Patofysiologi 3 Flashcards
Kristin kommer in till akutmottagningen med buksmärtor och melena. Hon har för två
månader sedan brutit handleden och medicinerat med Diklofenak 50 mg x 3.
Misstänkt diagnos är ulcus.
Ange TVÅ orsaker (etiologi) till att ventrikel-ulcus utvecklas förutom NSAID
Förekomst av Helicobacer Pylori
Ökad aktivitet/förekomst av syrproducerande parietalceller i magsäcken, ger ökad halt
syra i magsäcken
Vad är melena och förklara varför melena har uppstått.
Melena innebär förekomsten av svart koagulerat blod i avföringen.
Melena är ett symptom som uppstår på grund av ett blödande ulcus
Vilken av följande läkemedelsgrupper används för att behandla ulcus
Protonpumpshämmare
Kristin ska få göra en gastroskopi. Kristin frågar dig som är ansvarig sjuksköterska hur
den undersökningen går till och varför man väljer att utföra den. Beskriv hur
undersökningen går till inklusive förberedelser samt varför man ska göra
undersökningen.
Gastroskopi är en undersökning där läkaren använder ett tunt, böjligt instrument (gastroskop) för att titta på insidan av matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen. Undersökningen görs för att utreda symtom som:
Magont
Sväljningssvårigheter
Illamående eller kräkningar
Halsbränna eller sura uppstötningar
Blod i avföringen eller misstanke om sår/inflammation i magsäcken.
Vid behov kan läkaren också ta vävnadsprover (biopsier) för vidare analys.
Hur går undersökningen till?
Förberedelser före undersökningen:
Du ska fasta i minst 6 timmar innan gastroskopin, vilket innebär att du inte får äta eller dricka under denna tid. Detta säkerställer att magsäcken är tom.
Om du tar läkemedel kan du vanligtvis ta dem med lite vatten fram till två timmar före undersökningen. Informera vårdpersonalen om du använder blodförtunnande läkemedel eller insulin.
Du kan få lokalbedövning i svalget i form av en spray för att minska kräkreflexerna. Vid behov kan du också få lugnande medicin.
Under undersökningen:
Du ligger på din vänstra sida på en brits.
Ett munstycke placeras i din mun för att skydda gastroskopet. Genom detta förs det tunna gastroskopet (cirka 1 cm i diameter) ner genom matstrupen till magsäcken och tolvfingertarmen.
Du behöver svälja en gång för att hjälpa gastroskopet ner, men därefter behöver du inte göra något aktivt.
Undersökningen tar vanligtvis 3–10 minuter och kan kännas obehaglig, men den är inte smärtsam. Du kan andas normalt under hela proceduren. Gastroskopet förs in och ner via esofagus till ventrikeln. Gastroskopet har en kamera som ger realtidsbilder, undersökningen görs för att man vill kunna visualisera sårets utseende, djup samt om det blöder eller inte. Man vill också ha möjlighet att via gastroskopet ta biopsier, om man misstänker maligna celler i såret. Det är även möjligt att spruta in läkemedel.
Efter undersökningen:
Om du fått bedövning i svalget bör du vänta cirka 20–30 minuter innan du äter eller dricker.
Om lugnande medicin har givits bör du vila efteråt och undvika bilkörning samma dag.
Efter undersökningen behöver patienten fasta i minst 1h eftersom svalget varit
bedövat. Intag av mat innan bedövningen gått över kan medföra aspirationsrisk.
Carlos har opererat bort en inkapslad tumör i hjärnan. Postoperativt utvecklar Carlos
ett paralytiskt tunntarmsileus.
Ange TRE typiska eller specifika symtom eller tecken som Carlos uppvisar.
Ingen gasgång i tarmarna
Tyst buk - inga ljud hörs ifrån tarmarna
Trötthet - inget näringsupptag i tarmarna ger låg energi i kroppen
Nämn TVÅ åtgärder du som sjuksköterska utför vid ett paraytiskt ileus och motivera
dina åtgärder.
Ger motilitetsstimulerande läkemedel som till exempel Metoklopramid. Detta ges i
förhoppning om att stimulera tarmarna och återfå peristaltiken
Försöker mobilisera patienten, mobilisering och aktivering av kroppen kan stimulera tarmarna att få igång tarmperistaltiken igen.
Charlotta är 63 år och har haft diabetes typ 2 i snart 10 år. Hon har för ett par månader sen lagt till injektioner med insulin för att lyckas hålla blodsockret på enacceptabel nivå. Du är sjuksköterska och träffar nu
Charlotta på diabetesmottagningen. Charlotta säger att hon inte mår bra och att hon tycker att det är besvärligt att ta insulinsprutor.
Du kontrollerar Charlottas nivå av C-peptid i blod. Hennes värde ligger under normalnivå. Förklara vad C-peptid är och varför Charlotta har låga nivåer.
C-peptid är en beståndsdel i proinsulin. När proinsulin aktiveras och omvandlas till
insulin så släpper C-peptid ifrån bindningen. C-peptid har en längre elimineringstid än
insulin och är därför lättare att mäta i blodet. Ett lågt C-peptidvärde ger därför en
indikation på att insulinproduktionen är nedsatt.
Eftersom Charlotta haft diabetes typ 2 under en lång period i sitt liv är det sannolikt att
hennes betaceller slitits ut och inte längre orkar producera tillräckliga mängder insulin.
Betacellerna slits ut eftersom de under en lång tid (i en tidigare fas av diabetes typ 2)
har haft en mycket hög insulinproduktion på grund av höga glukoshalter i blodet -
relaterat till insulinresistens i insulinberoende celler
Vilken av följande vävnad är INTE insulinberoende
Blodkärlsvävnad
Charlotta har ätit peroral antidiabetika sedan hon fick diagnosen diabetes typ 2. Nämn
en peroral antidiabetika samt beskriv dess verkningsmekanism.
Metformin
Dels hämmar Metformin leverns glukoneogenes vilket ger lägre halt av glukos i blodet. Det bromsar också tarmens upptag av glukos vilket medför jämnare och lägre distribution av glukos till blodet under en längre tid. Detta ger kroppen bättre förutsättningar att hinna ta vara på glukosen.
Du arbetar som sjuksköterska på diabetesmottagningen och ska informera Charlotta
om kostråd vid diabetes. Ange TVÅ kostråd samt motivera dem utförligt.
Undvik snabba kolhydrater (vitt bröd, halvfabrikat, livsmedel som innehåller mycket
socker). Detta absorberas snabbt i tarmen och ger hastig ökning av glukoshalten i
blodet. Det kan öka risken för hyperglykemi eftersom kroppens förmåga att ta upp
glukos ifrån blodet till cellerna är begränsad. Det kan också vara svårare att reglera
med insulin
En fördel kan vara att äta långsamma kolhydrater (fullkornsprodukter exempelvis).
Dessa tar längre tid för tarmen att bryta ner och absorbera vilket ger en jämnare och
långsammare distribuering av glukos till blodet. Det ger kroppen bättre
förutsättningar att bibehålla jämn glukoshalt i blodet.
Hakim kommer in till akutmottagningen då han känner sig trött och väldigt yr. Ett
blodtryck tas som visar på 80/45 mmHg. Efter att svar på blodprov och urinprov
kommit misstänker läkaren att Hakim kan ha drabbats av en akut njursvikt. Vilken
form av akut njursvikt har Hakim troligtvis drabbats av samt förklara processen hur
denna form av akut njursvikt leder till nedsatt njurfunktion.
Hakim har troligen drabbats av Akut Pre-renal njursvikt.
Vid prerenal njursvikt har blodtillförseln till njurarna minskat kraftig. Det mycket låga
blodtrycket i njurarna medför bland annat nedsatt filtrationsförmåga i njurarna
eftersom det krävs högre tryck i glomerulus för att filtrationen skall bli effektiv, det kan
också orsaka syrebrist och skada i njurens nefron vilket i sin tur försämrar filtrationen
ytterligare. Om filtrationen försämras ökar förekomsten av urinämnen i blodet vilket i
sin tur indikerar nedsatt njurfuktion.
Det finns ett antal olika provtagningar som är användbara för att mäta förändringar av
njurarnas funktion. Ange TRE exempel som kan ha tagits på Hakim. Ange om det är
ett blodprov eller urinprov samt hur provet förväntas avvika vid en akut njursvikt.
Troligen har det tagits ett blodprov för Kreatinin och ett blodprov för Cystantin C. En
förhöjd halt av kreatinin och Cystantin C i blodet påvisar att filtrationen är nedsatt
eftersom detta är ämnen som skall filtreras till urinen i vanliga fall.
Ett möjligt urinprov som kan ha tagits är Albumin. Albuminuri innebär förekomst av
albumin i urinen, vilket är avvikande och kan tyda på skada i glomerulus blodkärl med
läckage av stora proteiner som följd.
Det finns olika behandlingsalternativ vid bröstcancer, beroende på vilket stadie den
befinner sig i. Vilken biverkningsprofil är typisk för respektive behandlingsalternativ vid
bröstcancer?
Ange vilken biverkningsprofil som matchar vilken behandling genom att skriva rätt
bokstav (A, B, C eller D) i ordluckan framför respektive biverkningsprofil.
Immunterapi: Immunaktivering av den egna vävnaden. Vanlig autoimmun biverkan:
trötthet. Andra tillstånd som kan uppstå, också efter lång tid: tyreoideit,
hypofysit, kolit, nefrit, hepatit och pneumonit.
Kirurgi: Serom, lymfödem, risk för skada på kärl och nerver
Antiöstrogen: Vallningar, svettningar, torra slemhinnor, flytningar, anemi, urtikaria, vätske-retention,
Cytostatika: Illamående, kräkningar, Slemhinnan påverkas, Håravfall, Nedsatt
immunförsvar, Känselstörningar i händer och fötter (sockerdrickskänsla)
neuropatier, Trötthet – fatigue, Hormonella förändringar
Siris mamma hade även metastaser i lymfkörtlarna. Beskriv utförligt vad en metastas är, samt hur den bildas och sprids.
Metastaser är spridningar av primärtumören till andra vävnader i kroppen. Sannolikt har mindre tumörmassa eller enstaka maligna celler ifrån primärtumören släppt och färdats iväg med till exempel blodomloppet eller lymfsystemet. Så småningom fastnar
dessa maligna celler på en ny vävnad i kroppen där de sedan bildar en metastas genom att cellerna delar sig och växer sig större. En metastas är alltid en “dottertumör” till primärtumören.
Siri, 25 år, har en mamma som har drabbats av bröstcancer. Siri blir remitterad att ta
ett blodprov för att undersöka generna BRCA1 och BRCA2. Alla bär på dessa gener
men beskriv vad det är man särskilt vill undersöka i Siris fall gällande just generna
BRCA1 och BRCA2 samt beskriv varför vill man göra denna utredning för Siri?
Vid bröstcancer är det mycket vanligt att det förekommer mutationer i generna
BRCA1 och BRCA2 som medför ökad risk för att utveckla och insjukna i bröstcancer.
Eftersom bröstcancer kan vara ärftligt brukar närmaste anhöriga (i detta fall dottern
Siri) till någon som drabbats av bröstcancer remitteras för en undersökning. Det man
då vill ta reda på är om det finns mutationer i just BRCA1 och BRCA2 generna, eftersom att det starkt indikerar att även den anhörige kommer drabbas i ett senare
skede. Att upptäcka mutationerna i ett tidigt skede ger Siri möjlighet att behandlas profylaktiskt och slippa insjukna.
Utgå från rätt svar på fråga 9A (föregående fråga). Vilken profylaktisk behandling
skulle kunna bli aktuell för Siri?
Kirurgi där man opererar bort brösten.
Abdul har venös insufficiens och har fått varicer (åderbråck) på underbenen. Förklara utförligt de patofysiologiska mekanismerna till hur venös insufficiens kan uppkomma.
Venös insufficiens innebär nedsatt venöst återflöde och uppstår vanligtvis på grund av klaffel i venerna. När klaffarna inte sluter tätt uppstår retrograd blodflöde. När blodflödet blir nedsatt riskerar venerna att dilatera på grund av ökad blodvolym i
venen varpå fler - tidigare friska klaffar får problem att sluta tätt. Detta kan förvärra tillståndet ytterligare.
Johnny följs upp på hjärtmottagningen och på ett återbesök tas ett EKG. Du noterar
ett förmaksflimmer på EKG. Johnny sätts in på antikoagulantia och planeras att göra
en elkonvertering. Vilket av följande påståenden stämmer INTE om en elkonvertering.
Patienten ska vara fastande inför en elkonvertering.
Ange TVÅ typiska symtom på hjärtsvikt samt förklara varför de uppstår.
Halsvenstas - beror på backward failure vilket ger venös stas ifrån systemkretsloppet
in till höger hjärthalva, vilket kan bero på försämrad påfyllning av blod i höger
kammare eller klaffel mellan höger förmak och kammare vilket gör att blod läcker
tillbaka till förmaken vid kontraktion.
Lungödem - beror också på backward failure men ifrån vänster hjärthalva. Kammaren
i vänster hjärthalva har nedsatt påfyllningsförmåga samt nedsatt ejektionsfraktion
vilket medför att för liten mängd blod som pumpas ifrån hjärtat. Blod stasar sig därför i
lungvenen och resultatet blir läckage av vätska ifrån blodet till lungorna.
Anna, en 45-årig kvinna, söker vård på akutmottagningen med svåra buksmärtor som
har pågått i två dagar. Smärtan är lokaliserad till övre högra delen av buken och
strålar ut mot ryggen. Hon beskriver smärtan som konstant och intensiv. Anna har
också märkt att hennes avföring har blivit kittfärgad och att hennes urin är mörkare
än vanligt.
Vid undersökning noteras att Anna har feber (38,5°C) och är öm vid palpation över
höger övre kvadrant av buken. Blodprover visar förhöjda levervärden och bilirubin.
Diagnosen akut cholecystit med avflödeshinder ställs, och Anna läggs in för vidare
behandling.
Risken med avflödeshinder vid cholecystit kan vara betydande om avflödeshindret
befinner sig i den gemensamma pankreatikobiliära gången. Redogör utförligt för TVÅ
konsekvenser.
Beskriv de patofysiologiska mekanismerna som leder till kittfärgad avföring och mörk
urin hos en patient med akut cholecystit och avflödeshinder. Förklara hur dessa
symtom uppstår
Kolangit (inflammation i gallgångarna)
Avflödeshinder i den gemensamma gallgången kan leda till en bakteriell infektion i
gallvägarna, kallad kolangit. Kolangit kan snabbt utvecklas till en livshotande situation om
den inte behandlas i tid.
Patofysiologi:
Gallan som normalt ska flöda från levern till tarmen stasas bakom hindret, vilket
skapar en miljö för bakterietillväxt.
Bakterier från tarmen kan sprida sig retrograd in i gallvägarna.
Toxiner från bakterier och inflammation kan orsaka en systemisk påverkan.
Symtom och kliniska tecken:
Feber, ofta med frossa.
Smärta i övre högra kvadranten av buken.
●
Ikterus (gulsot), som resultat av förhöjt bilirubin i blodet (s.k. Charcots triad).
Komplikationer:
●
Om obehandlad kan kolangit utvecklas till sepsis och multiorgansvikt.
Behandling:
●
Intravenös antibiotika för att behandla infektionen. Vid behandling av kolangit med
misstänkt infektion används intravenös antibiotika som täcker både gramnegativa
och anaeroba bakterier, som är vanliga patogener vid gallvägsinfektioner.
●
Endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi (ERCP) används ofta för att ta bort
avflödeshindret.
Erik, en 68-årig tidigare frisk man, söker vård på akutmottagningen med svåra
buksmärtor som har pågått i tre dagar. Smärtan är lokaliserad till nedre delen av
buken och är intermittent men blir gradvis värre. Erik har också upplevt illamående,
kräkningar och uppblåsthet. Han har inte haft någon avföring eller gasavgång på två
dagar.
Vid undersökning noteras att Erik har en uppspänd buk och är öm vid palpation över
hela buken. Röntgen av buken visar vidgade tarmar och en tydlig obstruktion i
tunntarmen, vilket bekräftar diagnosen mekanisk ileus. De vitala parametrar som
uppmätts är: Blodtryck 105/60mmHg, Puls 95 slag/min, SpO2 97% på rumsluft,
Andningsfrekvens 22 / min, Temp 36,9°C.
Livia kommer till akutmottagningen på grund av ett gallstensanfall. Vilken av följande är den typiska symtombilden vad gäller smärta vid ett gallstensanfall?
Krampsmärta under höger revbensbåge i intervaller.
När du tittar på Livia upptäcker du att hennes ögonvitor är gula. När Livia ska lämna urinprov är hennes urin porterfärgad. Hon har drabbats av ikterus. Förklara utförligt hur gallstenen har gett upphov till ikterus.
Ikterus innebär att det har samlats för mycket bilirubin i blodet vilket ger symtom som gula ögonvitor, porterfärgad urin och kittfärgad feaces. Gallsten uppkommer på grund av att det finns för mycket kolesterol och då bildas det stenar. Gallstenar och dess placering kan leda till bilirubin ansamling i blodet.
Ikterus uppstår när bilirubin ansamlas i blodet, vilket ger gula ögonvitor, porterfärgad urin och kittfärgad avföring. Gallstenar kan blockera ductus choledochus, vilket hindrar gallflödet och bilirubinutflödet till tarmen. Detta leder till att bilirubin istället ansamlas i blodet och utsöndras via njurarna, vilket orsakar symtomen.
Gallsten kan orsaka akut pankreatit. Förklara utförligt hur en gallsten kan ge upphov till en akut pankreatit och vad händer med pankreas.
Gallsten kan fastna i papilla Vateri (gallgången) och blockera utförsgången för både galla och bukspott. Detta leder till att pankreasenzymer aktiveras inne i pankreas istället för i tarmen, vilket orsakar självnedbrytning av pankreasvävnad och leder till inflammation – akut pankreatit.
Det ordineras att ta blodprover på Livia. Nämn två blodprover som är förhöjda vid akut pankreatit.
Svar: Två blodprover som är förhöjda vid akut pankreatit är amylas och lipas, som båda är pankreasenzymer. Förhöjda nivåer av dessa tyder på pankreasskada.
Kim har fått diagnosen diabetes typ 1. Beskriv den bakomliggande patofysiologiska orsaken till diabetes typ 1.
Insulin sänker blodglukosen genom att:
Hämma glukogenesen i levern, vilket minskar produktionen och utsöndringen av glukos.
Stimulera glukosupptaget i glukosberoende vävnader som muskler och fettvävnad, vilket gör att mer glukos tas upp från blodet..
Kim drabbas av en ketoacidos. Det är ett tecken på att hen…
Har brist på insulin.
Du får träffa Kim på diabetesmottagningen. Där informerar du Kim om senkomplikationer som kan uppkomma vid diabetes, bland annat diabetesfoten.
Förklara utförligt uppkomsten av diabetesfoten. I beskrivningen ska minst TRE patofysiologiska bakomliggande faktorer nämnas.
Svar: Diabetesfoten uppstår som en följd av flera patofysiologiska faktorer:
Höga blodsockernivåer (hyperglykemi) under lång tid leder till skador på blodkärlen genom glykering, vilket gör att kärlväggarna blir styva och mindre elastiska, vilket minskar blodflödet till fötterna.
Nervskador (neuropati) orsakas av höga glukosnivåer, vilket skadar nerverna i fötterna och leder till minskad känsel. Detta gör att skador på fötterna inte känns, vilket ökar risken för infektioner och sårbildning.
Dålig blodcirkulation (perifer vaskulär sjukdom) gör att fötterna inte får tillräckligt med syre och näring, vilket försämrar läkningen av sår och ökar risken för nekros i vävnaden.
Dessa faktorer tillsammans ökar risken för sår, infektioner och nekros, vilket kan leda till allvarliga komplikationer som amputation om inte behandlas.
Hakim kommer in till akutmottagningen då han känner sig trött och väldigt yr. Ett blodtryck tas som visar på 80/45 mmHg. Efter att svar på blodprov och urinprov kommit misstänker läkaren att Hakim kan ha drabbats av
en akut njursvikt. Vilken form av akut njursvikt har Hakim troligtvis drabbats av samt förklara processen hur denna form av akut njursvikt leder till nedsatt njurfunktion.
Hakim troligtvis har drabbats av akut prerenal njursvikt, vilket innebär att orsaken till den nedsatta njurfunktionen ligger före njurarna, vanligtvis på grund av försämrad blodtillförsel. När blodflödet till njurarna minskar, exempelvis vid låg blodtryck (som i Hakims fall, 80/45 mmHg), får njurarna inte tillräckligt med syre och näring för att fungera normalt. Detta leder till nedsatt filtration i glomerulus, där blodet normalt filtreras. Om blodflödet är otillräckligt minskar filtrationshastigheten, vilket gör att avfallsprodukter och överflödigt vätska inte kan elimineras ordentligt från kroppen, vilket kan leda till uppbyggnad av toxiner och elektrolytrubbningar.
Det finns ett antal olika provtagningar som är användbara för att mäta förändringar av njurarnas funktion. Ange TRE exempel som kan ha tagits på Hakim. Ange om det är ett blodprov eller urinprov samt hur provet förväntas avvika vid en akut njursvikt.
Blodprover:
Kreatinin – Förhöjt vid akut njursvikt då njurarna inte filtrerar ut det normalt.
Cystatin C – Förhöjt vid nedsatt njurfunktion eftersom det ansamlas i blodet vid dålig filtration.
Urinprov:
3. Albumin (proteinuri) – Förekomst av albumin i urinen tyder på försämrad njurfiltration och skada i glomeruli.
Yosef lider av obstruktiva besvär från lungorna och besvären har blivit allt värre under de senaste månaderna. Du jobbar som sjuksköterska på lungmottagningen där du träffar Yosef, och du tar anamnes och status. Du misstänker en obstruktiv lungsjukdom. Yosef genomgår flera undersökningar och får diagnosen KOL.
Nämn fyra typiska symtom vid KOL samt en omvårdnadsåtgärd där du motiverar varför du gör den omvårdnadsåtgärden kopplat till något av symtomen.
Fyra typiska symtom vid KOL:
Andfåddhet (dyspné)
Kronisk hosta
Ökad slembildning
Pipande/rosslig andning
Omvårdnadsåtgärd och motivering:
Läkemedelsbehandling med beta-2-stimulerare (ex. salbutamol) – Vidgar luftvägarna genom att stimulera beta-2-receptorer, vilket minskar obstruktionen och underlättar andningen.
Yosef blir inlagd på en avdelning och ordineras syrgas.
Förklara utförligt varför man ska vara försiktig med mängden syrgas som ges till en patient som har KOL.
Patienter med KOL har ofta kroniskt förhöjd koldioxidhalt i blodet och är därför beroende av hypoxisk andningsdrive. För hög syrgashalt kan minska andningsdriven och leda till koldioxidretention, vilket kan orsaka koldioxidnarkos och andningsdepression. Därför bör syrgas ges försiktigt med en målsaturation på cirka 88–92 %.
Ingrid har hypertoni och förutom livsstilsförändringar så behandlas hon även farmakologiskt för sin hypertoni. Ange EN läkemedelsgrupp för att behandla hypertoni samt beskriv dess verkningsmekanism.
En läkemedelsgrupp vid hypertoni är ACE-hämmare. De verkar genom att hämma enzymet som omvandlar angiotensin I till angiotensin II. Angiotensin II höjer normalt blodtrycket genom vasokonstriktion och stimulering av aldosteronfrisättning, vilket leder till natrium- och vätskeretention. Genom att blockera denna process sänks blodtrycket.
Ingrid är ute och cyklar men blir tvungen att stanna då hon känner att hon fått ont i bröstet och det strålar ut i vänster arm. Hon är dessutom kallsvettig. En förbipasserande frågar hur hon mår och ringer på ambulans. Man misstänker hjärtinfarkt. Hur diagnostiseras en hjärtinfarkt?
EKG och Troponin
Förklaring:
EKG används för att identifiera ischemiförändringar, t.ex. ST-höjning vid STEMI.
Troponin är en hjärtskademarkör som stiger vid myokardskada och används för att bekräfta diagnosen.
Beskriv utförligt den patofysiologiska processen för utvecklandet av hjärtinfarkt.
Hjärtinfarkt uppstår när blodflödet till hjärtats kranskärl blir otillräckligt, vilket leder till syrebrist och skada på hjärtmuskeln.
Vanlig orsak är ateroskleros, där plack i kranskärlen gradvis förtränger kärlen.
Om placket brister bildas en trombos som kan delvis eller helt blockera blodflödet.
STEMI uppstår vid total ocklusion, vilket leder till nekros av hjärtmuskelceller.
NSTEMI uppstår vid delvis ocklusion, där syretillförseln är kraftigt nedsatt men inte helt avbruten, vilket kan orsaka celldöd i myokardiet.
Charlie 82 år har kronisk hjärtsvikt och tar bland annat Furix 40 mg x 1 dagligen. Över allhelgonahelgen besökte Charlie sina barn. Eftersom det är så besvärande för Charllie att äta Furix p.g.a. trängningar hoppade hen över diuretika över julen. Tidigt på måndags morgon vaknar Charlie upp med akut andnöd och hon hostar upp rosaskummande vätska. Charlie har drabbats av ett lungödem.
Beskriv vad som sker patofysiologiskt vid ett lungödem.
Vid lungödem ansamlas vätska i lungorna på grund av hjärtats nedsatta pumpförmåga.
Vid hjärtsvikt är vänsterkammaren svag och kan inte effektivt pumpa ut blodet i systemkretsloppet.
Detta leder till backflöde av blod till vänster förmak och lungkretsloppet, vilket höjer det hydrostatiska trycket i lungkapillärerna.
Vätska pressas ut i alveolerna, vilket försämrar gasutbytet och orsakar andnöd, hosta med rosaskummande sputum och hypoxi.
Vilket läge kan du placera Charlie i sängen för att underlätta andningen? Beskriv hur du placerar över- och underkroppen (korrekt läge måste anges för båda för att få poäng) samt motivera varför andningen underlättas genom detta läge.
Det rätta läget för Charlie är hjärtsängläge. Detta innebär att sängens huvudända höjs till cirka 40 grader och benen hålls nedåt eller lätt nedåt (kan även justeras för att vara lätt upphöjda beroende på patientens komfort).
Hjärtsängläget underlättar andningen genom att minska venöst återflöde från nedre extremiteter, vilket i sin tur minskar belastningen på hjärtat. Detta gör att hjärtat kan pumpa effektivare och förhindrar att blod stockar sig i lungorna, vilket annars skulle kunna förvärra andnöd och bidra till lungödem. Läget främjar även en mer effektiv andning genom att diafragman får bättre rörelsefrihet, vilket underlättar luftvägsöppningen och gör det lättare för patienten att andas.
Charlie får behandling med CPAP och förbättras. Charlie får dessutom furosemid iv.
Vilken av följande är inte en vanlig biverkan av furosemid?
Bradykardi är inte en vanlig biverkan av furosemid.
Furosemid är ett loopdiuretikum som används för att behandla tillstånd som lungödem och hjärtsvikt. Vanliga biverkningar inkluderar:
Hypokalemi (låga kaliumnivåer)
Hypotoni (lågt blodtryck)
Förhöjt serum-kreatinin (vilket kan indikera njurpåverkan)
Bradykardi (långsam hjärtfrekvens) är däremot inte en typisk biverkan av furosemid.
Charlie är uppkopplad på telemetri. Där ses ett snabbt förmaksflimmer på 150 slag/minut. Nämn EN behandlingsmetod som kan bota förmaksflimmret.
En behandlingsmetod som kan bota förmaksflimmer är elkonvertering.
Maria kommer in till akutmottagningen med typiska symtom på en stroke. Maria får göra en datortomografi och det konstateras en hjärninfarkt.
Ange fyra typiska symtom på en hjärninfarkt.
Hjärninfark innebär att någon av blodkärl i hjärnan har täppts till. Detta tillstånd kan ge symtom som förvirring, medvetslöshet, afasi, förlamning i väntstra eller högra kroppsida beroende på hjärninfarkens lokalisation.
Bedömning görs att det är Marias förmaksflimmer som orsakat hennes stroke.
Beskriv hur förmakflimmer kan ha gett uppkomst till stroke samt nämn ett behandlingsalternativ för att förebygga så att Maria inte ska få en ny stroke.
Förmaksflimmer kan leda till stroke genom att blodet inte pumpas effektivt från förmaken på grund av den oregelbundna hjärtrytmen. Detta orsakar blodstockning, särskilt i vänster förmaksöra, där blodproppar kan bildas. När en sådan blodpropp lossnar och följer med blodomloppet kan den blockera blodflödet till hjärnan och orsaka en ischemisk stroke.
För att förebygga en ny stroke kan Maria behandlas med antikoagulantia, exempelvis DOAKs (direkta orala antikoagulantia) som apixaban, rivaroxaban eller dabigatran. Dessa läkemedel minskar risken för blodproppsbildning genom att förhindra blodets koagulering och därmed förhindra att en ny propp når hjärnan.
Maria får behandling för sin stroke och du är ansvarig sjuksköterska för henne på vårdavdelningen. När du kommer in till Maria så hittar du henne i ett kramptillstånd på golvet. Hon har ett epileptiskt anfall.
Nämn två åtgärder som du kan göra som sjuksköterska.
Åtgärder som jag kan göra i situation när Maria har fått epileptiskt anfall är att först och främst kontrollera hur längre anfallet pågår och ta bort allt som kan orsaka skada tex halsband eller och kläderna sitter åt vid halsen. Jag kan administrera läkemedel som avbryter den epileptiska anfallet om den har pågått mer än 5 min. Då
kan diazepam administreras.
Olof har ramlat på vårdavdelningen där du arbetar. Olof har typiska symtom på höftfraktur.
Ange två typiska symtom på en höftfraktur.
Två typiska symtom på en höftfraktur är:
Smärta i höften eller ljumsken – Olof kan uppleva intensiv smärta i höftleden eller ljumsken, särskilt vid rörelse eller belastning på benet.
Benskörhet och benet är ofta i en onaturlig vinkel – Benet kan vara roterat utåt och kortare på den skadade sidan. Patienten har svårt att stå eller stödja vikten på benet.
Peter 57 år har märkt att han får gå och kissa oftare och varje gång så dröjer det innan urinen kommer. Han har även upptäckt att det finns blod i urinen.
Vilket blodprov kan ge misstanke om prostatacancer hos en man?
Psa blodprov där värdet stiger vid prostatacancer.
Peter får göra en utredning och det visar sig också att Peter har metastaser i skelettet.
Beskriv utförligt vad en metastas är, samt hur den bildas och sprids.
En metastas är en sekundär tumör som uppstår när maligna celler sprider sig från en primärtumör till andra delar av kroppen via blodet eller lymfsystemet.
Steg i metastasering:
Invasion – Cancerceller bryter sig loss.
Intravasation – Tar sig in i blod/lymfa.
Transport – Sprids i cirkulationen.
Extravasation – Lämnar kärl och invaderar ny vävnad.
Kolonisering – Etablerar och växer.
Skelettmetastaser:
Vanliga vid bröst-, prostata- och lungcancer. Kan vara osteolytiska (benresorption) eller osteoblastiska (ökad benbildning).
Symtom:
Smärta, frakturer, hyperkalcemi, anemi.
Behandling:
Cytostatika, strålning, bisfosfonater, kirurgi.
Peter får cytostatika. Varför dör inte de friska cellerna i samma utsträckning som cancerceller vid behandling med cytostatika? Nämn två anledningar.
Vid behandling med cytostatika dör inte friska celler i samma utsträckning som cancerceller på grund av följande två anledningar: Högre celldelningstakt hos cancerceller
Cytostatika verkar främst på snabbt delande celler. Cancerceller har ofta en okontrollerad och snabb proliferation, vilket gör dem mer känsliga för behandlingen jämfört med många friska celler som delar sig långsammare.
Reparationsförmåga hos friska celler
Friska celler har bättre mekanismer för DNA-reparation och återhämtning efter cytostatikaskador, medan cancerceller ofta har en defekt reparation, vilket leder till celldöd.
Ange fyra exempel på var kroppen det är vanligast att trycksår uppstår samt förklara
varför det är störst risk där.
Sacrum
- Under hälarna
- Sittbensknölar
- Armbågar
Trycksår uppkommer vanligtvis över benutskott, där hud och ben ligger nära
varandra. Trycket orsakar syrebrist som kan skada både omkringliggande vävnader
och muskelcel
Fatima har kronisk njursvikt sedan flera år tillbaka. Hennes njursvikt har försämrats och hon
har nu en avancerad kronisk njursvikt.
Ange TVÅ vanliga orsaker till kronisk njursvikt.
Fatima går på hemodialys 3 gånger i veckan. Förklara utförligt hur en hemodialys går till,
inklusive metod för tillgång till blodbanan, samt vad som sker med innehållet i blodet.
Två vanliga orsaker till kronisk njursvikt (CKD – Chronic Kidney Disease) är:
Diabetes mellitus (speciellt typ 2-diabetes):
○
Diabetes är en av de främsta orsakerna till kronisk njursvikt. Vid långvarigt
förhöjt blodsocker skadas små blodkärl (kapillärer) i njurarna, vilket leder till
diabetisk nefropati. Detta resulterar i minskad njurfunktion och försämrad
filtreringskapacitet.
○
Skadorna på njurarna är gradvisa och kan utvecklas till kronisk njursvikt om
blodsockernivåerna inte kontrolleras ordentligt över tid.
2. Hypertoni (högt blodtryck):
○
Högt blodtryck kan orsaka skador på de små blodkärlen i njurarna, vilket leder
till nefroskleros (stelhet och förhårdning av njurvävnad). Detta minskar
njurarnas förmåga att filtrera blodet och hantera avfall och vätska i kroppen.
○
Långvarig hypertoni är en annan av de ledande orsakerna till utvecklingen av
kronisk njursvikt.
Fråga 4b: Hemodialys - Förklaring av processen
Hemodialys är en behandling för att ta bort avfallsprodukter och överflödig vätska från
blodet när njurarna inte fungerar tillräckligt bra. Här är en detaljerad beskrivning av hur
hemodialys fungerar:
Tillgång till blodbanan:
För att genomföra hemodialys behövs en tillgång till blodet. Detta görs genom att skapa en
fistel eller shunt:
●
Fistel: En kirurgisk förbindelse mellan en artär och en ven, oftast i underarmen, som
gör att blodet kan pumpas ut till dialysmaskinen. Detta är den vanligaste typen av
tillgång.
●
Shunt: En syntetisk slang som förbinder en artär och en ven, och används ofta om
det inte går att skapa en fistel.
●
Central venkateter: I vissa fall, när det inte finns möjlighet att skapa en fistel eller
shunt, kan en kateter sättas in i en stor ven, ofta i halsen eller låret, för att få tillgång till blodet.
Yosef lider av obstruktiva besvär från lungorna och besvären har blivit allt värre under de
senaste månaderna. Efter en utredning får han diagnosen KOL. Beskriv patogenesen till
KOL. Fråga 5b Max poäng: 2 Yosef har bland annat blivit insatt på långverkande
beta-2-agonister. Beskriv verkningsmekanism samt ange EN vanlig biverkan för
beta-2-agonister. Fråga 5c Max poäng: 4 Ange TVÅ omvårdnadsåtgärder vid KOL samt
motivera omvårdnadsåtgärderna utförligt. (ej rätt för läkemedel)
Patogenes till KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
KOL är en inflammatorisk lungsjukdom som orsakas av långvarig exponering för skadliga
partiklar eller gaser, vilket leder till en gradvis försämring av lungfunktionen. Patogenesen
bakom KOL innebär en kombination av inflammatoriska processer, luftvägsobstruktion och
förändringar i lungvävnaden:
1. Exponering för skadliga ämnen:
○
De vanligaste orsakerna till KOL är långvarig rökning och luftföroreningar.
Dessa skadliga partiklar orsakar en inflammatorisk respons i luftvägarna
och lungvävnaden.
○
Skadliga ämnen, särskilt tobaksrök, innehåller fria radikaler och toxiner som
orsakar cellskador och aktiverar immunsystemet, vilket leder till kronisk
inflammation i lungorna.
Den inflammatoriska responsen orsakar en ökning av immunceller som neutrofiler,
makrofager och T-lymfocyter, som utsöndrar inflammatoriska mediatorer (t.ex.
cytokiner och proteaser).
●
Detta leder till förträngning av luftvägarna, vilket gör att det blir svårare för luft att
passera in och ut ur lungorna.
Förändringar i lungvävnad (emfysem):
●
I ett senare skede kan inflammation leda till förstörelse av alveolernas väggar och
en förlust av elasticitet i lungorna, vilket orsakar emfysem. Detta gör att lungorna inte
kan tömma sig ordentligt på luft, vilket leder till en ökad luftfälla och nedsatt
gasutbyte.
Minskad luftflöde och luftvägsobstruktion:
●
Denna inflammation och skada på luftvägarna leder till en gradvis förträngning av
bronkerna och ökad slemproduktion, vilket resulterar i permanent
luftvägsobstruktion.
●
Symtomen på KOL (t.ex. andfåddhet, hosta och slemproduktion) blir mer uttalade ju
mer luftvägarna är blockerade.
2. Fibros och ärrbildning:
○
Långvarig inflammation leder också till fibros och ärrbildning i lungvävnaden,
vilket ytterligare försämrar lungornas förmåga att vidgas och sluta sig
En vanlig biverkan av beta-2-agonister, särskilt vid högre doser eller långvarig
användning,
En vanlig biverkan av beta-2-agonister, särskilt vid högre doser eller långvarig
användning, är tremor (skakningar), särskilt i händerna. Detta beror på den
beta-2-receptorverkan som också finns på skelettmusklerna.
Omvårdnadsåtgärder vid KOL
1. Andningsteknik och andningsstöd:
Åtgärd: Undervisa patienten i andningstekniker som pursed-lip breathing
(andning genom sammanpressade läppar), vilket kan hjälpa till att förbättra
utandningen och minska luftvägsobstruktion.
○
Motivering: Eftersom KOL innebär svårigheter att tömma lungorna på luft
(luftvägsobstruktion), kan denna teknik hjälpa till att hålla luftvägarna öppna
under utandning och därmed minska andnöd. Det kan också bidra till att
förhindra hyperinflation av lungorna och förbättra gasutbytet.
Syrgasbehandling och vätsketillförsel vid KOL:
Åtgärd: För patienter med svår KOL och låg syremättnad kan syrgasbehandling vara
nödvändig för att bibehålla tillräcklig syrenivå i blodet. Detta kan göras genom en
nasalkateter eller mask.
●
Motivering: KOL-patienter kan utveckla hypoxi (syrebrist) på grund av nedsatt
lungfunktion och dåligt gasutbyte. Syrgasbehandling kan hjälpa till att säkerställa att
kroppens vävnader får tillräckligt med syre för att fungera ordentligt. Vätsketillförsel
är också viktigt för att förhindra uttorkning och bibehålla god allmänhälsa, särskilt om
patienten lider av ökad slemproduktion.
Marianne har hypertoni och behandlas med bland annat livsstilsförändringar genom
att reducera riskfaktorer. Nämn FYRA specifika riskfaktorer för hypertoni som går att
påverka.
Fyra påverkbara riskfaktorer för hypertoni är:
Övervikt och fetma – Viktnedgång kan sänka blodtrycket.
Högt saltintag – Minskat saltintag kan bidra till bättre blodtryckskontroll.
Fysisk inaktivitet – Regelbunden motion sänker blodtrycket.
Alkohol- och tobakskonsumtion – Minskad konsumtion kan förbättra kärlhälsan och sänka blodtrycket.
Marianne har även en stabil angina pectoris (Kärlkramp (angina pectoris)
är beteckningen på en tillfällig nedsättning av blodflödet i hjärtats kranskärl.).
Hon får smärta i bröstet vid ansträngning som släpper när hon vilar. Beskriv den
patofysiologiska orsaken till smärta i bröstet vid ansträngning som beror på en stabil
angina pectoris.
Vid stabil angina pectoris orsakas bröstsmärtan av att hjärtat inte får tillräckligt med syre vid ansträngning.
Orsak:
Vid ansträngning behöver hjärtat mer syre.
Förträngda kranskärl (på grund av åderförfettning) kan inte släppa igenom tillräckligt med blod.
Syrebristen leder till att hjärtmuskeln börjar arbeta utan syre, vilket bildar ämnen som irriterar smärtreceptorer.
När ansträngningen upphör minskar syrebehovet, blodflödet räcker till och smärtan försvinner.
Marianne är inlagd på en vårdavdelning där du arbetar som
sjuksköterska. Hon ringer på klockan och säger att hon har ont i bröstet. Marianne
står på glyceryltrinitrat att ta vid behov som anfallskupering vid stabil angina pectoris.
Vilken kontroll är viktig att du tar innan du administrerar glyceryltrinitrat? Motivera ditt
svar genom att härleda utförligt till glyceryltrinitratets verkningsmekanism
Innan du ger glyceryltrinitrat är det viktigt att kontrollera blodtrycket, särskilt det systoliska trycket.
Motivering:
Glyceryltrinitrat vidgar blodkärlen, vilket gör att blodtrycket kan sjunka. Om blodtrycket redan är lågt kan det bli ännu lägre och orsaka yrsel eller svimning. Därför måste blodtrycket kontrolleras för att undvika risker vid medicineringen.
Mariannes bröstsmärta går inte över trots tre givna doser av glyceryltrinitrat. Det väcks
misstanke om en pågående hjärtinfarkt. Vilket blodprov tas vanligtvis för att
diagnostisera en hjärtinfarkt?
Blodprovet för att diagnostisera en hjärtinfarkt, som mäter troponin, tas vanligtvis i ett serumrör eller ett heparinrör. Provet kallas ofta troponin T eller troponin I, beroende på vilken typ av troponin som mäts.
Troponin T och Troponin I är de mest använda markörerna för hjärtmuskelskada vid misstänkt hjärtinfarkt. Troponin:
Är ett hjärtspecifikt protein som frisätts i blodet när hjärtmuskelceller skadas, t.ex. vid
en hjärtinfarkt.
Förhöjda troponinnivåer i kombination med kliniska symtom och EKG-förändringar
används för att diagnostisera en hjärtinfarkt.
TVÅ dagliga observationer kopplade till hjärtsvikt och motivering:
Vätske- och viktkontroll:
Motivering: Vid hjärtsvikt är vätskeretention ett vanligt problem som kan leda
till ödem och försämrat tillstånd. Daglig viktmätning är en viktig parameter för
att övervaka förändringar i vätskevolymen. Snabb viktuppgång kan indikera
vätskeretention, medan viktnedgång tyder på att vätskedrivande behandling
fungerar.
Urinproduktion och vätskebalans:
Motivering: Eftersom Nils får Furosemid (en loopdiuretika) intravenöst, är det viktigt
att övervaka urinproduktionen för att säkerställa att läkemedlet har önskad effekt.
Vätskebalans (intag minus urin/utflöde vätske och urinlista) bör också följas noga för
att undvika uttorkning eller elektrolytrubbningar.
Metoprolol – läkemedelsgrupp och verkningsmekanism
Läkemedelsgrupp: Betablockerare (selektiv beta-1-receptorantagonist).
●
Verkningsmekanism: Metoprolol blockerar beta-1-adrenerga receptorer i hjärtat,
Metoprolol blockerar beta-1-adrenerga receptorer i hjärtat,
vilket leder till:
Sänkt hjärtfrekvens (kronotrop effekt): Hjärtat slår långsammare, vilket
minskar syrebehovet och förbättrar pumpförmågan vid hjärtsvikt.
2. Minskad kontraktilitet (inotrop effekt): Belastningen på hjärtat minskar,
vilket är fördelaktigt vid hjärtsvikt.
3. Sänkt blodtryck: Genom att minska effekten av stresshormoner
(adrenalin/noradrenalin) på hjärtat och kärlen.
Efter utskrivning bör Nils följas upp regelbundet på hjärtsviktsmottagningen för:
Optimering av medicinering
Kontroll av vikt och vätskebalans
EKG och hjärtfunktion:
4. Livsstilsråd och stöd:
Optimering av medicinering:
Justering av doser för betablockerare, ACE-hämmare/ARB, diuretika och eventuella andra hjärtsviktsläkemedel.
Kontroll av vikt och vätskebalans: För att upptäcka tidiga tecken på försämring.
EKG och hjärtfunktion: För att övervaka eventuell progression av hjärtsvikten.
Livsstilsråd och stöd: Kostråd, rökstopp, fysisk aktivitet och stöd för egenvård (t.ex.
vätskebegränsning och att känna igen symtom på försämring).
Vid besöket på mottagningen tas ett EKG. Det visar att han har ett förmaksflimmer.
Nils blir insatt på antikoagulantia. Nämn vilken specifik komplikation man vill
förebygga genom att sätta in antikoagulantia vid förmaksflimmer.
Den specifika komplikation man vill förebygga genom att sätta in antikoagulantia vid
förmaksflimmer är stroke (hjärninfarkt) Antikoagulantia (t.ex. warfarin minskar blodets
koagulationsförmåga och därmed risken för att tromber bildas och orsakar en stroke.
Yvonne har drabbats av Parkinsons sjukdom. Nämn TVÅ typiska symtom vid
Parkinsons sjukdom. Nämn en vanlig medicin vid Parkinsons sjukdom samt
vilken transmittorsubstans den medicinen stimulerar bildning av
Omvårdnadsåtgärder?
Hur anpassar man kosten för denna patient
Två typiska symtom vid Parkinsons sjukdom:
Tremor – Skakningar, särskilt i vila.
Hypokinesi – Långsamma rörelser och nedsatt rörelseförmåga.
Bradykinesi (långsamma rörelser)
Levodopa är en vanlig medicin vid Parkinsons sjukdom.
Den omvandlas i hjärnan till dopamin, vilket kompenserar för bristen på denna transmittorsubstans i de basala ganglierna.
Omvårdnadsåtgärder
Patienter med Parkinsons sjukdom behöver individuellt anpassad vård beroende på
sjukdomens progression och symtom. Såsom stöd vid mobilitet och fallprevention
Åtgärd: Erbjud små, energitäta måltider och konsistensanpassad mat om
sväljsvårigheter (dysfagi) förekommer.
När Yvonne kommer hem efter att ha handlat mat hittar hon sin man sittandes på toaletten.
Han beter sig lite konstigt. Hon ringer till sjukvårdsupplysningen där du
arbetar. Du ska guida Yvonne att göra AKUT-testet för att ta reda på om
hennes man kan ha drabbats av en stroke. Redogör för hur Yvonne ska
undersöka sin man under respektive bokstav A, K och U
Yvonne ska göra följande under varje bokstav i AKUT:
1. A – Ansikte: Be mannen le eller visa tänderna.
Tecken på stroke: Ena sidan av ansiktet hänger, eller så kan han inte le
symmetriskt.
2. K – Kroppsdel: Be mannen lyfta båda armarna och hålla dem uppe i 10 sekunder.
Tecken på stroke: Ena armen sjunker eller kan inte hållas uppe.
3. U – Uttal: Be mannen säga en enkel mening, t.ex.
”Det är en fin dag idag.
Tecken på stroke: Otydligt tal, sluddrigt språk eller svårigheter att hitta orden
Två kardinalsymtom vid höftfraktur (typiska felställningar)
Förkortning av benet:
Utåtrotation av benet:
Förkortning av benet: Det skadade benet ser kortare ut än det oskadade benet.
Detta beror på att musklerna runt höften drar ihop benfragmenten.
Utåtrotation av benet: Fot och knä på det skadade benet är roterade utåt. Detta är
ett klassiskt tecken på höftfraktur och orsakas av förändrad biomekanik i höften.
Peter 57 år har märkt att han får gå och kissa oftare och varje gång så dröjer det innan
urinen kommer. Han har även upptäckt att det finns blod i urinen. Vilket blodprov kan ge
misstanke om prostatacancer hos en man?
Blodprovet som kan ge misstanke om prostatacancer är PSA (prostataspecifikt antigen).
PSA är ett protein som produceras av prostatakörteln. Förhöjda nivåer av PSA i
blodet kan tyda på problem i prostatan, inklusive:
Prostatacancer
Godartad prostataförstoring (BPH)
Prostatit (inflammation i prostatan)
Beskriv utförligt hur cancer uppstår.
Cancer uppstår genom en komplex process som innefattar förändringar i
cellernas DNA (mutationer) och förlust av normala mekanismer för tillväxt och
celldöd. Denna process kan delas in i flera steg: Mutationer i DNA, Onkogener aktiveras
Tumörsuppressorgener inaktiveras,
Angiogenes (nybildning av blodkärl)
Cancerceller stimulerar bildning av nya blodkärl för att få syre och
näring, vilket är nödvändigt för tumörens tillväxt och överlevnad.
Invasion och metastasering
Vävnadsinvasion, Metastasering
Vävnadsinvasion: Cancerceller bryter igenom närliggande vävnader
med hjälp av proteaser som bryter ner extracellulär matrix.
Metastasering: Cancerceller sprids via blodet eller lymfsystemet till
andra organ, där de bildar sekundära tumörer (metastaser).
Cancerceller kan manipulera den omgivande miljön (t.ex. immunceller,
fibroblaster) för att stödja sin egen tillväxt och skydda sig från
immunsystemet.
Sammanfattning av hur cancer uppstår:
Cancer är resultatet av genetiska mutationer som leder till:
1. Okontrollerad celldelning.
2. Förmåga att undvika celldöd.
3. Angiogenes för att stödja tumörens tillväxt.
4. Invasion av omgivande vävnad och spridning till andra delar av kroppen
(metastasering).
Peter får göra en prostatektomi. Vad är en prostatektomi?
1. Radikal prostatektomi
En prostatektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela eller delar av prostatakörteln avlägsnas.
Det finns olika typer av prostatektomi beroende på syftet med operationen och sjukdomens
omfattning.
1. Radikal prostatektomi
Vad: Hela prostatakörteln samt de närliggande sädesblåsorna tas bort.
Syftet med en prostatektomi:
Vid prostatacancer: För att ta bort cancer och förhindra spridning.
Vid godartad prostataförstoring: För att lindra symtom som svårigheter att kissa, täta
urinträngningar eller urinstopp.
Orsaken till Hjärtsvikt (HFrEF 40%)
Hennes hjärtsvikt innebär att hjärtat har nedsatt pumpförmåga.
Vätska kan ansamlas i lungorna när hjärtat inte klarar av att pumpa effektivt.
Postoperativ vätskebehandling
Hon har fått Ringer-Acetat och Glukos 5% intravenöst. Detta kan ha
bidragit till vätskeretention och försämrat hjärtats förmåga att hantera
vätskan, vilket lett till lungödem.
Olle är 86 år och bor på det vård- och omsorgsboende där du arbetar som
sjuksköterska.
Olle berättar för dig att han känner sig konstant torr i munnen och att
han lätt sätter i halsen. Du berättar att saliven har stor betydelse för ätandet då den
smörjer tuggan så att det blir lättare att svälja. Beskriv ytterligare fyra exempel på
salivens betydelse för munhälsan.
Skyddar munslemhinnor och tänder
- Minskar risk för sjukdomar i munhålan, som exempelvis svampangrepp
- Håller munhålan frisk med bland annat enzymer och antimikrobiella ämnen
- Underlättar tal
Du arbetar som sjuksköterska på ett vård- och omsorgsboende. På en av
avdelningarna har Valeria, 85 år flyttat in och du pratar med Valeria om hur hon
upplever sin munhälsa. För att bedöma Valerias munhälsa använder du Revised Oral
Assessment Guide (ROAG). Vilka områden bedömer du med hjälp av ROAG och
förklara hur du graderar dina bedömningar?
ROAG bedömer 9 områden - röst, läppar, munslemhinnor, tunga, tänder, sväljning,
saliv, tandkött och proteser.
Alla områden graderas mellan 1-3 där 1 = frisk/normal 2 = lätta eller måttliga
förändringar 3 = allvarliga problem
Ahmed är 79 år och har precis flyttat in på det vård- och omsorgsboende där du
arbetar som sjuksköterska. Som sjuksköterska ansvarar du för att göra en bedömning
av Ahmeds hälsostatus. Du vill börja med att identifiera om Ahmed har en ökad
fallrisk.
- Nämn ett bedömningsinstrument som kan användas för att identifiera fallrisk.
- Ordinera tre fallförebyggande omvårdnadsåtgärder.
1: Ett bedömningsinstrument vid fall kan vara Downton Fallrisk index som tar hänsyn
till “tidigare fall, aktuella läkemedel, sensorisk funktionsnedsättning, kognitiv
funktionnedsättning och gångförmåga”
2: Främja fysisk aktivitet, kondition, muskelstyrka och balans.
- Förbättra levnadsmiljön genom att förbättra belysning/flytta möbler som kan
förbindra framkomst/riskera fall
- Ta hjälp av/erbjuda tekniska hjälpmedel som exempelvis rullator.
Omvårdnadsprocessens första fas omfattar bedömning av patientens hälsotillstånd
genom insamling av data och information. På vilka sätt kan sjuksköterskan samla in
dessa data? Ange fyra exempel.
Sjuksköterskan kan samla in dessa data genom;
- Intervju med patienten
- Fysiska undersökningar
- Riskbedömningar
- Funktionbedömningar
För personer med demenssjukdom kan det ibland vara svårt att äta då kan ”spegling”
vara till hjälp. Förklara vad ”spegling” innebär.
Spegling innebär att personer med demens äter sina måltider tillsammans med någon
i personalen. Personalen blir på så vis en modell vilken den demenssjuke kan härma,
för att stimulera ätande.
För äldre personer boende på vård- och omsorgsboende är obstipation ett vanligt och återkommande problem. Ange tre exempel på varför samt ange två
omvårdnadsåtgärder för att förebygga obstipation.
Orsaker till obstipation kan vara:
1: Bieffekter av medicinering.
2: Ett minskat intag av vätska och fiberrik mat.
3: Låg fysisk aktiviet.
För att förebygga obstipation kan man:
1: Ha regelbundna toalettvanor
2: Äta fettrik/fiberrik mat
Hypokinesi förekommer vid Parkinsons sjukdom. Vad betyder det?
Nedsatt eller långsam rörelseförmåga i kroppsmuskulaturen
Tidigt i döendeprocessen kan personen uppleva en oresonligt trött- och orkeslöshet.
Hur benämns det med ett annat ord
Fatigue
Nämn de fyra områden som särskilt lyfts fram inom palliativ vård och utgör den
helhetssyn på vården i livet slutskede de så kallade ”hörnstenarna”.
Symptomlindring
- Närståendestöd
- Teamarbete
- Relation/kommunikation
Beskriv begreppet Tanatologi.
Läran/kunskapen om döden/döendeprocessen, samt kunskap om vård av döende.
Vad innebär det att en patient ges enteral nutrition?
Patienten ges näring via en sond till mag- och tarmkanalen.
Kognitiv sjukdom av frontotemporal typ, liknar Alzheimers sjukdom, dock skiljer sig
symtomen åt. Ange tre symtom som är vanliga vid frontotemporal typ.
Förlorad förmåga till sympati eller empati
- Apati eller tröghet
- Hyperoralt beteende/förändrade matvanor.
Personer som har en kognitiv nedsättning har en ökad risk för att falla. En av
orsakerna kan vara att personen har svårt att orientera sig i ny omgivning. Ange
ytterligare två faktorer kopplade till ökad fallrisk hos personer med kognitiv
nedsättning.
Nedsatt gångförmåga/muskelstyrka
- Försämrad balansförmåga
På det vård- och omsorgsboende där du arbetar som sjuksköterska har Annika 84 år
precis flyttat in. Annika är rullstolsburen sedan några månader tillbaka. Vid byte av
inkontinensskydd uppmärksammar du en nytillkommen rodnad, kategori 1 i sacrum.
Vilka omvårdnadsåtgärder vidtar du för att förhindra att trycksåret försämras? Ange
fyra exempe
Minska trycket på det drabbade området, förslagsvis genom att ändra
sittställningen i rullstolen eller den liggande ställning vid sängliggandes.
2: Minska risken för friktion/skjuv genom att lägga ett tjockare förband över det
drabbade området.
3: Håll huden torr och smidig.
4: Tillgodose närings- och vätskebehov.
Ange fyra exempel på var kroppen det är vanligast att trycksår uppstår samt förklara
varför det är störst risk där.
Sacrum
- Under hälarna
- Sittbensknölar
- Armbågar
Trycksår uppkommer vanligtvis över benutskott, där hud och ben ligger nära
varandra. Trycket orsakar syrebrist som kan skada både omkringliggande vävnader
och muskelceller.
Beskriv omvårdnadsprocessen på en geriatrisk avdelning
1. Datainsamling (Bedömning av patientens tillstånd)
. Datainsamling (Bedömning av patientens tillstånd)
Mål: Få en helhetsbild av patientens hälsa, funktionsnivå och behov.
🔹 Medicinsk bakgrund: Multisjuklighet, läkemedelslista, tidigare sjukhusvistelser.
🔹 Omvårdnadsbehov: Nutrition, vätskebalans, elimination, hudstatus, sömn, smärta.
🔹 Kognitiv och psykisk hälsa: Demens, depression, konfusion.
🔹 Fysisk funktion: Rörelseförmåga, fallrisk, ADL-status (ex. förmåga att äta, klä sig).
🔹 Socialt nätverk: Ensamboende, anhörigstöd, hemtjänst.
🔹 Patientens egna önskemål och mål med vården.
📝 Bedömningsverktyg:
Nutritional Risk Screening (NRS) → för att identifiera undernäring.
Downton Fall Risk Index → för fallrisk.
MNA (Mini Nutritional Assessment) → för nutritionsstatus.
Confusion Assessment Method (CAM) → för att upptäcka konfusion.
Beskriv omvårdnadsprocessen på en geriatrisk avdelning
2. Identifiera patientens vårdbehov utifrån insamlad data.
Exempel på vanliga omvårdnadsdiagnoser:
Risk för fall relaterat till muskelsvaghet och nedsatt balans.
Risk för undernäring relaterat till minskad aptit och svårigheter att svälja.
Risk för trycksår relaterat till nedsatt rörlighet och skör hud.
Förvirringstillstånd relaterat till infektion och polyfarmaci
Beskriv omvårdnadsprocessen på en geriatrisk avdelning
3. Planering (Mål och åtgärder)
Planering (Mål och åtgärder)
Mål: Sätta upp realistiska, individanpassade mål och planera omvårdnadsåtgärder.
🔹 Kort- och långsiktiga mål, t.ex.
Patienten ska upprätthålla en god vätskebalans.
Patienten ska minska risken för fall genom individuellt anpassad mobilisering.
Patienten ska få trycksårsförebyggande åtgärder.
🔹 Individuella omvårdnadsåtgärder, t.ex.
Nutrition: Anpassad kost, hjälp vid måltider, energi- och proteinrik näring.
Mobilisering: Stöd vid förflyttning, sjukgymnastik, gånghjälpmedel.
Hudvård: Regelbunden lägesändring, tryckavlastande madrass.
Kognitivt stöd: Lugna rutiner, anpassad kommunikation, stöd för att minska konfusion.
Beskriv omvårdnadsprocessen på en geriatrisk avdelning
4. Genomförande (Utföra omvårdnadsåtgärder)
- Genomförande (Utföra omvårdnadsåtgärder)
Mål: Säkerställa att planerade åtgärder genomförs och dokumenteras.
🔹 Exempel på åtgärder på en geriatrisk avdelning:
Dagliga kontroller av vätskebalans och nutrition.
Fallförebyggande åtgärder (ex. antihalkstrumpor, sänkta sängar, larm).
Aktiv mobilisering för att bibehålla funktion och förebygga komplikationer.
Stöd vid dagliga aktiviteter för att främja självständighet.
Kommunikation med anhöriga och planering inför utskrivning.
Beskriv omvårdnadsprocessen på en geriatrisk avdelning
5. Utvärdering
- Utvärdering
Mål: Bedöma om åtgärderna haft önskad effekt eller om vårdplanen behöver justeras.
🔹 Frågor att utvärdera:
Har patientens vätskebalans förbättrats?
Har patienten bibehållit eller ökat sin vikt?
Har fallrisken minskat?
Har patientens trycksårsförebyggande åtgärder varit effektiva?
Behöver omvårdnadsplanen justeras inför fortsatt vård i hemmet eller särskilt boende?
Exempel på SBAR inom geriatrik och vad är det?
SBAR är en strukturerad kommunikationsmodell som används för att effektivt överföra viktig information mellan vårdpersonal. Här är ett exempel från en geriatrisk avdelning, där en sjuksköterska kontaktar en läkare angående en försämrad patient.
S – Situation (Vad är problemet?)
“Hej, det här är sjuksköterska Anna från geriatrikavdelning 4. Jag ringer angående vår patient Elsa Andersson, 85 år, som har en försämrad andning och ökad trötthet sedan i morse. Hennes syresättning har sjunkit till 88 % på rumsluft, och hon är mer förvirrad än vanligt.”
B – Bakgrund (Relevant medicinsk historik)
“Elsa är inlagd för rehabilitering efter en höftfraktur men har sedan tidigare KOL, hjärtsvikt och lätt kognitiv svikt. Hon har haft ökande svullnad i benen senaste veckan och behandlas med Furix 40 mg dagligen. Tidigare i veckan hade hon tecken på en luftvägsinfektion och sattes in på antibiotika.”
A – Aktuellt tillstånd (Vad har du observerat?)
“Hennes vitalparametrar just nu är:
Andningsfrekvens 26/min
Puls 98/min
Blodtryck 105/65 mmHg
Saturation 88 % på rumsluft
Temp 37,9°C
Hon har biljud på lungorna bilateralt, är mer orkeslös och har svårt att hålla sig vaken.”
R – Rekommendation (Vad föreslår du?)
“Jag misstänker försämrad KOL eller hjärtsvikt och undrar om vi kan sätta in syrgas och ta blodprover, inklusive blodgas, BNP och CRP. Vill du att jag också gör en akut lungröntgen och blododling? Kan vi behöva justera hennes vätskedrivande behandling?”
Beskriv de patofysiologiska mekanismerna som leder till kittfärgad avföring och mörk
urin hos en patient med akut cholecystit och avflödeshinder. Förklara hur dessa
symtom uppstå
Vid akut kolecystit med avflödeshinder blockeras gallflödet från levern till tarmen, vilket leder till följande patofysiologiska mekanismer:
Kittfärgad avföring: Gallpigment (bilirubin) når inte tarmen på grund av avflödeshindret, vilket minskar bildningen av stercobilin – det ämne som normalt ger avföringen dess bruna färg. Resultatet blir ljus eller gråaktig (kittfärgad) avföring.
Mörk urin: Bilirubin som inte kan utsöndras via gallan ansamlas i blodet och konjugerat bilirubin filtreras istället via njurarna, vilket ger urinen en mörk, porterfärgad färg.
Erik, en 68-årig tidigare frisk man, söker vård på akutmottagningen med svåra
buksmärtor som har pågått i tre dagar. Smärtan är lokaliserad till nedre delen av
buken och är intermittent men blir gradvis värre. Erik har också upplevt illamående,
kräkningar och uppblåsthet. Han har inte haft någon avföring eller gasavgång på två
dagar.
Vid undersökning noteras att Erik har en uppspänd buk och är öm vid palpation över
hela buken. Röntgen av buken visar vidgade tarmar och en tydlig obstruktion i
tunntarmen, vilket bekräftar diagnosen mekanisk ileus. De vitala parametrar som
uppmätts är: Blodtryck 105/60mmHg, Puls 95 slag/min, SpO2 97% på rumsluft,
Andningsfrekvens 22 / min, Temp 36,9°C.
Redogör utförligt de patofysiologiska mekanismerna som leder till uppblåsthet och
kräkningar hos en patient med mekanisk ileus samt relatera dem till Eriks påverkade
blodtryck.
Vid mekanisk ileus blockeras tarminnehållets passage. Uppblåsthet beror på ansamling av gas och vätska, tarmen fortsätter producera vätska och gas genom normal sekretion och bakteriell fermentation. Vid en obstruktion kan dessa inte passera distalt, vilket leder till tarmvidgning och uppspänd buk.
Ökat tryck i tarmen leder till backflöde av tarminnehåll. Kräkcentrum i hjärnan aktiveras via vagusnerven, vilket orsakar illamående och kräkningar.
Vätskeförlust genom kräkningar samt vätskeläckage till tarmväggen och bukhålan minskar blodvolymen, vilket leder till hypovolemi och lågt blodtryck. Kroppen kompenserar med ökad puls och andningsfrekvens.
Eriks tillstånd behöver akutopereras. Nämn TVÅ omvårdnadsåtgärder som du
prioriterar i det akuta skedet inför operationen.
Intravenös vätskebehandling – För att korrigera hypovolemi och elektrolytrubbningar orsakade av vätskeförluster genom kräkningar och kapillärläckage. Ringer-Acetat eller NaCl ges intravenöst.
Ventrikelsond – För att avlasta magsäcken och minska risken för aspiration vid fortsatt kräkning. Detta minskar även buktrycket och patientens obehag.
Muhammed 74 år kommer till diabetesmottagningen. Han har en diabetes mellitus
typ 2 sedan tio år tillbaka. Han har utvecklat ett sår på vänster fot.
Beskriv utförligt den bakomliggande patofysiologiska orsaken till diabetes typ 2 och
vad som händer med insulinproduktionen över tid.
Vid diabetes typ 2 uppstår insulinresistens, vilket leder till nedsatt glukosupptag i muskel-, lever- och fettvävnad. För att kompensera ökar betacellerna insulinproduktionen (hyperinsulinemi).
Med tiden sviktar betacellerna på grund av kronisk överbelastning, vilket leder till relativ insulinbrist och kronisk hyperglykemi. Detta försämras successivt, och många patienter behöver insulinbehandling på sikt.
Vad heter det blodprov som tas för att få information om hur medelblodglukosvärdet
legat de senaste 8–12 veckorna?
Blodprovet heter HbA1c (glykerat hemoglobin). Det visar medelblodsockret under de senaste 8–12 veckorna.
Förklara utförligt uppkomsten av diabetesfoten. I beskrivningen ska minst TRE
patofysiologiska bakomliggande faktorer nämnas.
Diabetesfoten uppstår till följd av långvarig högt blodsocker, Högt blodsocker skadar nerverna, vilket leder till nedsatt känsel i fötterna. Detta gör att små skador inte märks och kan utvecklas till sår.
Diabetes orsakar skador på blodkärlen, vilket försämrar blodflödet till fötterna. Dåligt blodflöde leder till sämre läkning av sår och ökad risk för infektion.
Försämrad blodcirkulation och nedsatt immunförsvar gör att sår och infektioner inte läker som de ska, vilket kan leda till allvarliga komplikationer som amputation.
Sven behandlas bland annat med peroral antidiabetika. Ange EN perorala antidiabetika (läkemedelsgrupp eller substansnamn) och beskriv verkningsmekanism för den.
En vanlig peroral antidiabetika är Metformin.
Verkningsmekanism:
Metformin verkar genom att öka insulinkänsligheten i muskler och fettvävnad samt minska leverns glukosproduktion. Det leder till en sänkning av blodsockernivåerna utan att orsaka hypoglykemi.
Fatima har kronisk njursvikt sedan flera år tillbaka. Hennes njursvikt har försämrats
och hon har nu en avancerad kronisk njursvikt. Ange TVÅ vanliga orsaker till kronisk
njursvikt.
Två vanliga orsaker till kronisk njursvikt är:
Diabetes mellitus –
Högt blodsocker kan skada njurarna över tid och leda till diabetisk nefropati, vilket är en av de vanligaste orsakerna till njursvikt.
Hypertoni (högt blodtryck) –
Långvarig högt blodtryck kan skada njurarna genom att öka trycket i njurens blodkärl, vilket kan leda till glomerulär skleros och njursvikt.
Hemodialys är en behandling som renar blodet från avfallsprodukter och överflödig vätska när njurarna inte längre fungerar.
Hemodialys är en behandling som renar blodet från avfallsprodukter och överflödig vätska när njurarna inte längre fungerar.
En kärlåtkomst skapas via en fistel (en förbindelse mellan en ven och en artär) eller en central venkateter. Fisteln är den vanligaste och mest långsiktiga lösningen. Genom denna åtkomst tas blodet ut och leds till dialysmaskinen.
Blodet pumpas genom ett dialysfilter (dialysator), som fungerar som ett konstgjort membran. Här sker diffusion av avfallsprodukter (som urea och kreatinin) och vätska från blodet till dialysvätska på andra sidan membranet. Detta gör att blodet renas och överflödig vätska tas bort.
Vid hemodialys avlägsnas avfallsprodukter, som normalt filtreras av njurarna, samt överskott av vätska (som kan orsaka svullnad) och elektrolytrubbningar (som kalium och natrium). Det renade blodet återförs sedan till kroppen.
Behandlingen tar vanligtvis 3–5 timmar per gång och görs 3 gånger i veckan.
Yosef lider av obstruktiva besvär från lungorna och besvären har blivit allt värre under de senaste månaderna. Efter en utredning får han diagnosen KOL. Beskriv patogenesen till KOL.
Patogenesen till KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom) innebär långvarig inflammation i luftvägarna och luftvävnaden, vilket leder till luftvägsobstruktion och nedsatt lungfunktion.
Rökning eller exponering för andra irritanter orsakar en kronisk inflammation i luftvägarna, vilket leder till en överproduktion av slem och svullnad i bronkerna.
Vid KOL skadas de små luftblåsorna (alveolerna) i lungorna, där gasutbytet sker
Kombinationen av ökad slemproduktion, förträngda luftvägar och skadad alveolstruktur gör att luften inte kan passera fritt.
Patogenesen leder till progressiva andningssvårigheter och försämrad lungfunktion
Yosef har bland annat blivit insatt på långverkande beta-2-agonister. Beskriv
verkningsmekanism samt ange EN vanlig biverkan för beta-2-agonister.
Beta-2-agonister, som salmeterol, hjälper till att vidga luftvägarna genom att påverka beta-2-receptorer i luftrören. Detta gör att musklerna runt luftvägarna slappnar av, vilket gör det lättare att andas.
Vanlig biverkan: En vanlig biverkan är skakningar (tremor), särskilt i händerna, eftersom läkemedlet även kan påverka musklerna.
Ange TVÅ omvårdnadsåtgärder vid KOL samt motivera omvårdnadsåtgärderna utförligt. (ej rätt för läkemedel)
Två omvårdnadsåtgärder vid KOL och deras motivering:
Stödja patienten att upprätthålla en bra andningsteknik:
Motivering: Vid KOL blir andningen ansträngd på grund av luftvägsobstruktion. Att lära patienten tekniker som lipstränning (att andas ut genom lätt ihopknipna läppar) och diaphragmatisk andning (djupandning med magen) kan hjälpa till att förbättra andningsfunktionen.
Övervaka och uppmuntra till rökavvänjning:
Motivering: Rökning är den främsta orsaken till KOL och orsakar fortsatt skada på lungvävnaden. Att stödja patienten i att sluta röka är avgörande för att bromsa sjukdomen
Marianne har hypertoni och behandlas med bland annat livsstilsförändringar genom
att reducera riskfaktorer.
Nämn FYRA specifika riskfaktorer för hypertoni som går att påverka.
Övervikt/överviktig kroppsmassa –
Fysisk inaktivitet – .
Hög saltintag –
Alkoholkonsumtion –
Marianne har även en stabil angina pectoris. Hon får smärta i bröstet vid ansträngning som släpper när hon vilar. Beskriv den patofysiologiska orsaken till
smärta i bröstet vid ansträngning som beror på en stabil angina pectoris.
Smärta vid ansträngning vid stabil angina pectoris orsakas av att hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre under fysisk aktivitet. När hjärtat arbetar hårdare, ökar syrebehovet, men om blodflödet genom kranskärlen är begränsat (på grund av förträngningar eller ateroskleros), kan inte tillräckligt med syre levereras till hjärtmuskeln. Detta leder till syrebrist i hjärtmuskeln, vilket orsakar smärta i bröstet. Smärtan går över när personen vilar och syrebehovet minskar.
Marianne är inlagd på en vårdavdelning där du arbetar som sjuksköterska. Hon ringer på klockan och säger att hon har ont i bröstet.
Marianne står på glyceryltrinitrat att ta vid behov som anfallskupering vid stabil
angina pectoris. Vilken kontroll är viktig att du tar innan du administrerar
glyceryltrinitrat? Motivera ditt svar genom att härleda utförligt till glyceryltrinitratets
verkningsmekanism.
Innan du ger glyceryltrinitrat är det viktigt att kontrollera blodtrycket.
Motivering: Glyceryltrinitrat vidgar blodkärlen, vilket sänker blodtrycket. Om blodtrycket redan är för lågt kan medicinen göra det ännu lägre, vilket kan leda till yrsel eller svimning. Därför behöver du säkerställa att blodtrycket är tillräckligt högt innan du ger läkemedlet.
Mariannes bröstsmärta går inte över trots tre givna doser av glyceryltrinitrat. Det väcks misstanke om en pågående hjärtinfarkt. Vilket blodprov tas vanligtvis för att diagnostisera en hjärtinfarkt?
För att diagnostisera en hjärtinfarkt tas vanligtvis ett blodprov för att mäta troponin.
Nils har en hjärtsvikt med EF 30 %. Han har blivit mer andfådd på sista tiden och
benen har svullnat upp. Han blir inlagd på en vårdavdelning och insatt på Furosemid
iv.
Nämn TVÅ dagliga observationer följer vi på Nils förutom puls, blodtryck, temp,
allmäntillstånd och kontroll av PVK kopplat till hjärtsvikt? Motivera varför du tar
respektive kontroll.
vå viktiga observationer för Nils med hjärtsvikt är:
Vätskeretention (vägning):
Motivering: Hjärtsvikt kan orsaka vätskeansamling, vilket leder till svullnad i benen. Genom att väga Nils dagligen kan vi följa förändringar i hans vätskenivåer och upptäcka eventuell vätskeansamling.
Urinmängd:
Motivering: Furosemid är ett diuretikum som hjälper till att eliminera vätska. Genom att mäta hur mycket urin Nils producerar kan vi se om behandlingen är effektiv och om hans njurar fungerar som de ska.
Nils står på Metoprolol 200 mg x 1.
Vilken läkemedelsgrupp tillhör metoprolol samt beskriv dess verkningsmekanism.
Metoprolol tillhör läkemedelsgruppen betablockerare.
Verkningsmekanism: Metoprolol blockerar beta-1-receptorer i hjärtat, vilket gör att hjärtat slår långsammare och med mindre kraft. Detta minskar blodtrycket och gör att hjärtat inte behöver arbeta lika hårt, vilket är bra vid hjärtsvikt.
Nils blir förbättrad efter några dagar och skrivs ut. Han får följas upp på hjärtsviktsmottagningen.
Vid besöket på mottagningen tas ett EKG. Det visar att han har ett förmaksflimmer.
Nils blir insatt på antikoagulantia. Nämn vilken specifik komplikation man vill
förebygga genom att sätta in antikoagulantia vid förmaksflimmer.
Antikoagulantia sätts in vid förmaksflimmer för att förebygga stroke.
Motivering: Vid förmaksflimmer finns en ökad risk för blodproppar i hjärtat, som kan färdas till hjärnan och orsaka en stroke. Antikoagulantia minskar risken för att blodproppar bildas.
Yvonne har drabbats av Parkinsons sjukdom. Nämn TVÅ typiska symtom vid
Parkinsons sjukdom.
Två typiska symtom vid Parkinsons sjukdom är:
Tremor (skakningar) – Ofrivilliga skakningar, ofta i händer eller fingrar, som är mest märkbara i vila.
Bradykinesi (långsamma rörelser) – Försämrad rörelseförmåga, vilket gör att det tar längre tid att utföra vardagliga aktiviteter.
Nämn en vanlig medicin vid Parkinsons sjukdom samt vilken transmittorsubstans den
medicinen stimulerar bildning av.
A (Ansikte): Be honom le eller visa tänderna. Kolla om ena sidan av ansiktet hänger ner eller om han har svårt att le symmetriskt.
K (Kroppsdel): Be honom lyfta båda armarna samtidigt. Kolla om ena armen sjunker ner eller om han har svårt att lyfta båda armarna jämnt.
U (Uttal): Be honom säga en enkel mening, till exempel “Det är en fin dag idag”. Kolla om han har svårt att prata eller om talet är sluddrigt.
Om han har problem med någon av dessa tester, ring 112 direkt.
Två typiska felställningar vid höftfraktur är:
Benet är förkortat – Det drabbade benet kan vara kortare än det andra.
Benet är utåtroterat – Foten på det skadade benet pekar utåt i förhållande till kroppen.
Redogör för den patofysiologiska mekanismen bakom kardinalsymtomen vid en höftfraktur. Motivera även fortsatt undersökning och initiala omvårdnadsåtgärder.
Vid en höftfraktur skadas lårbenshalsen eller den övre delen av lårbenet,
Frakturen gör att lårbenet inte kan hållas på plats, vilket leder till att det drabbade benet förkortas.
Frakturen påverkar muskler och senor som normalt håller benet på plats, vilket gör att benet roteras utåt.
Fortsatt undersökning:
Röntgen: För att bekräfta frakturens typ och omfattning.
Klinisk undersökning: För att kontrollera rörelseförmåga, smärtnivå och cirkulation i det skadade benet.
Initiala omvårdnadsåtgärder:
Smärtlindring: Ge smärtstillande medel för att lindra den akuta smärtan.
Stabilisering av benet: Immobilisera benet genom att hålla det stilla för att förhindra ytterligare skada.
Observera vitala tecken: Övervaka blodtryck, puls och andning för att se om patienten är i chock eller behöver ytterligare stöd.
Peter 57 år har märkt att han får gå och kissa oftare och varje gång så dröjer det innan urinen kommer. Han har även upptäckt att det finns blod i urinen.
Vilket blodprov kan ge misstanke om prostatacancer hos en man?
Blodprovet som kan ge misstanke om prostatacancer hos en man är PSA (prostataspecifikt antigen).
Ett förhöjt PSA-värde kan indikera prostatacancer, men det kan även vara förhöjt vid andra tillstånd som godartad prostataförstoring eller prostatit.
Cancer uppstår när celler i kroppen börjar växa okontrollerat och bildar en tumör.
Cancer uppstår oftast genom genetiska förändringar (mutationer) i cellernas DNA. Dessa mutationer kan påverka gener som styr cellens tillväxt och delning.
Onkogener är gener som, när de aktiveras eller muteras, främjar celltillväxt och delning. I normala celler är dessa gener inaktiverade eller under strikt kontroll, men när de aktiveras kan de leda till cancer.
Tumörsuppressorgener är gener som normalt hindrar celler från att dela sig okontrollerat. Vid cancer kan dessa gener bli inaktiverade eller muterade, vilket gör att den normala cellcykelkontrollen förloras.
Peter får göra en prostatektomi. Vad är en prostatektomi?
En prostatektomi är en kirurgisk operation där hela eller delar av prostatan tas bort. Prostatan är en körtel som finns hos män och som producerar en del av vätskan i spermierna.
Det finns två huvudsakliga typer av prostatektomi:
Radikal prostatektomi: Detta är den vanligaste typen vid prostatacancer. Här tas hela prostatan bort, inklusive omgivande vävnad och ibland även lymfkörtlar.
Ingrid får göra en kranskärlsröntgen som en del i utredningen. Under
kranskärslröntgen bestämmer sig kardiologen för att även utföra en PCI
(percutaneous cardiac intervention) De går in i a. radialis och gör en
ballongsprängning. Väl tillbaka på vårdavdelningen är du den ansvarige
sjuksköterskan för patienten.
Nämn EN kontroll du tar efter en PCI, förutom vitalparametrar, och motivera varför du
gör kontrollen.
Kontroll av förbandet/instickstället vid a.radialis. Eftersom man går in via en artär vid en PCI finns en ökad risk för kraftig blödning vid instickstället.
På samma avdelning som Ingrid är inlagd, är också Johnny inlagd för en hjärtinfarkt.
Det dröjde flera timmar innan han sökte vård för sina symptom. På dag 3 görs ett
ultraljud på hjärtat som bland annat visar en ejektionsfraktion på 40 %. Han får
diagnosen hjärtsvikt.
Förklara utförligt hur hjärtinfarkten har bidragit till uppkomst av hans hjärtsvikt.
Vid en hjärtinfarkt uppstår syrebrist (ischemi) i hjärtmuskeln, vilket leder till att hjärtceller dör. Eftersom hjärtmuskelceller har begränsad förmåga att reparera sig, blir skadorna permanenta. Som en följd genomgår hjärtat förändringar, där hjärtväggen antingen blir tjockare (hypertrofi) eller utvidgad (dilatation). Dessa förändringar försämrar hjärtats förmåga att dra ihop sig och pumpa blod effektivt till kroppen och lungorna.
Ange TVÅ typiska symtom på hjärtsvikt samt förklara varför de uppstår.
Halsvenstas – Uppstår när blod stockar sig i venerna på grund av att höger hjärthalva inte orkar pumpa vidare blodet. Detta leder till att halsvenerna svullnar och blir synliga.
Lungödem – Orsakas av att vänster hjärthalva har svårt att pumpa blodet vidare ut i kroppen. Detta gör att blod stockar sig i lungorna, vilket leder till att vätska pressas ut i lungvävnaden. Det kan orsaka andningssvårigheter och hosta.
Johnny följs upp på hjärtmottagningen och på ett återbesök tas ett EKG. Du noterar
ett förmaksflimmer på EKG. Johnny sätts in på antikoagulantia och planeras att göra
en elkonvertering. Vilket av följande påståenden stämmer INTE om en elkonvertering
Om patienten har en pacemaker så kan man inte utföra en elkonvertering.
Abdul har venös insufficiens och har fått varicer (åderbråck) på underbenen. Förklara
utförligt de patofysiologiska mekanismerna till hur venös insufficiens kan uppkomma.
Venös insufficiens innebär nedsatt venöst återflöde och uppstår vanligtvis på grund av
klaffel i venerna. När klaffarna inte sluter tätt uppstår retrograd blodflöde. När
blodflödet blir nedsatt riskerar venerna att dilatera på grund av ökad blodvolym i
venen varpå fler - tidigare friska klaffar får problem att sluta tätt. Detta kan förvärra
tillståndet ytterligare.
Vilken av följande är inte ett korrekt behandlingsalternativ för Abdul?
Antikoagulantia
Hakim kommer in till akutmottagningen då han känner sig trött och väldigt yr. Ett blodtryck tas som visar på 80/45 mmHg. Efter att svar på blodprov och urinprov
kommit misstänker läkaren att Hakim kan ha drabbats av en akut njursvikt. Vilken form av akut njursvikt har Hakim troligtvis drabbats av samt förklara processen hur denna form av akut njursvikt leder till nedsatt njurfunktion.
Prerenal njursvikt.
Hakim har lågt blodtryck, vilket är den troliga anledningen. Vid lågt blodtryck är
blodflödet inte tillräckligt för njurens behov av filtrering. Njuren kan då ta skada och
kan inte arbeta optimalt. Om detta tillstånd inte behandlas så kan det leda till kronisk
njursvikt.
Det finns ett antal olika provtagningar som är användbara för att mäta förändringar av
njurarnas funktion. Ange TRE exempel som kan ha tagits på Hakim. Ange om det är
ett blodprov eller urinprov samt hur provet förväntas avvika vid en akut njursvikt.
Urin - albumin. Vid protein i urinet kan njurpåverkan misstänkas. Protein ska filtreras och inte gå ut med urinet vid optimal filteration i njuren. Blodprov - cyctacin C och kreatinin. Förhöjda väden av dessa indikerar på njurpåverkan.
Abraham har astma sedan några år tillbaka och kommer till sjukhuset med ett akut
astmaanfall. Astma är en inflammatorisk sjukdom. Nämn TVÅ patofysiologiska
mekanismer som sker i bronkiolerna vid ett astmaanfall till följd av inflammationen.
Vid inflammation uppstår slem och svullnad i bronkerna.
Du arbetar som sjuksköterska på den avdelning Abraham blir inlagd. Du vet att du ska
ha ett lugnt bemötande när du tar hand om Abraham. Vad kan du mer göra? Nämn EN andningsteknik samt EN läkemedelsgrupp du kan ge vid ett akut astmaanfall
och motivera dina åtgärder.
Åtgärder vid akut astmaanfall:
Läkemedelsgrupp: Beta-2-stimulerare
– Dessa läkemedel vidgar luftrören genom att slappna av i de glatta musklerna i bronkerna. Detta underlättar in- och utandning och lindrar symtomen snabbt.
Andningsteknik: Läppandning (pursed-lip breathing)
– Patienten andas in genom näsan, håller andan en kort stund och andas sedan långsamt ut genom lätt hopknipta läppar (som vid vissling). Denna teknik hjälper till att hålla luftvägarna öppna längre och förbättrar gasutbytet, vilket minskar andnöden.
Mona går på en utredningen för hypertoni. Var går normalt gränsen för hypertoni samt nämn EN läkemedelsgrupp för att behandla hypertoni.
140/90, vid minst 3 tillfällen.
ACE-hämmare.
Hypertoni är en riskfaktor för att utveckla hjärtinfarkt. Beskriv utförligt den patofysiologiska processen för utvecklandet av hjärtinfarkt.
Högt blodtryck sliter på kärlväggarna i hjärtats kranskärl, vilket kan orsaka små skador. På dessa skadade områden börjar fett och kolesterol ansamlas och bilda plack, som gradvis gör blodkärlen trängre. Med tiden kan placken växa så mycket att blodflödet till hjärtmuskeln minskar, vilket kan leda till kärlkramp.
Om ett plack spricker, försöker kroppen laga skadan genom att bilda en blodpropp. Men om blodproppen blir för stor och helt täpper till kärlet, stoppas syretillförseln till hjärtmuskeln. Utan syre börjar hjärtmuskelns celler dö, och en hjärtinfarkt uppstår.
En farmakologisk behandling vid hjärtinfarkt är acetylsalicylsyra, Trombyl 75 mg. Ange rätt alternativ för dess effekt.
Trombocytaggregationshämmande
Vid kronisk hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod, vilket leder till minskad hjärtminutvolym och lågt blodtryck. Kroppen tolkar detta som en blodvolymsbrist, trots att den totala blodmängden är oförändrad. För att kompensera aktiveras RAAS (renin-angiotensin-aldosteron-systemet),
