Immunförsvaret, bakterier virus mm Flashcards
Vad är ett antigen?
Är ett protein som finns på yta av celler, virus, bakterier eller andra främmande partiklar och framkallar en immunreaktion i kroppen genom att simulera produktionen av kroppens antikroppar då kroppens immunsystem känner igen denna som främmande eller skadligt. Kroppens immunsystem producerar då antikroppar och aktiverar T-celler för att kämpa mot hotet. Det kan komma utifrån kroppen (exogen) eller produceras inuti kroppen (endogen)
Tumor
Svullnad
Är när vita blodkroppar och vätska läcker ut mellan endotelcellerna, vidare ut i vävnaden. orsakas av vätskeansamling i vävnaden.
Rubor
Rodnad
Det ökade blodflödet (Vasodilatation ) sker för att blodkärlen vidgas och det blir synligt med rodnaden som då uppstår på huden.
Calor
Värme
Ökat blodflöde (vasodolation) till det inflammerade området gör att värmen stiger vilket bidrar till immunförsvarets funktion av att göra miljön mindre trevlig för patogenrer men också för att öka hastigheten på immunceller rörelse och aktivitet
Dolor
Dolor är den smärta som uppkommer i ett inflammerat område. Det beror på att inflammationen orsakar ökad vätskeansamling i området (ödem) vilket kan trycka på nerverna. celler och vävnader i området skadas av inflammationen, kemiska ämnen frisätt som ökar känslan av smärta
Det är viktigt att immunförsvaret angriper rätt celler. Vilka påståenden stämmer angående MHC?
Major Histocompatibility Complex och är en grupp proteiner som är viktiga i immunförsvaret
MHC gör att det ofta är svårt att transplantera organ mellan människor.
MHC står för major histocompatibility complex.
Vad kallas de olika proteinerna som produceras i levern vid infektion eller vävnadsskada, och som skyddar kroppen. CRP är ett sådant protein.
Akutfasprotein
Akutfasproteiner är en grupp proteiner som produceras i levern som svar på inflammation eller infektion.
“CRP bildas i levern och räknas som ett akutfasprotein.
Detta är vita blodkroppar som hör till det specifika immunförsvaret. De kan känna igen och reagera på främmande ämnen, och starta immunsvar mot dem, t ex mha antikroppar.
B-lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som spelar en central roll i det specifika immunförsvaret. Det kan känna igen specifika antigener och producera antikroppar mot den. Och har ett immunologiskt minne så att nästa gång patogenen kommer så minns b-cellen och blir snabbare och starkare i sitt försvar.
T-celler deltar i immunförsvaret. Vilka påståenden stämmer angående T cellernas funktion?
T-hjälpar-celler är regulatoriska celler som styr och reglerar adaptivt immunförsvar.
T-celler är en viktig del av det specifika (adaptiva) immunförsvaret.
T-celler kan känna igen och reagera på specifika antigener som presenteras av antigenpresenterande celler (APC) via MHC-molekyler
Det finns olika typer av T-celler med olika funktioner:
B-celler deltar i immunförsvaret. Hur aktiveras de?
B-cellerna aktiveras tack vare att de har receptorer på sin yta som kan känna igen och binda sig till specifika antigener som virus och bakterier.
När den bundit sig till ett specifikt antigen så klonar b-cellen sig till mpnga identiska b-celler med samma antigenspecifitet.
B-celler får också hjälp av T-celler som bla producerar cytokiner som hjälper till att stimulera B-cellernas aktivering
Vad är MIC-värde?
“MIC är den lägsta koncentrationen antibiotika som synligt kan hämma bakterieväxten i provrör.”
MIC = minsta hämmande koncentration”
Vilket påstående är korrekt med avseende på antibiotika och mikrobiologisk diagnostik? Välj ETT alternativ.
Vid resistensbestämning…
Fastställs ett antibiotikums tillväxthämmande effekt på bakterier.
P-CRP
P-CRP används vid misstanke om inflammation.
Detta stöds av följande information från sökresultaten:
“CRP, “snabbsänkan”, är mest känt som ett infektionsprov, men CRP spelar även roll i riskvärdering för framtida hjärt-kärlsjukdom. CRP (C-reaktivt protein) är ett protein som bildas i levern och frisätts vid infektion, i
P-Erc-Sänkningsreaktion.
P-Erc-Sänkningsreaktion (SR):
SR står för sänkningsreaktion och mäter hur snabbt de röda blodkropparna (erytrocyterna) sjunker i ett provrör under en timme.
- Tänk dig en bakterie, som orsakar en mag-tarminfektion. Infektionen behandlas med antibiotika, men personen känner sig snabbt bättre och slutar ta antibiotikan.
a. Förklara hur detta kan orsaka resistensutveckling.
Ofullständig eliminering:
När antibiotikakuren avbryts i förtid finns det risk att inte alla bakterier har eliminerats. De mest känsliga bakterierna dör först, medan de mer motståndskraftiga kan överleva.
Några av de överlevande bakterierna kan ha blivit resistenta under behandlingen. När antibiotikan tas bort för tidigt kan dessa resistenta bakterier sprida sin resistens till andra bakterier i kroppen som överlevt behandlingen.
De resistenta bakterierna kan snabbt föröka sig när antibiotikanivåerna sjunker och bli dominerande i infektionen. Dessa resistenta bakterier kan också överföras till andra personer.
Om infektionen inte behandlas fullständigt ökar risken för återfall med mer resistenta bakterier, vilket kan kräva starkare antibiotika eller längre behandlingstid.
Förklara hur sådan resistensutveckling kan innebära ett hot mot modern, avancerad sjukvård.
När bakterier blir resistenta mot antibiotika minskar behandlingsalternativen för infektioner. Detta kan göra det svårt eller omöjligt att behandla vanliga infektioner som lunginflammation
Ökad risk vid kirurgiska ingrepp:
Avancerade kirurgiska procedurer, som transplantationer, blir mycket riskfyllda utan effektiva antibiotika för att förebygga och behandla infektioner.
Cancerpatienter som har sänkt immunförsvar kan inte få behandling utan effektiv antibiotika.
IVA patienter behöver behandling med antibiotika för att kunna bekämpa infektioner
Vård av för tidigt födda är ofta beroende av antibiotikabehandling
Profylaktisk användning av antibiotika försvåras.
Antibiotikaresistens hotar att underminera många av de framsteg som gjorts inom modern medicin,
Ge exempel på sådan sjukvård som inte kan genomföras om vi har allt för mycket resistenta bakterier.
Cancerbehandlingar försvåras:
Patienter som genomgår cancerbehandling får då ofta nedsatt immunförsvar och är särskilt sårbara för infektioner.
Neonatalvård: Vård av för tidigt födda barn och behandling av neonatala infektioner är extremt beroende av effektiva antibiotika.
Organtransplantationer: Avancerade kirurgiska ingrepp kräver effektiv antibiotikabehandling för att förebygga och behandla infektioner.
IVA: Patienter på intensivvårdsavdelningar är ofta i behov av antibiotika för att bekämpa infektioner.
Proteskirurgi: Inoperering av proteser och andra implantat kräver effektiv antibiotikaprofylax för att förhindra infektioner.
Behandling av sepsis: Svåra blodförgiftningar kan bli omöjliga att behandla effektivt utan fungerande antibiotika.
Behandling av lunginflammation: Vanliga infektioner som lunginflammation kan bli livshotande om effektiva antibiotika saknas.
Behandling av tuberkulos: Multiresistent tuberkulos blir allt svårare att behandla när resistensen ökar.
Rada upp minst fyra grundprinciper för antibiotikabehandling, som bör användas för att motverka resistensutveckling.
Restriktivare antibiotika behandling vid ex sjukdomar som kroppen kan läka själv.
Odlingar för att få smal och träffsäker antibiotika behandling
Följ ordinationen
Sätt ut onödig behandling om pat inte längre behöver det
Undvik bredspektrumantibiotika
Noga doseringar
Konjugation:
Detta innebär överföring av plasmider mellan bakterier. Plasmider är ringformade DNA-fragment som kan innehålla resistensgener. Bakterier kan överföra dessa plasmider direkt till andra bakterier, även av olika arter.
Plasmider är ringformade DNA molekyler som förekommer i bakterier.
De kan replikera sig självständigt.
Plasmider innehåller egenskaper som kan ge bakterien antibiotikaresistens vilket är ett problem inom sjukvården
Plasmider varierar i stolek och de bär ofta en relativt liten mängd genetisk information jämfört med bakterien.
De kan innehålla enzymer som kan förstöra antibiotika
Transformation:
Bakterier kan ta upp fritt DNA från omgivningen.
Om detta DNA innehåller resistensgener kan bakterien integrera dessa i sitt eget. Kan ske när andra bakterier dör och deras DNA frigörs i miljön.
Transduktion:
Detta involverar överföring av gener mellan bakterier genom bakteriofager (bakterievirus).
Bakteriofager kan av misstag plocka upp DNA-fragment från en bakterie och överföra det till en annan när de infekterar den.
- Beskriv hela immunsvaret från vävnadsskada och introduktion av ett patogen, till att minnesceller bildats.
a. Ta med t ex: mastceller
Ett patogen tar sig in i kroppen genom en vävnadsskada kan vara en bakterie eller ett virus.
Mastceller som finns i huden och lungorna är de som först upptäcker patogenet och skadan.
Direkt så aktiverar de sina receptorer och frisätter bla histamin. Mastcellernas mediatorer orsakar lokal inflammation som är: ökad blodtillförse, svullnad och rekrytering av andra immunceller
Rekryteringen av andra immunceller genom att producera cytokiner så att de kan locka dit neutrofiler till infektionsplatsen.
Mastcellerna och andra fagocyterande celler som makrofager börjar äta upp patogenerna
Antigenpresenterande celler dödar patogenerna och visar upp antigenerna på sina MCH molekyler.
Antigenpresenterande celler visar upp antigener för T celler som aktiveras och börjar dela sig. T-cellerna ser också till att aktivera B-cellerna som delar sig i kopior och görs om plasmaceller och till långtida minnesceller.
Plasmacellerna producerar specifika antikroppar för detta patogenet och cirkulerar i blodet så att de kommer lättare åt patogenet för att elminiera dem.
T-celler börjar döda infekterade celler och Mastcellerna fortsätter att producera cytokiner tillsammans med de andra i immunförsvaret kan de effektivt eliminera patogenet.
En del av B och T cellerna ändras om till långlivade minnesceller som ska cirkulera i kroppen och snabbt aktiveras om patogenet kommer tillbaka.
När infektionen är under kontroll avtar inflammationen mastceller och andra immunceller går till vila
Ett patogen tar sig in i kroppen genom en vävnadsskada. Mastceller, som finns i vävnader som har kontakt med den yttre miljön, reagerar snabbt på främmande ämnen.
De frisätter histamin, från sina granula.
Histamin
Histamin
Är ett hormon och singalsubstans i kroppen. Vid en inflammation eller allergisk reaktion frisätts histamin från mastceller och basofiler
Histamin ökar blodkärlens genomsläpplighet så att vita blodkroppar snabbt kan passera vid en inflammation
Stationära makrofager
Är en viktig del av kroppens immunförsvar. Dessa är makrofagerna som alltid finns i specifika områden i vävnaden och cirkulerar alltså inte som monocyterna.
De finns i lever, cns huden och lungorna.De har till uppgift att äta upp patogener och döda celler.
De är den första försvarslinjen mot patogener i specifika vävnader de är som vaktposter i vävnaden och tillhör det medfödda immunsvaret.
Cytokiner
Cytokiner
Är en grupp proteiner som fungerar som kemiska signalsubstanser i kroppen. De har till uppgift att informera blodbildande celler i benmärgen om kroppens behov.
De kontrollerar inflammatiion och immunreaktioner. De signalerar immunceller var de ska gå och vad de ska göra.
Cytokiner kan starta och stoppa inflammatoriska processer i kroppen.
Vit blodkroppar - neutrofila granulocyter
Neutrofila granulocyter
Bildas i kroppens benmärg från stamceller
Neutrofila granulocyter är en viktig typ av vita blodkroppar som spelar en central roll i kroppens immunförsvar.
De utgör ca 70% av alla vita blodkroppar i blodet hos människor.
De utgör det medfödda ospecifika immunförsvaret.
Deras huvuduppgift är att fagocytos att äta upp och försöra bakterier och andra patogener
De kan snabbt rekryteras till infekterade eller skadade vävnader
De lockas att komma till inflammerade områden tack vare histamin
Har man brit på dessa Neutrofila granulocyter sp kan det leda till ökad infektionsrisk¨
Vit blodkroppar - monocyter
Monocyter är vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret.
De är de största av de vita blodkropparna i blodet
De bildas i benmärgen från stamceller
De fagocyterar äter upp patogener och döda celler. De utsöndrar cytokiner som reglerar immunsvaret de kan också ändra om till makrofager och dendritiska celler i vävnaden.
Monocyter patrullerar blodkärlens väggar för att upptäcka skador eller patogener.
.
Dendritiska celler
Dendritiska celler är en viktig del av immunförsvaret och fungerar som en länk mellan det medfödda och adaptiva immunförsvaret.
De fagocyterar patogener och andra antigener i vävnader
De spelar en roll i att förhindra autoimmuna reaktioner.
De finns i alla kroppens vävnader
Dendriter är viktiga för utveckling av effektiva vacciner
De är viktiga i sjukdomar som ulcerös kolit
Dendriter används i forskning för att utveckla nya terapier mot cancer och andra sjukdomar.
Dendriter producerar cytokiner som styr immunsvaret
APC
APC fagocyterar patogenet, bearbetar det och tar fra MHC klass II-molekyler.
APC står för antigenpresenterande celler
APC är celler som kan ta upp bearbeta och presentera antigenrer för t celler via mch molekyler.
APC - celler är makrofager och B -celler som fångar upp patogeneer och aktiverar t-celler genom mch och cytokiner.
APC kopplar samman det medfödda och det adaptiva immunförsvaret
T-celler
T-celler aktiveras genom interaktion med antigen presenterande celler (APC) som presenterar antigen via MHC-molekyler..
T-celler är en form av vita blodkroppar och en viktig del av människans immunförsvar.
De ingår i immunförsvaret och samverkar med B celler för att etablera immunologiskt minne mot patogenter och cancerceller.
Vit blodkropp - B-celler
B- celler är vita blodkroppar som bildas i benmärgen de tillhör immunförsvaret. B-celler kan producera och frisätta antikroppar.
När en B-cell attackerar och binder sig till ett specifikt antigen så klonar den sig tillmånga identiska B celler som alla kan producera samma specifika antikropp.
De kan klona sig till plasmaceller eller minnesceller. Det är plasmacellerna som frisätter antikropparp och minnesceller förblir kvar i blodomloppet och kan därmed snabbt aktiveras vid en ny infektion.
B-celler samarbetar med T-hjälparceller som aktiverar B-cellerna genom att producera cytokiner.
.
Vit blodkropp - Plasmaceller
Plasmaceller är vita blodkroppar som är viktiga i immunförsvaret. Plasmaceller är B-celler som utvekclats för ett specifikt antigen.
Plasmaceller producerar riktligt med antikroppa
Minnesceller
Minnesceller
Utvekclas från B celler och Tceller efter att immunsystemet har bekämpat en infektion eller efter en vaccination. De utvekclas för att ge immunsystemet minne mot tidigare patogener så att immunsvaret blir det snabbare och effektivare.
Minnescellerna kan leva i kroppen under lång tid och de finns i blodsystemet, lymfsystemet och vävnader i kroppen.
Vaccinationer utnyttjar kinnescellermnas förmåga att ge långvarigt skydd mot specifika patogener.
Beskriv uppkomsten för vart och ett av de fem kardinaltecknen för inflammation: rubor,
De fem karinaltecknen för inflammation är
Rubor/rodnad
Uppstår när blodkärlen vidgas (vasoladition) i det skadade området vilket gör att blodet strömmar till vävnaden och det ger en synlig rodnad.
Calor / värme
Värme är ett kardinaltecken för inflammation Orsakas av att när det ökade blodflödet strömmar tillvävnaden så förhöjs temperatuen genom frisättningen av inflammatoriska mediatorer.
Tumor/svullnad
Beror på vätskeansamlingen utanför blodkärlen sk ödem. Det sker när blodkärlens väggar blir mer genomsläppliga så att proteinrik vätska läcker ut i vävnaden. Histamin orsakar denna ökade kärlgenomtränglighet så att blodkärlen kan vidgas.
Blodkärlen vidgas vasodilation vilket ökar blodflödet till området. Vätska och proteiner läcker ut från blodkärlen till andra vävnader. Vätskan som läcker ut från blodkärlet orsakar ödem i det inflammerade området. Svullnaden hjälper till att isolera det skadade området och att få dit immunceller och mediatorer till platsen.
Det blir en synlig svullnad i området och orsakar tryck på närliggande vävnader och nerver vilket kan leda till smärta.
Dolor/smärta
Smärta är en viktig del av den inflammatoriska processen. Uppkommer bla för frisättningen av Histamin kemiska mediator som stimulerar smärtreceptorer och för vätskeansamlingen som bildats utanför blodkärlet. Smärtan Dolor har till uppgift att skydda och göra individen uppmärksam på skadan eller infektionen och kan skydda området från mer skada. Smärtan beskrivs ofta som molande, brännande eller pulserande. Smärtan är förknippad med svullnaden i området.
Functio leasa /Funktionsnedsättning
Är det femte kardinaltecknet för inflammation
Funtion laesa är en funktionsnedsättning i den inflammerade vävnaden eller organet.
Functio laesa beror på smärta som hämmar rörligheten
Svår svullnad som förhindrar rörelse
Reflexer som avtar vid smärta
Vävnadsskadan
En patient kommer in med lunginflammation. Pneumoni
En 65-årig man kommer in till akutmottagningen. Han ser blek och trött ut, andas snabbt och ytligt, och hostar ofta. Han går långsamt och stödjer sig mot väggen när han rör sig.
Vad du borde se på patienten är?
Snabb, ytlig andning (takypné)
Blek eller blåaktig hudfärg (cyanos), särskilt runt läpparna
Användning av accessoriska andningsmuskler
Feber (rodnad i ansiktet, svettningar)
Allmän trötthet och svaghet
Torr, hackhosta eller produktiv hosta med färgat slem
Eventuellt nedsatt medvetandegrad
Uppmärksam på följande symtom:
Snabb ytlig andning takypné
Ansträngd andning
Väsande när han andas eller det piper
Tät hosta med karaktör och eventuellt slem
Huden är blek och personen ser trött ut och kan inte röra sig ordentligt (stöder sig mot väggen)
Kontrollera om patienten har feber och tecken på frossa eller skakningar.
Fråga om det gör ont att andas, tecken på syrebrist verkar patienten alert eller förvirrad desorienterad
Kolla direkt vitala parametrar såsom puls bldtr, andingsfrekvens och eventuell uttorkning
Vad patienten kan tänkas berätta (anamnes, symptom)
Plötslig debut av sjukdomskänsla
Hög feber, ofta med frossa
Tilltagande andningssvårigheter
Bröstsmärta som förvärras vid djupandning
Produktiv hosta med gul-grönt eller blod
Uttalad trötthet och svaghet
Aptitlöshet
Eventuellt förvirring eller desorientering hos äldre patienter)
Möjliga riskfaktorer som nyligen genomgången virusinfektion, kronisk lungsjukdom, rökning, eller nedsatt immunförsvar
Eventuell exponering för andra med liknande symptom
Patienten kan också nämna att symptomen har förvärrats trots försök med egenvård hemma, vilket ledde till beslutet att söka vård.
- I nutritionsstatus kan många olika delar ingå.
a. Beskriv hur du utför en nutritionsstatus.
i. Vilka frågor ställer du?
ii. Vilka undersökningar/kontroller gör du?
iii. Vilka klinisk-kemiska prover tar du?
iv. Vad kan du se på klinisk-kemiska prover, som tyder på proteinbrist? Och vilka extra prover behöver du ta för att korrekt kunna tolka resultatet?
Frågor att ställa:
Har du ofrivilligt gått ner i vikt? Om ja, hur mycket och under vilken tidsperiod?
Har din aptit förändrats?
Har du svårigheter att äta eller svälja?
Hur ser dina matvanor ut? Antal måltider per dag?
Har du några kostrestriktioner eller allergier?
Har du problem med illamående, kräkningar eller diarré?
Undersökningar/kontroller:
Vikt och längd för att beräkna BMI
Hudturgor och slemhinnor för att bedöma vätskebalans
Inspektion av munhåla och tänder
Bedömning av muskelstyrka och muskelmassa
Kontroll av eventuella ödem
Klinisk-kemiska prover:
Albumin
Transferrin
Prealbumin
Hemoglobin
Lymfocyter
Kreatinin
Elektrolyter (Na, K, Ca)
Tecken på proteinbrist:
Lågt albumin
Lågt transferrin
Lågt prealbumin
Extra prover för korrekt tolkning:
S-Proteinprofil (S-Elektrofores): Detta ger en mer detaljerad bild av proteinfördelningen i blodet.
CRP: För att utesluta akut inflammation som kan påverka proteinvärdena.
Leverprover (ALAT, ASAT, ALP): För att utesluta leversjukdom som orsak till låga proteinvärden
Det är viktigt att notera att låga proteinvärden kan ha flera orsaker utöver nutritionsbrist, såsom inflammation, leversjukdom eller njursjukdom.
Beskriv patofysiologi, etiologi, behandling etc
För fetma
För det metabola syndromet
Fetma
Patofysiologi:
Obalans mellan energiintag och energiförbrukning leder till fettFörstorade fettceller (hypertrofi) och ökat antal fettceller (hyperplasi)
Kronisk låggradig inflammation i fettvävnaden
Hormonella förändringar som ökad leptinproduktion och insulinresistens.
Etiologi:
Genetiska faktorer
Miljöfaktorer som överflöd av kaloririk mat och minskad fysisk aktivitet
Psykosociala faktorer som stress och depression
Vissa läkemedel och hormonella rubbningar.
Behandling:
Livsstilsförändringar är grundläggande:
Viktminskning
Ökad fysisk aktivitet
Hälsosam kost med lågt glykemiskt index
Behandling av enskilda komponenter:
Blodtryckssänkande läkemedel vid hypertoni
Lipidsänkande behandling vid dyslipidemi
Metformin eller andra insulinkänslighetshöjande läkemedel vid insulinresistens.
Överväg statiner för kardiovaskulär prevention
För både fetma och metabola syndromet är livsstilsförändringar den viktigaste behandlingsstrategin. Tidig diagnos och intervention är avgörande för att förebygga komplikationer som typ 2-diabetes och kardiovaskulär sjukdom.
Jämför svält och övervikt
Skriv upp t ex i två kolumner vad som gäller för varje typ Fysiologiska förändringar Konsekvenser
Provtagningar och resultat från dem
Skillnaden mellan svält och övervikt
Svält
minskad energiomsättning
nedbrytning av muskelmassa
minskad kroppstemperatur
sänkt puls och blodtryck
minskad produktion av könshormoner
ökad kortisolproduktion
konsekvenser är nedsatt immunförsvar
ökad risk för infektioner
håravfall och torr hud
anemi
Provtagningar är lågt blodsocker, låga nivåer av känshormoner låga nivåer av sköldkörtelhormoner,
förhöjt kortisol, anemi låga nivåer av vitaminer och mineraler
Övervikt
Fysiologiska förändringar är ökad energiomsättning
ökad fettmassa särskilt visceralt fett ökad inflammation i kroppen förhöjt blodtryck
ökad produktion av leptininfluensaresistens
Konsekvenser ökad risk för typ 2 diabetes ökad risk flr hjärt kärlsjukdomar ledbesvär sömnapné fertilitetssvårigheter ökad risk för vissa cancerformer psykosociala påverkan
Provtagningar och resultat
Lågt albumin
Lågt blodsocker
Låga elektrolytnivåer
Anemi (lågt Hb)
Låga hormonnivåer
Förhöjt kortisol
Lågt lymfocytantal
Övervikt och fetma
Övervikt och fetma definieras ofta genom Body Mass Index BMI. Övervikt räknas som ett BMI mellan 25-29,9 medan fetma definieras som ett BMI på 30 eller högre.
Epidemiologi
Övervikt har ökat dramatiskt över hela världen.
Patofysiologi: Vid övervikt och fetma lagras överskottsenergi som fett i kroppen. Detta leder till en ökning av fettceller både i storlek och antal. Fettvävnaden är en passiv lagringsplats för energi och ett aktivt organ som producerar hormoner och inflammatoriska signalsubstanser. Detta kan leda till kroniskt långgradiga inflammationer i kroppen.
Orsaker riskfaktorer: De inkluderar genetiska faktorer, livsstilsfaktorer som kost och fysisk aktivitet samt miljöfaktorer.
Konsekvenser av övervikt och fetma ör omfattande då fetma ökar risken för flera kroniska sjukdomar som typ 2-diabetes, vissa cancerformer och ledproblem.
Diagnosen ställs via BMI-mätning och klinisk bedömning. Behandlingen kan innefatta livstilsförändringar som ändrad kost, medicinsk behandling och kirurgi.
Mat och fysisk aktivitet: grönsaker och frukt och fullkorn samt minskat intag av socker.
Metabolt syndrom: Bukfetma, högt blodtryck, höga blodfetter och höjt fastesocker.
Provtagningar och resultat vid fetma
Förhöjda blodfetter
Förhöjt blodsocker, HbA1c
Förhöjda leverenzymer (ALAT, ASAT)
Förhöjt CRP (låggradig inflammation)
Förhöjda hormonnivåer (t.ex. insulin, leptin)
Lågt testosteron hos män
Vitamin D-brist
Vad är prioner och hur ser de ut?
Vad är prioner och hur ser de ut
Prioner är en typ av abnormt veckade proteiner som kan orsaka allvarliga sjukdomar främst i hjärnan som när de kommer in i hjärnan inducerar de normala PrPC till den abnorma formen. De är patogener som består av felveckade proteiner utan DNA eller RNA.
Vad är virus och hur ser de ut?
Virus är mikroskopiska smittämnen som kan infektera levande organismer.
De kan föröka sig inne i en levande värdcdell
De består av DNA och RNA
De är extremt små och kan inte föröka sig på egen hand utan de kräver en värdcell.
De har ingen egen metabolism, Olika virus infekterar specifika typer av värdar och använder värdcellens maskeineri för att producera nya viruspartiklar
Orsakar olika sjukdomar hos människor som influensa förkylning COVID 19 och AIDS
Virus är små och varierar i form och storlek och osynliga för ögat och kräver mikroskop.
Vad är bakterier och hur ser de ut?
Bakterier är encelliga mikroorganismer utan cellkärna. De är väldigt små och ett antal mikrometer långa de saknar cellkärna och har ribosomer
De finns i alla ekosystem på jorden kan överleva extrema miljöer. Försökar sig genom celldelning och kan dela sig snabbt under gynnsamma förhållanden.
De kan leva enskilt eller i kolonier
Vad är svampar och hur ser de ut
Humanpatogena svampar tillhör normalfloran
Ett antal svampar förekommer naturligt i normalfloran som candida som finns i munnen på huden i tarmarna och i vaginan.
De flesta svamparter är inte anpassade till människans höga kroppstemperatur och lever i konkurrens med bakterier och virus som utgör den normala floran av mikroorganismer.
Vissa svampar kan tillverka penicilliner som hämmar bakterierna tillväxt.
Svampar har cellkärna och mer utvecklade organismer än bakterier som inte har cellkärna eller virus som är ofullständiga celler.
Svampar är större än bakterier och de flesta svamparna kräver tillgång till syre för tillväxt aeroba Svamparna har lägre tillväxthastighet än bakterier.
De flesta svamparna försökar sig genom avknoppning.
Vad är en parasit och hur ser de ut
En parasit är en organism som lever på eller i en annan organism och får näring på värdens kbekostnad och orsakar den skada.
De kan vara encelliga eller flercelliga organismer
De varierar väldigt mycket i utseendemen är ofast mindre än sin värd. Många har krokar klor eller sugkoppar för att kunna ta tag i sin värd och suga näring
Encelliga: malariaparasiten amöbor
flercelliga djur: maskar loppor löss fästingar
Svampar: ringorm
Växter:mistel
Vissa parasiter dödar sin värd vissa låter värden leva.
Vad är en protozo och hur ser de ut
Encelligt urdjur som orsakar oftast tarmbesvär hos människor.
De är mikroskopiskt små de får sin näring genom att konsumera material från andra organismer. De är encelliga
De varierar i utseende men är ofta runda ovala eller avlånga
Virusets livscykel Virus utan hölje:
Virus utan hölje:
Frisättning: Värdcellen sprängs) och nya viruspartiklar frigörs.
Konstruktion: Nya viruspartiklar sätts ihop inuti cellen.
Syntesfas: Virusets gener uttrycks och nya viruskomponenter (proteiner och nukleinsyror) tillverkas med hjälp av värdcellens maskineri.
Latens:
I vissa fall kan viruset ha varit i en vilofas där det inte replikerade aktivt.
Avklädning: Virusets kapsid bryts ned och nukleinsyran frigörs i cellen. För virus med hölje sker detta efter att höljet smält samman med cellmembranet eller en endosom.
Penetration:
Virus utan hölje: Viruset eller dess nukleinsyra tar sig in i cellen, ofta genom endocytos.
Adsorption:
Viruset binder till specifika receptorer på värdcellens yta. Detta gäller både för virus med och utan hölje.
Principer och strategier för antibiotikabehandling/val av antibiotika:
Principer och strategier för antibiotikabehandling val av antibiotika
Rationell antibiotika behandling är att avstå om man inte är säker på att behandlingen kommer göra full nytta
Följa rekommendationerna
Smalt riktad behandling med korta behandlingstider
Peoral behandling alltså att tabletten ska tas via munnen
Viktigt att diagnostiskt ha säkrat vad för typ av bakterie så att man får fram rätt antibiotika.
Innan man ska göra en intravenös behandling ska man ta en blododling.
Vid val av antibiotika ska man välja smalspektrum antibiotika
Ta hänsyn till bakterierns egenskaper aerob / anaerob
Vid dosering ska man även anpassa dosen efter njurfunktionen
Smalna av antibiotikabehandlingen utifrån odlingssvar
Hela tiden utvärdera patientens behov av antibiotika
Stramas grundprinciper
Antibiotikabehandling
Strama den svenska strategigruppen för antibiotikaanvädning har formulerat 4 grundprinciper som är centrala för all antibiotika behandling. Den säger att behandlingen måste vara nödvändig dvs inte alla infektioner kräver antibiotika, många virusinfektioner kan gå över av sig själva. 2. Man bör sträva efter att använda antibiotika med smalt spektrum för att minska påverkan på kroppens normala bakterieflora. 3. Peroral behandling är att föredra för det är mer bekvämt för patienten och minskar risken för komplikationer. slutligen 4. behandlingen ska ges med rätt dos under rätt tid.
Det är viktigt att ta labbprover för att identifiera vilken organism som orsakar infektionen då olika bakterier kräver olika antibiotika. Att fastställa var infektionen är blir avgörande för olika antibiotika når vissa delar av kroppen bättre än andra.
Sjukdomens svårhetsgrad och bakteriens känslighet för antibiotika måste också vägas in.
Sjuksköterskans roll vid antibiotika behandling är att säkerställa att nödvändiga odlinglar är tagna innan behandlingen påbörjas, bevaka odlingssvaret och administrera läkemedlet korrekt. Behandlingstiden varierar beroende på infektion och förr har man ofta förordat längre behandlingstider men forskningen idag visar att kortare behandlingstid kan vara lika effektiv och mindre skadlig för kroppen och minska resistensutveckling.
För att bekämpa infektioner används antibiotika men även antifungala medel för svampinfektioner, antivirala läkemedel för virusinfektioner.
Tvärprofessionellt samarbete: Strama består av olika professioner som samarbetar för att nå målen.
Antimikrobiella kemoterapins historia
1.F Nightingale - Ssk som utv, sjukvården
2.Ignaz Semmelweis - Upptäckte handtvätt
3.Louis Pasteur - Skapade vaccin mot rabies
4.Joseph Lister-Antiseptiska metoder i kirurgin
5.Gerhard Domagk - Antibiotikan, Prontosil.
6.Alexander Fleming - Penicillinet 1928.
Kolonisation:
Inflammation:
Närvaro och tillväxt av mikroorganismer på eller i en värd utan att orsaka skada eller sjukdom.
Innebär etablering och förökning av mikroorganismer.
Orsakar inte sjukdom eller skada på värden
Kan vara en del av normalfloran
Inflammation:
Infektion:
Kontamination:
Vad är en inflammation
En inflammation är kroppens försvarsmekanism mot skadliga stimuli som patogener skadade celler eller irriterande ämnen.
Det är en mekanism inom det medfödda immunförsvaret. Tecken på en inflammation är: Calor -värme, dolor -smärta, rubor -rodnad, tumor -svullnad och Function laesa -funktionsnedsättning.
Det finns olika typer av inflammation: akut inflammation som ör kortvarig
Kronisk infklammation är långvarig som kan pågå i månader eller år.
Processen ger ökat blodflöde till det drabbade området, ökad kärlpermeabilitet, migration av vita blodkroppar till platsen och frisättning av histaminer.
En infektion är ett tillstånd som uppstår när ett patogen ex bakterie eller virus eller svamp invaderar och förökar sig i en värdorganism till ex en människa.
Orsakas av: bakterie, virus, svampar och parasiter
Smittämnet tar sig igenom kroppens försvar och börjar föröka sig.
Olika infektioner såsom bakterie, virus och svampinfektioner.
Konsekvenserna av en infektion kan vara obemärkt eller orsaka symtom eller utlösa en inflammatorisk reaktion i kroppen.
Det kan vara lokal eller sprida sig i kroppen och bli akut eller kronisk.
Behandling beror på typ av infektion antibiotika för bakterier antivirala medel för vissa virusinfektioner. En infektion leder inte alltid till sjukdom men kan bli en sjukdom ifall kroppens immunförsvar inte lyckas kontrollera smittämnen.
Förekomst av oönskade ämnen eller mikroorganismer på en yta eller i en substans.
Kontamination är ett uttryck för att bakterier förorenar en kroppsdel, yta, ett föremål eller kläder kan förorenas av smittatblod, avföring eller kroppsvätskor. Bakterier har då inte invaderat eller vidhäftat till föremålet och går lätt att avlägsna med rengöringsmedel och tvätta.
Ge exempel på inflammatoriska reaktioner
Allergi
Autoimmunitet
Reumatism
Astma
Psoriasis
BD
Crohns sjukdom
Ulcerös colit
Allergi
En överdriven immunreaktion mot vanligtvis ofarliga ämnen (allergener) som pollen, födoämnen eller djurepitel.
Infektion:
Immunsystemets svar på invasion av patogener som bakterier, virus eller svamp
Autoimmunitet:
När immunsystemet felaktigt attackerar kroppens egna vävnader, som vid diabetes typ 1 eller reumatoid artrit.
Reumatism:
En grupp inflammatoriska sjukdomar som främst påverkar leder, muskler och bindväv.
Astma:
En kronisk inflammation i luftvägarna som orsakar andningssvårigheter
Psoriasis:
En autoimmun hudsjukdom som orsakar inflammation och snabb celldelning i huden.
BD (Inflammatory Bowel Disease):
Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
Inflammatoriska reaktioner kan vra lokala, akuta, kroniska och systematiska
Lokal inflammation - slår sig
Kännetecknas av rodnad, svullnad, smärta, värme och svårt att röra ta på
Systematisk inflammation orsakad av virus, bakterier eller parasiter
Påverkar hela kroppen med symtom som trötthet, feber och nedsatt aptit
Allergisk reaktion
Kan orsaka lokal eller systemisk inflammation
Autoimmuna sjukdomar
diabetes typ 1, psoriasis, MS, Ulcerös kolit, Crohns sjukdom och reumatiska sjukdomar vilket är att immunsystemet angriper kroppens egna vävnader och orsakar inflammation.
Kroniska inflammationstillstånd
Kan förekomma vid fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar Kännetecknas av långvarig inflammation i kroppen.
Inflammation i specifika organ
Astma lunginflammation
Artros ledinflammation
Hepatit leverinflammation
berätta om Allergi och allergihypoteser
Allergi
Är en överkänslighet mot ämnen som normalt tolereras av de flesta människor. Det är att kroppens eget immunförsvar reagerar på ofarliga ämnen sk allergener.
Vanliga allergener är pollen, kvalster, pälsdjur, vissa livsmedel och läkemedel.
Allergihypoteser
Minskad exponering för mikrober i tidig ålder kan leda till ökad risk för allergi.
Ärftliga faktorer spelar en stor roll
Miljöfaktorer ökad exponering för föroreningar och kemikalier
Histaminets roll är viktig vid allergiska reaktioner
Behandling är antihistaminer och steorider och immunterapi
Hygienhypotesen
Hygienhypotesen är en teori som försöker förklara den ökade förekomsten av allergier och autoimmuna sjukdomar i moderna samhällen. Här är en översiktlig beskrivning av hygienhypotesen och dess relation till allergier:
Grundtanken: Minskad exponering för mikroorganismer i tidig ålder kan leda till ett underutvecklat immunförsvar.
Allergier är vanligare i länder med hög levnadsstandard och god hygien.
Barn som växer upp på bondgårdar eller med husdjur har ofta lägre risk för allergier.
Tidig exponering för mikrober kan hjälpa till att “träna” immunförsvaret.
Brist på sådan exponering kan leda till en obalans i immunsystemet, med ökad benägenhet för allergiska reaktioner.
Praktiska implikationer:
Rekommendationer om att inte vara överdrivet hygi
