är en vanlig sekundär följd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Koppling AN och BN

A

personer med anorexi övergår ofta till bulimi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Anorexia dödlighet

A

Den högsta bland psykiatriska sjukdomar, i sverige standardiserad dödlighet på 6.2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Könskillnader ätstörningar

A
  • vanligare hos kvinnor, 1:10 vuxen för AN och BN
  • Färre pojkar/män söker hjälp
  • Homosexuella män drabbas större utsräckning
  • Transexuella o könsidentitetsstörning också
  • Personlighetsdrag, biologiska skillnader, hormonellt, kulturellt tryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Komorbiditet ätstörningar

A
  • Oftas depressiva symtom, ångestsyndrom och missbruk
  • Är det i uttryck av ätstörningen?
    -Behandlas själv eller med ätstörnignen
  • Minskar de sannolikt om ätstörningen behandlas väl?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Psykologiska konsekvenser av ätstörning

A
  • Inflexibelt tänkande, sämre långtidsminne, svårt att fatta beslut eller hoppa mellan ämnen
  • Sämre koncentration
  • Låg sinnesstämning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beteende konsekvenser av ätstörningar

A
  • Ökad tvångsmässighet, ofelxibla och rigida rutiner, svårt att vara spontan
  • Måltid blir ceremoni eler ritual
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Sociala konsekvenser ätstörning

A
  • Inåtvändhet och självfokusering
  • Drar sig för att socialisera
  • Minskad sexlust
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Riskfaktorer - Predisposinerade faktorer ätstörning

A
  • kvinna, tonår, vuxen
  • Genetik
  • Familjefaktorer som ätstörning, depression, missburk, övervikt
  • Dålig familj
  • Låg självkänsla, perfektionism, övervikt
  • kulturella normer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Riskfaktorer, utlösande faktorer ätstörning

A
  • Förändringar i livet eller trauma kan ge kontrollförlust eller sänkt självkänsla
  • Gå på diet, banta, ny träningsmetod
  • Ofrivillig viktnedgång
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vidmakthållande faktorer ätstörningar

A

Beteenden, känslor och tankemönster som skapar onda cirklar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Behandling vid AN

A
  • KBT mest utvärderad
  • Följ riktlinjer från nice
  • Avbryta svält o påbörja psykosociala interventioner
  • Öppenvård så långt som möjligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Behandling vid BN

A
  • KBT är förstahandsval vid BN och BED
  • IPT fungerar lika bra vid längre uppföljningar, KBT ofta snabbare o bättre
  • Antidepressiva kan påverka hetsätning, kräkning o stämningsläga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Trappstegsmodell vid behandling av BN

A

SJälvhjälp -> gruppterapi -> individuell terapi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Behandling BED

A
  • Specifika problem och samjuklighet vid övervikt bör betraktas
  • Normaliserat ätbeteende
  • Stöd kring förändirng av matvanor som dietist
  • KBT-inriktad behandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Behandling för barn och ungdomar vid ätstörning

A
  • Family based treatment, mest utvärderad och tillgänglig
  • 80% blir bättre, 50% återställda
  • Enligt Nice bör familjeintervnetioner ges till nyinsjuknade ungdomar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

KBT-E karaktäriseras av?

A
  • DSM diagnoser inte så intressanta
  • Behandling är modulbaserad för att anpassa efter individen
  • Funktionellt perspektiv
  • Moduler väljs utifrån vad som anses vidmakthålla ätstörningen
  • Snabb respons på behandling är vägledande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Transdiagnostiskt perspektiv

A
  • Gemensamma kliniska drag specifika för ätstörningar
    - Övervärdering av betydelse vikt/figur
    - Rigid bantning, hetsätning och kompensation
  • Övergång mellan olika diagnoser av ätstörning, mer regel än undantag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Kärnan i ätstörningar

A
  • Övervärdering av vikt & figur och förmågan till kontroll över vikt & figur
  • SJälvkänslan bedöms/värderas i huvudsak utifrån ovanstående
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Transdiagnostisk KBT: KBT-E ( enhanced), två olika versioner?

A
  • Fokuserad version, kärnbehandlingen
  • Bred version, tre tillägsmoduler vid behov, perfektionism, låg självkänsla, interpersonella svårigheter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Transidagnostisk KBT: KBT-E (enhanced) två intensiteter

A
  • 20 sessioner för BMI 17.5-40
  • 40 sessioner för BMI 15-17.5
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Viktiga erfarenheter för en individ med ätstörning?

A
  • regelbundet ätande
  • Ej upp i vikt (såklart ska underviktiga upp i vikt)
  • Mår bättre fysiskt och psykiskt
  • Hetsätning försvinner hos ca 70% när detta är etablerat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Klinisk perfektionism

A

Stor vikt vid högt uppställda mål och nå dem trots negativa konsekvenser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Core low self esteem, låg självkänsla

A

Djup, omfattande negativ bild av sig själv

  • Ovillkorlig negativ bild som en del av identiteten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Interpersonella problem

A

Aversiva interpersonella händelser blir något som leder till episoder av hetsätning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Positiva/negativa för psykos

A

Positiva symtom - vad har tillkommit? hallucinationer vanföreställnignar etc

Negativa symtom, vad ahr tappats? viljelöshet, fattigt tal etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Kognitiva nedsättningar för psykos

A
  • Uppmärksamhet, arbetsminne, inlärning
  • Snabbhet
  • exekutiva funktioner
  • SAnnolikt temporala och frontala regioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Ärftlighet psykos

A

Ärftlighet tros stå för 80% av sprbarheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Neuropsykologin för psykos patienter

A
  • Minskad hjärnvikt
  • Större ventriklar
  • Färresynapser i prefrontala celler
  • mindre blodflöde till frontalloben och atrofi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Bra formulär för psykosundersökning

A
  • PSYRATS, psychotic symptom rating scales
  • Voices acceptance and action scale, VAAS
  • DSM-5, clinician rated dimensions och psychosis symptom severity
  • PANSS, positive and negative syndrome scale
  • Välj mot bakgrund av indivduell analys
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hur kopplas kognitiv bias till psykos?

A
  • Jumping to conclusions
  • INtenionalising
  • Catastrophing
  • Emotional reasoning
  • Dichotomus thinking
    Använder ofta cognitive biases questionnaire
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

vanföreställningar definition och vad baseras skattningarna på?

A

tankar som är ogrundade, orealistiska och idiosynkratiska, uttrycker en individuell egenhet

Skattningen baseras på, tankeinnehållet som framkommer under intervjun. Och tankeinnehållets effekter på sociala relationer och beteende (rapport)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Tankemässig desorganisation definition och vad baseras skattnignen på?

A

desorganiserad tankeprocess, avbrott målinriktade sekvenser, bristande relevans, bristande sammanhang, ologiskt tal osv

Skattningen baseras på de kognitiva-verbala processerna som kan observeras under intervjun

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

hallucinatorisk beteende definition och vad baseras skattningen på?

A

Verbal rapport eller beteende som tyder på upplevelse some inte är framkallade av externa stimuli.

Skattningen baseras på muntlig beskrivning och kroppsliga manifestationer under intervjun samt rapporter från sjukhuspersonal och familjemedlemmar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Avtrubbade affetker, definition och vad skattningen baseras på

A

Minskad emotionell reaktivitet, karaktäriseras av fattig ansiktsmimik, nedsatt känsloengagemang och kroppspråk

Skattningen baseras på fysiska manifestationer eller affektläga samt emotionell reaktivitet under intervjun

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

passiv/apatisk tillbakadragenhet

A

Minskat intresse. Bristande energi eller viljelöshet.

Skattningen baseras på rapporter om social beteende från sköterskor eller skötare, hemtjänst eller familjemedlemmar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

vad psykos är, kardinalsymtomen

A
  • Vanföreställningar, övertygelser som inte förändras trots motbevis. ex förföljelse, grandiositet etc
  • Hallucinationer, upplevelser som förekommer utan extern stimulus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Bristande spontanitet och samtalsförmåga

A

Sämre kommunikationsförmåga i samband med apati, viljelöshet, försvarsbenägenhet eller kognitiva brister

Skattningen baseras på kognitiva - verbala processer som de tar sig uttryck i intervjun

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Maner och krppshållning

A

Definition, omaturliga rörelser eller onaturlig kroppställning. Manerlig uppstyltad, dåligt koordinerad framtoning

Skattningen baseras på observationer av fysiska manisfestationer under intervjun o rapproter från sjukvårdspersonal, hemtjänst och familjemedlemmar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

udda tankeinnehåll

A

definition, främmande, fantastiska eller bissara ideer som varierar från atypiska

Skattningen baseras på tankeinnehållet som framkommer under intervjun

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Hur skiljer sig bipolaritet från unipolär depression?

A
  • Större och annan ärftlighet
  • Avsaknad av könsskillnad
  • Fler episoder
  • Sämre livskvalitet
  • Större andel suicidflrsök
  • Större risk för samtida missbruk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Symtom för egentlig depressionsepisod

A

Nedstämdhet
- Minskat intresse
- Vikt/aptit
- Sömnstörning
- Psykomotorisk hämning
- svaghetskänsla
- tankar på dödem
- Koncetrationssvårigheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Manisk episod

A
  • Förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning
  • ihållande och abnorm ökning av målinriktad aktivitet eller energi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Hypoman episod

A
  • Förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning
  • ihållande och abnorm ökning av målinriktad aktivitet eller energi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Symptom för hypoman episod och maniska episod

A
  • Höjd självkänsla
  • MInskat sömnbehov
  • pratsam
  • Tankeflykt
  • Lättdistraherad
  • Ökad aktivitet
  • Handlingar med negativa konsekvenser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vad krävs för att något ska klassas som en manisk episod?

A

Båda huvudsymtomen ska föreligga under minst en vecka och minst tre av undersymtomen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad krävs för att något ska vara en hypoman episod?

A

Båda huvudsymtomen ska föreligga minst fyra dagar och minst tre av undersymtomen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Manisk episod definition

A
  • Påtaglig funktionsförsämring
  • eller sjukhusvård
  • eller Psykotiska symtom
56
Q

Hypoman episod viktig del av definition

A
  • Fungerar tydligt annorlunda
  • Symtom är tydliga för omgivningen
  • Ej uttalad funktionsförsämring
57
Q

Egentlig depression kriteria A

A
  • Antingen nedstämdhet eller minskat intresse
  • Minst fem av samtliga symtom
  • Under samma 2 veckors period
58
Q

Egentlig depression kriterie B och C

A

B. Symtomen orsakar lidande och/eller sämre funktion
C. Beror ej på effektr av substanser eller medicinskttillstånd

59
Q

Egentlig depression kriterie D

A

Den egentliga depressionsepisoden förklaras inte av schizoaffektivt syndrom, schizofreni, eller andra psykoser eller schizofrenispektrumsyndrom

60
Q

Egentlig depression kriterie E

A

Aldrig förekommit en manisk eller hypoman episod

61
Q

Ihållande depression

A
  • Tidigare dystimi eller kronisk egentlig depression
  • Mildare men mer långvariga symtom
  • INte lika påtaglig funktionspvåerkan
  • Symtom kan uppfattas som en del av personligheten.
62
Q

Depression gällande barn

A
  • Barn kan uppvisa irritabilitet med eller istället för nedstämdhet
  • Hög samsjuklighet med beteendestörning hos barn och ungdomar
63
Q

Bipolär 1 A och B

A

A. Kriterierna för minst en manisk episod har varit uppfyllda

B. Förekomsten av maniska episoder kan inte förkkaras bättre med shizofrenisaker eller andra psykoser

64
Q

Bipolär 2 A-C

A

A. Kriterierna för minst 1 hypoman episod och minst en egentligdepressionsepisod har varit uppfyllda

B. Manisk episod har aldrig förekommit

C. Förklaras ej bättre av schizofrenispektrumsyndrom
‘

65
Q

Bipolär 2 kriterie D

A

Depressiva symtomen eller oförutsägbarhet som täta svägningar mellan perioder

Kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion

66
Q

Cyklotymi A-D

A

A. Minst 2 år med flertalet episoder, hypomana symtom men fyller inte kraven för hypomani

B. Symtomen under minst halva tiden

C. Kriterierna för egentlig depressionsepisod. manisk eller hypomani har aldrig varit uppfyllda

D: uteslutande av fysiologiska orsaker, schizosyndrom
samt orsakar kliniskt lidande o försämrad funktion

67
Q

Unipolär vs bipolär depression

A

Bipolär depression har oftare inslag av:
- Psykomotorisk påverkan
- Tidigt uppvaknande
- Kognitiv nedsättning
- Psykotiska symtom
- Kvarvarande symtom eller episoder

Bipolär depression är ofta mer svårbehandlad

68
Q

Förlängd sorgreaktion A-E

A

A. Närstående avlidit inom minst 12 månadre
B. Längtan/upptagenhet av tankar/minne
C. Identitet påverkad , emotionell smärta, ej tro att de avlidit
D. Lidande och eller försämrad funktion
E. Förklaras ej bättre av annan hälsa

69
Q

Gemensam symtombild för bipolärt syndrom och ADHD

A
  • Pratsam
  • Tankar rusar
  • Lättdisstraherad
  • Impulsiv
  • Hyperaktiv
70
Q

Särskiljande drag ADHD och bipolärt syndrom

A
  • Debuten
  • Episodicitet
  • Ihållande förändring av sinnesstämning
  • Grandiositet
  • Minskat sömnbehov
  • Expansiv sinnesstämning
71
Q

Gemensam symtombild för bipolärt syndrom och borderline

A
  • impulsivitet
  • Affektiv instabilitet
  • Inadekvat o stark ilska
  • Suicidalt beteende
  • Övergående stressrelaterade paranoide tankeuppgångar
72
Q

Särskiljande dra bipolärt syndrom och borderline

A
  • Episodicitet
  • ihållande förändring i sinnesstämning
  • Grandiositet
  • Minsakt sömnbehov
  • Expansiv sinnesomsättning
  • Eriologi
  • Svar på behandling
73
Q

Bipolärt syndrom o schizoaffektivt syndorm

A
  • Vid schizoaffektivt syndro föreligger kriterie A för schizofreni
  • Schizoaffektivt syndrom förekommer vanföreställnignar eller hallucinationer under minst två veckor i frånvari av försätmningsepisod
74
Q

Debut och förlopp depressiva syndrom

A
  • Ofta gradvis debut
  • I snitt vid 25 år
  • 80% återfaller
75
Q

Komorbiditet depressiva syndrom

A
  • Ångestsyndrom
  • Substansrelaterade syndrom
  • Personlighetssyndrom
  • Autism
  • Somatiska sjukdomar
76
Q

Ex utlösande faktorer depresion

A
  • Stress eller negativa livshändelser
  • Missbruk
    .- Diet, bakterieflora
  • Vissa läkemedel
77
Q

Behandling av lindrig till medelsvår depressionsepisod

A
  • KBT prio 2
  • IPT prio 3
  • Antidepressiva läkemeder prio 3
  • Fysiskaktivitet prio 6
  • Korttids pdt prio 7
78
Q

Behandling av svår depressionsepisod

A
  • Antidepp prio 1
  • ECT
  • Litium och antidepp prio 2
  • rTMS prio 3
79
Q

Behandling av lindrig till svår depressions episod hos barn och ungdomar

A
  • Psykopedagogisk behandling
  • KBT
  • Antidepp
  • IPT
80
Q

Bhenadling av svår depressionsepisod hos barn och ungdomar

A

ECT

81
Q

Prevalens för de tre olika bipolära syndromen

A
  • Bipolär 1, jämn könsfördelning 0.-2%
  • Bipolär 2, oklar könsfördelning, 1-3%
  • Cyklotomi, jämn könsfördelning, 0.4-1%
82
Q

Debut bipolär 1

A

vanligen 18

83
Q

Debut bipolär 2

A

Vanligen 22-25, ofta som depressiv episod

84
Q

Könskillnad i debut för bipolära syndrom

A

Hos män visar det sig ofta med mani och hos kvinnor med depression

85
Q

Prognos och förlopp bipolära syndrom

A
  • Allvarliggare förlopp vid yngre ålder
  • Manisk eller hypoman episod kan öfljad avd epressions episod
  • Risk för återinsjuknade ökar för varje episod
  • Man blir ofta inte helt återställd efter episode
86
Q

Brukar bipolära personer ofta söka vård?

A

NEj

87
Q

Det är vanligt att folk med bipolära sjukdomar feldiagnostiseras vad kan detta leda till?

A
  • Kroppslig ohälsa
  • Cellatrofi i hjärnan
  • Psykiatrisk samsjuklighet
  • Suicidrisk
  • Belastning för anhöriga
  • Kostnad för samhället’
  • Risk för nya episoder
88
Q

Prodromalfas för mani och hypomani

A

HYpomani 19 dagar och mani 29 dagar

89
Q

Komorbididtet bipolära syndrom

A

De flesta har ofta minst en till

  • Missbruk
  • Ångest
  • ADHD
  • Autism
  • Ätstörnignar
  • Personloghetssyndrom
  • Somatiska sjukdomar
90
Q

Ärftlighet av bipolära syndrom

A
  • 10 gånger högra risk för bip 1 o 2 om förstagradssläkting har det
  • Bipolaritet och schizofreni har samvarierande ärftlighet
91
Q

Utlösande faktorer bipolära syndrom

A
  • Stress o negativa livshändelser
  • LÄkemedel
  • Somatiska sjukdomar
92
Q

Behandling bipolära syndrom

A

läkemedel med psykoedukation

Involvera anhöriga

93
Q

Behandling av svår mani

A
  • tvångsvård
  • ECT
  • Antypsykotiska
  • läkemedel i komb med lithium
94
Q

Vad är ett personlighetssyndrom?

A
  • Maladaptiva personlighetsdrag
    -Avviker från sociokulturella miljön
  • Är oflexibel
  • Lidande eller funktionsförlust

Diagnoserna är dekriptiva och personlighetsdrag är dimensionella

95
Q

Perosnlighetssyndrom kluster A

A
  • PAranoid
  • Schizoid
  • Schizotyp
95
Q

Personlighetssyndrom enligt DSM 5, A-D

A

A. Varaktigt mönster av upplevelser/beteende som påtagligt avviker

B. Oflexibilitet i många situationer/sammanhang

C. Kliniskt signifikant lidande eler funktionförlust

D: Mönstret är stabilt och långvarigt

96
Q

Perosnlighetssyndrom kluster B

A
  • Antisocial
  • Borderline
  • Histrionisk
  • Narcissistisk
97
Q

Kluster C personlighetssyndorm

A
  • Ängslig
  • Osjälvständig
  • Tvångsmässig
98
Q

Schizoid

A

Tillbakadragenhet från sociala situationer.
Bgränsade känslouttryck och inträsse för andra

99
Q

Paranoid

A

Misstänksamhet/brist på tillit mot andra, motiv uppfattas illasinnade

100
Q

Schizotypal

A

excentriskt beteende och kognitiva förvrägnignar

101
Q

Borderline

A

Impulsivitet och instabilitet gällande relationer, självbild och affetker

102
Q

Histrionisk PS

A

Uppmärksamhetssökande o väldigt emotionell

103
Q

narcissistisk

A

Gradiositet i sjölvbild o mot andra, måste bli beundrad o har bristande empati

104
Q

Antosocialt ps

A

ansvarslöshet

bristande hänsyn

före 15 uppförandestörning

105
Q

Ängslig

A

Social hämning och känsla av otillräcklighet

105
Q

Riskfaktorer personlighetssyndrom

A
  • Barndomstrauma
  • Psykisk sjukdom barndomen

Lite luddigt ring evidens

106
Q

Vad inkluderas i en klinisk anamnes?

A
  • Samtal med patienten (anamnes)
  • Anhöriganamnes
  • Journalgenomgång
107
Q

Prognos för personloghetssyndrom drabbade individer

A
  • Högre suicidrisk
  • Kortare livslängd
  • Begränsad kunskap om naturfäörlott
  • Ej stabilda tillstånd och mpste ständigt omprövas
108
Q

morala modellen för beroendeproblematik

A

beroende tyder på svag karaktär och vilja
ebhandlas genom kontrollering av substanser och regulation

108
Q

Gemensamma karaktärsdrag för personlighetssyndrom

A
  • tidig debut och långdraget förlopp
  • Vanligt med psykiatrisk samsjuklighet
  • Söker sällan primärt för PS
  • Påverkar funktionsnivå
  • Sämre behandlingseffekt för behandling mot samsjuklighet
109
Q

Enlightement model beroendeproblematik

A

Beroende personer behöver upplysas av den sanna naturen av beroende, en högre kraft

Behandlas spirituellt

110
Q

Disease model för beroende problematik

A

Beroende är en underliggande sjukdomsprocess.
Behandlas farmakologiskt

111
Q

Compensatory model för veroende problematik

A

interaktion av indivduella nedsättningar och miljömössiga riskfaktorer

Man har aktiv roll i att göra en förändring

Beteendeförändrande program

112
Q

Buhringers teoretiska model kring beroende

A

Beroende är en obalans mellan

  1. Automatiskt, implicit eller impulsivt system
  2. En högre ordning, reflektivt , kognitivt kontroll system
112
Q

VOlkow om berodendeoroblematik

A
  • Beroende är en hjärnsjukdom orsakas pga förändringar i hjärnan
113
Q

West om beroendeproblematik

A

Beroende är motivationell dysfunktion

114
Q

Substansbrukssyndrom

A

Flera symtom som orsakas från en substans som individen fortsätter ta, trots att man uplever problem

Ett problematiskt bruk av substans som leder till klinisk signifikant funktionsnedsättning eller lidande, minst två kriterier uppfylld under 12 månader

115
Q

Transteoretiska modellen för förändring

A

Beteendeförändring är inte kontinuerlig process utan sker i stadier

  • Pre-kontemplatiom
  • Kontemplation
  • Preparation
  • Agerande/action
  • Maintenance
115
Q

Pre contemplation

A

Har inte börjat ta steg mot förändring

116
Q

Contemplation

A

Har börjat förbereda sig för förädnring

117
Q

Action

A

har initierat beteendeförändirng

118
Q

Readiness to change questinnaire

A

Varje påstående i formuläret syftar till olika stadier i transtheoretical model

119
Q

För att läkemedel ska nå hjärnan måste dem…

A
  • hamna i blodbanan
  • Ta sig förbi nedbrytning i tarm/lever
  • Följa blodet till hjärnan
  • Inte fastna i proteiner eller vävnad
  • Passera blod-hjärnbarriären
120
Q

Om läkemedel inte sätts in direkt i blodet krävs

A

Absorption

121
Q

Första passageeffekten

A

Om läkemedel inte direkt in i artär så bryts en del ned påvägen

122
Q

Halveringstid används för

A

Att beskriva hur fort ett läkemedel lämnarkroppen

123
Q

Exempel på antidepressiva

A
  • SSRI
  • SNRI
  • TCA
124
Q

Vanligaste ångestdämpande

A
  • Antihistaminer
  • Benzodiasepiner
125
Q

Stämnsingstabiliserande preparat

A
  • Litium
  • Antiepileptika
125
Q

Vanliga biverkningar av litium

A
  • Illampende
  • Viktuppgång
  • Sakningar
  • sköldkörtelpåverkan
  • Ökade uringmängder eller törst
126
Q

Farliga biverkningar av litium

A

Stor förgiftnignsrisk

127
Q

Vanliga biverkningar antiepileptika

A
  • Huvudvär
  • Illamående
  • trötthet
  • Ledvärd
  • Hudutslag
  • Irritation
128
Q

Farliga biverkningar av antiepileptika

A
  • Allvarlig hudskada
  • Immunbrist
  • Leverskada
129
Q

Vad gör prometazin /lergigan

A

För ångest

Blockerar receptorer för histamin och acetylcholin

130
Q

Vad för hydroxyzin /atarax

A

Blockerar histaminreceptorer

131
Q
A
132
Q
A

Psykologprogrammet T3 (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions