Anatomi 2 Flashcards
Omsättning av näringsämne
Absorptionsfasen
Spjälkar mat i tarmsystemet och sönderspjälkade fetter kolhydrater proteiner i tunntarmen.
vad händer när vi absorberar ämnena till
skelettmusklerna
levern
fettvävnaden
Alla andra vävnaderna
Skelettmusklerna
Kolhydrater ombildas till glukos i absorptionsfasen kommer glukosen ut i blodet och alla andra vänvader kan använda glukos som energikälla.
Lagra glukos som vi kan använda när det i tunntarmen och det lagras i levern som sätter ihop glukos till glykogen.
Skelettmusklerna lagrar också glukos som glykogen men de vill inte dela med sig av glykogen. Men de kan bara lagra upp till en viss mängd 12-14h sedan går det inte mer men om vi fortsätter tanka in glukos från tarmarna då bygger levernom det till fett triglycorider.
Fettvävnaden tar också upp glukos men den bygger om det till triglycorider
Vad heter fasen när det är tomt i tunntarmen
postabsorptionsfasen.
hur ser dessa ut under den fasen
skelettmusklerna
levern
fettvävnaden
Alla andra vävnaderna
Aminosyrorna
Alla vävnaderna bygger proteiner i absorptionsfasen
Levern tar också upp aminosyroro och bygger proteiner som blodet ska använda. De proteiner som är i blodplasma som albumin.
Musklerna tar också upp aminosyroro och producerar protein. En som tränar hårt behöver bygga upp lite protein men vi har ingen lagringsplats för protein. När alla celler har byggt de proteiner man behöver och det blir aminosyror över då kan levern använda det som energikälla och bygga om aminosyrora til triglyceriner sk fett.
Fett
Det spjälkas i tarmen och där tas det upp till fettvävnaden och där lagras det upp som triglycerider.
I tarmen finns det inga näringsämnen kroppens alla vävnader och nervävnaden behöver energi och vävnaderna behöver tillförsel med molekyler osm mankan använda i metabolismen tas från kroppens lager såsom. levern, fettvävnaden och skelettmuskelerna.
skelettmusklerna
levern
fettvävnaden
Alla andra vävnaderna
I levern och skelettmuskeln har vi glykogen vårt kolhydratlager räcker 12h
Triglycerider i fettvävnaden fettvävnaden klarar man sig flera veckor på.
Hjärnan kan bara använda glukos som enmergikälla Det görs genom att man spjälkar glykogenet i levern till glukos som går ut i blodet och upp till hjärnan.
Mekanismer för värmeproduktion
Kroppens förbränning
Muskelarbete ger kroppem värme
Vitalparametrarna normalvärden
AF
Puls
Bltr
Temp
AF - 12-18 min
Puls 50-100min
Bltr 140/90 90/60
Temp 36,5-37,5 kärntemperatur
Vad händer med kroppen om kärntemperaturen är för hög?
Hög kärntemperatur skadar kroppens enzymer, celler och proteiner som behövs för att kroppens ska fungera.
Svettning leder till vätskeförlust och därmed uttorkning
Obalans hos elektrolyterna som natrium och kalium kan störa nerv och muskelfunktionerna.
Hjärtat måste arbeta hårdare för att kyla ned kroppen vilket kan leda till högt blodtryck
Hjärnan Är känslig för högt värme och kan därmed drabbas av inflammation och sedan svimning
Vad menas med kroppens kärntemperatur
Centrala nervsystemet och organen i thorax och buken
Och den hålls stabil oavsett omgivningen men kan variera 1 grad över dygnet.
Variear under menstrationscykeln då temperaturen stiger 1 grad
Ökar också vid fysisk aktivitet tack vare metabolismen från skelettmuskulaturen.
Små barn har högre kroppstemp än vuxna och får ofta högt temperatur
Äldre har lägre kroppstemperatur och de får inte heller alltid feber för temp centrum i hypotalamus är mindre känsligt hos äldre.
Hudens temperatur
Hudens temperatur varierar mer och är inte samma som kärntemperaturen den har med cirkulationsstatus tack vare varmt blod som strömmar till huden.
Värme balansen
Kroppens värmeproduktion vs kroppens värmeförlust
Kroppens värmeproduktion produceras på egen hand och metabolism ger värme och muskelarbete ger värme och kroppen kan ta emot värme från omgivningen
Även om det är kallt utomhus är kärntemperaturen den samma
Värme förlust sker vid värmestrålning vi strålar ut värme. Värme strålar ut
Värmeleding kräver att man är i direkt kontakt med någonting
Värmeströmning kalla saker som är i rörelse som kall luft
Avdunstning vätskan blir till gas och det kräver energi som stjäls från kroppens yta ex vid svettning ger ökad värmeförlust. Viktig mekanism som gör att vi kan hålla en normal inre temperatur
Hur hjärnan får information om temperatur från kroppen
På huden finns neuron som är termoreceptrer och leder signal till ryggmärgens bakhorn till temperaturbanor upp till temperaturcentrum i Hypotalamus.
Hypertermi
Onormalt hög kärntemp över 38 grader värmeproduktionen ökar mer än värmeförlusten
Hypotermi
Onormalt låg kärntemperatur under 35 grader Kan ge frostskador och leda till död.