Periodiska Systemet - Begrepp Flashcards
Grundämne
Ett ämne som bara innehåller ett enda atomslag, till exempel svavel. Atomslag däremot är en sorts atomer, till exempel svavelatomer. Därför blir det periodiska systemet en tabell över både atomslag och grundämnen.
De kan ofta förväxlas och ibland skulle någon kunna prata om vilka grundämnen som ingår i vatten. Det skulle kunna få idén att syrgas och vätgas finns i vatten. Man menar egentligen att vattenmolekylen är byggd av atomslagen väteatomer och syreatomer.
Kemisk Förening
Molekyler med atomer från olika typer av grundämnen, olika slags atomer. Det finns väldigt många men några exempel är vatten, koldioxid och socker.
Jon
En laddad atom. Detta förekommer när atomen förlorar eller får en atom pga att de vill uppnå ädelgasstruktur. Detta leder till antingen en positiv laddning om den ger iväg elektroner eller en negativ laddning om den tar emot någon elektron.
Atom
Byggstenarna som bygger upp allting. Består av en atomkärna med protoner och neutroner samt elektroner som kretsar runt den. När flera atomer binds samman så bildar de en molekyl.
Proton
Positivt laddning och finns inuti atomkärnan. Antalrt protoner visar vilket atomslag det är.
Elektron
Negativt laddade och kretsar runt atomkärnan med en otrolig hastighet. En ATOM har alltid lika många elektroner som protoner, men detta stämmer inte om det är/blir en jon.
Atomkärna
Mitten av alla atomer och där finns bland annat protonerna och neutronerna.
Periodiska Systemet
En tabell över alla grundämnen och atomslag. Ritades först av Mendejev 1869. Från början delade man in dem baserat på tyngd, men senare kom Dimitrij Mendelejev på ett bättre sätt som var baserat på protoner och elektronkonfigurationen.
Atomnummer
Talar om hur många protoner atomslaget har, indikerar dessutom var i systemet det hamnar. Exempelvis har väte bara en proton och därmed atomnummer 1 samt kommer först i systemet. Varje nytt atomslag har sedan en mer proton och så vidare, exempelvis efterträder Helium väte och har därför 2 protoner/atomnummer 2.
Period
De vågräta raderna i det periodiska systemet. Atomslagen har lika många valenskal. FInns sju/7 stycken.
Grupp
De lodräta kolumnerna i det periodiska systemet. Grundämnen som tillhöra samma grupp har liknande egenskaper. Detta är för att de har lika många valenselektroner. Finns 18 stycken.
Ädelgasstruktur
När ett atomslag lyckats fylla alla sina skal fulla med elektroner. Då vill de, precis som alla andra ädelgaser, hålla sig för sig själva. Kan vara atomer eller joner. Blir mer stabilt för atomerna. Dessa som befinner sig i grupp 18 kallas ädelgaser… (no shit)
Elektronskal
De bestämda nivåerna som finns utanför kärnan i en atom (K, L, M, N, O, P, Q). Det är där elektronerna rör sig, deras bana kan man säga. I det innersta skalet får det bara plats med två elektroner. I de andra skalen som ligger längre ut kan man förenklat säga att de får plats med åtta elektroner vardera. Alla elektronskalen utom det yttersta är alltid fulla, och om det yttersta är fullt blir det ädelgasstruktur. Det yttersta skalet brukar kallas valensskalet.
Valenselektroner
Elektronerna som är i atomens yttersta skal. Det är dessa som hoppar mellan atomer för att uppnå ädelgasstruktur genom jonbindning. Antalet valenselektroner dikterar vilken grupp ett atomslag hör till. Elektronskalet där dessa befinner sig kallas valensskalet.
Alkalimetaller
Grupp 1 (längst till vänster i det periodiska systemet). Alla grundämnen som tillhör alkalimetallerna utom väte är metaller. Några andra exempel är Litium, natrium och kalium. Precis som halogenerna reagerar de väldigt lätt med andra ämnen, men av motsatta anledning. Istället för att bara sakna en enda elektron så har de istället enbart en elektron för mycket. Kan orsaka explosioner om dem reagerar med vatten.
