Anatomi 2 Flashcards
Omsättning av näringsämne
Absorptionsfasen
Spjälkar mat i tarmsystemet och sönderspjälkade fetter kolhydrater proteiner i tunntarmen.
vad händer när vi absorberar ämnena till
skelettmusklerna
levern
fettvävnaden
Alla andra vävnaderna
Skelettmusklerna
Kolhydrater ombildas till glukos i absorptionsfasen kommer glukosen ut i blodet och alla andra vänvader kan använda glukos som energikälla.
Lagra glukos som vi kan använda när det i tunntarmen och det lagras i levern som sätter ihop glukos till glykogen.
Skelettmusklerna lagrar också glukos som glykogen men de vill inte dela med sig av glykogen. Men de kan bara lagra upp till en viss mängd 12-14h sedan går det inte mer men om vi fortsätter tanka in glukos från tarmarna då bygger levernom det till fett triglycorider.
Fettvävnaden tar också upp glukos men den bygger om det till triglycorider
Vad heter fasen när det är tomt i tunntarmen
postabsorptionsfasen.
hur ser dessa ut under den fasen
skelettmusklerna
levern
fettvävnaden
Alla andra vävnaderna
Aminosyrorna
Alla vävnaderna bygger proteiner i absorptionsfasen
Levern tar också upp aminosyroro och bygger proteiner som blodet ska använda. De proteiner som är i blodplasma som albumin.
Musklerna tar också upp aminosyroro och producerar protein. En som tränar hårt behöver bygga upp lite protein men vi har ingen lagringsplats för protein. När alla celler har byggt de proteiner man behöver och det blir aminosyror över då kan levern använda det som energikälla och bygga om aminosyrora til triglyceriner sk fett.
Fett
Det spjälkas i tarmen och där tas det upp till fettvävnaden och där lagras det upp som triglycerider.
I tarmen finns det inga näringsämnen kroppens alla vävnader och nervävnaden behöver energi och vävnaderna behöver tillförsel med molekyler osm mankan använda i metabolismen tas från kroppens lager såsom. levern, fettvävnaden och skelettmuskelerna.
skelettmusklerna
levern
fettvävnaden
Alla andra vävnaderna
I levern och skelettmuskeln har vi glykogen vårt kolhydratlager räcker 12h
Triglycerider i fettvävnaden fettvävnaden klarar man sig flera veckor på.
Hjärnan kan bara använda glukos som enmergikälla Det görs genom att man spjälkar glykogenet i levern till glukos som går ut i blodet och upp till hjärnan.
Mekanismer för värmeproduktion
Kroppens förbränning
Muskelarbete ger kroppem värme
Vitalparametrarna normalvärden
AF
Puls
Bltr
Temp
AF - 12-18 min
Puls 50-100min
Bltr 140/90 90/60
Temp 36,5-37,5 kärntemperatur
Vad händer med kroppen om kärntemperaturen är för hög?
Hög kärntemperatur skadar kroppens enzymer, celler och proteiner som behövs för att kroppens ska fungera.
Svettning leder till vätskeförlust och därmed uttorkning
Obalans hos elektrolyterna som natrium och kalium kan störa nerv och muskelfunktionerna.
Hjärtat måste arbeta hårdare för att kyla ned kroppen vilket kan leda till högt blodtryck
Hjärnan Är känslig för högt värme och kan därmed drabbas av inflammation och sedan svimning
Vad menas med kroppens kärntemperatur
Centrala nervsystemet och organen i thorax och buken
Och den hålls stabil oavsett omgivningen men kan variera 1 grad över dygnet.
Variear under menstrationscykeln då temperaturen stiger 1 grad
Ökar också vid fysisk aktivitet tack vare metabolismen från skelettmuskulaturen.
Små barn har högre kroppstemp än vuxna och får ofta högt temperatur
Äldre har lägre kroppstemperatur och de får inte heller alltid feber för temp centrum i hypotalamus är mindre känsligt hos äldre.
Hudens temperatur
Hudens temperatur varierar mer och är inte samma som kärntemperaturen den har med cirkulationsstatus tack vare varmt blod som strömmar till huden.
Värme balansen
Kroppens värmeproduktion vs kroppens värmeförlust
Kroppens värmeproduktion produceras på egen hand och metabolism ger värme och muskelarbete ger värme och kroppen kan ta emot värme från omgivningen
Även om det är kallt utomhus är kärntemperaturen den samma
Värme förlust sker vid värmestrålning vi strålar ut värme. Värme strålar ut
Värmeleding kräver att man är i direkt kontakt med någonting
Värmeströmning kalla saker som är i rörelse som kall luft
Avdunstning vätskan blir till gas och det kräver energi som stjäls från kroppens yta ex vid svettning ger ökad värmeförlust. Viktig mekanism som gör att vi kan hålla en normal inre temperatur
Hur hjärnan får information om temperatur från kroppen
På huden finns neuron som är termoreceptrer och leder signal till ryggmärgens bakhorn till temperaturbanor upp till temperaturcentrum i Hypotalamus.
Hypertermi
Onormalt hög kärntemp över 38 grader värmeproduktionen ökar mer än värmeförlusten
Hypotermi
Onormalt låg kärntemperatur under 35 grader Kan ge frostskador och leda till död.
Termoreceptorer
Är i slutet av neuronerna och kan känna av temperaturändringarna. De reagerar på förändringar i temperaturen De finns i huden sk perifera termoreceptorer Inne i kroppen sk centrala termoreceptorer .
Hudens uppbyggnad (epidermis och dermis)
Huden är kroppens största organ och består av tre huvudlager: epidermis (överhuden), dermis (läderhuden) och subcutis (underhuden)
Nämn några saker som stämmer om skelettets funktioner
Skelettet är kroppens största mineralförråd och är särskilt viktigt för metabolismen av
kalcium och fosfat
De flesta blodkroppar bildas i den röda benmärgen
Skelettet ger mekaniskt skydd åt livsviktiga organ som hjärnan, hjärtat, levern och
lungorna
Skelettet ger stöd åt kroppen och utgör fäste för mjuka organ
Nämn två påståenden om leder
Leden mellan lårbenet och skenbenet är ett exempel på en synovialled
“Ja-leden” och “nej-leden” utgör tillsammans nackleden
Scapula
Sternum
Costae
Os sacrum
Os coaxe
Femur
Tibia
Clavicula
Humerus
Ulna
Radius
Fibula
Skulderbladet benet övanför bröstet
Bröstbenet
Revbenen
svanskotan
bäckenet
lårbenet
Benet ned till stortån
Nyckelbenet
överarmsbenet
överarmsbenet som. leder ned till lillfingret
överarmsbenet som leder till tummen
underbenet ned till lilltån
Muskelvävnad delas in i tre olika typer med olika uppbyggnad och funktion nämn 2
Snabba muskelfibrer har en större förmåga att bilda ATP genom glykolys än långsamma
muskelfibrer
Glatt muskulatur finns bland annat i ögat och i arteriolernas väggar
M. Pectoralis major
M. biceps brachii
M. deltoideus
M. latissimus dorsi
M. sartorius
M. rectus abdominis
M. gluteus maximus
M. gastrocnemius
M. triceps brachii
Bröstmusklerna
Stora överarms muskeln
axelmuskeln där vi ger sprutor
stora ryggmuskeln
Innerlårmuskeln
Våra 6 pack
Stjärtmusklerna
Lårbensmuskeln
Musklerna på baksidan av överarmen
Varje njure består av en yttre rödaktig och småkornig….
och en inre strimmig
De miljontals små urinproducerande enheterna kallas …
Varje urinproducerande enhet består av en blodkärlsdel och ett rörsystem.
Rörsystemet börjar i en utvidgad struktur med dubbla väggar som kallas..
Blodkärlsdelen består av ett nystan av kapillärer..
Från detta blodkärlssystem filtreras en nästan proteinfri vätska..
I den process som nu följer ligger blodkärl och rörsystem i nära anslutning till varandra. Under denna process återvinner kroppen det mesta av de filtrerade ämnena. Processen kallas
Exempel på vad som inte återvinns är
Kroppen har ytterligare möjlighet att frigöra sig från substanser den inte vill ha; detta äger rum i nästa steg som kallas
Den urin som nu bildats samlas i
, vilket utgör den första delen av urinvägarna. Därifrån leds urinen vidare genom
Njurbark
Njurmärg
Nefroner
Bowmans kapsel
Glomerulus
Primärurin
Reabsorption
Avfallsämne
sekretion
njurbäckenet
urinledarna
Vilket hormon ökar epitelcellernas genomsläpplighet för vatten i distala tubuli och
samlingsrör?
Antidiuretiskt hormon (ADH)
Nämn 3 rätt om äggcellen.
Äggcellen är kroppens största cell
Äggceller bildas från odifferentierade stamceller
Vid varje ägglossning frisläpps endast en mogen äggcell
Nämn 2 påståenden om kroppens temperaturreglering.
Justeringar av hudtemperaturen är kroppens viktigaste mekanism för att reglera
värmeavgivning
Brun fettvävnad innehåller fler mitokondrier än gul fettvävnad
Nämn antal påståenden om
feber.
Feber förbättrar kroppens förmåga att bekämpa bakterie- och virusinfektioner, på grund
av att leukocyternas aktivitet ökar.
Acetylsalicylsyra verkar som ett febernedsättande medel genom att minska bildningen av
prostaglandiner
Syra-basregleringens huvuduppgift är att
hålla koncentrationen av vätejoner i extracellulärvätskan så konstant som möjligt
vilket är det viktigaste buffertsystemet i kroppen
Bikarbonatsystemet
Binjurarna producerar hormoner som har en viktig funktion vid stress.
Binjuremärgen producerar hormoner med samlingsnamnet kortikoider
Vid stress ökar kortisol glukoskoncentrationen i blodet
Alla typer av stress leder snabbt till ökad frisättning av ACTH
Vad är osmos?
Osmos är en process där vatten transporteras genom ett semipermeabelt membran (ett membran som är genomträngligt för vatten men inte för vissa lösta ämnen) från en lösning med lägre koncentration av lösta ämnen (högre vattenkoncentration) till en lösning med högre koncentration av lösta ämnen (lägre vattenkoncentration).
Målet med osmos är att utjämna koncentrationen av vatten och lösta ämnen på båda sidor av membranet, även om själva lösta ämnena inte kan passera fritt.
Mellan cell och extracellulär vätska:
Om det är mycket salt utanför cellen, lämnar vatten cellen (cellen krymper).
Om det är lite salt utanför cellen, går vatten in i cellen (cellen sväller).
I njurarna:
Vatten flyttas från urinen tillbaka till blodet för att behålla kroppens vätskebalans och koncentrera urinen.
Sammanfattning: Osmos är avgörande för att reglera vätskefördelningen i kroppen och hålla cellerna i balans.
Nedan finns en representation av Utsöndringsorganen
Nedre hålvenen
A renalis
Vena renalis
Tjocktarmen
Nedre hålvenen blåa blodkärl till vänster inne i buken
A renalis blodkärl röda
Vena Renalis blått kärl som går direkt till njuren
Tjocktarmen sträcker sig runt hela buken bakom urinblåsan
Vilket hormon ökar epitelcellernas genomsläpplighet för vatten i distala tubuli och samlingsrör
ADH
Syra-basregleringens huvuduppgift är att:
se till att sura ämnen avlägsnas från kroppen
Vad är exkretion?
det som hamnar i toaletten
Hur reagerar kroppen vid underskott av vätska
Om det saknas vatten i blodet för att kroppen har ett underskott på vätska blir det fler lösta partiklar per vattendroppe sk osmoralitet.
ADH är viktigt hormon för att justera kroppens vätskebalans
Osmoralitet registreras av receptorer i hypotalamaus som skickar ut ADH frisättning som är ett antikiss hormon. Det medverkar till att mindre vatten kommer i urinen utan istället reabsorberas vattnet till blodet
Koncentration av urin
När vi är törstiga eller behöver mer vatteni kroppen då frisätter hypofysen ADH då kommer vatten ut från urinen och in mot njurvävnaden och urinen blir mer koncentrerad. Vatten går tillbaka till cirkulationen via peritubilära kapillärer.
Utspädning av urin
Överskott av vätska som ska ut då frisätter inte hypofysen ADH och det blir ingen osmos utan vi kissar mer och urinen blir mer utspädd.
Vad innehåller urin
vatten, salter, joner, kreatinin från musklerna gallpigment och urea
förklara hur kroppen bildar koncentrerat urin
FILTRATION, GLOMERULUS: Urin bildas genom att vätska pressas ut från blodet och över till urinvägarna.
REABSORPTION PROXIMALA TUBULUS: Det finns ett hormon som utsöndras från hypofysens bakhorn som koncentrerar urin ADH.
SEKRETION DISTALA TUBULUS: Kroppen gör sig av med enskilda ämnen
EXKRETION: Utsöndra urin
Vad är primärurin
proteinfri plasma som bildas i bowmans kapsel genom filtration från glomerulus.
