Immunförsvaret, bakterier virus mm Flashcards
Vad är ett antigen?
Är ett protein som finns på yta av celler, virus, bakterier eller andra främmande partiklar och framkallar en immunreaktion i kroppen genom att simulera produktionen av kroppens antikroppar då kroppens immunsystem känner igen denna som främmande eller skadligt. Kroppens immunsystem producerar då antikroppar och aktiverar T-celler för att kämpa mot hotet. Det kan komma utifrån kroppen (exogen) eller produceras inuti kroppen (endogen)
Tumor
Svullnad
Är när vita blodkroppar och vätska läcker ut mellan endotelcellerna, vidare ut i vävnaden. orsakas av vätskeansamling i vävnaden.
Rubor
Rodnad
Det ökade blodflödet (Vasodilatation ) sker för att blodkärlen vidgas och det blir synligt med rodnaden som då uppstår på huden.
Calor
Värme
Ökat blodflöde (vasodolation) till det inflammerade området gör att värmen stiger vilket bidrar till immunförsvarets funktion av att göra miljön mindre trevlig för patogenrer men också för att öka hastigheten på immunceller rörelse och aktivitet
Dolor
Dolor är den smärta som uppkommer i ett inflammerat område. Det beror på att inflammationen orsakar ökad vätskeansamling i området (ödem) vilket kan trycka på nerverna. celler och vävnader i området skadas av inflammationen, kemiska ämnen frisätt som ökar känslan av smärta
Det är viktigt att immunförsvaret angriper rätt celler. Vilka påståenden stämmer angående MHC?
Major Histocompatibility Complex och är en grupp proteiner som är viktiga i immunförsvaret
MHC gör att det ofta är svårt att transplantera organ mellan människor.
MHC står för major histocompatibility complex.
Vad kallas de olika proteinerna som produceras i levern vid infektion eller vävnadsskada, och som skyddar kroppen. CRP är ett sådant protein.
Akutfasprotein
Akutfasproteiner är en grupp proteiner som produceras i levern som svar på inflammation eller infektion.
“CRP bildas i levern och räknas som ett akutfasprotein.
Detta är vita blodkroppar som hör till det specifika immunförsvaret. De kan känna igen och reagera på främmande ämnen, och starta immunsvar mot dem, t ex mha antikroppar.
B-lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som spelar en central roll i det specifika immunförsvaret. Det kan känna igen specifika antigener och producera antikroppar mot den. Och har ett immunologiskt minne så att nästa gång patogenen kommer så minns b-cellen och blir snabbare och starkare i sitt försvar.
T-celler deltar i immunförsvaret. Vilka påståenden stämmer angående T cellernas funktion?
T-hjälpar-celler är regulatoriska celler som styr och reglerar adaptivt immunförsvar.
T-celler är en viktig del av det specifika (adaptiva) immunförsvaret.
T-celler kan känna igen och reagera på specifika antigener som presenteras av antigenpresenterande celler (APC) via MHC-molekyler
Det finns olika typer av T-celler med olika funktioner:
B-celler deltar i immunförsvaret. Hur aktiveras de?
B-cellerna aktiveras tack vare att de har receptorer på sin yta som kan känna igen och binda sig till specifika antigener som virus och bakterier.
När den bundit sig till ett specifikt antigen så klonar b-cellen sig till mpnga identiska b-celler med samma antigenspecifitet.
B-celler får också hjälp av T-celler som bla producerar cytokiner som hjälper till att stimulera B-cellernas aktivering
Vad är MIC-värde?
“MIC är den lägsta koncentrationen antibiotika som synligt kan hämma bakterieväxten i provrör.”
MIC = minsta hämmande koncentration”
Vilket påstående är korrekt med avseende på antibiotika och mikrobiologisk diagnostik? Välj ETT alternativ.
Vid resistensbestämning…
Fastställs ett antibiotikums tillväxthämmande effekt på bakterier.
P-CRP
P-CRP används vid misstanke om inflammation.
Detta stöds av följande information från sökresultaten:
“CRP, “snabbsänkan”, är mest känt som ett infektionsprov, men CRP spelar även roll i riskvärdering för framtida hjärt-kärlsjukdom. CRP (C-reaktivt protein) är ett protein som bildas i levern och frisätts vid infektion, i
P-Erc-Sänkningsreaktion.
P-Erc-Sänkningsreaktion (SR):
SR står för sänkningsreaktion och mäter hur snabbt de röda blodkropparna (erytrocyterna) sjunker i ett provrör under en timme.
- Tänk dig en bakterie, som orsakar en mag-tarminfektion. Infektionen behandlas med antibiotika, men personen känner sig snabbt bättre och slutar ta antibiotikan.
a. Förklara hur detta kan orsaka resistensutveckling.
Ofullständig eliminering:
När antibiotikakuren avbryts i förtid finns det risk att inte alla bakterier har eliminerats. De mest känsliga bakterierna dör först, medan de mer motståndskraftiga kan överleva.
Några av de överlevande bakterierna kan ha blivit resistenta under behandlingen. När antibiotikan tas bort för tidigt kan dessa resistenta bakterier sprida sin resistens till andra bakterier i kroppen som överlevt behandlingen.
De resistenta bakterierna kan snabbt föröka sig när antibiotikanivåerna sjunker och bli dominerande i infektionen. Dessa resistenta bakterier kan också överföras till andra personer.
Om infektionen inte behandlas fullständigt ökar risken för återfall med mer resistenta bakterier, vilket kan kräva starkare antibiotika eller längre behandlingstid.
Förklara hur sådan resistensutveckling kan innebära ett hot mot modern, avancerad sjukvård.
När bakterier blir resistenta mot antibiotika minskar behandlingsalternativen för infektioner. Detta kan göra det svårt eller omöjligt att behandla vanliga infektioner som lunginflammation
Ökad risk vid kirurgiska ingrepp:
Avancerade kirurgiska procedurer, som transplantationer, blir mycket riskfyllda utan effektiva antibiotika för att förebygga och behandla infektioner.
Cancerpatienter som har sänkt immunförsvar kan inte få behandling utan effektiv antibiotika.
IVA patienter behöver behandling med antibiotika för att kunna bekämpa infektioner
Vård av för tidigt födda är ofta beroende av antibiotikabehandling
Profylaktisk användning av antibiotika försvåras.
Antibiotikaresistens hotar att underminera många av de framsteg som gjorts inom modern medicin,
Ge exempel på sådan sjukvård som inte kan genomföras om vi har allt för mycket resistenta bakterier.
Cancerbehandlingar försvåras:
Patienter som genomgår cancerbehandling får då ofta nedsatt immunförsvar och är särskilt sårbara för infektioner.
Neonatalvård: Vård av för tidigt födda barn och behandling av neonatala infektioner är extremt beroende av effektiva antibiotika.
Organtransplantationer: Avancerade kirurgiska ingrepp kräver effektiv antibiotikabehandling för att förebygga och behandla infektioner.
IVA: Patienter på intensivvårdsavdelningar är ofta i behov av antibiotika för att bekämpa infektioner.
Proteskirurgi: Inoperering av proteser och andra implantat kräver effektiv antibiotikaprofylax för att förhindra infektioner.
Behandling av sepsis: Svåra blodförgiftningar kan bli omöjliga att behandla effektivt utan fungerande antibiotika.
Behandling av lunginflammation: Vanliga infektioner som lunginflammation kan bli livshotande om effektiva antibiotika saknas.
Behandling av tuberkulos: Multiresistent tuberkulos blir allt svårare att behandla när resistensen ökar.
Rada upp minst fyra grundprinciper för antibiotikabehandling, som bör användas för att motverka resistensutveckling.
Restriktivare antibiotika behandling vid ex sjukdomar som kroppen kan läka själv.
Odlingar för att få smal och träffsäker antibiotika behandling
Följ ordinationen
Sätt ut onödig behandling om pat inte längre behöver det
Undvik bredspektrumantibiotika
Noga doseringar
Konjugation:
Detta innebär överföring av plasmider mellan bakterier. Plasmider är ringformade DNA-fragment som kan innehålla resistensgener. Bakterier kan överföra dessa plasmider direkt till andra bakterier, även av olika arter.
Plasmider är ringformade DNA molekyler som förekommer i bakterier.
De kan replikera sig självständigt.
Plasmider innehåller egenskaper som kan ge bakterien antibiotikaresistens vilket är ett problem inom sjukvården
Plasmider varierar i stolek och de bär ofta en relativt liten mängd genetisk information jämfört med bakterien.
De kan innehålla enzymer som kan förstöra antibiotika
Transformation:
Bakterier kan ta upp fritt DNA från omgivningen.
Om detta DNA innehåller resistensgener kan bakterien integrera dessa i sitt eget. Kan ske när andra bakterier dör och deras DNA frigörs i miljön.
Transduktion:
Detta involverar överföring av gener mellan bakterier genom bakteriofager (bakterievirus).
Bakteriofager kan av misstag plocka upp DNA-fragment från en bakterie och överföra det till en annan när de infekterar den.
- Beskriv hela immunsvaret från vävnadsskada och introduktion av ett patogen, till att minnesceller bildats.
a. Ta med t ex: mastceller
Ett patogen tar sig in i kroppen genom en vävnadsskada kan vara en bakterie eller ett virus.
Mastceller som finns i huden och lungorna är de som först upptäcker patogenet och skadan.
Direkt så aktiverar de sina receptorer och frisätter bla histamin. Mastcellernas mediatorer orsakar lokal inflammation som är: ökad blodtillförse, svullnad och rekrytering av andra immunceller
Rekryteringen av andra immunceller genom att producera cytokiner så att de kan locka dit neutrofiler till infektionsplatsen.
Mastcellerna och andra fagocyterande celler som makrofager börjar äta upp patogenerna
Antigenpresenterande celler dödar patogenerna och visar upp antigenerna på sina MCH molekyler.
Antigenpresenterande celler visar upp antigener för T celler som aktiveras och börjar dela sig. T-cellerna ser också till att aktivera B-cellerna som delar sig i kopior och görs om plasmaceller och till långtida minnesceller.
Plasmacellerna producerar specifika antikroppar för detta patogenet och cirkulerar i blodet så att de kommer lättare åt patogenet för att elminiera dem.
T-celler börjar döda infekterade celler och Mastcellerna fortsätter att producera cytokiner tillsammans med de andra i immunförsvaret kan de effektivt eliminera patogenet.
En del av B och T cellerna ändras om till långlivade minnesceller som ska cirkulera i kroppen och snabbt aktiveras om patogenet kommer tillbaka.
När infektionen är under kontroll avtar inflammationen mastceller och andra immunceller går till vila
Ett patogen tar sig in i kroppen genom en vävnadsskada. Mastceller, som finns i vävnader som har kontakt med den yttre miljön, reagerar snabbt på främmande ämnen.
De frisätter histamin, från sina granula.
Histamin
Histamin
Är ett hormon och singalsubstans i kroppen. Vid en inflammation eller allergisk reaktion frisätts histamin från mastceller och basofiler
Histamin ökar blodkärlens genomsläpplighet så att vita blodkroppar snabbt kan passera vid en inflammation
Stationära makrofager
Är en viktig del av kroppens immunförsvar. Dessa är makrofagerna som alltid finns i specifika områden i vävnaden och cirkulerar alltså inte som monocyterna.
De finns i lever, cns huden och lungorna.De har till uppgift att äta upp patogener och döda celler.
De är den första försvarslinjen mot patogener i specifika vävnader de är som vaktposter i vävnaden och tillhör det medfödda immunsvaret.
Cytokiner
Cytokiner
Är en grupp proteiner som fungerar som kemiska signalsubstanser i kroppen. De har till uppgift att informera blodbildande celler i benmärgen om kroppens behov.
De kontrollerar inflammatiion och immunreaktioner. De signalerar immunceller var de ska gå och vad de ska göra.
Cytokiner kan starta och stoppa inflammatoriska processer i kroppen.
Vit blodkroppar - neutrofila granulocyter
Neutrofila granulocyter
Bildas i kroppens benmärg från stamceller
Neutrofila granulocyter är en viktig typ av vita blodkroppar som spelar en central roll i kroppens immunförsvar.
De utgör ca 70% av alla vita blodkroppar i blodet hos människor.
De utgör det medfödda ospecifika immunförsvaret.
Deras huvuduppgift är att fagocytos att äta upp och försöra bakterier och andra patogener
De kan snabbt rekryteras till infekterade eller skadade vävnader
De lockas att komma till inflammerade områden tack vare histamin
Har man brit på dessa Neutrofila granulocyter sp kan det leda till ökad infektionsrisk¨
Vit blodkroppar - monocyter
Monocyter är vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret.
De är de största av de vita blodkropparna i blodet
De bildas i benmärgen från stamceller
De fagocyterar äter upp patogener och döda celler. De utsöndrar cytokiner som reglerar immunsvaret de kan också ändra om till makrofager och dendritiska celler i vävnaden.
Monocyter patrullerar blodkärlens väggar för att upptäcka skador eller patogener.
.
Dendritiska celler
Dendritiska celler är en viktig del av immunförsvaret och fungerar som en länk mellan det medfödda och adaptiva immunförsvaret.
De fagocyterar patogener och andra antigener i vävnader
De spelar en roll i att förhindra autoimmuna reaktioner.
De finns i alla kroppens vävnader
Dendriter är viktiga för utveckling av effektiva vacciner
De är viktiga i sjukdomar som ulcerös kolit
Dendriter används i forskning för att utveckla nya terapier mot cancer och andra sjukdomar.
Dendriter producerar cytokiner som styr immunsvaret
APC
APC fagocyterar patogenet, bearbetar det och tar fra MHC klass II-molekyler.
APC står för antigenpresenterande celler
APC är celler som kan ta upp bearbeta och presentera antigenrer för t celler via mch molekyler.
APC - celler är makrofager och B -celler som fångar upp patogeneer och aktiverar t-celler genom mch och cytokiner.
APC kopplar samman det medfödda och det adaptiva immunförsvaret
T-celler
T-celler aktiveras genom interaktion med antigen presenterande celler (APC) som presenterar antigen via MHC-molekyler..
T-celler är en form av vita blodkroppar och en viktig del av människans immunförsvar.
De ingår i immunförsvaret och samverkar med B celler för att etablera immunologiskt minne mot patogenter och cancerceller.
Vit blodkropp - B-celler
B- celler är vita blodkroppar som bildas i benmärgen de tillhör immunförsvaret. B-celler kan producera och frisätta antikroppar.
När en B-cell attackerar och binder sig till ett specifikt antigen så klonar den sig tillmånga identiska B celler som alla kan producera samma specifika antikropp.
De kan klona sig till plasmaceller eller minnesceller. Det är plasmacellerna som frisätter antikropparp och minnesceller förblir kvar i blodomloppet och kan därmed snabbt aktiveras vid en ny infektion.
B-celler samarbetar med T-hjälparceller som aktiverar B-cellerna genom att producera cytokiner.
.
Vit blodkropp - Plasmaceller
Plasmaceller är vita blodkroppar som är viktiga i immunförsvaret. Plasmaceller är B-celler som utvekclats för ett specifikt antigen.
Plasmaceller producerar riktligt med antikroppa
Minnesceller
Minnesceller
Utvekclas från B celler och Tceller efter att immunsystemet har bekämpat en infektion eller efter en vaccination. De utvekclas för att ge immunsystemet minne mot tidigare patogener så att immunsvaret blir det snabbare och effektivare.
Minnescellerna kan leva i kroppen under lång tid och de finns i blodsystemet, lymfsystemet och vävnader i kroppen.
Vaccinationer utnyttjar kinnescellermnas förmåga att ge långvarigt skydd mot specifika patogener.
Beskriv uppkomsten för vart och ett av de fem kardinaltecknen för inflammation: rubor,
De fem karinaltecknen för inflammation är
Rubor/rodnad
Uppstår när blodkärlen vidgas (vasoladition) i det skadade området vilket gör att blodet strömmar till vävnaden och det ger en synlig rodnad.
Calor / värme
Värme är ett kardinaltecken för inflammation Orsakas av att när det ökade blodflödet strömmar tillvävnaden så förhöjs temperatuen genom frisättningen av inflammatoriska mediatorer.
Tumor/svullnad
Beror på vätskeansamlingen utanför blodkärlen sk ödem. Det sker när blodkärlens väggar blir mer genomsläppliga så att proteinrik vätska läcker ut i vävnaden. Histamin orsakar denna ökade kärlgenomtränglighet så att blodkärlen kan vidgas.
Blodkärlen vidgas vasodilation vilket ökar blodflödet till området. Vätska och proteiner läcker ut från blodkärlen till andra vävnader. Vätskan som läcker ut från blodkärlet orsakar ödem i det inflammerade området. Svullnaden hjälper till att isolera det skadade området och att få dit immunceller och mediatorer till platsen.
Det blir en synlig svullnad i området och orsakar tryck på närliggande vävnader och nerver vilket kan leda till smärta.
Dolor/smärta
Smärta är en viktig del av den inflammatoriska processen. Uppkommer bla för frisättningen av Histamin kemiska mediator som stimulerar smärtreceptorer och för vätskeansamlingen som bildats utanför blodkärlet. Smärtan Dolor har till uppgift att skydda och göra individen uppmärksam på skadan eller infektionen och kan skydda området från mer skada. Smärtan beskrivs ofta som molande, brännande eller pulserande. Smärtan är förknippad med svullnaden i området.
Functio leasa /Funktionsnedsättning
Är det femte kardinaltecknet för inflammation
Funtion laesa är en funktionsnedsättning i den inflammerade vävnaden eller organet.
Functio laesa beror på smärta som hämmar rörligheten
Svår svullnad som förhindrar rörelse
Reflexer som avtar vid smärta
Vävnadsskadan
En patient kommer in med lunginflammation. Pneumoni
En 65-årig man kommer in till akutmottagningen. Han ser blek och trött ut, andas snabbt och ytligt, och hostar ofta. Han går långsamt och stödjer sig mot väggen när han rör sig.
Vad du borde se på patienten är?
Snabb, ytlig andning (takypné)
Blek eller blåaktig hudfärg (cyanos), särskilt runt läpparna
Användning av accessoriska andningsmuskler
Feber (rodnad i ansiktet, svettningar)
Allmän trötthet och svaghet
Torr, hackhosta eller produktiv hosta med färgat slem
Eventuellt nedsatt medvetandegrad
Uppmärksam på följande symtom:
Snabb ytlig andning takypné
Ansträngd andning
Väsande när han andas eller det piper
Tät hosta med karaktör och eventuellt slem
Huden är blek och personen ser trött ut och kan inte röra sig ordentligt (stöder sig mot väggen)
Kontrollera om patienten har feber och tecken på frossa eller skakningar.
Fråga om det gör ont att andas, tecken på syrebrist verkar patienten alert eller förvirrad desorienterad
Kolla direkt vitala parametrar såsom puls bldtr, andingsfrekvens och eventuell uttorkning
Vad patienten kan tänkas berätta (anamnes, symptom)
Plötslig debut av sjukdomskänsla
Hög feber, ofta med frossa
Tilltagande andningssvårigheter
Bröstsmärta som förvärras vid djupandning
Produktiv hosta med gul-grönt eller blod
Uttalad trötthet och svaghet
Aptitlöshet
Eventuellt förvirring eller desorientering hos äldre patienter)
Möjliga riskfaktorer som nyligen genomgången virusinfektion, kronisk lungsjukdom, rökning, eller nedsatt immunförsvar
Eventuell exponering för andra med liknande symptom
Patienten kan också nämna att symptomen har förvärrats trots försök med egenvård hemma, vilket ledde till beslutet att söka vård.
- I nutritionsstatus kan många olika delar ingå.
a. Beskriv hur du utför en nutritionsstatus.
i. Vilka frågor ställer du?
ii. Vilka undersökningar/kontroller gör du?
iii. Vilka klinisk-kemiska prover tar du?
iv. Vad kan du se på klinisk-kemiska prover, som tyder på proteinbrist? Och vilka extra prover behöver du ta för att korrekt kunna tolka resultatet?
Frågor att ställa:
Har du ofrivilligt gått ner i vikt? Om ja, hur mycket och under vilken tidsperiod?
Har din aptit förändrats?
Har du svårigheter att äta eller svälja?
Hur ser dina matvanor ut? Antal måltider per dag?
Har du några kostrestriktioner eller allergier?
Har du problem med illamående, kräkningar eller diarré?
Undersökningar/kontroller:
Vikt och längd för att beräkna BMI
Hudturgor och slemhinnor för att bedöma vätskebalans
Inspektion av munhåla och tänder
Bedömning av muskelstyrka och muskelmassa
Kontroll av eventuella ödem
Klinisk-kemiska prover:
Albumin
Transferrin
Prealbumin
Hemoglobin
Lymfocyter
Kreatinin
Elektrolyter (Na, K, Ca)
Tecken på proteinbrist:
Lågt albumin
Lågt transferrin
Lågt prealbumin
Extra prover för korrekt tolkning:
S-Proteinprofil (S-Elektrofores): Detta ger en mer detaljerad bild av proteinfördelningen i blodet.
CRP: För att utesluta akut inflammation som kan påverka proteinvärdena.
Leverprover (ALAT, ASAT, ALP): För att utesluta leversjukdom som orsak till låga proteinvärden
Det är viktigt att notera att låga proteinvärden kan ha flera orsaker utöver nutritionsbrist, såsom inflammation, leversjukdom eller njursjukdom.
Beskriv patofysiologi, etiologi, behandling etc
För fetma
För det metabola syndromet
Fetma
Patofysiologi:
Obalans mellan energiintag och energiförbrukning leder till fettFörstorade fettceller (hypertrofi) och ökat antal fettceller (hyperplasi)
Kronisk låggradig inflammation i fettvävnaden
Hormonella förändringar som ökad leptinproduktion och insulinresistens.
Etiologi:
Genetiska faktorer
Miljöfaktorer som överflöd av kaloririk mat och minskad fysisk aktivitet
Psykosociala faktorer som stress och depression
Vissa läkemedel och hormonella rubbningar.
Behandling:
Livsstilsförändringar är grundläggande:
Viktminskning
Ökad fysisk aktivitet
Hälsosam kost med lågt glykemiskt index
Behandling av enskilda komponenter:
Blodtryckssänkande läkemedel vid hypertoni
Lipidsänkande behandling vid dyslipidemi
Metformin eller andra insulinkänslighetshöjande läkemedel vid insulinresistens.
Överväg statiner för kardiovaskulär prevention
För både fetma och metabola syndromet är livsstilsförändringar den viktigaste behandlingsstrategin. Tidig diagnos och intervention är avgörande för att förebygga komplikationer som typ 2-diabetes och kardiovaskulär sjukdom.
Jämför svält och övervikt
Skriv upp t ex i två kolumner vad som gäller för varje typ Fysiologiska förändringar Konsekvenser
Provtagningar och resultat från dem
Skillnaden mellan svält och övervikt
Svält
minskad energiomsättning
nedbrytning av muskelmassa
minskad kroppstemperatur
sänkt puls och blodtryck
minskad produktion av könshormoner
ökad kortisolproduktion
konsekvenser är nedsatt immunförsvar
ökad risk för infektioner
håravfall och torr hud
anemi
Provtagningar är lågt blodsocker, låga nivåer av känshormoner låga nivåer av sköldkörtelhormoner,
förhöjt kortisol, anemi låga nivåer av vitaminer och mineraler
Övervikt
Fysiologiska förändringar är ökad energiomsättning
ökad fettmassa särskilt visceralt fett ökad inflammation i kroppen förhöjt blodtryck
ökad produktion av leptininfluensaresistens
Konsekvenser ökad risk för typ 2 diabetes ökad risk flr hjärt kärlsjukdomar ledbesvär sömnapné fertilitetssvårigheter ökad risk för vissa cancerformer psykosociala påverkan
Provtagningar och resultat
Lågt albumin
Lågt blodsocker
Låga elektrolytnivåer
Anemi (lågt Hb)
Låga hormonnivåer
Förhöjt kortisol
Lågt lymfocytantal
Övervikt och fetma
Övervikt och fetma definieras ofta genom Body Mass Index BMI. Övervikt räknas som ett BMI mellan 25-29,9 medan fetma definieras som ett BMI på 30 eller högre.
Epidemiologi
Övervikt har ökat dramatiskt över hela världen.
Patofysiologi: Vid övervikt och fetma lagras överskottsenergi som fett i kroppen. Detta leder till en ökning av fettceller både i storlek och antal. Fettvävnaden är en passiv lagringsplats för energi och ett aktivt organ som producerar hormoner och inflammatoriska signalsubstanser. Detta kan leda till kroniskt långgradiga inflammationer i kroppen.
Orsaker riskfaktorer: De inkluderar genetiska faktorer, livsstilsfaktorer som kost och fysisk aktivitet samt miljöfaktorer.
Konsekvenser av övervikt och fetma ör omfattande då fetma ökar risken för flera kroniska sjukdomar som typ 2-diabetes, vissa cancerformer och ledproblem.
Diagnosen ställs via BMI-mätning och klinisk bedömning. Behandlingen kan innefatta livstilsförändringar som ändrad kost, medicinsk behandling och kirurgi.
Mat och fysisk aktivitet: grönsaker och frukt och fullkorn samt minskat intag av socker.
Metabolt syndrom: Bukfetma, högt blodtryck, höga blodfetter och höjt fastesocker.
Provtagningar och resultat vid fetma
Förhöjda blodfetter
Förhöjt blodsocker, HbA1c
Förhöjda leverenzymer (ALAT, ASAT)
Förhöjt CRP (låggradig inflammation)
Förhöjda hormonnivåer (t.ex. insulin, leptin)
Lågt testosteron hos män
Vitamin D-brist
Vad är prioner och hur ser de ut?
Vad är prioner och hur ser de ut
Prioner är en typ av abnormt veckade proteiner som kan orsaka allvarliga sjukdomar främst i hjärnan som när de kommer in i hjärnan inducerar de normala PrPC till den abnorma formen. De är patogener som består av felveckade proteiner utan DNA eller RNA.
Vad är virus och hur ser de ut?
Virus är mikroskopiska smittämnen som kan infektera levande organismer.
De kan föröka sig inne i en levande värdcdell
De består av DNA och RNA
De är extremt små och kan inte föröka sig på egen hand utan de kräver en värdcell.
De har ingen egen metabolism, Olika virus infekterar specifika typer av värdar och använder värdcellens maskeineri för att producera nya viruspartiklar
Orsakar olika sjukdomar hos människor som influensa förkylning COVID 19 och AIDS
Virus är små och varierar i form och storlek och osynliga för ögat och kräver mikroskop.
Vad är bakterier och hur ser de ut?
Bakterier är encelliga mikroorganismer utan cellkärna. De är väldigt små och ett antal mikrometer långa de saknar cellkärna och har ribosomer
De finns i alla ekosystem på jorden kan överleva extrema miljöer. Försökar sig genom celldelning och kan dela sig snabbt under gynnsamma förhållanden.
De kan leva enskilt eller i kolonier
Vad är svampar och hur ser de ut
Humanpatogena svampar tillhör normalfloran
Ett antal svampar förekommer naturligt i normalfloran som candida som finns i munnen på huden i tarmarna och i vaginan.
De flesta svamparter är inte anpassade till människans höga kroppstemperatur och lever i konkurrens med bakterier och virus som utgör den normala floran av mikroorganismer.
Vissa svampar kan tillverka penicilliner som hämmar bakterierna tillväxt.
Svampar har cellkärna och mer utvecklade organismer än bakterier som inte har cellkärna eller virus som är ofullständiga celler.
Svampar är större än bakterier och de flesta svamparna kräver tillgång till syre för tillväxt aeroba Svamparna har lägre tillväxthastighet än bakterier.
De flesta svamparna försökar sig genom avknoppning.
Vad är en parasit och hur ser de ut
En parasit är en organism som lever på eller i en annan organism och får näring på värdens kbekostnad och orsakar den skada.
De kan vara encelliga eller flercelliga organismer
De varierar väldigt mycket i utseendemen är ofast mindre än sin värd. Många har krokar klor eller sugkoppar för att kunna ta tag i sin värd och suga näring
Encelliga: malariaparasiten amöbor
flercelliga djur: maskar loppor löss fästingar
Svampar: ringorm
Växter:mistel
Vissa parasiter dödar sin värd vissa låter värden leva.
Vad är en protozo och hur ser de ut
Encelligt urdjur som orsakar oftast tarmbesvär hos människor.
De är mikroskopiskt små de får sin näring genom att konsumera material från andra organismer. De är encelliga
De varierar i utseende men är ofta runda ovala eller avlånga
Virusets livscykel Virus utan hölje:
Virus utan hölje:
Frisättning: Värdcellen sprängs) och nya viruspartiklar frigörs.
Konstruktion: Nya viruspartiklar sätts ihop inuti cellen.
Syntesfas: Virusets gener uttrycks och nya viruskomponenter (proteiner och nukleinsyror) tillverkas med hjälp av värdcellens maskineri.
Latens:
I vissa fall kan viruset ha varit i en vilofas där det inte replikerade aktivt.
Avklädning: Virusets kapsid bryts ned och nukleinsyran frigörs i cellen. För virus med hölje sker detta efter att höljet smält samman med cellmembranet eller en endosom.
Penetration:
Virus utan hölje: Viruset eller dess nukleinsyra tar sig in i cellen, ofta genom endocytos.
Adsorption:
Viruset binder till specifika receptorer på värdcellens yta. Detta gäller både för virus med och utan hölje.
Principer och strategier för antibiotikabehandling/val av antibiotika:
Principer och strategier för antibiotikabehandling val av antibiotika
Rationell antibiotika behandling är att avstå om man inte är säker på att behandlingen kommer göra full nytta
Följa rekommendationerna
Smalt riktad behandling med korta behandlingstider
Peoral behandling alltså att tabletten ska tas via munnen
Viktigt att diagnostiskt ha säkrat vad för typ av bakterie så att man får fram rätt antibiotika.
Innan man ska göra en intravenös behandling ska man ta en blododling.
Vid val av antibiotika ska man välja smalspektrum antibiotika
Ta hänsyn till bakterierns egenskaper aerob / anaerob
Vid dosering ska man även anpassa dosen efter njurfunktionen
Smalna av antibiotikabehandlingen utifrån odlingssvar
Hela tiden utvärdera patientens behov av antibiotika
Stramas grundprinciper
Antibiotikabehandling
Strama den svenska strategigruppen för antibiotikaanvädning har formulerat 4 grundprinciper som är centrala för all antibiotika behandling. Den säger att behandlingen måste vara nödvändig dvs inte alla infektioner kräver antibiotika, många virusinfektioner kan gå över av sig själva. 2. Man bör sträva efter att använda antibiotika med smalt spektrum för att minska påverkan på kroppens normala bakterieflora. 3. Peroral behandling är att föredra för det är mer bekvämt för patienten och minskar risken för komplikationer. slutligen 4. behandlingen ska ges med rätt dos under rätt tid.
Det är viktigt att ta labbprover för att identifiera vilken organism som orsakar infektionen då olika bakterier kräver olika antibiotika. Att fastställa var infektionen är blir avgörande för olika antibiotika når vissa delar av kroppen bättre än andra.
Sjukdomens svårhetsgrad och bakteriens känslighet för antibiotika måste också vägas in.
Sjuksköterskans roll vid antibiotika behandling är att säkerställa att nödvändiga odlinglar är tagna innan behandlingen påbörjas, bevaka odlingssvaret och administrera läkemedlet korrekt. Behandlingstiden varierar beroende på infektion och förr har man ofta förordat längre behandlingstider men forskningen idag visar att kortare behandlingstid kan vara lika effektiv och mindre skadlig för kroppen och minska resistensutveckling.
För att bekämpa infektioner används antibiotika men även antifungala medel för svampinfektioner, antivirala läkemedel för virusinfektioner.
Tvärprofessionellt samarbete: Strama består av olika professioner som samarbetar för att nå målen.
Antimikrobiella kemoterapins historia
1.F Nightingale - Ssk som utv, sjukvården
2.Ignaz Semmelweis - Upptäckte handtvätt
3.Louis Pasteur - Skapade vaccin mot rabies
4.Joseph Lister-Antiseptiska metoder i kirurgin
5.Gerhard Domagk - Antibiotikan, Prontosil.
6.Alexander Fleming - Penicillinet 1928.
Kolonisation:
Inflammation:
Närvaro och tillväxt av mikroorganismer på eller i en värd utan att orsaka skada eller sjukdom.
Innebär etablering och förökning av mikroorganismer.
Orsakar inte sjukdom eller skada på värden
Kan vara en del av normalfloran
Inflammation:
Infektion:
Kontamination:
Vad är en inflammation
En inflammation är kroppens försvarsmekanism mot skadliga stimuli som patogener skadade celler eller irriterande ämnen.
Det är en mekanism inom det medfödda immunförsvaret. Tecken på en inflammation är: Calor -värme, dolor -smärta, rubor -rodnad, tumor -svullnad och Function laesa -funktionsnedsättning.
Det finns olika typer av inflammation: akut inflammation som ör kortvarig
Kronisk infklammation är långvarig som kan pågå i månader eller år.
Processen ger ökat blodflöde till det drabbade området, ökad kärlpermeabilitet, migration av vita blodkroppar till platsen och frisättning av histaminer.
En infektion är ett tillstånd som uppstår när ett patogen ex bakterie eller virus eller svamp invaderar och förökar sig i en värdorganism till ex en människa.
Orsakas av: bakterie, virus, svampar och parasiter
Smittämnet tar sig igenom kroppens försvar och börjar föröka sig.
Olika infektioner såsom bakterie, virus och svampinfektioner.
Konsekvenserna av en infektion kan vara obemärkt eller orsaka symtom eller utlösa en inflammatorisk reaktion i kroppen.
Det kan vara lokal eller sprida sig i kroppen och bli akut eller kronisk.
Behandling beror på typ av infektion antibiotika för bakterier antivirala medel för vissa virusinfektioner. En infektion leder inte alltid till sjukdom men kan bli en sjukdom ifall kroppens immunförsvar inte lyckas kontrollera smittämnen.
Förekomst av oönskade ämnen eller mikroorganismer på en yta eller i en substans.
Kontamination är ett uttryck för att bakterier förorenar en kroppsdel, yta, ett föremål eller kläder kan förorenas av smittatblod, avföring eller kroppsvätskor. Bakterier har då inte invaderat eller vidhäftat till föremålet och går lätt att avlägsna med rengöringsmedel och tvätta.
Ge exempel på inflammatoriska reaktioner
Allergi
Autoimmunitet
Reumatism
Astma
Psoriasis
BD
Crohns sjukdom
Ulcerös colit
Allergi
En överdriven immunreaktion mot vanligtvis ofarliga ämnen (allergener) som pollen, födoämnen eller djurepitel.
Infektion:
Immunsystemets svar på invasion av patogener som bakterier, virus eller svamp
Autoimmunitet:
När immunsystemet felaktigt attackerar kroppens egna vävnader, som vid diabetes typ 1 eller reumatoid artrit.
Reumatism:
En grupp inflammatoriska sjukdomar som främst påverkar leder, muskler och bindväv.
Astma:
En kronisk inflammation i luftvägarna som orsakar andningssvårigheter
Psoriasis:
En autoimmun hudsjukdom som orsakar inflammation och snabb celldelning i huden.
BD (Inflammatory Bowel Disease):
Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
Inflammatoriska reaktioner kan vra lokala, akuta, kroniska och systematiska
Lokal inflammation - slår sig
Kännetecknas av rodnad, svullnad, smärta, värme och svårt att röra ta på
Systematisk inflammation orsakad av virus, bakterier eller parasiter
Påverkar hela kroppen med symtom som trötthet, feber och nedsatt aptit
Allergisk reaktion
Kan orsaka lokal eller systemisk inflammation
Autoimmuna sjukdomar
diabetes typ 1, psoriasis, MS, Ulcerös kolit, Crohns sjukdom och reumatiska sjukdomar vilket är att immunsystemet angriper kroppens egna vävnader och orsakar inflammation.
Kroniska inflammationstillstånd
Kan förekomma vid fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar Kännetecknas av långvarig inflammation i kroppen.
Inflammation i specifika organ
Astma lunginflammation
Artros ledinflammation
Hepatit leverinflammation
berätta om Allergi och allergihypoteser
Allergi
Är en överkänslighet mot ämnen som normalt tolereras av de flesta människor. Det är att kroppens eget immunförsvar reagerar på ofarliga ämnen sk allergener.
Vanliga allergener är pollen, kvalster, pälsdjur, vissa livsmedel och läkemedel.
Allergihypoteser
Minskad exponering för mikrober i tidig ålder kan leda till ökad risk för allergi.
Ärftliga faktorer spelar en stor roll
Miljöfaktorer ökad exponering för föroreningar och kemikalier
Histaminets roll är viktig vid allergiska reaktioner
Behandling är antihistaminer och steorider och immunterapi
Hygienhypotesen
Hygienhypotesen är en teori som försöker förklara den ökade förekomsten av allergier och autoimmuna sjukdomar i moderna samhällen. Här är en översiktlig beskrivning av hygienhypotesen och dess relation till allergier:
Grundtanken: Minskad exponering för mikroorganismer i tidig ålder kan leda till ett underutvecklat immunförsvar.
Allergier är vanligare i länder med hög levnadsstandard och god hygien.
Barn som växer upp på bondgårdar eller med husdjur har ofta lägre risk för allergier.
Tidig exponering för mikrober kan hjälpa till att “träna” immunförsvaret.
Brist på sådan exponering kan leda till en obalans i immunsystemet, med ökad benägenhet för allergiska reaktioner.
Praktiska implikationer:
Rekommendationer om att inte vara överdrivet hygi
Infektion och inflammatoriska sjukdomar
En infektion är ett tillstånd som uppstår i kroppen när ett smittämne invaderar och förökar sig i en värdorganism.
Dessa smittämnen är bakterier, virus, svampar och parasiter
De kan spridas genom beröring, luften vatten eller mat
Konsekvenserna av de kan leda till sjukdom Symptomen varierar beroende på infektionstyp och var det befinner sig. Kan vara feber, sämre allmäntillstånd och smärta i det infekterade området. Olika infektionssjukdomar är förkylning, UVI, halsfluss, lunginflammation och blodförgiftning. Kroppen reagerar på infektionen genom att immunförsvaret aktiveras för att bekämpa infektionen, infektion leder till inflammation som en del av kroppens försvar.
Autoimmunitet,
Autoimmun inflammation
Autoimmunitet är ett tillstånd där kroppens immunförsvar felaktigt angriper och skadar kroppens egna vävnader och celler. En dysfunktion i immunsystemet som vid diabetes typ 1 eller reumatoid artrit.
Autoimmun inflammation uppstår när immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egna vävnader och celler. Immunsystemet producerar antikroppar och T-celler som angriper egen kropps vävnad.
Man är inte riktig klar med orsakerna till detta men den del faktorer som triggar är rökning, gifter, virusinfektioner, miljöfaktorer och genetiska faktorer.
Vanliga autoimmuna sjukdomar är Diabetes 1 MS Psoriasis.
Ingen botande behandling finns.
inflammatoriska sjukdomar som reumatism
Inflammatoriska sjukdomar som reumatisk
Reumatism är en grupp inflammatoriska tillstånd som påverkar leder muskler och bindväv
Det är ett autoimmunt tillstånd vilket innebär att kroppens egna immunförsvar felaktigt angriper kroppens vävnader. Därför är många reumatiska sjukdomar autoimmuna såsom reumatisk, psoriasisatrit. Symtom på dessa är ledsmärta, stelhet, svullnad och nedsatt rörlighet man kan även få trötthet och feber.
IBD (Inflammatory Bowel Disease):
Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
Olika typer av inflammationer Systemisk inflammation:
Sepsis Systemisk inflammation:
Påverkar hela kroppen
Kan utvecklas från en lokal inflammation som sprider sig
(blodförgiftning)
Olika typer av inflammationer från sår
Olika typer av inflammationer från sår
En lokal inflammation uppstår som en respons på en fysisk skada som ett sår.
Kardinaltecken för en inflammation är: rodnad rubor, värme calor, svullnad tumor, dolor smärta och nedsatt funktion
Detta är en del av kroppens läkningsprocess och varar i upp till en vecka
Trauma inflammation är orsakad av fysiska skador på kroppen Kroppen immunförsvar aktiveras för att skapa läkning i den skadade vävnaden
Infektionsreladerad inflammation uppstår om såret blir infekterat av bakterier, virus eller svampar
Kronisk inflammation i sår blir om den akuta inflammationen inte har löst sig
Allergisk inflammation kan uppstå om personen är allergisk mot något som kommer i kontakt med såret.
Inflammation från magtarmkanalen:
Inflammatoriska tarmsjukdomar då har vi ulcerös kolit som är i tjocktarmen och ändtarmen
Crohns sjukdom som påverkar hela mag-tarmkanalen från mun till anus.
Symptom på inflammation i tarmarna är diarré blodiga och slemmiga, buksmärtor, viktminskning, trötthet och feber. Behandlingen är individuellt anpassad och i vissa fall kirurgi
Förebyggande åtgärder är att ha god handhygien, försiktighet med vissa läkemedel
Inflammation i luftvägarna:
Inflammation i luftvägarna är en vanlig företeelse som kan orsakas av olika faktorer.
Det kan vara inflammation i övre luftvägarna som påverkar öron, näsa, hals och bihålor med symtom som snuva, halsont, hosta feber och heshet.
Det kan vara luftvägsinflammation i de nedre delerna som påverkar bronker, luftrör och lungorna med symptom som djup hosta, andningsbesvär, bröstsmärta och feber.
Vanligaste orsakerna är virus, bakterier, allergener och ämnen som irriterar. Vanligt tillstånd är influensa och förkylning, bihålinflammation och öroninflammation.
Korppens reaktion på detta är ökad slemproduktion, svullna slemhinnor och aktivering av immunförsvaret.
Behandling är rekommenderad vila och mycket vätska. Hosmedicin och febernedsättande och i vissa fall antibiotika.
Sök vård långvariga eller om symtomen förvärras om febern inte går ned och om infektionerna återkommer.
Normalt fysiologiskt försvar
Foster har inte utvecklat immunförsvar och hos äldre har vävnaderna åldrats vilket gör att immunförsvaret är mindre aktivt.
Kvinnliga hormoner gynnar kvinnans underliv.
Brist på vitaminer och mineral ex brist på zink påverkar.
God cirkulation så att immunförsvaret kan ta sig till infektionsplatsen.
Försvaret i halsen kan försämras om man blir kall och våt om fötterna.
Stress kan påverka immunförsvaret negativt
Levnadsstandard under uppväxten att bli exponerad för vissa infektioner. Inte ha det så städat och rent och överanvänding av antibiotika påverkar det normala försvaret
De olika infektionsstadierna
Exponering
* Inkubation
* Prodrom
* Klinisk sjukdom
* Konvalescens
De olika infektionsstadierna:
Exponering
Det är när en person kommer i kontakt med ett smittämne såsom ett virus, bakterie etc Och det kan ske genom direktkontakt, droppsmitta eller luftburen.
Inkubation
Den tiden från exponering till att man ser de första symptomemn och varierar från smittämne till smittämne. Kna vara några timmar till veckor. Den smittade är ofta smittsam under denna period utan att veta om det.
Podrom
De första symptomen som dyker upp innan man förstår att man är sjuk. Allmän trötthet, muskelvärk, lätt halsont eller rinnande näsa.
Klinisk sjukdom
Sjukdomen är fullt utvecklad med klassiska symtom
Konvalecens
Återhämtar sig efter den akuta sjukd
De olika infektionsstadierna exponering
De olika infektionsstadierna Inkubation:
De olika infektionsstadierna Prodrom:
Exponering:
Individen kommer i kontakt med patogenen (virus, bakterie etc.)
Ingen sjukdom har ännu utvecklats
Kan vara en engångshändelse eller pågå under en längre tid
Perioden mellan exponering och symtomdebut
Patogenen förökar sig i kroppen
Individen är vanligtvis symtomfri
Längden varierar beroende på sjukdom, t.ex. 2-14 dagar för COVID-19
Perioden mellan exponering och symtomdebut
Patogenen förökar sig i kroppen
Individen är vanligtvis symtomfri
Längden varierar beroende på sjukdom, t.ex. 2-14 dagar för COVID-19
Tidiga, ospecifika symtom börjar uppträda
Kan inkludera trötthet, feber, allmän sjukdomskänsla
Inte alla sjukdomar har en tydlig prodromalfas
Immunförsvarets tre nivåer ”Tre skyddssystem”:
* Barriärer/yttre ospecifikt
Immunsystemet har 3 skyddsnivåer
1 Barriärer / yttre ospecifikt försvar och är kroppens första försvarslinjen och består av:
hud som fungerar som en fysisk barriär mot patogener.
Slemhinnor: näsa, mun, luftvägar och magtarmkanalen
Mekaniskt försvar som cilier i luftvägarna som fångar och transporterar partiklar
2. Inre ospecifikt försvar
Här innefattar fagocyternade celler som makrofager och neutrofiler
3. Specifikt immunförsvar
T lymfocyter, B lymfocyter( Producerar antikroppar
Ansvariga för humoralt immunförsvarn Mognar i benmärgen och minnesceller som ger långvarigt skydd mot specifika patogener )
Immunförsvarets tre nivåer ”Tre skyddssystem”:
Inre ospecifikt/medfött försvar
Immunsystemet har 3 skyddsnivåer Det inre ospecifika eller medfödda försvaret är den andra nivån av immunsystemets 3 skydssystem. Här har vi:
Celler som makrofager som fagocyterar (äter upp) smittämnen genom endocytos.
NK-celler som dödar virusinfekterade celler och cancerceller
Dendritceller producerar antigen för det adaptiva immunförsvaret.
Immunförsvarets tre nivåer ”Tre skyddssystem”:
Specifikt/förvärvat försvar:
B-lymfocyter: Producerar antikroppar
T-lymfocyter: Hjälper-T-celler och cytotoxiska T-celler
Antikroppar: Specifika proteiner som binder till och neutraliserar patogener
Immunologiskt minne: B- och T-minnesceller som ger snabbare respons vid återinfektion
Histamin
Histamin är en signalsubstans och hormon som är verksamt i immunförsvaret och frisätts främst från mastceller och basofiler. Histamin frisätts vid allergiska reaktioner och inflammationer och orsakar många allergisymtom som rinnande näsa, nysningar och klåda.
Vid inflammtion så ökar de blodkärlens genomsläpplighet för vita blodkroppar och proteiner.
Histamin finns naturligt i livsmedel som rött vin, ost och fisk
Komplementsystemet
Komplementsystemet:
Består av över 40 proteiner i blodet
Aktiveras i kaskader för att förstärka immunsvaret
Främjar inflammation, fagocytos och cellys
Kompelementsystemet är en del av kroppens medfödda immunförsvar och består av 40 proteiner som finns både lösta i blodet och bundna till cellmembran.
Är ett försvar mot patogener och att ta bort egna döda celler. Hjälper till med fagocytos av mikroorganismer
De icke cellulära faktorerna i immunsystemet
De icke cellulära faktorerna i immunsystemet är:
Histamin
Komplementsystemet
Cytokiner
Akutfasproteiner
Prostaglandiner
Antikroppar
Histamin är en signalsubstans som frisätts vid allergiska reaktioner och inflammationer. Histaminer orsakar många allergisymtom som rinnande näsa, nysningar och klåda och ökar blodkärlens genomsläpplighet för vita blodkroppar och proteiner
Komplementsystemet
Består av 40 olika plasmaproteiner och bidrar till inflammation aktiveras av antikroppar
Cytokiner
Är ett signalprotein som reglerar inflammationen och styr immunsvaret
Akutfasproteiner
Produceras i levern som svar på inflammationen
Produceras i levern som svar på inflammation
Exempel: C-reaktivt protein (CRP), fibrinogen
Bidrar till att bekämpa infektioner och främja läkning
Antikroppar
Produceras av B-celler och har till funktion att neutralisera patogener och aktivera komplementsystemet
Proteiner producerade av B-celler
Specifikt igenkännande och neutraliserande av patogener
Fem huvudklasser: IgG, IgA, IgM, IgD och IgE
Det ospecifika/konstruktiva/medfödda/naturliga immunförsvaret
Det ospecifika försvaret det ospecifika/konstruktiva/medfödda/naturliga immunförsvaret.
Det aktiveras snabbt vid en infektion och kallas för det medfödda eller naturliga immunförsvaret.
Försvarsmekanismer i specifika system är:
I luftvägarna finns det slemproduktion och cilier
I mag-tarmkanalen finns det magsyra och enzymer
I urinvägarna finns det urin och lågt PH
I det inre ospecifika försvaret finns leukocyter, monocyter, dentritiska celler, NK-celler
Storätande celler som makrofager och Cytokiner som är signalmolekyler för cellkommunikation.
Förloppet för de ospecifika medfödda immunförsvaret
Snabb igenkänning av patogener
Aktivering av inflammatoriska processer
Rekrytering av immunceller till infektionsplatsen
Fagocytos av patogener
Produktion av cytokiner
Komplementsystemet aktiveras
Det specifika /adaptiva/förvärvade immunförsvaret
Det specifika/adaptiva/förvärvade immunförsvaret
Är ett inlärt system som bygger på igenkänning av främmande antigen.
Det agerar lite långsammare än det medfödda försvaret dock har de immunologiskt minne som ger starkare svar vid upprepade infektioner.
B-lymfocyter bildas i benmärgen och producerar antikroppar
T-lymfocyter dödar infekterade celler T-hjälparceller aktiverar andra immunceller
Antikroppar- producerad av Bceller och är ett protein som binder sig specifikt antigen
Minnesceller - ger snabb respons vid återinfektion
Immunitet = uppbyggnad genom exponering för patogener eller vaccination
Vaccinering utnytjar det immunologiska minner och minnesceller ger snabb respons vid ny infektion
Vacciner innehåller en del av viruset eller bakterien som orsakar sjukdomen ofta i försvagad eller avdödad form. Nya vacciner kan innehålla genetisk information som får kroppens celler att producera delar av smittämnet.
Det finns olika vacciner: levande avdödade proteinvaccin och mRNA-vaccin
Kroppseget och kroppsfrämmande hur skiljer de sig åt?
Kroppseget och kroppsfrämmande
Kroppseget är molekyler som tillhör den egna organismen
Kroppsfrämmande är ämnen som inte tillhör den egna organismen som bakterier virus eller transplanterad vävnad
Smittkedjan
Smittkedjan
Smittkedjan beskriver hur en infektion sprids från en smittkälla till en mottaglig individ.
Den består av följande delar:
Smittkälla
Smittämne
Utträdesport
Smittväg
Inträdesport till mottagaren
Mottaglig individ
Smittvägar kan inkludera:
Kontaktsmitta, droppsmitta, luftburen smitta och blodsmitta.
Starka immunreaktioner: ex anafylaxi
Det inre ospecifika försvaret, typer av leukocyter, deras funktioner och egenskaper:
Neutrofiler:
Snabbt mobiliserade till infektionsplatsen
Makrofager:
Eosinofiler: Bekämpar parasiter
NK-celler (Natural Killer):
Dödar virusinfekterade celler och cancerceller
Fagocytos:
Process där celler “äter” patogener eller döda celler
Cytokiner:
Signalproteiner som reglerar immunsvaret
Granulocyter sk Neutrofiler
Monocyter
NK celler
Utgör 60-75% av alla vita blodkroppar
Snabbt mobiliserade till infektionsplatsen
Huvudfunktion: Fagocytos av patogener
Kort livslängd (1-2 dagar)
Innehåller granula med bakteriedödande ämnen
Använder amöboida rörelser (kemotaxi) för att nå infektionsplatsen
Monocyter:
Differentierar till makrofager i vävnader
Del av det medfödda immunförsvaret
Producerar cytokiner som aktiverar andra immunceller
Dödar cancerceller
NK-celler (Natural Killer):
Del av det medfödda immunförsvaret
Dödar virusinfekterade celler och cancerceller
Producerar cytokiner som aktiverar andra immunceller
Immunitet och hur det byggs upp
Immunitet är kroppens förmåga att skydda sig mot sjukdomar och infektioner. Det innebär att immunsystemet kan känna igen och bekämpa specifika patogener som bakterier och virus.
Immunitet byggs upp genom exponering för patogener, antingen via naturlig infektion eller vaccination. Detta leder till utveckling av ett immunologiskt minne.
Immunitet av infektion:
Immunitet av vaccin
När kroppen utsätts för en infektion, aktiveras immunförsvaret och producerar antikroppar och minnesceller specifika för den patogenen. Detta ger skydd mot framtida infektioner av samma patogen.
Vaccin stimulerar immunsystemet att producera antikroppar och minnesceller mot en specifik patogen, utan att orsaka sjukdomen. Detta ger skydd mot framtida exponering.
Hur vaccin fungerar
Vaccin innehåller försvagade eller avdödade patogener, eller delar av dem. Detta triggar immunsystemet att producera ett skyddande immunsvar utan att orsaka sjukdom
Minnescellernas funktion
Minnesceller är en del av det förvärvade immunförsvaret. De kommer ihåg tidigare exponering för patogener och kan snabbt aktivera ett starkt immunsvar vid återexponering. Detta ger långvarigt skydd mot specifika sjukdomar.
Antigen
Antikropp:
Ett ämne som kan framkalla en immunreaktion i kroppen
Finns på ytan av bakterier, virus, svampar och parasiter, samt på främmande partiklar
Ett protein som
Binder sig till specifikt antigen för att neutralisera eller märka det för destruktion
Infektionssjukdomar
Infektionssjukdomar
Diarrésjukdomar orsakas av virus som rotavirus, bakterier salmonella och E coli och protozoer. Kännetecknas av diarre kräkningar buksmärtor och ibland feber Behandlingen fokuserar på vätskeersättning och symtomlindring
HIV och senare AIDS orsakas av humant immunbristvirus HIV det angriper immunsystemet specifikt T-celler och utan behandling utvecklas HIV till AIDS. Det sprids via kroppsvätskor genom oskyddat sex och kontaminerade nålar.
Globalt är det cirka 37 miljoner människor som lever med HIV och det tillkommer 1,3 miljoner nya fall per år.
HIV angriper och förstör CD4+ TCeller vilket över tid försvagar immunförsvaret.
Symtom inledningsvis är influensaliknande symtom
Meningit hjärnhinneinflammation
Meningokockinflammation är hjärnhinneinflammation symtom är hög feber, nackstelhet, huvudvärk och förändrat medvetande. Kräver snabb diagnos och antibiotika.
Pneumoni Lunginflammation
Orsakad av pneumokocker. Lunginflammation kan vara livshotande särskilt för äldre och de med lågt immunförsvar. Behandlas med antibiotika
TBC orsakas av Mycobakterium tuberkolosis
Det påverkar lungorna men kan spridas till andra organ
Symtom långvarig hosta, viktnedgång och nattsvettningar.
UVI
Orsakas av E coli bakterier. Symtom är täta urinträngningar sveda vid urinering och grumligt urin. Behandlas med antibiotika
När HIV diagnositeras tas det oftast ett blodprov ange och beskriv några analyser som kan identifera HIV i blodet.
ELISA-metoden - Påvisning av antigen eller antikroppar i patientens blod
Serologi - Påvisning av främst antikroppar men ibland även antigener i patientens blod. Man tittar först efter vilka antikroppar har du och använda det mot HIV eller Hepatit eller olika pollen.
PCR - Påvisning av DNA eller RNA från viruset
Svar:
En analys som kan identifiera är serologi det är en analys som kan påvisa antikroppar eller antigener i patientens blod. Man vill hitta antikroppar eller antigener i blodet för att kunna avgöra i vilket stadium patienten är.
HIV testning där man endast hittar antigener ensamt utan antikroppar indikeraren mycket tidig infektion. Man kan göra en tidigare diagnos och behandling.
Hittar man antikroppar berättar det att kroppens immunsystem har börjat reagera på HIV viruset och därmed får man det bekräftat att personen är infekterad med HIV. Hittar man bara antikroppar och inget antigen så är patienten långt gången i sjukdomen
.
B-lymfocyter:
T-lymfocyter:
Producerar antikroppar
Ansvariga för humoralt immunförsvar
Mognar i benmärgen
T-celler (mördar-T-celler): Förstör infekterade eller onormala celler
NK-celler (Natural Killer):
Skillnad på T-lymfocyter och NK-celler (Natural Killer):
Specialiserad typ av T-cell
Dödar virusinfekterade celler och cancerceller
B-celler producerar antikroppar, medan T-celler inte gör det
T-celler är mer specialiserade på cellmedierat immunförsvar
NK-celler kan döda målceller utan tidigare exponering för antigenet
B-celler
B-celler aktiveras när de möter ett antigen som passar deras ytreceptorer.
B-cellerna utvecklas till antingen plasmaceller eller minnesceller.
Plasmaceller producerar och utsöndrar stora mängder antikroppar.
T celler
Bekämpa patogener som virus och vissa bakterier
Eliminera infekterade eller onormala celler
Reglera och koordinera immunsvaret.
T-celler aktiveras när de känner igen antigen presenterat av antigenpresenterande celler (APC)
Bakteriemi:
bakterier i blodet
vara övergående eller ihållande
Orsakas ofta av lokala infektioner som sprider sig till blodbanan
Kan leda till sepsis
Septikemi (Sepsis):
kroppens överdrivna reaktion på en infektion
Kännetecknas av systemisk inflammation och organdysfunktion
Symtom inkluderar feber, snabb puls, andningssvårigheter och förvirring
Kan leda till septisk chock och multiorgansvikt om obehandlad
Systemiskt inflammationsresponssyndrom
orsakas av infektioner, trauma, brännskador
feber/hypotermi, takykardi, takypné och onormalt antal vita blodkroppar
Kan utvecklas till sepsis
Anafylaxi:
livshotande allergisk reaktion
Utlöses av exponering för ett specifikt allergen (t.ex. vissa livsmedel, läkemedel eller insektsstick)
Symtom utvecklas snabbt och kan inkludera andningssvårigheter, svullnad i luftvägarna, blodtrycksfall och hudutslag
Kräver omedelbar behandling med adrenalin
Vad vet du om fagocyterande celler i immunförsvaret?
Vilka celler är de,t vad gör de, vilken roll har de i immunförsvaret, beskriv de här cellerna och använd medicinsk terminologi.
Fagocyterance celler är en del av kroppens medfödda immunförsvar. Dessa celler har förmågan att eliminera patogener, döda celler och cellrester genom att äta upp dem sk fagocytos och är en del av immunförsvarets viktigaste försvarsmekanismer.
De vanligaste vita blodkropparna i blodet är neutrofila granulocyter. De mobiliseras snabbt till infektionsplatsen genom kemotaxi. De har kort livslängd 1-2 dagar
Makrofager är utvecklad från Monocyter och till skillnad mot neutrofiler så lever makrofager länge och finns i specifika vävnader ex i lungorna.
Monocyter cirkulerar i blodet och kan differentiera till antingen makrofager eller dendritiska celler när de är inne i vävnaden. Monocyter producerar cytokiner som hjälper till att reglera immunsvaret och bidrar till immunförsvaret genom att fagocytera patogener.
Dendritiska celler - är länken mellan det medfödda och adaptiva immunförsvaret. De fagocyterar och processar antigen för att sedan presentea det för T-celler.
Risker och komplikationer Immunförsvarsreaktion vid oförenlig blodgrupp
Mottagarens antikroppar attackerar och förstör de transfunderade röda blodkropparna
Kan orsaka feber, frossa, ryggsmärtor och mörk urin
Aktivering av koagulationssystemet kan leda till utbredd blodproppsbildning
Multiorgansvikt:
Vid svåra reaktioner kan flera organsystem påverkas och svikta
Gastroenteriet/Diarrésjukdomar Pga virus, bakterier, protozoer
Virus: Rotavirus, norovirus
Bakterier: E. coli, Salmonella, Shigella, Campylobacter
Protozoer: Giardia lamblia, Cryptosporidium
Vårdrelaterade infektioner sk VRI:er
Vårdrelaterade infektioner sk VRI:er
UVI
Lunginflammation
Infektioner i operationsområdet
Hud och mjukdelsinfektioner
Infektioner i blodet
Majoriteten av dessa infektioner orsakas av patientens egen bakterieflora men det finns en mindre del som kommer från omgivningen alltså andra patienter, personalel och sjukhusmiljön.
Riskfaktorer är ex om man precis avslutat en antibiotikabehandling, är ordinerad att ha kateter som är en vårdhygiensk utmaning eller efter ett kirurgiskt ingrepp.
Smittan sprids via direkt eller indirekt kontaktsmitta, via droppsmitta, via luftburen smitta eller via blodet. Det finns också ett ökande prblem med resistenta bakterier sk MRSA och för att förebygga dessa infektioner och utmaningar så är det viktigt att ha god handhygien, hantera vårdutrustning enligt gängse praxis. Antibiotika behandling mot rätt patogen och viktigastregelbunden utbildning av vårdpersonal och vårdhygienska rutiner.
Gastroenteriter/Diarrésjukdomar
Fysiologi och patofysiologi
Normal tarmfunktion innebär absorption av vatten och elektrolyter, vid sjukdomen gastroenterit så störs denna funktion vilket leder till mer sekretion och mindre absorption och då får man diarré som orsakas av virus, bakterie eller protozoer och som kan bli akut och vara i 2 dagar.
Gastroeneriter och diarresjukdomar är vanliga infektioner som kan orsakas av flera olika patogener. De vanligaste är: Norovisur, rotavirus, campylobacter och salmonella
Norovirus ofta kallas Calizivirus vinterkräksjukan är ett mycket smittsamt virus som orsakar plötsliga utbrott av illamående kräkningar och diarre. Det sprids i trånga instängda miljöer som skolor, sjukhus och fartyg. Det sprids från person till person
Det kan överleva på ytor i flera dagar och är därför väldigt motståndskraftigt. Symtomen kommer snabbt och man är sjuk i 1-3 dagar.
Rotavirusär den som orsakar allvarlig diaree hos spädbarn och små barn över hela världen. Rotaviruset orsakar vattnig dirarré, kräkningar och feber som leder till uttorkning. Symtomen varar i 5-7 dagar Rotavirus kan överleva länge i miljön och sprids via kontaminerade föremål och ytor, vaccinationsprogram över hela världen har lyckats förhindra spridning.
Campylobacter är en bakterie som ofta associeras med turistdiarré och med matförgiftning. Det kan vara otillräckligt tillagat kött som kyckling, opastöriserad mjölk. Campylobaktinfektioner orsakar ofta blodiga diarréer, buksmärta och feber.
Salmonella tillhör enterobacteria familjen De är stavformiga med spröt och orsakar matburna infektioner. Man hittar Salmonella i många livsmedel särskilt ägg, kött och mejeriprodukter. Salmonella kan variera från att vara mild till allvarliga symtom med diarré, feber och magkramper. Salmonella kan orsaka utbrott till specifika livsmedel.
Alla dessa patogener har gemensamt att de orsakar mag-tarmbesvär. Norovirus och rotavirus är virus som angriper tarmceller medan Campylobacter och Salmonella är bakterier som kan invadera tarmväggen och orsaka inflammation.
Förebyggande är god handhygien, säker mathantering och vaccination mot rotavirus kan minska spridningen av dess infektioner
Meningit hjärnhinneinflammation
Främst orsakad av meningokocker (Neisseria meningitidis)
Kan också orsakas av andra bakterier, virus eller svamp
Akut tillstånd som kräver snabb behandling
Pneumoni
Främst orsakad av pneumokocker (Streptococcus pneumoniae)
Andra orsaker inkluderar Mycoplasma pneumoniae och virus
Behandlas ofta med antibiotika
Tuberkulos (TBC):
Orsakas av Mycobacterium tuberculosis
Påverkar främst lungorna men kan spridas till andra organ
Kräver långvarig antibiotikabehandling
Urinvägsinfektion (UVI):
Och skillnad mot ABU
Vanligast orsakad av E. coli
Symtom inkluderar täta trängningar, sveda vid urinering
Behandlas med antibiotika
ABU: Bakterier i urinen utan symtom, kräver oftast ingen behandling utom hos gravida
Smittvägar för mikroorganismer för att nå människans vävnader
Kontaktsmitta - via skadad hud eller slemhinna
Via andningsvägarna - luftburen smitta
Via dryck eller födoämnen - peroral smitta
Smitta med Blod eller kroppsvätska- blodburen smitta
Vektor smitta genom huden
Exogena smitta Endogen smitta
Smittan sker utifrån
Människans egna mikroorganismer i normalfloran som smittar ex tarmbakterier vid UVI Svampinfektion som ingår i normalflo
Vid infektionssjukdomar är det viktigt att koppla ihop symptom och tecken med patofysiologin samt förstå diagnostiken.
Symptom och tecken kopplat till patofysiologi:
Feber: Orsak: Kroppens immunförsvar aktiveras och frisätter pyrogener
Syfte: Skapa en ogynnsam miljö för patogener
Inflammation: Orsak: Immunsystemets respons på infektion Tecken: Rodnad, svullnad, värme, smärta
Trötthet: Orsak: Immunsystemets aktivering och energiförbrukning
Organspecifika symptom T.ex. hosta vid luftvägsinfektion, diarré vid tarminfektion
Orsak: Patogenens direkta påverkan på specifika organ
Blodprover:
Blodstatus (leukocyter, CRP)
Odlingar för bakterier
Serologi för virusantikroppar
Urinprov: Vid misstanke om urinvägsinfektion
Odlingar från relevanta kroppsvätskor eller vävnader
Undersökningar:
Röntgen: T.ex. lungröntgen vid misstänkt pneumoni
CT eller MR: Vid misstanke om djupa infektioner eller CNS-påverkan
Lumbalpunktion: Vid misstanke om meningit
Symptombild och anamnes:
Mycket viktigt för att guida diagnostiken
Inkluderar: Symptomens debut och förlopp
Exponering för smittkällor
Reseanamnes
Riskfaktorer (t.ex. immunsuppression)
Åtgärder vid infektionssjukdomar *
Farmakologiska
* Kirurgiska
* Egenvård
* Omvårdnad
Farmakologiska åtgärder: Antibiotika:
Vid postoperativ sårinfektion:
Vid allvarligare infektioner: Betalaktamantibiotika
Kirurgiska åtgärder:
Kirurgisk revision av infekterade sår
Avlägsnande av suturer och dränering av eventuella abscesser
Laparotomi vid misstanke om djup infektion eller sepsis
Avlägsnande eller dränage av infektionsfokus, särskilt viktigt vid C. perfringens-infektion
Egenvård: Uppmärksamma tecken på infektion (rodnad, svullnad, smärta, värmeökning, feber)
Kontakta vården vid misstanke om infektion
Följ givna instruktioner för sårvård och medicinering
Omvårdnad: Regelbunden sårvård och omläggning:
Rengöring av såret med kroppstempererat kranvatten
Avlägsnande av främmande kroppar från såret
Användning av lämpliga förband, t.ex. Aquacel
Vårdrelaterade infektioner
Vanliga VRI:er
* Smittspridning
* Riskfaktorer
* Smittvägar
Vanliga VRI:er:
Urinvägsinfektioner
Postoperativa sårinfektioner
Smittspridning:
Endogen smitta: Från patientens egen bakterieflora
Exogen smitta: Från omgivningen, främst från personal i operationsrummet
Riskfaktorer:
Kirurgiska ingrepp
Kvarliggande urinkateter
Utlokalisering av patienter
Patientrelaterade faktorer:
Hög eller låg ålder
Fetma (BMI ≥30 kg/m2)
Dåligt näringstillstånd
Pågående infektion
Hudskador
Vårdmiljöfaktorer:
Ventilation
Arbetsdräkt
Antal personer i operationsrummet
Lång operationstid
Smittvägar:
Via luften
Med droppar
Genom direkt kontakt
Via kontaminerade instrument eller andra föremål
Postoperativa sårinfektioner
Riskfaktorer inkluderar kirurgiska ingrepp, patientrelaterade faktorer (ålder, fetma, rökning, etc.) och vårdmiljöfaktorer (ventilation, antal personer i operationsrummet, etc.)
Kärlkateterrelaterade infektioner
Central venkateter (CVK) ökar risken för att mikroorganismer kommer in i blodet
Förebyggande åtgärder inkluderar:
Noggrann handhygien
Användning av skyddskläder vid inläggning
Daglig inspektion av insticksstället
Regelbunden utvärdering av behovet av katetern
Gastroenteriter
Blodburen smitta:
Resistenta bakterier:
Kan spridas snabbt i vårdmiljöer
God handhygien och isolering av smittade patienter är viktigt
Risker vid hantering av blod och andra kroppsvätskor
Kräver noggranna rutiner för hantering av vassa föremål och användning av skyddsutrustning
Ökande problem som kräver särskilda hygienrutiner och antibiotikastrategier MRSA och andra multiresistenta bakterier utgör särskilda utmaningar
HIV som retrovirus *
Vad är ett retrovirus?
Hur fungerar retrovirus
Ett retrovirus är en typ av virus som använder RNA som sitt genetiska material, till skillnad från de flesta andra virus som använder DNA. Retroviruser innehåller ett enzym transkriptas som gör det möjligt för viruset att omvandla sitt RNA till DNA efter att det infekterat en cell
Hur fungerar retroviruser?
Viruset fäster vid och tar sig in i värdcellen.
Det virala RNA:t omvandlas till DNA transkriptas
Värdcellen behandlar nu det virala DNA:t som en del av sitt eget genom och producerar nya viruspartiklar.
Nya viruspartiklar knoppas av från värdcellen och kan infektera nya celler
Jämför med ”virus livscykel” för
andra virus
De flesta virus använder DNA som genetiskt material, medan retroviruser använder RNA
Retroviruser omvandlar sitt RNA till DNA, ett unikt steg som kräver omvänt transkriptas
Retroviruser integrerar sitt DNA permanent i värdcellens vilket gör infektionen bestående
Andra virus replikerar ofta i cytoplasman utan att integrera i värdcellens DNA.
Hur smittar HIV och när?
När smittar HIV inte?
Sexuell överföring:
Via blod:
Från mor till barn:
Tatuering och piercing med kontaminerade verktyg
Smittrisken är högst i början av infektionen och när personen inte får behandling.
Vid effektiv behandling:
Vardaglig kontakt: Kyssar, kramar
CNS-infektion
Blod-hjärn-barriärens roll
CNS sårbarhet.
Blod-hjärnbarriären hindra mikroorganismer och toxiner från att ta sig in i CNS och reglerar passagen av ämnen mellan blodet och hjärnvävnaden.
CNS sårbarhet: Begränsat immunförsvar: CNS har ett begränsat eget immunförsvar, vilket gör det extra sårbart om patogener tar sig förbi blod-hjärnbarriären.
Vid olika typer av hjärnskador eller sjukdomar kan blod-hjärnbarriärens funktion försämras, vilket ökar risken för infektioner.
Vissa patogener har utvecklat mekanismer för att ta sig igenom eller kringgå blod-hjärnbarriären.
CNS har begränsad förmåga att reparera skador, vilket gör konsekvenserna av infektioner potentiellt allvarligare än i andra vävnader.
Skillnader på bakteriell och viral meningit
Bakteriell: meningokocker, pneumokocker och influenzae
Viral: Vanligast enterovirus, herpesvirus, och HIV m.fl.
Likheter på bakteriell och viral meningit
Båda orsakar inflammation i hjärnhinnorna
Gemensamma symptom: feber, huvudvärk, nackstelhet
Diagnostiseras genom lumbalpunktion och analys av likvor
Kan vara allvarliga tillstånd som kräver snabb handläggning
Behandling Bakteriell: Intravenösa antibiotika
Viral: Främst symtomatisk behandling, antivirala medel i vissa fall
Prognos:
Bakteriell: Potentiellt livshotande, risk för komplikationer och sequelae
Viral: Oftast god prognos med fullständig återhämtning inom några veckor
Orsakande bakterier och virus *
SARS-Cov-2 Främst pneumokocker Indelningar av pneumonier
Uppkomstsätt
* Grundorsak * Lokalisering anatomiskt
Aspirationspneumoni Definition * Uppkomstsätt * Särskilda drag
Prevention/profylax och
förebyggande åtgärder
Pleuravätska och lungabscess
Orsakande bakterier och virus:
Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) - främsta bakteriella orsaken
SARS-CoV-2
Influensavirus
Haemophilus influenzae
Staphylococcus aureus
Mycoplasma pneumoniae
Grundorsak:
Bakteriell
Viral pneumoni (t.ex. SARS-CoV-2, influensa)
(t.ex. Mycoplasma)
Pneumoni är en allvarlig infektion som orsakas främst av bakterier och virus. Idag kan det även orsakas av SARS-CoV-2 alltså viruset som orsakar COVID 19
Bland bakterierna är pneumokocker streptococcus pneumonie den vanöigaste och allvarligaste orsaken. Andra bakterier kan också vara mykoplasma pneumonie.
Virusinfektioner som influensa kan också leda till lunginflammation
Det finns samhällsförvärvad lunginflammation och sjukhusförvärvad lunginflammation. Ventilatorassocierad pneumoni
En särksild typ av pneumoni är aspiritionspneumoni som uppstår när främmande material som mat kommer upp från magen och ned i lungorna. Det för med sig bakterier frpn munnen och kan leda till allvarliga inflammationer och kräver snabb behandling.
För att förebygga pneumoni är vaccinationer mot pneumokocker en viktig åtgärd för riskgrupper som äldre och personer med nedsatt immunförsvar.
Aspirationspneumoni är en allvarlig form av lunginflammation som uppstår när främmande material från munnen eller magsäcken andas ned och kommer in till luftvägarna och lungorna.
Kan lätt hända för de som har svårigheter att svälja, nedsatt medvetenhet pga olycka eller droger/alkohol.
Under en måltid kan en äldre person som har svårigheter med att svälja råka få ned en liten matbit ned i lungorna. Maten kan innehålla bakterier från munhålan och då orsaka en inflammation i lungorna.
Personen kanske börjar hosta lite lätt men mer än vanligt och få andningssvårigheter. Behandling är antibiotika för att bekämpa bakterieinfektionen.
Förebyggande åtgärder är viktigt som att ex man anpassar kosten till lättuggad.
Tuberkolos.
Tuberkulos är världens mest spridda infektionssjukdom
Cirka 10 miljoner människor insjuknar årligen och 1,5 miljoner dör
Störst problem i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa
WHO och FN har mål att stoppa epidemin till 2030
Multiresistent tuberkulos (MDR-TB) är ett växande globalt problem
Kombinationsbehandling med flera antibiotika under lång tid (6-24 månader)
Isolering krävs för smittsamma patienter enligt smittskyddslagen
Riskfaktorer att bli smittad:
Nära kontakt med smittsam person
Nedsatt immunförsvar (t.ex. HIV)
Undernäring
Trångboddhet och bristande hygien
Sjukdomen har tydligt samband med fattigdom
Behandlingen kan innebära stora ekonomiska och sociala påfrestningar för patienten och familjen
Stigmatisering kan försvåra diagnostik och behandling
Röntgen av lungor
Mikroskopi och odling av upphostningar
Molekylärbiologiska metoder (PCR) för snabb diagnostik
Tuberkulossjukdomens förlopp, från tidigt till sent,
Primärinfektion:
Tuberkelbakterier kommer ner i lungorna
Ger oftast bara lätta symtom
Immunsystemet kapslar in bakterierna
Latent fas: Bakterierna är inkapslade i lungorna eller andra organ
Kan vara vilande i många år utan symtom
Aktivering:
Kan ske om immunförsvaret försvagas
Oftast inom 2-5 år efter smittotillfället, men kan ske långt senare.
Aktiv tuberkulos:
Utveckling av symtom
Möjlig spridning till andra organ
Latent tuberkulos:
Aktiv tuberkulos:
Asymtomatisk
Bakterierna hålls under kontroll av immunförsvaret
Inte smittsam
Kan aktiveras senare i livet
Normal lungröntgen
Symtomatisk (hosta, feber, viktnedgång, etc.)
Bakterierna förökar sig aktivt
Kan vara smittsam (särskilt vid lungtuberkulos)
Synliga förändringar på lungröntgen (vid lungtuberkulos)
Kan leda till allvarliga komplikationer om obehandlad
Riskfaktorer och andra faktorer för UVI
Riskfaktorer
Kvinnligt kön (kortare urinrör)
Graviditet (vidgade urinvägar och förlångsammad urinpassage)
Nedsatt blåstömning
Avflödeshinder
Urinvägssten
Kateteranvändning
Faktorer som INTE ökar risken (myter och missuppfattningar):
Bristande underlivshygien (överdriven hygien kan faktiskt öka risken)
Kyla/drag (ingen evidens för detta)
UVI-symptom:
Sveda vid miktion
Täta trängningar
Frekventa miktioner
Vid febril UVI: feber, frossa, flanksmärta
Symptom som INTE är karakteristiska för UVI
Enbart grumlig eller illaluktande urin utan andra symptom
Diffusa buksmärtor utan miktionsbesvär
Förebyggande av UVI:
Vårdrelaterad UVI
God vätsketillförsel
Fullständig blåstömning
Undvika överdriven intimhygien
Östrogen lokalt till postmenopausala kvinnor
Orsaker/risker:
Kateteranvändning (främsta orsaken)
Urinretention
Nedsatt allmäntillstånd
Profylax:
Begränsa kateteranvändning
Aseptisk teknik vid kateterisering
Slutna uppsamlingssystem
Regelbunden utvärdering av kateterns nödvändighet
UVI Allvarlighet/komplikationsgrad
Hur allvarlig den är
Afebril UVI (cystit):* Hur allvarlig:
Mildare form, lokala symtom utan feber eller allmänpåverkan
* Förekomst: Vanlig, 1-4% incidens hos kvinnor
Febril UVI (pyelonefrit): Hur allvarlig: Allvarligare form, ger allmänpåverkan och feber Förekomst: Mindre vanlig än afebril UVI
Recidiverande afebril UVI:
* Hur allvarlig: Upprepade episoder av cystit * Förekomst: Definieras som ≥2 episoder på 6 månader eller ≥3 under ett år
Asymptomatisk bakteriuri (ABU) UVI :
Förekomst av bakterier i urinen utan symtom på UVI
Definieras som ≥105 CFU/ml av samma bakteriestam i två oberoende prov för kvinnor
* Koppling till antibiotikabehandling och -resistens: Behandlas generellt inte hos äldre, män eller personer med diabetes
Behandling rekommenderas inte då det inte förbättrar symtom eller minskar infektionsincidensen
Onödig behandling kan öka risken för antibiotikaresistens
Energitillförsel och -förbrukning:
Ämnesomsättning
Absortionsfasen
Post absorptionsfasen
Energi tillförs via kosten i form av kolhydrater, fetter och proteiner
Energi förbrukas genom basalmetabolism, fysisk aktivitet och matens termogena effekt
Maten måste kunna brytas ned för att vi ska kunna omvandla det till energi.
Få ämnen som vatten, monosakcarider, vitaminer och mineraler kan tas upp i tarmen utan spjälkning övriga ämnen blir tillgängliga först efter digestion.
Absorptionsfasen är från tarmen och vi lagrar överskottet, så gör man inte av med energin som man får i sig så lagras det som glukogen i muskler och lever och som fett i fettmassan.
Detta är en anabol (Anabol bygger upp) händelse då glukos kan användas som energi av cellerna och överskottet lagras. Så får vi i mer oss mer glukos än vad vi gör av med sk glukogenes i levern dvs skapandet av glukogen och glykogenes i skelettmuskulaturen i lever och fettvävnad blir det fettsyntes.
Anabol bygger upp
Post absorptionsfasen är en katabol händelse (nedbrytning) det är när blodet inte tillförs näring ifrån tarmen det tas från förråd utan man bryter ned glukogenet för att få energin.
Här sker glukoneogenes alltså skapandet av nytt socker. Kroppen skapar nytt blodsocker
Tillstånd relaterade till malnutrition Järnbristanemi
Tillstånd relaterade till malnutrition Jodbrist:
Tillstånd relaterade till vitamin D-brist:
Tillstånd relaterade till Övernutrition:
Orsakas av otillräckligt järnintag eller upptag
Leder till trötthet, blekhet och nedsatt immunförsvar
Kan orsaka struma och utvecklingsstörningar hos foster och barn
Vanligt i områden med jodbrist i jorden
Kan leda till rakit hos barn och osteomalaci hos vuxna
Vanligare i områden med begränsat solljus
För högt intag av kalorier, ofta i kombination med näringsbrist
Kan leda till övervikt/fetma och relaterade hälsoproblem
Svält och undernäring
Mekanismer Katabola processer och reglering av blodglukos:
Orsaker till svält och Svältsjukdomar:
Svält och undernäring är ett globalt hälsoproblem. När kroppen utsätts för svält, inleds mekanismer med syfte att bevara liv. I början av svältperioden börjar kroppen bryta ned glykogen som lagras i lever och muskler och som är kroppens kortsiktiga energireserv.
Det kallas glykogenolys och är kroppens första försvar mot energibrist. När glykogenet tar slut efter några dagar börjar kroppen tillverka glukos från icke kolhydratkällor som aminosyror från muskler och samtidigt frisätts fettsyror från fettväven vilket ger energi ketogenesen. Fett används som energikälla för att spara på protein.
Svält gör att kroppens hormonbalans rubbas, kroppens insulinnivåer sjunker medan glukogen, kortisol och adrenalin ökar. Glukogen, kortisol och adrenalin driver på nedbrytningen av kroppens vävnader för att upprätthålla blodglukosnivåerna så att hjärnan kan fungera.
Svält kan vara primär eller sekundär.
Primär svält är vid hungernöd eller extrem fattigdom.
Sekundär svält kan bero på sjukdomar som hindrar näringsupptag eller vid anorexia nervosa.
Att vara undernärd under en längre tid leder till svåra sjukdomstillstånd som:
Marasmus det är proteinundernäring. Kroppen blir extremt avmagrad då den förbrukat alla fettreserver.
Kwashiorkor uppstår vid proteinbrist trots tillräckligt med kaloriintag, kännetecken är ödem, förstorad lever, håravfall och depigmentering av hud och hår
Vitaminbrist vid svält:
Vitamin A-brist
Kan leda till nattblindhet och i svåra fall total blindhet Vanligt hos barn i utvecklingsländer
B1 Tiaminbrist kan leda till wernicke syndrom en hjärnsjukdom. Tiamin är en flaskhals för överlevnad då brist på detta vitamin kan leda till allvarliga komplikationer även om andra näringsämnen är tillgängliga.
Reefeeding syndrome uppstår när näring återintroduceras för snabbt och är livshotande.
Vid svält övergår kroppen från anabol uppbyggande till katabol metabolism, kroppen börjar bryta ned sina egna vävnader för energi och det leder bla till förlust av muskelmassa.
Överviktiga personer kan också drabbas av undernäring ifall deras kost saknar viktiga näringsämnen.
Malnutrition leder till ökad infektionsrisk, sämre sårläkning och längre sjukhusvistelser.
Refeeding syndrome är när näring återintroduceras efter en period av svält kan den snabba metabola omställningen leda till allvarliga rubbningar och även död.Brist på tiamin i denna fas är allvarlig.
Bedömning av nutritionsstatus:
Räkna ut en persons dagliga energibehov ex:
Patient 80 år, har en normalvikt 75kg sängliggande
Patient 25år, undervikt 45kg BMI 19 och uppåtgående
Patient 50 år, Normalvikt 70kg Feber 38 grader och sängliggande
Nutritionsstatus
När en patient kommer in för vård är en av de första uppgifter att bedöma deras nutritionsstatus. Man tittar på 3 huvudpunkter: oavsiklig viktminskning, ätsvårigheter och undervikt baserat på BMI.
För att beräkna patientens energibehov används standard formler som har med ålder, kän, vikt, aktivitetsnivå. Dessa frågor tillsammans ger en bild av patientens status och risker.
Man använder även blodprover, albumin är en markör för proteinbrist andra markörer är elektrolyter, vitaminer och spårämnen.
Energi ger kroppen bränsle, protein är nödvändig för att bygga upp och reparera vävnader, vitaminer och spårämnen är viktiga för kroppens funktioner.
Näringstillförsel till patienter kan antingen vara parenteral direkt i blodbanan eller Enteral via mag-tarmkanalen.
Paranteral nutrition används ofta när mag-tarmkanalen inte fungerar normalt. Denna metod kan leda till infektioner eller metabola störningar.
Enteral nutrition föredras när mag-tarmkanalen är funktionell, denna metod kan orsaka aspiration eller diarré.
Beräknas utifrån vikt, längd, ålder, kön och aktivitetsnivå
Använd standardiserade formler eller tabeller
ENERGIBEHOV
BMR 20 kcal/kg/dygn
Sängliggande (BMR x 25%) 25 kcal/kg/dygn
Ej sängliggande (BMR x 50%) 30 kcal/kg/dygn
Återuppbyggnadskost( BMR X 75-100%) 35-40 kcal/kg/dygn
Mager (BMI<20). (X10%)
Överviktig (BMI >25)
Ålder 18-30 år (x10%)
Ålder > 70 (-10%)
Feber x10% för varje grads temp stegring
75kg (normalvikt9
80år (över 70 år -10%)
Sängliggande (x 25% kcl/kg/dygn)
Ingen feber
- 75kg x25 (sängliggande) = 1875 kcal
- 10% pga ålder > mer än 70 år –> 1875kcal x 0.1 (10%) = 187,5 = 188 kcal
- 1875 kcal -188 kcal = 1687 kcal
45 kg
25 år
Uppåtgående
Ingen feber
1. 45kg x 30 (uppåtgående) = 1350 kcal
2. 1350 kcal x 10% (lågt BMI) = 135 kcal
3. 1350 kcal x10% (pga ålder 18-30år) = 135 kcal
4. 1359 kcal x+ 135 BMI + 135 ålder = 1620 kcal
50 år
70kg
38grader (är 1 grads feber lägg till 10%)
Sängliggande
70 kg x 25 (sängliggande) = 1750 kcal
1759 kcal x 10% (1 grads feber) = 175
1759 + 175 = 1925 kcal
SARS-CoV-2
SARS-CoV-2 viruset som orsakar COVID-19 sedan 2019
Det tillhör samma virusfamilh som orsakade SARS 2003 och MERS 2012
SARS viruset har förmåga att binda till receptorer i våra celler vilket ger det en ingång till luftvägarna. Det som är dess utmaning är att det muterar och hela tiden blir nua varianter med sina egna egenskaper vad gäller smittsamhet och sjukdomsförlopp.
Sjukdomsbilden är olika från person till person vissa har milda symtom medan andra får lunginflammation som kräver IVA. Vissa patienter kan efter en tid må bättre för att sedan plötsligt insjukna igen.
PCR tester upptäcker virusets genetiska material snabbt i kombination med antikroppstester för att spåra tidigare infektioner. SARS -CoV-2 påverkar andra delar av kroppen förutom lungorna. Rapporter om hjärtat, neurologiska symtom och långvariga effekter (long COVID)
Blodtransfusioner
Blodtransfusioner
Är en transplantation av vävnad från en person till en annan det innebär att mottagarens immunsystem omedelbart börjar utvärdera de nya cellerna som introduceras i kroppen.
Här spelar blodgrupperna en avgörande roll ABO och RhD-system är de mest kända.När en patient får en blodtransfusion måste det föregå med en matchning för att undvika de mest uppenbara immunologiska reaktioner.
Små skillander mellan mottagarens och donatorns blod kan leda till att immunförsvaret aktiveras och därmed bildandet av antikroppar mot de transfunderande cellerna sk alloimmunisering.
Alloimmunisering skapar problem för de patienter som behöver få upprepade blodtransfusioner, för varje transfusion finns det en riks att deras kropp utvecklar antikroppar mot det nya blodet.
Malabsorption
Malabsorption påverkar kroppens förmåga att ta upp näring från maten vi äter.
Malabsorption är ett tillstånd där kroppen har svårt att absorbera vissa eller alla näringsämnen från maten det kan vara proteiner, fetter och kolhydrater eller vitaminer och mineraler. Tillstånd som glutenintolerans Celiaki, laktosintolerans, cystisk fibros, kronisk pankreatit och inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohn sjukdom.
Glutenintolerans Celiaki är en autoimmun sjukdom som utlöses av gluten ett protein som finns i vete råd och korn. När en person med celiaki äter gluten så reagerar immunsystemet genom att angripa tarmens slemhinna.
Patofysiologi läran om levande organismers funktion under sjukdom. Detta immunangrepp leder till inflammation och skada på tarmluddet i tunntarmen. Tarmluddet är avgörande för näringsupptaget och när det skadas minskar tarmens absorptionsyta.
Symptom: diarré, buksmärtor, uppsvälldhet, viktminskning,trötthet, anemi och hudproblem. Kroppen skriker efter näring.
Obehandlad celiakli kan leda till infertilitet och vissa typer av cancer.
Diagnos behandling: Diagnos genom blodprov behandling glutenfri kost för att läka tarmen
Lakosintolerans beror på en brist på enzymet laktas som behövs för att bryta ned mjölksocker.
Patiofysiologi: när laktos inte bryts ner i tunntarmen fortsätter det vidare till tjocktarmen dör bakterier kapslar in dem vilket leder till gaser och syror.
Symptom: Uppsvälldhet, gaser, magkramper och diarré som uppstår kort efter att man har intagit mjölkprodukter.
Obehandlad: Kan leda till kalciumbrist om man utesluter alla mjölkprodukter utan att kompensera.
Diagnos behandling: Genom laktosbelastning eller gentest
Mikrobiologi
Mikrobiologi är läran om mikroorganismer - livsformer som är för små att ses med blotta ögat. Det är bakterier, virus, svampar, protozoer och parasiter
Dessa delas ini 3 huvudtyper:
Eukatocyter. Hit hör svampar och protozoer de har en tydlig cellkärna och andra organeller
Prokaryoter: Denna gruopo inkluderar bakterier och arkeer e har en enklare cellstruktur utan cellkärna
Acellulära organismer; Här finns virus och prioner som inte har en cellstruktur
Olika mikroorganismer
Prioner är de minsta och enklaste patogenerna. De är felveckade proteiner och orsakar allvarliga sjukdomar som Creutsfeldt Jakobs sjukdom och BSE galna ko sjukan.
De infekterar kroppen genom att få normala proteiner att vecka sig fel.
Virus består av genetiskt material DNA eller RNA omgivet av ett proteinhölje. Virus måste infektera sin värdcell för att kunna föröka sig och de kan infektera oss genom olika vägar- luftvägarna, matsmältningssystemet eller genom direkt kontakt.
Virus är mindre än bakterier och kan endast föröka sig inne i levande celer. Varicella zoster viruset orsakar vattenkoppor hos barn och kan senare efter flera år reaktiveras till bältros hos vuxna
Bakterier är encelliga, de har cellvägg men ingen cellkärna. Bakterier kan vara både skadliga och nyttiga för oss, deinfekterar kroppen genom att kolonisera ytor i kroppen eller genom att invadera vävnader.
Baciller är en-celliga organismer som kan föröka sig snabbt under rätta förhållanden. Det finns runda - kocker, baciller - stavformade och spiriller - spiralformade.
Svampar är eukaryota organismer som kan vara encelliga som jäst eller flercelliga som mögel. De flesta svampinfektioner hos människor är ytliga som fotsvamp men vissa kan orsaka allvarliga systematiska infektioner hos personer med nedsatt immunförsvar. Svampinfektioner sker ofta på huden eller slemhinnor.
Parasiter är en varierad grupp som inkluderar både encelliga protozoer och flercelliga maskar. Protozoer är encelliga och infekterar oss genom förorenat vatten eller mat. Malaria orsakad av Plasmodium protozoer är en av världens mest utbredda parasitsjukdomar
Likheterna mellan gruppen av mikroorganismer är att de utnyttjar värdorganismens resurser för sin egen överlevnad och förökning de har också strategier för att undvika värdorganismens immunförsvar.
Bebyggelse av mikroorganismer
Olika grader av mikrobell befolkning på våra kroppsytor från kontamination till infektion och den viktiga rollen som vår normalflora spelar.
Kontamination är det första steget i mikrobell befolkning Det innebär att mikroorganismer tillfälligt finns på en yta men utan att orsaka skada. Ex kan vara bakterier på ett dörrhandtagoch man får dessa på handen. De är där tillfälligt men inte börjat växa och föröka sig. Kontamination är övergående och kan enkelt tvättas bort.
Kolonisation
Här är har mikroorganismerna etablerat sig och börjat växa och föröka sig på ytan, men utan att orsaka sjukdom. De kolonisrar olika delar av kroppen som huden munnen och tarmarna.
Normalfloran består av de mikroogasminer som normalt lever på och i våra kroppar utan att orsaka oss sjukdom. Normalfloran fungerar som en barriär mot patogena sjukdomsframkallande mikroorganismer genom att konkurrera om utrymme och näring. De hjälper oss med matsmältningen, producerar vissa vitaminer och tränar vårt immunförsvar.
Excempel på normalfloran är Lactobacillus arter i vaginan som hjälper till att upprätthålla en sur miljö som skyddar mot patogener.
E-coli bakterier i tarmen som hjälper till med matsmältningen och producerar vitamin K
Staphylococcus epidermis på huden som konkurrerar mot patogena bakterier
Candida albicans en jästsvamp som normalt finns i små mängder i munnenoch tarmen
En infektion uppstår när mikroorganismer inte bara kolonaliserar utan värdorganismen. Det kan ske genom direkt skada på vävnader eller genom produktion av toxiner gifter.
En infektion kan vara lokal alltså begränsad på ett specifikt område eööer systemisk dvs spridd i hela kroppen.
Vid en infektion börjar kroppen visa symtom på feber, inflammation och smärta.
Mikroorganismer som är en del av vår normalflora kan orsaka infektioner om de hamnar på fel plats eller om immunförsvaret för nedsatt.
Inflammation
Inflammation är kroppens svar på en infektion eller skada. Det är en komplex process som involverar immunsystemet och har till uppgift att bekämpa patogener och reparera skadadvävnad.Kardinaltecken på inflammation är: rodnad rubor, värme calor, svullnad dolor, smärta tumor och nedsatt funktion.
Inflammation behöver inte vara en infektion det kan också uppstå pga olika typer av sjukdomar eller skador.
Mikrobiologisk diagnostik
Olika tekniker som identifierar och karakteriera patogener.
Det görs via odling som är en grundläggande metod inom mikrobiologisk diagnostik särksilt för bakterier. Prover tar från olika delar av kroppen- blod, urin, sår eller svalg och odlas på speciella näringsämnen.
Gramfärg är en viktig teknik som används i samband med odling.Den delar in bakterer i grampositiva och gramnegativa baserat på deras cellväggsstruktur vilket ger viktig information för diagnos och behandling
Resistensbenämning är avgörande för att välja rätt antibiotika. Här odlas bakterierna i närvaro av olika antibiotika för att se vilka som är effektiva.
MIC- värdet anger den lägsta koncentration av antibiotika som hämmar bakterietillväxt.
SIR-systemet används för att klassificera bakteriens känslighet för olika antibiotika.
Mikroskopi används för att identifiera parasiter, genom att direkt observera prover under mikrosop kan man ofta se parasiter eller deras ägg.
Moderna metoder:
ELISA kan upptäcka både antigen och antikroppar.
PCR polymerase chain reaction framställer specifika DNA sekvenser vilket gör det möjligt att upptäcka även små mängder av patogen-DNA
Antigentester baserade på ELISA -teknik kan snabbt detektera specifika patogenproteiner
Serologi mäter antikroppar i blodet vilket kan ge tecken på pågående eller tidigare infektion.
Snabbtester ger snabba resultat och kan utföras utanför laboratoriet
Självtester har blivit allt vanligare särskilt under COVID-19 pandemin.
Klinisk kemi med vanliga blodprover såsom:
B-SR sänkningsreaktion och P-CRP som båda ökar vid inflammation
P-Procalcitonin som kan skilja mellan bakteriella och vitala infektioner
B-LPK vita blodkroppar ökar ofta vid infektioern
B-HB hemoglobin kan sjunka vid vissa infektioner
Bakteriers viruelnsfaktorer inkluderar slem,kapsel, sporer, flageller och toxiner. Toxiner kan vara endotosiner från gramnegativa bakterier cellvägg eller frpn exotoxiner utsöndrade proteiner. Sporbildning hjälper vissa bakterier att överleva i ogynnsamma miljöer
Springmask Enterobius vermicularis
Springmaksen är en 3-13mm lång vid trådtunn mask som lever i människans tarm främst kring blindtarmen. Den är unik eftersom den endast infekterar mäniskor och kan inte spridas till husdjur.
Äggen sprids främst genom direkt kontakt mellan människor via händer. Det är honmaskarna som som kryper ut ur ändtarmen nattetid och lägger ägg runt analöppningen. Springmaskens ägg kan överleva i damm och på ytor som dörrhandtag och sänglinne i flera veckor. Smittan sker när en person sväljer springmaskens ägg ofta genom att föra händerna till munnen.
Symtom
Nattlig analklåda som ger oro och sömnsvårigheter särskilt hos barn. Ibland kan man se maskar och avföringen eller kring analöppningen.
Förhindra smittspridning
Kräver god handhygien särskilt före måltider och efter toalettbesök
Klippa naglarna för att förhindra att ägg fastnar under dem.
Byt sängkläder regelbundet och underkläder, städa ordentligt särskilt sovrum och badrum. Tvätta och dammsug leksaker och gosedjur
Behandling är både medicinering och hygienårgärder och man behöver behandla hela familjen.
Calicivirus särskilt Norovirus och Sapovirus är de främsta orsakerna till vinterkräksjukan.
De är väldigt smittsamma och orsakar stora utbrott särksilt under vinterhalvåret.
Norovirus och sapovirus tillhör familjen calicie och är RNA virus. De orsakar akut gastroenterit eller mag-tarminflammation. Trots att sjukdomemn heter vinterkräksjukan förekommer den året runt men mest aktiv oktober till april.
Inkubationstiden för calizevirus ör 12-48h och symtomen kommer plötsligt och inkluderar illamående, kaskadkräkningar, diarré buksmärtor, huvudvärk och ibland feber. Sjukdomen varar 1-3 dagar hos friska vuxna.
Personer som har varit sjuka kan fortsätta att sprida viruset i upp till 2 dygn ibland längre trots att de är symtomfria.
Rekommendationer för vuxna och skolbarn ör att stanna hemma tills de äter normalt och det har gått minst 48h utan symtom.
Viktigt med god handhygien och här duger inte handsprit utan handtvätt med tvål och vatten.
Herpes simplex 1 (HHV1, HSV1) Munherpes (traditionellt) Jfr HSV2.
”Aktiveras bakåt”?
Herpes simplex 2 (HHV2, HSV2) Genitalherpes (traditionellt) Jfr HSV1.
”Aktiveras bakåt”?
Herpes simlex virus typ 1 och typ 2 är besläktade virus som orsakar herpesinfektioner hos människo. HSV1munherpes och HSV 2 genitalherpes.
HSV1 munherpes väldigt vanligt och sprids genom oral kontakt och orsakar infektioner blåsor i eller runt munnen sk munsår.
Viruset kan även orsaka genital herpes genom oralsex.
Infektionen sker i barndomen och kan ge milda eller inga symtom trots att man bär på viruset.När en person blivit smittat kan det vara latent och aktiveras periodvis.Stress, sjukdom solexponering eller hormonella förändringar kan trigga igång det.
HSV2 genitalherpes är mindre vanligt förekommande men fortfarande utbrett. Sprids genom sexuell kontakt och orsakar genital herpes. HSV2 kan dock även orsaka oral herpes men mindre vanligt.
Symtom är blåsor och sår i genitalområdet, feber och svullna lymfkörtlar. HSV2 viruset förblir latent och aktiveras periodvis alltså att den går från att vara inaktiv till att
Behandling antivirala läkemedel risk för nyfödda vid förlossning för HSV2
Vattkoppor Varicella zoster virus VZV är ett herpesvirus som orsakar vattkoppor och bältros
Vattkoppor är den primära infektionen orsakad av VZV Det är mycket smittsamt som drabbar främst barn och unga vuxna. Viruset sprids genom luftburen smitta eller via blåsorna.
Inkubationstid 10-21 dagar
Man insjuknar inom 10-21 dagar
Ospecifika symtom feber, huvudvärk och allmän sjukdomskänsla.
Utslagen börjar runt magen och ryggen för att sedan sprida sig till ansiktet armar och ben. Det är små vätskefyllda blåsor som sedan spricker och bildar skorpor som läker efter 7-10 dagar. För barn är vattenkoppor en mild sjukdom men för vuxna kan det ge allvarliga komplikationer.
Latens återaktivering är Bältrosen
Efter VZV går viruset ini en latensfas det gömmer sig i ganglierna, och där kan den ligga i årtionden.
Under vissa omständigheter kan viruset återaktiveras och orsaka bältros.
VZV är en luftburen smitta.
Influensavirus A, B och C
Influensa virus ABC
Influensa A är den mest farliga typen den kan infektera både människor och djur vilket för den till en zoonos. Den har förmågan att korsa olika arter så när viruset hopar från en art till en annan kan det leda till nya pandemiska stammar
Kända sjukdomar: spanska sjukan, asiaten, hongkong influensan, svininfluensan. Influensa pandemier uppstår när en ny influensa A uppkommer ocjh sprids globalt för människan har inget immunitet mot den.
Pandemier uppkommer av att:
Ett nytt influensa A virus som människan inte har immunitet mot.
Förmågan att effektivt spridas från människa till människa
Global spridning
Influensa B orsakar mest säsongsutbrott
Influensa C orsakar mest milda infektioner.
Förebyggane och behandling
Vaccinatioern mot säsongsinfluensa, läkemedel och god handhygien
Resistensbestämning SIR trippel systemet
S = sensitivt känslig hur kängslig bakterien är mot ett antibiotikum
I intermediar/indeterminant (bakteriens känslighet för ett visst antibiotikum är osäker eller nedsatt)
R = står för resistent
Vad stämmer angående graderingen S I R?
Resistensbestämning SIR trippel systemet
S = sensitivt känslig hur kängslig bakterien är mot ett antibiotikum
I intermediar/indeterminant (bakteriens känslighet för ett visst antibiotikum är osäker eller nedsatt)
R = står för resistent
Vad stämmer angående graderingen S I R?
S
Infektionen kan förväntas svara på behandling med detta antibiotikum
I
Klinisk effekt av behandling med detta medel är ej sannolik
Terapeutisk effekt kan förväntas vid hög dosering
R
Bakterien har en eller flera resistensmekanismer
Detta kan vara första tecknet på en resistentmekanism
Terapeutisk effekt kan förväntas vid standarddosering
