pato 3 Flashcards

1
Q

Olivia får genomgå kirurgi med resektion av det drabbade tarmsegmentet. Hon får sedan
genomgå adjuvant behandling med cytostatika. Beskriv vad som menas med adjuvant behandling.

A

Adjuvant behandling är en tilläggsbehandling som ges efter en operation för att minska risken att sjukdomen kommer tillbaka. I Olivias fall används cytostatika för att döda eventuella kvarvarande cancerceller som inte kunnat opereras bort.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
A

Cytostatika är läkemedel som främst angriper celler i aktiv delning, eftersom de stör viktiga processer i celldelningen, såsom DNA-syntes och mitos.
Cancerceller kännetecknas av snabb och okontrollerad celldelning, vilket gör dem särskilt känsliga för cytostatika. Friska celler delar sig långsammare och påverkas därför imindre. Vissa friska celler – till exempel i mag-tarmslemhinnan, benmärgen och hårsäckarna – delar sig också snabbt och kan drabbas av biverkningar. Skillnaden är att friska celler oftare kan reparera skador och återhämta sig efter avslutad behandling, medan cancerceller oftast inte har den förmågan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
A

TVÅ olika cytostatikagrupper:
Antimetaboliter
Dessa läkemedel liknar kroppens egna byggstenar i DNA och RNA. De stör celldelningen genom att blockera eller ersätta de ämnen som cellen behöver för att tillverka nytt DNA.

Alkylerande medel
Dessa läkemedel skadar cancercellernas DNA genom att binda till det och skapa “låsningar” i DNA-strängen. När DNA är skadat på det här sättet kan inte cellen dela sig som den ska, och då dör den till slut. Exempel på sådana läkemedel är Cyklofosfamid och Cisplatin, som bland annat används vid testikelcancer och äggstockscancer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ange FYRA behandlingar som kan användas vid cancer.

A

Strålbehandling
- Cytostatika
- Operationer
- Hormonterapi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

I) Vilken är den vanligaste tumörsjukdomen bland män respektive kvinnor?

A

Män: Prostatacancer
-Kvinnor: Bröstcancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nämn TVÅ andra vanliga tumörsjukdomar, förutom koloncancer och de tumörsjukdomar ni svarade på föregående fråga.

A

Hudcancer & Lungcancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Var i kroppen finns receptet på hur våra celler ska utformas?

A

i cellkärnan i varje cell i kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

I vilken form finns receptet? Och vad kallas den?

A

Receptet finns i form av DNA, som är tätt packat i kromosomer. DNA innehåller våra gener, som styr hur cellerna ska fungera och utvecklas.
Receptet kallas för DNA (deoxiribonukleinsyra). Det är DNA:t som innehåller våra gener, alltså instruktionerna för hur cellerna ska byggas och fungera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara vad en mutation är

A

En mutation är en förändring i DNA:t, dvs i det genetiska materialet. Det innebär att det sker en förändring i ordningen på byggstenarna i en gen. Mutationen kan vara ärftlig eller uppstå spontant i en cell, och den kan ibland påverka hur ett protein fungerar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv två typer av mutationer

A

)Duplikation
2) Translokation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nämn tre viktiga orsaker till cancer

A

1) Åldrande
2) Miljöfaktorer
3) Ärftliga faktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur uppstår cancer?

A

Cancer uppstår när det sker flera mutationer i en cell som gör att den börjar dela sig okontrollerat. De här förändringarna gör att cellen inte längre lyder kroppens signaler om att sluta växa eller att dö (apoptos). När den skadade cellen fortsätter att dela sig, kan det bildas en tumör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beengt 72 år har besvärats av hemoptys (blod i upphostningar) och dyspné. Han har dessutom
gått ned i vikt det senaste halvåret. Bengt får efter olika undersökningar diagnosen lungcancer.
1a) Ge ETT exempel på en icke invasiv undersökning och ETT exempel på en invasiv undersökning för att diagnostisera lungcancer.

A

Icke-invasiv undersökning:
PET-DT (Positronemissionstomografi-datortomografi) är en icke-invasiv undersökning där en kamera används för att skapa detaljerade bilder av kroppens inre. Den kan hjälpa till att hitta tumörer eller metastaser i lungorna utan att behöva ta ett prov från vävnaden.

Invasiv undersökning:
Bronkoskopi är en undersökning där en tunn slang med kamera (bronkoskop) förs in genom luftvägarna för att titta på lungorna och ta prover på eventuella tumörer eller andra avvikelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Bengt 72 år har efter olika undersökningar fått diagnosen lungcancer. Nämn tre specifika symtom för lungcancer.

A

Hosta eller blodiga upphostningar
- Smärta i bröstkorgen
- Andfåddhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka riskfaktorer finns det för lungcancer? Ange samtliga rätta svar.

A

Genetiska faktorer
- Rökning
- Radon
- Asbets

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur kan du som sjuksköterska bemöta och stötta en patient som nyligen fått en cancerdiagnos? Ange FYRA konkreta omvårdnadsåtgärder.

A

Lyssna aktivt och bekräfta känslor:
Att ge patienten en möjlighet att uttrycka sina känslor och tankar om sin diagnos är avgörande. Detta kan göras genom att vara närvarande och visa empati. Bekräfta att deras oro och känslor är förståeliga och normala i en sådan situation. Aktiv lyssning innebär att ge hela din uppmärksamhet, inte bara för att förstå orden utan också för att fånga upp känslorna bakom. Många patienter har svårt att ta in all information om sin diagnos vid första tillfället. Som sjuksköterska är det viktigt att ge information i små doser, använda ett enkelt språk och vara tålmodig när du förklarar cancerdiagnosen och behandlingsalternativen. ställ gärna öppna frågor för att säkerställa att de har förstått. Exempelvis kan du fråga: “Känner du att du fått den information du behöver just nu, eller är det något mer du vill veta?”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Bengt får behandling med bl.a. strålbehandling. Nämn FYRA av de vanligaste biverkningarna som man kan drabbas av vid strålbehandling mot lungcancer.

A

Trötthet
- Hudirritation
- Hosta
- Esofagit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Det visar sig att Bengt även har metastaser i skelettet och han får behandling med cytostatika,
mitoshämmare. Beskriv utförligt verkningsmekanism för hur mitoshämmare hämmar celldelning.

A

Mitoshämmare är en grupp cytostatika som verkar genom att hindra celldelningen (mitosen), vilket är en central process i tumörcellers tillväxt.

Celler delar sig i olika faser (G1, S, G2 och M). Mitos är själva delningsfasen där cellen ska fördubbla sitt innehåll och delas i två nya celler. Mitoshämmare påverkar just denna fas, genom att: Mitoshämmare fungerar genom att förstöra cellens förmåga att dela sig, genom att blockera uppbyggnaden eller nedbrytningen av mikrotubuli i delningsspolen. Det leder till att cancercellen inte kan fullfölja celldelningen och dör.

Biverkning: illamående

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilken är den primära händelsen på mikronivå som kan leda till cancer?

A

En mutation i cellens DNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Bengt 72 år har noterat att han fått ändrade avföringsvanor samt att han har blod i avföringen. Han har dessutom gått ned i vikt det senaste halvåret. Bengt får efter olika
undersökningar diagnosen koloncancer. Ange TVÅ exempel på undersökningar för att diagnostisera och utreda koloncancer.

A

Kolonoskopi
– En kameraundersökning där man med ett böjligt instrument (kolonoskop) tittar direkt i tjocktarmen

Datortomografi (CT-buk eller CT-kolon)
– En röntgenundersökning som ger detaljerade bilder av tarmen och andra organ i buken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Allvarlighetsgraden av Bengts koloncancer bedöms enligt TNM-klassificering.
26a) För att beskriva cancerns allvarlighetsgrad används stadieindelningen enligt TNM-
klassificeringen.
Ange vilken klassificering som motsvarar rätt förklaring genom att skriva rätt bokstav (A, B, C eller D) i ordluckan framför respektive förklaring.(4 poäng)

A
  1. A Tumören invaderar submukosan, inga regionala lymfkörtelmetastaser, inga fjärrmetastaser – T1, N0, M0
  2. C Tumören invaderar submukosan, metastas i 4 eller fler lymfkörtlar, inga fjärrmetastaser – T1, N2, M0
  3. D Tumören invaderar andra organ eller strukturer, metastas i 4 eller fler lymfkörtlar, inga fjärrmetastaser – T4, N2, M0
  4. B Tumören invaderar andra organ eller strukturer, metastas i 4 eller fler lymfkörtlar, har fjärrmetastaser – T4, N2, M1
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Bengt får behandling med cytostatika. Varför dör inte de friska cellerna i samma utsträckning som cancerceller vid cytostatikabehandling?

A

Cancerceller delar sig snabbare
– Cytostatika angriper främst celler i delningsfasen. Eftersom cancerceller delar sig oftare än friska celler, påverkas de mer.

Friska celler har bättre reparationsförmåga
– Friska celler har fungerande kontrollsystem och DNA-reparationsmekanismer som gör att de kan återhämta sig bättre efter cytostatikans påverkan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilket organ drabbas oftast av metastaser vid koloncancer och varför?

A

Levern är det organ som oftast drabbas av metastaser vid koloncancer. Blodet från tarmen transporteras först till levern via portådern (vena porta). Om cancerceller från tjocktarmen sprids via blodbanan, kommer de därför först till levern, där de kan fastna och bilda metastaser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Beskriv vad en metastas är.

A

En metastas är en dottertumör – alltså en ny cancertumör som har spridit sig från den ursprungliga (primära) tumören till en annan del av kroppen.
Det sker när cancerceller lossnar från primärtumören, färdas via blodet eller lymfsystemet, och sedan fäster och börjar växa i ett nytt organ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Beskriv skillnaden mellan en benign och malign tumör.
Benign tumör (godartad): En benign tumör växer långsamt, har begränsad tillväxt, och sprider sig inte till andra delar av kroppen. Den är oftast inkapslad och kan ofta tas bort helt med kirurgi. Malign tumör (elakartad): En malign tumör har ohämmad celldelning, kan växa in i omgivande vävnad och sprida sig via blod eller lymfa till andra delar av kroppen, där den bildar metastaser. Den är cancerogen.
26
VILKA av följande påståenden stämmer på en malign tumör. Ange FYRA svar
Kan bilda metastaser ✅ Växer in i närliggande vävnad ✅ Hämmad apoptos (programmerad celldöd fungerar inte normalt) ✅ Okontrollerad celltillväxt
27
Vilka hormonrelaterade riskfaktorer finns det för att utveckla bröstcancer? Ange TVÅ exempel.
Hög BMI efter menopaus – Ökad fettvävnad efter menopaus kan leda till högre nivåer av östrogen, vilket ökar risken för bröstcancer eftersom östrogen kan stimulera tillväxten av cancerceller i bröstvävnad. P-piller – Användning av p-piller (hormonella preventivmedel) kan öka risken för bröstcancer, särskilt om de används i unga år eller under lång tid
28
Beskriv utförligt hur cancer uppstår
Mutationer i cellens arvsmassa (DNA): – Cancer börjar ofta med en eller flera mutationer i DNA som leder till att celler förlorar sina normala regleringsmekanismer för tillväxt och delning. Dessa mutationer kan uppstå av olika orsaker, som genetiska faktorer, miljöfaktorer (t.ex. rökning, strålning) eller slumpmässiga fel vid celldelning. Skada på celldelningens styrning och apoptos: – Cellen har inbyggda system som styr när den ska dela sig och när den ska dö (apoptos). Vid cancer är ofta de gener som styr celldelning och celldöd (t.ex. tumörsuppressorgener och onkogener) skadade. Detta gör att cellerna fortsätter att dela sig utan kontroll och inte går i apoptos när de borde. Den okontrollerade celldelningen leder till att celler ansamlas och bildar en tumör. För att tillgodose den växande tumören behövs syre och näring, så nya blodkärl bildas (angiogenes), vilket gör att tumören växer ytterligare. Kroppen har mekanismer för att reparera DNA-skador, men dessa fungerar inte alltid. Om reparationssystemen misslyckas kan skador på cellens arvsmassa bli bestående, vilket gör att cancercellen utvecklas.
29
För att beskriva cancerns allvarlighetsgrad används stadieindelningen enligt TNM- klassificeringen. Beskriv kort vad respektive bokstav, T, N, M står för.
T (Tumör) Anger storlek och utbredning av primärtumören. – T1 till T4 används för att beskriva hur stor och hur djupt tumören har invaderat det omkringliggande vävnader. Exempel: T1 betyder en liten tumör, T4 innebär en stor tumör som har vuxit in i andra organ. N (Noder/Lymfkörtlar) Anger om och i så fall hur mycket cancern har spridit sig till regionala lymfkörtlar. – N0 innebär att inga cancerceller återfinns i lymfkörtlarna, medan N3 innebär att cancerceller har spridit sig till många lymfkörtlar och även till de som ligger längre bort från den primära tumören. M (Metastaser) Anger om cancern har spridit sig till fjärrorgan (metastaser). – M0 betyder att det inte finns några fjärrmetastaser, medan M1 innebär att cancern har spridit sig till andra organ än det primära.
30
Anna får behandling med cytostatika, Topoisomerashämmare. Beskriv verkningsmekanism för Topoisomerashämmare.
Topoisomerashämmare är en typ av cytostatika som används vid cancerbehandling. Den påverkar ett enzym i cellen som kallas topoisomeras, vilket har en viktig roll när cellen ska kopiera sitt DNA innan celldelning. Enzymet brukar hjälpa till att öppna upp och snurra ut DNA-strängen så att den går att kopiera. När enzymet blockeras av läkemedlet, störs DNA-kopieringen och cellen kan inte dela sig som vanligt. Detta gör att cancercellerna dör, eftersom de ofta delar sig snabbt och ofta.
31
josef inkommer till akuten med pipande andning och hosta. Han har även dödsångest då han känner att han inte får luft. Yosef har drabbats av ett astmaanfall. a) Hur bemöter du Yosef? Motivera ditt svar
Var lugn och visa trygghet: Patienten är i panik och upplever dösångest, vilket kan förvärra hans symtom. Genom att själv vara lugn minskar du risken att hans oro eskalerar. Skapa ett tryggt bemötande: Sätt dig nära honom i ögonhöjd om möjligt, tala med lugn röst och visa att du är där för att hjälpa honom. Bekräfta att du förstår att det känns svårt att andas och att det är skrämmande Stöd vid andning: Instruera Yosef att försöka andas långsamt och djupt (om det är möjligt). Skapa en trygg miljö: Ta bort onödig stimuli som stressar, och se till att han får frisk luft om det går. Samverka med läkare om akut läkemedelsbehandling
32
Beskriv verkningsmekanismen samt en vanlig biverkning för respektive läkemedel Salbutamol (korttidsverkande Beta-2-agonist):
Verkningsmekanism: Stimulerar beta-2-receptorer i bronkernas glatta muskulatur vilket leder till muskelavslappning och bronkdilatation (luftrören vidgas). Detta lindrar akut andnöd. Vanlig biverkning: Tremor (darrningar), hjärtklappning eller lätt yrsel. Dessa beror på stimulering av beta-receptorer även i andra delar av kroppen
33
Budesonid (inhalationssteroid):
Verkningsmekanism: Har en lokal antiinflammatorisk effekt i luftvägarna. Minskar svullnad, slemproduktion och känsligheten i bronkernas slemhinna, vilket förebygger astmasymtom. Vanlig biverkning: Heshet eller svampinfektion i munhålan (oral candidos). Därför rekommenderas sköljning av munnen efter inhalation.
34
Vilket tillstånd uppkommer i luftvägarnas slemhinna vid astma?
Vid astma uppstår en låggradig kronisk inflammation i luftvägarnas slemhinna
35
Vad kallas allergiframkallande faktorer som utlöser astma?
Allergener
36
Vad är en skillnad mellan astma och KOL?
En viktig skillnad är att astma ofta är reversibel, vilket betyder att besvären kan förbättras med behandling (t.ex. bronkdilaterare), medan KOL är en kronisk och irreversibel sjukdom
37
Vilka icke-allergiframkallande faktorer finns för astma?
Kyla och stress
38
Beskriv hur en spirometri med reversibilitetstest går till
Patienten blåser in och ut genom ett munstycke som är kopplat till en maskin (spirometer). Maskinen mäter hur mycket luft patienten kan blåsa ut och hur snabbt det går. Det visar hur bra lungorna fungerar. Reversibilitetstest: Efter första blåsningen får patienten inhalera ett luftrörsvidgande läkemedel (beta-2-agonist). Efter cirka 15 minuter görs testet igen. Tolkning: Om resultatet blir bättre efter läkemedlet tyder det på att patienten har astma, eftersom luftvägarna öppnar sig. Om det inte blir någon större skillnad kan det vara KOL, eftersom sjukdomen inte är lika lätt att påverka med läkemedel.
39
Yosef lider av obstruktiva besvär från lungorna och besvären har blivit allt värre under de senaste månaderna. Du jobbar som sjuksköterska på lungmottagningen där du träffar Yosef, och du tar anamnes och status. Du misstänker en obstruktiv lungsjukdom. Yosef genomgår flera undersökningar och får diagnosen KOL. 19a) Hur diagnosticeras obstruktiva lungsjukdomar? Ange de TVÅ vanligaste undersökningarna.
Spiromitri mäter lungfunktionen Lungröntgen
40
Ange TVÅ omvårdnadsåtgärder vid KOL samt motivera omvårdnadsåtgärderna utförligt
Andningsteknik (exempelvis sluten läppandning): Patienter med KOL har nedsatt lungfunktion och svårt att tömma lungorna på luft, vilket kan orsaka andnöd. Genom att träna andningsteknik, till exempel sluten läppandning (andas in genom näsan och ut långsamt genom nästan stängda läppar), skapas ett motstånd vid utandningen. Detta håller luftvägarna öppna längre och underlättar syreutbytet. Tekniken minskar risken för koldioxidretention och kan lindra känslan av andnöd i vardagen. Hostteknik för att lösa upp slem: KOL-patienter har ofta ökad slemproduktion och nedsatt förmåga att hosta upp slem. En effektiv hostteknik, till exempel forcerad utandning eller "huffing", hjälper till att mobilisera och få upp slem från lungorna. Det kan förbättra syresättningen och minska risken för infektioner. Att utföra detta särskilt på morgonen och innan sänggående kan bidra till förbättrad sömnkvalitet och minskat andningsbesvär under natten. Nutritionsstöd: Nutritions stöd-dietist då kol är en energikrävande sjukdom behöver patienten få i sig extra energi så att hen inte förlorar i vikt. För då orkar hen inte andningsträna eller upprätthålla kroppens energibehov
41
Yosef lider av obstruktiva besvär från lungorna och besvären har blivit allt värre under de senaste månaderna. Du jobbar som sjuksköterska på lungmottagningen där du träffar Yosef, och du tar anamnes och status. Du misstänker en obstruktiv lungsjukdom. Yosef genomgår flera undersökningar och får diagnosen KOL Yosef har blivit insatt på långverkande beta-2-agonister samt inhalationssteorider. Beskriv verkningsmekanism samt ange EN vanlig biverkan för respektive läkemedelsgrupp.
Långverkande Beta-2-agonister (LABA): Verkningsmekanism: Dessa läkemedel stimulerar beta-2-receptorer som finns i musklerna runt luftvägarna (bronkernas glatta muskulatur). När dessa receptorer aktiveras slappnar musklerna av, vilket leder till att luftvägarna vidgas – detta kallas bronkdilatation. Det blir då lättare att andas, särskilt vid ansträngning. De kan även hjälpa till att transportera upp slem genom att förbättra slemtransporten (mukociliärt clearance). Vanlig biverkan: Hjärtklappning – eftersom beta-2-agonister i vissa fall även kan påverka hjärtat och öka pulsen. Inhalationssteroider (ICS): Verkningsmekanism: Inhalationssteroider dämpar inflammationen i luftvägarna. De verkar lokalt i luftvägarnas slemhinna genom att minska aktiviteten hos inflammatoriska celler som exempelvis mastceller och eosinofiler. Detta gör att svullnad, irritation och slemproduktion minskar, vilket leder till att luftflödet förbättras och symptomen lindras. Vanlig biverkan: Svamp i munnen (candidainfektion) – detta kan uppstå om man inte sköljer munnen efter inhalation
42
Yosef har blivit insatt på långtidsverkande beta-2-agonister samt inhalationssteroider. Beskriv verkningsmekanismen samt ange en vanlig biverkning för respektive läkemedelsgrupp.
Beta-2-agonister (Långtidsverkande) Verkningsmekanism: Beta-2-agonister stimulerar beta-2-receptorer på de glatta muskelcellerna runt bronkerna (luftvägarna). Detta leder till att muskelcellerna slappnar av, vilket gör att bronkerna vidgas och det blir lättare att andas. Dessa läkemedel används för att hålla luftvägarna öppna under längre tid, vilket underlättar andningen vid KOL eller astma. Vanlig biverkning: En vanlig biverkning av beta-2-agonister är takykardi, vilket innebär en förhöjd hjärtfrekvens (hög puls). Inhalationssteroider (ICS) Verkningsmekanism: Inhalationssteroider verkar antiinflammatoriskt på luftvägarna. De minskar inflammationen och svullnaden i bronkialslemhinnan, vilket leder till att luftvägarna blir mindre trånga och andningen blir lättare. Steroiderna minskar också produktionen av slem och hindrar allergiska reaktioner som kan förvärra luftvägsobstruktion. Vanlig biverkning: En vanlig biverkning av inhalationssteroider är svampinfektioner i munnen, särskilt Candida. Detta beror på att läkemedlet kan förändra balansen i munhålan och ge ökad tillväxt av svamp. Det är därför viktigt att skölja munnen efter användning
43
Förklara utförligt varför man ska vara försiktig med mängden syrgas som ges till Yosef som har KOL.
Förlust av känslighet för koldioxid: Vid KOL blir koldioxidnivåerna i blodet ofta förhöjda (kallat koldioxidretention). När detta pågår under en längre tid, tappar kroppens koldioxidreceptorer i hjärnan sin känslighet för koldioxid. Andningscentrum reagerar därför inte på förhöjda nivåer av koldioxid längre. Hypoxisk drive tar över: Eftersom kroppen inte längre reagerar på höga nivåer av koldioxid, styr istället syrenivåerna (O2) andningen. Detta kallas hypoxisk drive. Hos patienter med KOL, som har haft förhöjda koldioxidnivåer under lång tid, reagerar de på låga syrenivåer istället för höga koldioxidnivåer. Risk med för mycket syrgas: Om för mycket syrgas ges till en KOL-patient, kommer syrenivåerna i blodet att öka. Eftersom patientens kropp är van vid att andningen styrs av syrgasnivåer, kan den naturliga andningsdriven försvagas. Detta innebär att andningsfrekvensen och djupet på andetagen kan minska, vilket gör att koldioxid blir kvar i kroppen. Koldioxidnarkos: Om koldioxidnivåerna blir för höga och inte ventileras ut ordentligt, kan patienten utveckla koldioxidnarkos. Detta är ett livshotande tillstånd där för mycket koldioxid i blodet orsakar förvirring, andningssvårigheter, och vid allvarligaste fall kan det leda till medvetslöshet och behov av ventilator.
44
Förklara utförligt varför det är viktigt att Yosef, som har KOL, får kontakt med en dietist.
Patienter med KOL löper hög risk för undernäring eftersom sjukdomen ökar kroppens energibehov. Den ansträngda andningen kräver mycket energi, och det kan vara svårt att få i sig tillräckligt med näring på grund av trötthet, nedsatt aptit eller andfåddhet vid måltider. Näringsbrist kan leda till: Försvagade andningsmuskler, vilket gör det ännu svårare att andas effektivt. Ökad infektionskänslighet, eftersom immunförsvaret blir sämre vid undernäring. Därför är nutrition en viktig del av omvårdnaden. Patienten bör få kostrådgivning av dietist för att säkerställa att hen får i sig tillräckligt med energi och näringsämnen. Detta är nödvändigt för att: Patienten ska orka genomföra andningsträning. Kroppen ska kunna bibehålla muskelmassa och bekämpa infektioner. Förhindra viktnedgång och försämrat allmäntillstånd.
45
Yosef 21 år inkommer till akuten med en pipande andning och hosta. Han har dödsångest då han känner att han knappt får luft. Yosef har drabbats av ett astmaanfall. 18a) Hur bemöter du Yosef? Motivera ditt svar. (2p) - Det är viktigt att patienten känna sig väl omhändertagen. - Stanna hos patienten under hela attacken och försök inge trygghet och lugn, då även ett stabilt tillstånd kan snabbt försämras. - Genom att andas med patienten kan patienten koncentrera sig på sin andningsteknik så att hen ”glömmer bort paniken”
Vid ett akut astmaanfall är det viktigt att bemöta Yosef med lugn, trygghet och närvaro. Trygghet och närvaro: Stanna hos Yosef under hela anfallet. Att vara ensam med dödsångest och andnöd kan förvärra paniken och därmed andningssvårigheterna. Din närvaro skapar trygghet och minskar stresspåslaget, vilket i sin tur kan förbättra andningen. Lugnt bemötande: Försök att själv förbli lugn och tala med låg, trygg röst. Det hjälper Yosef att känna sig lugnare och att han inte är i omedelbar fara, vilket kan minska ångesten. Stöd vid andning: Hjälp honom att fokusera på sin andning genom att exempelvis själv andas lugnt tillsammans med honom. Det kan göra att han härmar ditt lugna andetag, vilket hjälper till att bryta paniken och förbättra syresättningen.
46
Yosef behandlas med kortverkande beta-agonist: inahalation Salbutamol 5 mg/ml (Ventoline) samt inhalationssteorid: Budesonid (Pulmicort) 0,5 mg/ml. Beskriv utförligt verkningsmekanism samt en vanlig biverkan för respektive läkemedel.
Salbutamol (Ventoline) Läkemedelsgrupp: Kortverkande beta-2-agonist Verkningsmekanism: Salbutamol verkar genom att stimulera beta-2-receptorer i luftvägarna, vilket leder till att musklerna runt bronkerna slappnar av. Detta gör att luftvägarna vidgas (bronkdilatation) och det blir lättare att andas. Vanlig biverkan: Hjärtklappning (takykardi), eftersom läkemedlet kan påverka även hjärtats beta-receptorer i viss utsträckning. Läkemedelsgrupp: Inhalationskortikosteroid Verkningsmekanism: Budesonid verkar lokalt i luftvägarnas slemhinnor och har en antiinflammatorisk effekt. Det minskar svullnad, irritation och produktion av slem genom att hämma aktiviteten hos inflammatoriska celler såsom mastceller och eosinofiler. Det minskar därmed den inflammation som orsakar förträngning av luftvägarna vid astma. Vanlig biverkan: Svampinfektion i munnen (oral candidos).
47
Ett reversibilitetstest kan skilja på sjukdomarna astma och KOL. Förklara hur ett sådant test går till.
Ett reversibilitetstest används för att skilja mellan astma och KOL. Testet mäter hur mycket lungfunktionen förbättras efter att patienten fått luftrörsvidgande läkemedel. Först görs en spirometriundersökning, där patienten andas genom ett munstycke kopplat till en spirometer. Undersökningen mäter bland annat: Hur mycket luft patienten kan blåsa ut (volym – t.ex. FVC) Hur snabbt luften kan blåsas ut (flöde – t.ex. FEV1) Därefter får patienten inhalera ett snabbverkande beta-2-agonist-läkemedel (bronkdilaterare), som vidgar luftvägarna. Efter ca 15 minuter görs en ny spirometriundersökning för att se om lungfunktionen har förbättrats. Tolkning av resultatet: Om FEV1 ökar med minst 12 % och 200 ml, talar det för astma, som är en reversibel sjukdom. Om förbättringen är liten eller ingen alls, tyder det på KOL, som är irreversibel eller bara delvis reversibel.
48
Yosef får diagnosen KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Ange TRE förslag på icke- farmakologisk behandling/åtgärder som är bra för Yosef.
Sluta röka 2. Andningsövningar 3. Kost 4. Motion
49
Vad innebär en exacerbation vid KOL?
En exacerbation vid KOL innebär en akut försämring av patientens tillstånd, där symtomen förvärras jämfört med det stabila sjukdomsläget. Vanliga tecken på exacerbation: Ökad andnöd (dyspné) Ökad mängd eller förändrad färg/konsistens på slem vid upphostning Ökad hosta Feber och infektionstecken (ofta utlöses exacerbationer av luftvägsinfektioner) Trötthet och försämrad ork i vardagen Exacerbationer kan kräva ändrad behandling, till exempel tillägg av antibiotika, kortison eller syrgas. Vid svårare fall kan inläggning på sjukhus bli nödvändig.
50
Beskriv skillnaden mellan KOL och astma.
ASTMA KOL Debuterar vanligen hos barn Akuta besvär Är en heterogen sjukdom med kronisk luftvägsinflammation. Ökad känslighet för olika stimuli. Kronisk inflammation i luftrörens slemhinna KOL Debuterar vanligen efter 45 års ålder. Kronisk luftvägsobstruktion. Symtom uppkommer långsamt Kroniska svårigheter att andas Medicin hjälper i liten utsträckning
51
Ange EN undersökning som kan skilja på astma och KOL.
Spirometri med reversibilitetstest.
52
Ange TVÅ riskfaktorer för att utveckla kronisk obstruktiv lungsjukdom
Rökning 2. Luftvägsföroreningar 3. Passiv rökning 4. Upprepade luftvägsinfektioner som barn
53
Varför gör man sputumodling i Fatimas fall?
Det är för att utesluta en bakteriell infektion i luftvägarna samt resistensbestämma
54
När brukar cyanos uppkomma?
Cyanos uppkommer när blodet innehåller för lite syre, och det blir synligt som en blåaktig missfärgning av hud, läppar eller nagelbäddar. Uppstår vid Svår andningssvikt (som vid KOL, astma, lunginflammation) Hjärtproblem (som hjärtsvikt eller medfödda hjärtfel) Kraftig nedkylning (då cirkulationen saktar ner) Vid chock eller dålig blodcirkulation i en kroppsdel
55
Vad är typiska symtom för kol? Nämn 3 stycken.
Typiska symtom vid KOL (3 exempel): -Långvarig hosta med slemproduktion – ofta det första tecknet, särskilt på morgonen. -Andfåddhet (dyspné) – särskilt vid fysisk ansträngning, som att gå i trappor. -Pipande eller väsande andning – tecken på trånga luftvägar.
56
Hur många procent av befolkningen i Sverige har KOL?
- 8-10%
57
Vid spirometri mäts FEV1, vad är detta ett mått på?
FEV1 (Forcerad Expiratorisk Volym under en sekund) är ett mått på hur snabbt en maximal utandning kan göras.
58
Nämn två läkemedel som används vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom och deras verkningsmekanismer
Två läkemedel som används vid KOL och deras verkningsmekanismer: Glukokortikoider (t.ex. Budesonid, preparat: Pulmicort): Verkar antiinflammatoriskt i luftvägarna genom att hämma frisättningen av inflammatoriska ämnen som prostaglandiner och leukotriener. Minskar svullnad i slemhinnan och minskar slemproduktionens trögflytande karaktär, vilket underlättar andningen. Ej snabbverkande, men vid regelbunden användning minskar de känsligheten i luftvägarna mot irriterande ämnen. Vanlig biverkan: Svampinfektion i munhålan. Beta-2-agonister (t.ex. Salmeterol – långverkande / Salbutamol – kortverkande): Stimulerar beta-2-receptorer i bronkialmuskulaturen vilket leder till bronkdilatation (luftvägarna vidgas). Detta lindrar symtom som andnöd och pipande andning. Hjälper också till att öka slemtransporten uppåt i luftvägarna. Vanlig biverkan: Hjärtklappning (takykardi).
59
Beskriv utförligt en patofysiologisk mekanism till varför man kan få benödem vid hjärtsvikt.
Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga nedsatt, vilket innebär att hjärtat inte klarar av att pumpa runt blodet effektivt. Detta leder till att blodet stockar sig bakåt i vensystemet, särskilt i de nedre extremiteterna där tyngdkraften påverkar mest. Det ökade trycket i venerna gör att vätska pressas ut från blodbanan och samlas i vävnaden, vilket orsakar ödem i ben och anklar. Samtidigt får njurarna sämre blodgenomströmning, vilket aktiverar RAAS-systemet (renin–angiotensin–aldosteronsystemet). Det leder till att kroppen behåller mer vätska och salt, vilket ytterligare bidrar till vätskeansamling och svullnad.
60
Fatima blir inlagd på en hjärtavdelning och hon får initialt behandling med furosemid iv. Vilka dagliga observationer följer vi på Fatima förutom puls, blodtryck och temp? Ange TRE kontroller/observationer samt motivera respektive kontroll/observation.
Urinmängd: Furosemid är ett diuretikum som hjälper kroppen att göra sig av med överskottsvätska. Genom att mäta urinmängden kan man bedöma om behandlingen har effekt. En ökad urinproduktion visar att kroppen svarar på behandlingen och att vätskeansamlingen minskar. Vikt: Daglig viktkontroll är ett enkelt och effektivt sätt att följa vätskebalansen. En snabb viktminskning tyder på att vätska har försvunnit, vilket är ett tecken på att ödemet minskar. Andningsfrekvens och andningsbesvär: Vid hjärtsvikt kan vätska ansamlas i lungorna (lungödem), vilket orsakar andnöd. Ökad andningsfrekvens kan vara ett tidigt tecken på försämring.
61
Fatima blir insatt på en farmakologisk peoral basbehandling vid hjärtsvikt. Vilka TVÅ läkemedelsgrupper ingår som basbehandling
ACE-hämmare eller ARB (angiotensin II-receptorblockerare): De vidgar blodkärlen, sänker blodtrycket och minskar belastningen på hjärtat. Motivering: De förbättrar hjärtats pumpförmåga och bromsar sjukdomens utveckling. Exempel: Enalapril (ACE-hämmare), Losartan (ARB – används vid ACE-hämmarintolerans, t.ex. vid hosta). Betablockerare: Verkningsmekanism: Sänker hjärtfrekvensen och blodtrycket genom att blockera stresshormoners effekt på hjärtat (adrenalin och noradrenalin). Motivering: Minskar hjärtats syrebehov och förbättrar överlevnaden vid hjärtsvikt. Exempel: Metoprolol, Bisoprolol.
62
Beskriv verkningsmekanism utförligt samt ange en vanlig biverkning för EN av ovanstående läkemedelsgrupper som är basbehandling vid hjärtsvikt.
Läkemedelsgrupp: ACE-hämmare (t.ex. Enalapril Verkningsmekanism: ACE-hämmare blockerar enzymet angiotensinkonverterande enzym (ACE), som normalt omvandlar angiotensin I till angiotensin II. Angiotensin II är ett hormon som drar ihop blodkärlen (vasokonstriktion) och stimulerar frisättning av aldosteron, vilket leder till att kroppen sparar på natrium och vatten → blodvolymen ökar → blodtrycket ökar. När detta enzym blockeras: Kärlen vidgas → minskat motstånd för hjärtat. Blodtrycket sjunker → minskad belastning på hjärtat. Vätskeretentionen minskar → mindre svullnad/ödem. Vanlig biverkning: Torrhosta
63
64
65
66
67
68
69