Farmakologi 1 Flashcards
Ibland har man flera olika administreringsvägar att välja mellan, och då kan det finnas olika fördelar med olika vägar. Vad är en trolig motivering till följande val av administreringar?
Lokal effekt önskas
Systemisk effekt önskas
Regional vävnadsskada undviks
Lokal effekt: Kutan/dermal administrering (t ex en salva) eller Transdermal administrering (t ex ett plåster)
Systemisk effekt: innebär att ett läkemedel påverkar hela kroppen, snarare än att vara begränsad till en specifik del eller plats. Detta sker när läkemedlet absorberas i blodomloppet och distribueras till olika vävnader och organ
Oralt, injektion eller vid Inhalation
Regional vävnadsskada undviks: När en region eller vävnadsskada undviks handlar det om att administrera läkemedel eller behandlingar på ett sätt som minimerar risken för skada på specifika vävnader eller organ.
Intravenös (IV) administrering: Levererar läkemedel direkt till blodet, undviker irritation i mag-tarmkanalen.
Intramuskulär (IM) injektion: Minskar risken för lokal vävnadsskada om läkemedlet är vävnadsirriterande.
Lokal administrering: Krämer, salvor eller ögondroppar för att begränsa effekten till ett specifikt område och skydda andra vävnader.
Komplettera texten om absorption med rätt ord. Meningarna ska fungera språkligt, och ska stämma med avseende på absorption. Några av följande ord ska placeras in: blodflödet, systemkretsloppet, pH, fett, plasma, vatten, vävnad, celler, vävnadsvätska, hjärnan, tarmen.
Absorption är en viktig del av farmakologi, med stor betydelse för biotillgängligheten. Biotillgängligheten är den mängd av substansen som kommer till
1. SYSTEMKRETSLOPPET i oförändrad form. Av betydelse för absorption av ett läkemedel är bland annat
2. BLODFLÖDET vid tillförselstället, och ett högre flöde gör att absorption sker snabbare. Det är också relevant vad vävnadens
3. PH vid är, vilket påverkar läkemedlets dissociation och laddning, och därmed om de kan korsa cellmembran.
Slutligen påverkar det även huruvida läkemedlet är mest vatten- eller fettlösligt.
4. FETT lösliga ämnen korsar lättare cellmembran.
Absorption är en viktig del av farmakologin med stor betydelse för biotillgängligheten. Fyll i de TVÅ saknade delarna i följande beskrivning. Meningarna ska fungera språkligt, och ska stämma med avseende på absorption. Några av följande ord ska placeras in: kontamination, hjärnan, fett, plasma, blodflöde, vävnad, celler, vävnadsvätska.
Av betydelse för absorption av ett läkemedel är bland annat
1. BLODFLÖDE vid tillförselstället, och ett högre flöde ger snabbare absorption. Det är också relevant vad vävnadens pH är, som påverkar läkemedlets grad av dissociation, samt om läkemedlet är mer eller mindre lösligt i vatten eller i 2. FETT
Det finns ett flertal olika administreringsvägar för läkemedel. Ange rätt administreringsväg:
Ändtarm -
I en ven -
Lungorna-
Under tungan-
Ändtarm - 1. rektalt
I en ven - 2. intravenöst,
Lungorna 3. Enteralt/inhalation
Under tungan - 4. sublingual
Läkemedel kan vara agonister eller antagonister. Beskriv respektive typ, så att skillnaden mellan dem framgår
Agonister stimulerar och aktiverar receptorer när de binder, medan
Antagonister blockerar och hämmar receptorn när de binder.
Vad är Agonist
Ett läkemedel som binder till en receptor och aktiverar den, vilket utlöser en fysiologisk respons. Agonister efterliknar eller förstärker effekten av kroppens egna signalsubstanser.
Vad är antagonist
Ett läkemedel som binder till en receptor men inte aktiverar den. Istället blockerar antagonisten receptorn och hindrar kroppens egna signalsubstanser eller agonister från att utlösa en respons.
De har låg effektivitet
Anger hur lätt läkemedlet aktiverar receptorn:
Anger hur lätt/gärna läkemedlet binder till receptorn
Beskriver avståndet mellan önskad effekt och biverkningar
Den koncentration av ett läkemedel som ger 50 % av maximal respons
Anger hur bra läkemedlet passar på en viss receptor
Affinitet anger hur lätt ett läkemedel binder till och aktiverar en receptor. Adrenalin: Har hög affinitet för adrenerga receptorer, vilket gör det effektivt i akutsituationer som hjärtstopp.
Antihistaminer: Har hög affinitet för histaminreceptorer, vilket blockerar allergiska symtom.
Terapeutiskt bredd Beskriver avståndet mellan önskad effekt och biverkninga
SPECIFICITET/SELEKTIVITET
Hur hög biotillgänglighet har en dos läkemedel vid IV administrering? Svara gärna i procent.
100% biotillgänglighet
Enteral och parenteral är en indelning av administreringsvägar i två kategorier, utifrån hur dosen påverkas farmakokinetiskt. Vad är sant om enteral och parenteral tillförsel av läkemedel
Vid enteral tillförsel utsätts läkemedlet för första passage-metabolism
Vid enteral tillförsel måste dosen ibland vara mycket högre än vid parenteral tillförsel
Om två ligander tävlar om samma bindningställe på en receptor, så är de?
Kompetativa
Det finns flera olika läkemedelsformer, och också flera olika former av tabletter. Vad skiljer en depottablett, respektive en Enterotablett från en vanlig tablett? Jämför en Depottablett och en Enterotablett, och förklara skillnaden mellan dem.
En depottablett frisätter läkemedlet långsamt för att läkemedlet ska värka under en längre tid.
En enterotablett har som ett tunt lager på utsidan för att skydda den aktiva substansen från att förstöras av t.ex magsyran. Skillnaden är alltså uppbyggnad, enterotablett har ett tunt lager som skyddar till skillnad från depottablet.
Verkan/frisläpp, depotablett verkar under en längre tid och frisätts långsammare till skillnad från enterotablett.
Beskriv vad en receptor respektive en ligand är. Du behöver alltså förklara båda begreppen, och se till att få med information om båda två. Svaret ska vara ungefär 60 ord långt.
En receptor en mottagar molekyr som tar emot information och ge respons.
En lingand är en mindre moleky som binder receptorn för att lämna information om önskad respons.
Det finns olika typer av receptorer, de är ett protein som sitter på cellmembranet eller i cellen.
En ligand är en liten molekyl som binder sig till receptorn för att ge information.
En ligand är en jon/atom/molekyl som kommer ifrån ett läkemedel och som binder till en receptor. Olika läkemedel ger olika svar. En del ser till att en effekt sker, en så kallad agonist. Vissa ligander hämmar receptors effekt och kallas antagonist. Läkemedlets ligander kan vara både fett- och vattenlösliga.
Cytostatika är ett exempel på en grupp läkemedel som ofta har liten/smal terapeutisk bredd. Vad menas med att ett läkemedel har liten terapeutisk bredd?
Liten terapeutisk bredd innebär att skillnaden mellan effektiv och toxisk dos är liten, vilket ökar risken för biverkningar.
Det finns ett flertal olika administreringsvägar för läkemedel. Varje administrering syftar till att läkemedlet ska hamna i eller absorberas i ett visst anatomiskt område för att nå blodet. Ange den specifika administreringen för varje område genom att fylla i bokstaven i rätt lucka.
Administreringar (att välja mellan):
A. Inhalation
B. Intradermal
C. Intramuskulär
D. Sublingual
E. Kutan/dermal
F. Peroral
G. Intraspinal
H. Intravenös
I. Rektal J. Subkutan
Inhalation - lungorna
Intradermal - Dermis
Intramuskulär - Muskel
Sublingual -Munslemhinnan
Kutan/ dermal - Huden
Peroral - Tunntarmen
Intraspinal - Likvor/Cerebrospinalvätska
Intravenöst - i en ven
Rektal J Subkutan - Ändtarmen
A. Är den nedbrytning som ett enteralt läkemedel genomgår i levern innan det når systemkretsloppet.
B. Beskriver avståndet mellan önskad effekt och toxiska biverkningar
C. Den tid det tar för 50 % av ett läkemedel att elimineras från kroppen.
D. Är när ett läkemedel ger bättre effekt än förväntat utifrån farmakologiska egenskaper.
E. Anger hur lätt/gärna läkemedlet binder till receptorn
F. Anger hur bra läkemedlet passar på en viss receptor
G. Anger hur lätt läkemedlet aktiverar receptorn
H. Den andel av given dos som når systemkretsloppet i oförändrad form.
A. Första-passage-metabolism (first-pass metabolism):
B. Terapeutisk bred
C. Halveringstid
D. Placebo
E. Affinitet
F. Specificitet/selektivitet
G. Effektivitet
H. Biotillgänglighet
Begrepp (att välja mellan):
A. Receptor,
B. Nocebo,
C. Biotillgänglighet,
D. Placebo
E. Första-passage-metabolism,
F. Terapeutisk bredd,
G. Agonist,
A Receptor är ett protein eller ett makromolekylärt mål i kroppen som läkemedel, hormoner, neurotransmittorer eller andra molekyler binder till för att utlösa en biologisk effekt
B. Nocebo är när ett läkemedel ger sämre effekt än förväntat utifrån farmakologiska
egenskaper.
C. Är den andel av given dos som når systemkretsloppet i oförändrad form.
D. Placebo är en inaktiv behandling eller substans som inte har någon farmakologisk verkan på den sjukdom eller det symptom som behandlas
E. Första-passage-metabolism (First-pass metabolism) är en process där ett läkemedel som administreras via munnen (enteralt) bryts ner i mag-tarmkanalen och levern innan det når det systemiska kretsloppet
F. Bred terapeutisk bredd: Läkemedlet är säkert, och du kan ta lite mer eller lite mindre utan att det blir farligt. Exempel: Penicillin.
Snäv terapeutisk bredd:
Läkemedlet måste doseras noggrant, för om du tar lite för mycket kan det bli giftigt. Exempel: Warfarin (blodförtunnande)
G. Agonist är ett ämne som binder till en receptor i kroppen och aktiverar den, vilket leder till en biologisk effekt. Den efterliknar kroppens naturliga signalmolekyler, som hormoner eller neurotransmittorer. Exempel på agonist är Adrenalin som aktiverar receptorer för att höja pulsen.
H. Halveringstid
I. Steady state,
J. Interaktion,
K. Ligand,
L. Antagonist,
M. Specificitet,
N.Affinitet
H. Halveringstid den tid det tar för ett läkemedel att försvinna 50% ur kroppen.
Mängden som utsöndras blir större och större för varje halveringstid
I. Steady state är mängden läkemedel som tas in är i balans med mängden som elimineras, vilket leder till en stabil koncentration i blodet.
J. Interaktion När ett läkemedel påverkar effekten av ett annat läkemedel, antingen genom att förstärka eller minska dess verkan. Exempel: Warfarin och vissa antibiotika kan interagera och öka blödningsrisken.
K. Ligand Ett ämne (som läkemedel, hormon eller neurotransmittor) som binder till en receptor för att starta eller blockera en biologisk respons. Exempel: Insulin är en naturlig ligand för insulinreceptorn.
L. Antagonist Ett ämne som binder till en receptor utan att aktivera den och blockerar därmed effekten av en agonist.
Exempel: Naloxon används för att blockera opioidreceptorer vid överdoser.
M. Specifitet Hur väl ett läkemedel binder till och påverkar en specifik receptor eller målmolekyl utan att påverka andra.
Exempel: Hög specificitet = färre biverkningar.
N. Affinitet Hur starkt ett läkemedel binder till sin receptor.
Exempel: Adrenalin har hög affinitet för adrenerga receptorer.
Ett antal begrepp finns för att särskilja läkemedlens olika egenskaper, bland annat potens och affinitet. Välj det alternativ som korrekt beskriver sambandet mellan potens och affinitet.
Ett läkemedel med hög potens har hög affinitet
Terapeutisk bredd
Första-passage-metabolism
Steadystat
Halveringstid
Terapeutisk bredd: Beskriver avståndet mellan önskad effekt och biverkningar
Första passage metabolismen: Är den nedbrytning som ett enteralt läkemedel genomgår i levern innan det når systemkretsloppet.
Steady state: Är när distribution och elimination balanserar mängden som absorberas/tillförs.
Halveringstid: Den tid det tar för 50 % av ett läkemedel att elimineras från kroppen.
Vilket av nedanstående läkemedelsformer (beredningsformer) benämns enterala? Välj ETT alternativ.
Kapsel
Läkemedel kan ha olika biotillgänglighet. Beskriv TVÅ fysiologiska barriärer för ett peroralt läkemedel, som kan påverka läkemedlets biotillgänglighet.
Två fysiologiska barriärer som kan påverka ett peroralt läkemedels biotillgänglighet är:
Magtarmkanalen (absorption) Läkemedlet måste passera magens och tarmens slemhinnor för att absorberas till blodomloppet.
Levern (första passage metabolism) Läkemedlet kan brytas ner i levern innan det når systemcirkulationen vilket minskar dess biotillgänglighet.
Vad stämmer om antagonister?
Antagonister har låg effektivitet.
I den här frågan ska du använda dina kunskaper om farmakologi för att söka information om ett läkemedel. Ditt läkemedel är enalapril ( Renitec)
a) Vilken läkemedelsgrupp tillhör enalapril?
b) Vilken effekt har enalapril?
c) Vilken verkningsmekanism har enalapril?
. Enalapril tillhör läkemedelsgruppen ACE-hämmare
Enalapril har en blodtryckssänkande effekt. Vid administrering till patienter med hypertoni ges denna effekt utan signifikant förhöjd hjärtfrekvens.
Enalapril uppnår sin effekt genom hämning av renin-angiotensin aldosteronsystemet (RAAS)
Läkemedel med verkansställe i centrala nervsystemet (CNS) måste kunna passera blod-hjärn-barriären. Fyll i de saknade delarna i följande text om CNS-verkande läkemedel. Några av följande ord ska placeras in: högre, samma, låg, medioker, lägre, fettlöslig, vattenlöslig, toxiska, hjärnan, pancreas, levern, hjärtat, toxisk, njuren.
För att kunna verka i CNS måste de som regel ha egenskapen att vara mycket
1. FETTLÖSLIG, för att kunna ta sig över blod-hjärn-barriären. Detta gör att de också utsätts för stor nedbrytning i
2. LEVERN Läkemedel som har sin verkan i CNS har därför generellt
3. LÅG biotillgänglighet. På grund av detta måste de ges i
4. HÖGRE dos oralt/enteralt än om de ges parenteralt.
Enteral och Parenteral är en indelning av administreringsvägar i två kategorier, utifrån hur dosen påverkas farmakokinetiskt. Vad är sant om Enteral och Parenteral tillförsel av läkemedel?
Vid Enteral tillförsel måste dosen ibland vara mycket högre än vid Parenteral tillförsel.
Vilket påstående om halveringstid är korrekta? Välj 2 alternativ.
Mängden som utsöndras blir mindre och mindre för varje halveringstid.
Halveringstiden är den tid det tar för koncentrationen i plasma att sjunka till hälften. Halveringstiden kan förkortas vid nedsatt lever- eller njurfunktion.
Halveringstiden kan förlängas eller förkortas vid en farmakokinetisk interaktion
Läkemedel binder ofta receptorer. De flesta läkemedel binder extracellulära receptorer. Då har de ofta effekt inom loppet av minuter till timmar. Ett sådant exempel är ACE-hämmare, som hämmar angiotensinkonverterande enzym. Om läkemedlet istället binder intracellulära receptorer (10-15 % av läkemedel på marknaden), så har de istället ofta förväntad effekt inom timmar eller dagar. Exempel på sådana läkemedel är antiinflammatoriska steroider, tyroidhormoner, samt vitamin A och D. Varför har läkemedel som binder intracellulära receptorer längre förväntad tid till effekt? (…än de som binder extracellulära receptorer)
Dessa läkemedel har ofta effekt på DNA-uttryck och därmed på proteinsyntesen, som tar en viss tid att utföra.
Komplettera texten om specificitet genom att fylla i de saknade orden. Meningarna ska fungera språkligt, och ska stämma med avseende på specificitet. Några av följande ord ska placeras in: reboundeffekt, reversibel, verkningsmekanismen, dosrelaterade, icke- dosrelaterade, typ C, dos, biverkningar, receptor, irreversibel, minskar, ökar, transportprotein, ligand, teratogenicitet, allergisk, inflammatorisk, specificitet, affinitet.
Läkemedel binder med en viss specificitet till en viss molekyl, som kallas
1.RECEPTOR När ett läkemedel inte är helt specifikt, så binder läkemedlet även andra ställen, och då uppkommer ‘
2.BIVERKNINGAR
Bindningen mellan läkemedlet och molekylen är vanligtvis reversibel. Om komplexet inte dissocierar (släpper bindningen) så är bindningen
3.IREVERSIBEL
Ett läkemedels specificitet kommer att minska med ökande 4.DOS eftersom det då uppkommer sk spill-over-effekt.
Då 5. ÖKAR mängden biverkningar. Sådana biverkningar kallas 6. DOSRELATERADE biverkningar
Placebo och nocebo är centrala begrepp inom farmakologi. Men är det? Beskriv vad begreppen innebär. a) Vad är placebo? b) Vad är nocebo?
Placebo innebär att läkemedlet ger bättre effekt än förväntat utifrån dess farmakologiska egenskaper. Tex på grund av bra förväntningar.
Nocebo innebär att läkemedlet ger sämre effekt än förväntat utifrån dess farmakologiska egenskaper. Tex på grund av tvivel.
Du är ute på din VFU-placering och befinner dig i läkemedelsrummet tillsammans med din handledare. Du känner dig vetgirig och ställer ett flertal frågor rörande centrala farmakologiska begrepp. Skriv in bokstaven för begreppet på förklaringen.
Begrepp (att välja mellan):
A. Första-passage-metabolism
B. Nocebo
C. Terapeutisk bredd
D. Agonist
E. Halveringstid
Första-passage-metabolism är den nedbrytning som ett enteralt läkemedel genomgår i levern innan det når systemkretsloppet.
Nocebo är en negativ effekt som uppstår när en person förväntar sig att en behandling ska ge biverkningar eller skada, även om behandlingen saknar aktiva skadliga ingredienser. Motsatsen till placebo
Terapeutisk bredd är avståndet mellan önskad effekt och toxiska biverkningar
Agonist ett ämne som binder till en receptor i kroppen och aktiverar den, vilket leder till en effekt. Agonisten härmar kroppens egna signalämnen, som hormoner eller neurotransmittorer, och får receptorn att utföra sin normala funktion.
Halveringstid är när distribution och elimination balanserar mängden som absorberas/tillförs.
F. Steady state
G. Interaktion
H. Receptor
I. Biotillgänglighet
J. Placebo
K. Ligand
L. Antagonist
M. Specificitet
N. AffiniteT
Steady state Steady state är tillståndet där ett läkemedel ger en konstant och effektiv koncentration i blodet
Interaktion syftar på när två eller flera läkemedel, eller ett läkemedel och en annan substans (t.ex. mat, dryck eller kosttillskott), påverkar varandras effekt i kroppen.
Receptor är en mottagarmolekyl som binder tex läkemedel
Biotillgänglighet är den andel av ett läkemedel som når systemkretsloppet i oförändrad form efter administrering.
Ligand är en molekyl som kan binda till en specifik receptor för att utlösa, blockera eller modifiera en biologisk respons.
Antagonist är en molekyl, ofta ett läkemedel, som binder till en receptor utan att aktivera den. Genom att blockera receptorn hindrar antagonisten andra ämnen, som naturliga ligander eller agonister, från att utlösa en biologisk respons.
Specificitet beskriver hur selektivt ett läkemedel är för en viss receptor eller målstruktur i kroppen. Ett läkemedel med hög specificitet påverkar endast en viss receptor eller ett fåtal specifika målmolekyler, vilket minimerar risken för oönskade biverkningar.
Affinitet beskriver hur starkt ett läkemedel eller annan ligand binder till en receptor. Exempel: Ett läkemedel med hög affinitet kräver en låg dos för att nå önskad effekt.
Exempel: Ett läkemedel med låg affinitet kanske inte är lika effektivt om koncentrationen inte är tillräckligt hög.
Du är ute på din VFU-placering och befinner dig i läkemedelsrummet tillsammans med din handledare. Du känner dig vetgirig och ställer ett flertal frågor rörande centrala farmakologiska begrepp.
Begrepp (att välja mellan):
A. Receptor
B. Affinitet
C. Nocebo
D. Biotillgänglighet,
E. Placebo
F. Första-passage- metabolism
G. Terapeutisk bredd
Receptorer = är molekyler, vanligtvis proteiner, som finns på cellers yta eller inuti celler. De fungerar som “mottagare” som känner av signaler från omgivningen och förmedlar dessa vidare till cellen för att utlösa en respons.
Affinitet = Hur gärna/hur lätt läkemedlet binder till receptorn
Nocebo = är en psykologisk och fysiologisk effekt där negativa förväntningar på en behandling eller situation leder till att en person upplever negativa symtom.’
Biotillgänglighet = Är den andel av given dos som når systemkretsloppet i oförändrad form
Placebo = är ett fenomen där en person upplever en förbättring av symtom eller tillstånd trots att behandlingen inte innehåller någon aktiv medicinsk ingrediens. Effekten bygger på individens förväntningar och tro på att behandlingen ska fungera.
Första passage metabolism = När ett läkemedel tas oralt, passerar det genom mag-tarmkanalen och absorberas i blodet via tarmväggen. Transport till levern: Det absorberade läkemedlet transporteras till levern via portvenen.
Terapeutisk bredd = är skillnaden mellan den dos av ett läkemedel som hjälper och den dos som kan vara farlig.
H. Specificitet
I. Agonist
J. Halveringstid
K. Steady state
L. Interaktion
M. Ligand
N. Antagonist
Specifitet = är hur bra läkemedlet passar att binda en viss receptor jämfört med på andra ställen.
Agonist = är en substans som binder till en receptor och aktiverar den, vilket leder till en specifik biologisk effekt.
Halveringstid = är den tid det tar för koncentrationen av ett ämne, som ett läkemedel eller en substans, att minska till hälften i kroppen.
Steady state = (eller konstant tillstånd) är det tillstånd där mängden av ett läkemedel i kroppen har balanserat så att den mängd som tas in är lika med den mängd som elimineras.
Interkation = refererar till hur två eller fler ämnen (t.ex. läkemedel, livsmedel eller andra kemikalier) påverkar varandras effekter när de tas samtidigt. I medicinsk kontext handlar det ofta om hur olika läkemedel eller läkemedel och mat kan påverka varandras effekt eller biverkningar.
Ligand = är en molekyl som binder en receptor, t ex ett läkemedel
Antagonist = är en substans som binder till en receptor men blockerar eller hindrar den från att aktiveras, i stället för att stimulera den som en agonist gör.
Vilket av nedanstående läkemedelsformer (beredningsformer) benämns enterala?
Enterotablett
Lameller
Salva
Resoritablett
Vagitorium
Dosett
Inhalationspulver
Enterotablett
Det finns ett flertal olika administreringsvägar för läkemedel, och de delas in i två huvudtyper. Vilken av nedan administreringsvägar är enteral?
Peroral - via munnen
Dermal/Kutan - på huden
Intravenös - i en ven
Sublingual - under tungan
Peroral - via munnen
Vid förgiftning, som till exempel med metanol, så ges etanol som antidot. I det här fallet, då två nästan likadana, kompetetiva ligander finns tillgängliga samtidigt och nära en receptor, så kommer ändå en av dem att bilda flest komplex. Vad heter begreppet som är den avgörande skillnaden mellan etanol och metanol, som avgör vilken ligand som “vinner”, dvs bildar flest komplex med receptorn.
Affinitet är ett mått på hur starkt en molekyl, som ett läkemedel eller en signalmolekyl (t.ex. en neurotransmittor), binder till en specifik receptor eller ett annat mål.
Nämn något angående halveringstid
Halveringstiden kan förlängas vid nedsatt lever- eller njurfunktion.
Halveringstiden är den tid det tar för koncentrationen i plasma att sjunka till hälften.
Berätta med hjälp av farmakologiska begrepp och anatomi/fysiologi om farmakologiska egenskaper för intravenös administrering. Notera att du ska berätta, dvs det krävs något slags resonemang i svaret för poäng. Exempelvis kan du berätta om vad administreringen innebär, vilka särskilda egenskaper den har, om tid till effekt, olika påverkande faktorer, riskfaktorer, för- och nackdelar. För full poäng behövs totalt FYRA fakta.
Intravenös administrering innebär att läkemedlet ges direkt i blodet, vilket ger en omedelbar effekt då det snabbt når systemcirkulationen.
Biotillgängligheten är 100 %, eftersom inget går förlorat i metabolismen.
Påverkande faktorer inkluderar läkemedlets fett- eller vattenlöslighet, vilket kan påverka distributionen till vävnader. Riskfaktorer inkluderar snabb toxicitetsutveckling och infektionsrisk vid nålsticket.
Berätta med hjälp av farmakologiska begrepp och anatomi/fysiologi om farmakologiska egenskaper för peroral administrering. Notera att du ska berätta, dvs det krävs något slags resonemang i svaret för poäng. Exempelvis kan du berätta om vad administreringen innebär, vilka särskilda egenskaper den har, om tid till effekt, olika påverkande faktorer, riskfaktorer, för- och nackdelar
Peroral administrering innebär att läkemedlet tas via munnen och passerar genom mag-tarmkanalen innan det absorberas i blodomloppet.
Absorptionen sker främst i tunntarmen, vilket kan fördröja tid till effekt, ofta 30–60 minuter.
Biotillgängligheten påverkas av faktorer som pH, enzymaktivitet och första passage-effekten i levern, vilket kan minska mängden aktiv substans.
Fördelar är enkel administrering, men nackdelar inkluderar variabel absorption och risk för magbesvär.
Placebo och nocebo är centrala begrepp inom farmakologi. Nämn något påstående som stämmer om placebo och nocebo?
Placebo innebär att ett läkemedel kan ha bättre effekt än de farmakologiska egenskaperna kan förklara.
Beskriv kortfattat vad en pro-drug är.
En pro-drug är ett läkemedel som..
En pro-drug är ett inaktivt läkemedel som omvandlas till sin aktiva form först efter att det har metaboliserats i kroppen, vanligtvis i levern. Detta görs för att förbättra absorption, distribution eller minska biverkningar innan läkemedlet når sitt mål i kroppen.
Omvandlas till aktiv form i kroppen
pat med lungsjukdom vilken är det bästa administreringsvägen
inhalation
Förklara hur biverkningar uppstår relaterat till specificitet (selektivitet). Använd begreppet specificitet.
Biverkningar uppstår när ett läkemedel har låg specificitet, vilket innebär att det binder till flera olika receptorer eller vävnader, utöver målreceptorn. En högspecificitet (eller selektivitet) innebär att läkemedlet främst påverkar måltarget, vilket minskar risken för oönskade effekter. Läkemedel med låg specificitet interagerar bredare, vilket kan ge biverkningar i andra organ eller system
Vad stämmer om receptorer och ligander?
En ligand binder receptorn
När receptorn blir bunden kan den förmedla en signal
Sublingual och peroral är två administreringsvägar. Tänk dig att du har ett läkemedel vilket som helst. Du kan ge det sublingualt eller peroralt. Viktiga farmakologiska faktorer kommer då att skilja sig åt, beroende på om du väljer sublingual eller peroral läkemedelsform och administrering. En av dessa finns bland alternativen nedan. Välj ETT alternativ.
Första passage-effekt
Förklaring: Sublingual administrering undviker den första passage-effekten eftersom läkemedlet absorberas direkt i blodcirkulationen genom slemhinnorna under tungan, medan peroral administrering passerar genom levern där det kan metaboliseras innan det når systemcirkulationen
Sublingual och peroral är två administreringsvägar. Tänk dig att du har ett läkemedel vilket som helst. Du kan ge det sublingualt eller peroralt. Viktiga farmakologiska faktorer kommer då att skilja sig åt, beroende på om du väljer sublingual eller peroral läkemedelsform och administrering. En av dessa finns bland alternativen nedan. Välj ETT alternativ.
Biotillgänglighet
Metotrexat används både vid psoriasis och vid leukemi. Vilket alternativ är korrekt avseende metotrexat och stor terapeutisk bredd? Välj ETT alternativ.
Agonist är ett av flera centrala begrepp i farmakologi. Ett annat begrepp är effektivitet. Förklara sambandet mellan agonist och effektivitet
En Agonist är ett ämne som binder till en receptor, stimulerar och aktiverar den, vilket leder till en fysiologisk respons. Effektiviteten hos en agonist beskriver hur stor respons den kan generera vid full receptorbindning. En full agonist har hög effektivitet och kan utlösa maximal respons, medan en partiell agonist har lägre effektivitet och ger en lägre maximal respons, även om alla receptorer är bundna.
Skriv in bokstaven för begreppet på förklaringen.
1.interaktion
2. nocebo
3. halveringstid
4. antagonist
5. Biotillgänglighet
- Interaktion är när ett läkemedel påverkar andra läkemedels effekt
- Nocebo är när ett läkemedel ger sämre effekt än förväntat utifrån farmakologiska egenskaper.
- Halveringstid är den tid det tar för 50 % av ett läkemedel att elimineras från kroppen.
- Antagonist är ett läkemedel som binder en receptor och hindrar något annat från att utlösa en effekt, utan att själv utlösa någon effekt.
- Biotillgänglighet är den andel av given dos som når systemkretsloppet i oförändrad form.
Farmakokinetik och farmakodynamik är centrala begrepp inom farmakologin.
Farmakokinetik handlar om läkemedlet från när det administreras till när det är ute ur kroppen. Det handlar om absorption, distribution, redistribution och elimination. Handlar om koncentrationen av läkemedlet i kroppen. Vad kroppen gör med läkemedlet.
b) Farmakodynamik handlar om läkemedlets effekter och verkningsmekanismer.- Vad läkemedel gör med kroppen.
Inom genetik förekommer ett antal vanliga och viktiga begrepp. Följande text handlar om genetik och ska innehålla ett antal av dessa begrepp. Komplettera texten genom att fylla i de saknade orden i luckorna. Några av följande ord ska placeras in: somatiska, kromosomer, locus, autonoma, gener, autosomala, alleler, telomerer.
I genomet finns en stor mängd kod, som utgörs av nukleotider. Vissa delar av genomet kodar för proteiner, och kallas då 1. GENER
En viss plats eller position i en proteinkodande del kan beskrivas med en särskild beteckning, och kallas med ett ord för ett 2. LOCUS Varianter av gener kallas 3. ALELLER . Vi har alltid två varianter av varje del av vårt DNA, förutom när det gäller X och Y, de två könskromosomerna. Alla de andra kromosomerna kallas med ett ord för 4. AUTOSOMALA
Inom genetik förekommer ett antal vanliga och viktiga begrepp. Nedan text handlar om genetik och ska innehålla ett antal av dessa begrepp, men några ord saknas.
I svarsalternativen står det ord som ska ersätta de ord som saknas i texten. Välj det alternativ som innehåller de ord (i rätt ordning!) som kompletterar texten så att den stämmer. Välj det alternativ som har de tre rätta orden och i rätt ordning för att passa in
I genomet finns en stor mängd kod, som utgörs av nukleotider. Vissa delar av genomet kodar för proteiner, och kallas då _GENER_______. Genomet är dessutom uppdelat i ett antal strängar som vid celldelning packas ihop till kromosomer. En viss plats eller position i en sådan kan beskrivas med en särskild beteckning, och kallas med ett ord för ett __LOCUS______. Den uppsättning varianter av gener du har i ditt genom kallas för din genotyp. Vilka gener som uttrycks, kombinerat med omgivningsfaktorer, kallas __FENOPTYP______.
Inom genetik förekommer ett antal vanliga och viktiga begrepp. Nedan text handlar om genetik och ska innehålla ett antal av dessa begrepp, men några ord saknas. I svarsalternativen står det ord som ska ersätta de ord som saknas i texten. Välj det alternativ som innehåller de ord (i rätt ordning!) som kompletterar texten så att den stämmer
I genomet finns en stor mängd kod, som utgörs av nukleotider. Vissa delar av genomet kodar för proteiner, och kallas då gener. Genomet är dessutom uppdelat i ett antal strängar som vid celldelning packas ihop till KROMOSOMER________. Varianter av gener kallas alleler. Om man har två likadana sådana så sägs man vara ___homozygot _____. Om man har två olika varianter kallas det något annat. Den uppsättning varianter av gener du har i ditt genom avgör vad som över huvud taget kan uttryckas eller ärvas till din avkomma. Vilka gener som faktiskt uttrycks hos dig, kombinerat med omgivningsfaktorer, kallas ____FENOTYP____.
Inom genetik förekommer ett antal vanliga och viktiga begrepp. Följande text handlar om genetik och ska innehålla ett antal av dessa begrepp. Komplettera texten genom att fylla i de saknade orden i luckorna. Några av följande ord ska placeras in: fylogeni, heterozygot, genozygot, genotyp, splitsning, fenotyp, homozygot, ärftlighet, codominant,
Varianter av gener kallas ALELLER Om man har två likadana sådana så sägs man vara 1. homozygot.
Om man har två olika varianter kallas det 2. heterozygot Den uppsättning varianter av gener du har i ditt genom kallas för din
3. genotyp. Vilka gener som uttrycks, kombinerat med omgivningsfaktorer, kallas 4. fenotyp.
Man talar ibland om ”den genetiska koden”. Följande text handlar om HUR avläsningen går till, dvs hur koden tolkas.Komplettera texten genom att fylla i de saknade orden i luckorna. Några av följande ord ska placeras in: kvävebas, ribosom, protein, mRNA, transferrin, antikodon, aminosyra, antigen.
DNA transkriberas till RNA och detta RNA ska sen translateras i ribosomen. Det som sker i ribosomen beskrivs nedan:
RNA läses av i tripletter av kvävebaser, som kallas kodon. Det som utför matchningen av tripletterna är tRNA, som har en matchande triplett, som kallas antikodon. Om kodon matchar antikodon, så släpper tRNA sin specifika 1.amynosyra, som kopplas ihop i en sekvens som till slut bildar ett färdigt 2.protein.
Man talar ibland om ”den genetiska koden”. Följande text handlar om HUR avläsningen går till, dvs hur koden tolkas. Komplettera texten genom att fylla i de saknade orden i luckorna. Några av följande ord ska placeras in: introner, exoner, aminosyror, tRNA, golgiapparaten, ribosomen, kodon, protein, mRNA.
DNA transkriberas till RNA och detta RNA processas sedan för att bli moget mRNA. För att RNA sedan ska kunna koda för ett protein, så måste det komma till ribosomen. RNA läses av i tripletter av kvävebaser, som kallas 1. kodon tripletterna är 2. tRNA , som har en matchande triplett.
Beskriv vad som sker vid PCR (polymerase chain reaction).
- PCR (polymerase chain reaction) är en metod för att kopiera DNA. DNA värms upp för att separera strängarna, primers fäster på specifika sekvenser, och DNA-polymeras bygger nya DNA-strängar. Stegen upprepas, vilket snabbt ökar mängden av den specifika DNA-sekvensen.
- Man söker en viss DNA-sekvens i provet
Nedan alternativ innehåller påståenden om genetik och uttryck av gener. Vilka alternativ är korrekt? Läs mycket noga när du väljer alternativ, eftersom vissa är väldigt lika varandra.
- I RNA ingår baserna AUGC
- Vid translation översätts RNA till protein
- En triplett av baser i RNA kallas kodon
Nedan alternativ innehåller påståenden om genetik och uttryck av gener. Vilket alternativ är korrekt? Läs mycket noga när du väljer alternativ, eftersom vissa är väldigt lika varandra.
Vid transkription översätts DNA till RNA
Nedan alternativ innehåller påståenden om genetik och uttryck av gener. Vilket alternativ är korrekt? Läs mycket noga när du väljer alternativ, eftersom vissa är väldigt lika varandra.
Vid translation översätts RNA till protein
Vid translation översätts en viss molekyl till en annan molekyl. Ange vilken kod som översätts till vilken, vid translation. Dvs vad består sekvenserna av?
Vid translation översätts mRNA sekvens av kvävebaser till en sekvens av aminosyror, vilket bildar ett protein.
Ange ett genetiskt begrepp. Det här begreppet innebär att allelen uttrycks oavsett om individen är homozygot eller heterozygot.
Varianten av samma gen kallas…
Begreppet som beskrivs är dominant.
Alleller
Nämn en sorts mutation?
Duplikation - En duplikation är en genetisk mutation där en del av DNA-sekvensen kopieras och förekommer fler gånger än normalt
Deletion - En deletion är en genetisk mutation vilket kan leda till att gen inte fungerar korrekt.
Vilket av följande alternativ är en sorts mutation?
Translokation
Beskriv vad som sker vid splitsning.
Splitsning är processen där pre-mRNA omvandlas till moget mRNA genom att introner (icke-kodande sekvenser) klipps bort, medan exoner (kodande sekvenser) sätts ihop. Detta gör mRNA färdigt för att användas i proteinsyntesen.
Vad är det som sker vid mitos?
Två identiska diploida dotterceller bildas
Meiosen sker i två huvudsteg. Beskriv kortfattat de två stegen.
Meios I: Här sker en reduktion i kromosomantalet. Homologa kromosomer (en från varje förälder) separeras och dras till motsatta poler. Detta resulterar i två dotterceller med halverat antal kromosomer.
Meios II: Liknar mitos. De två dottercellerna från meios I delar sig igen utan att kromosomerna replikerats, och systerkromatiderna separeras, vilket leder till totalt fyra haploida celler, var och en med enkelt kromosomuppsättning.
Hjärnans elektriska aktivitet kan mätas med hjälp av elektroder på skalpen, eller direkt på hjärnbarken. Detta kallas EEG. Aktionspotentialerna i hjärnans enskilda celler adderas så att vi ser dem som vågformer på EEG. Vilket av följande påståenden om EEG är korrekt?
EEG står för ElektroEncefaloGrafi.
Hjärnans elektriska aktivitet kan mätas med hjälp av elektroder på skalpen, eller direkt på hjärnbarken. Detta kallas EEG. Aktionspotentialerna i hjärnans enskilda celler adderas så att vi ser dem som vågformer på EEG. Vilket av följande påståenden om EEG är korrekt?
EEG används diagnosticerar främst neurologiska sjukdomsproblem som demens och tumörer. Det kan också användas för att påvisa om sk hjärndöd föreligger.
Klinisk fysiologi Vilket påstående stämmer om vågorna och sträckorna i ett EKG?
T-vågen bildas av kamrarnas repolarisation
P-vågen bildas av förmakens depolarisation
Ange vilken våg eller sträcka i ett EKG som hör ihop med vilken förklaring. Varje del kan förekomma flera gånger
QRS - komplex
PQ-sträcka
PQ
ST-sträcka ST
T-våg T
P-våg
QRS-komplex: Innehåller förmaksmuskelcellernas repolarisation
QRS-komplex: Orsakas av kammarmuskelcellernas depolarisation
Innehåller förmaksmuskelcellernas repolarisation
QRS-komplex: Orsakas av kammarmuskelcellernas depolarisation
ST-sträcka: En period utan elektrisk aktivitet i slutet av EKG-kurvan
PQ: En kort period utan elektrisk aktivitet tidigt på EKG-kurvan
T-väg T: Orsakas av kammarmuskelcellernas repolarisation
T-väg T: Orsakas av kammarmuskelcellernas repolarisation
P-våg: Orsakas av förmakens depolarisation
P-våg: Orsakas av förmakens depolarisation
TP sträcka: En period utan elektrisk aktivitet i slutet av EKG-kurvan-
P-R sträcka: En kort period utan elektrisk aktivitet tidigt på EKG-kurvan
Förklara vad det är man egentligen registrerar vid ett EKG. Förklara också varför det är möjligt att på detta sätt (EKG) registrera hjärtats arbete på hudytan. Var noga med tydligt ange delfrågans bokstav när du svarar på frågan. a) Vad är det som registreras vid ett EKG? b) Vad orsakar dessa impulser/signaler? c) Hur kommer impulserna/signalerna från hjärtat till hudytan?
- Ett EKG registrerar de elektriska signaler som hjärtats muskelceller skickar ut när det slår. när de depolariseras och repolariseras. Dessa signaler styr hjärtats rytm och sammandragningar.
- Signalerna orsakas av hjärtats elektriska system, som startar i sinusknutan (hjärtats pacemaker). Det skickar elektriska impulser som får hjärtats muskler att dra ihop sig och pumpa blod.
- Hjärtats elektriska signaler sprids genom kroppens vävnader, som leder elektricitet. På huden kan signalerna fångas upp av elektroder och registreras som ett EKG.
Dessa elektroder registrerar de svaga elektriska signalerna, och EKG-apparaten förstärker dem för att skapa en grafisk kurva av hjärtats elektriska aktivitet, vilket ger information om hjärtrytmen och eventuell förekomst av störningar i hjärtats elektriska ledningssystem.
Komplettera förklaringarna av vad varje del av EKG-kurvan innehåller/dess förklaring, genom att fylla i de saknade delarna och orden i luckorna.
Några av följande ord ska placeras in: minus, plus, repolarisation, depolarisation, förmak, kammare, elektrisk, enzymatisk, baseline, höjden.
Tips: Det ska alltid in endast ETT ord i luckan.
I just denna fråga kan samma ord förekomma flera gånger i texten!
- P Vågen orsakas av att det sker 1.depolarisation i hjärtats 2.förmak
- PQ En kort period som ska vara utan 3.elektrisk aktivitet, tidigt på EKG-kurvan
- QRS Denna våg orsakas främst av att det sker 4.depolarisation i den del av hjärtat som på svenska kallas 5.kammare.
Det som händer samtidigt är 6.repolarisation av hjärtats 7.förmak. - ST Är en period som ska ligga på 8.baseline, men som i olika avledningar kan
ses vara förhöjd vid t ex hjärtinfarkt och andra hjärthändelser. - T Denna våg orsakas av att det måste ske 9.repolarisation i den del av hjärtat
som kallas 10.kammare.
Du har en patient som ska genomgå en
EKG-undersökning. Personen är lite orolig av sig, och vill gärna veta vad det är som ska hända, och frågar därför dig. Förklara för patienten hur ett EKG går till.
Tips: Tänk på att du förklarar för en patient och att det kan vara bra att du inte uttrycker dig allt för medicinskt utan att förklara vad du menar. Svaret ska vara ungefär 50 ord långt.
Ett EKG är en snabb och enkel undersökning där vi kollar hur hjärtat arbetar. Du får ligga ner och vi fäster små plattor, som kallas elektroder, på bröstet, armarna och benen. De mäter hjärtats signaler. Det gör inte ont och undersökningen är klar på bara några minuter.
Nämn vad som stämmer om Ett ortostatiskt prov görs för att t ex utreda orsaker till oklar yrsel och svimningsbenägenhet.
Vid förändringar i kroppsläge, till exempel från liggande till stående, regleras hjärtfrekvens och blodtryck med hjälp av det autonoma nervsystemet.
Vid provet registreras EKG, hjärtfrekvens och blodtryck i liggande och stående ställning.
Komplettera texten, som handlar om PET och CT, genom att fylla i de saknade orden i luckorna.
Några av följande ord ska placeras in: datortomografi, colonoskopi, markör, substans, metabolism, fettlöslighet, benigna, maligna, anatomisk, radioaktivt, toxiskt, farmakologisk, cirkulärtomografi, patologisk.
Vid PET används ett 1. RADIOAKTIVT ämne som fästs vid en en substans som ska ackumuleras (ansamlas) i den vävnad man vill visualisera. Den substansen kallas 2. MARKÖR Exempelvis kan man välja 18F och fästa den vid en molekyl som tas upp som glukos, och som därför kommer att tas upp mycket av celler som har hög såsom t ex cancerceller. 3. METABOLISM Det går att med PET/CT att avgöra om en tumör är benign (godartad) eller malign (elakartad), eftersom 4. BENING tumörer har lågt upptag. Vid en PET/CT-undersökning får man olika information från PET-delen och från CT delen: Från CT får man 5. ANATOMISK orientering, och från PET som “läggs ovanpå” CT får man lokalisationen för det man söker. PET står för positronemissionstomografi, och CT står för computer tomography, som på svenska heter 6. DATORTOMOGRAFI.
Vilket påstående stämmer om PET/CT? Notera om alternativet gäller PET eller CT eller kombinationen.
Vid PET används radioaktivt spårämne
Vilket påstående stämmer om PET som ingår i PET/CT?
PET står för positronemissionstomografi
Stämmer inte PET använder ultraljud med doppler
Placebo och nocebo är centrala begrepp inom farmakologi. Placebo och nocebo innebär att läkemedel kan ha annan effekt än förväntat utifrån läkemedlets farmakologiska egenskaper. Fyll i de saknade delarna i nedan beskrivning.
Något av följande ord ska placeras in:
biverkningar, förväntningar, bättre, farmakokinetiska, sämre, statistiska, farmakologiska, toxisk.
Placebo innebär att läkemedlet har
1.BÄTTRE effekt än förväntat. Nocebo innebär att läkemedlet har
2. SÄMRE effekt än förväntat. Det gör att man kan använda placeboeffekten för att utvärdera vad effekter av en behandling beror på. Beror de här effekterna på läkemedlet självt, dvs
3. FARMAKOLOGISKA egenskaper? Eller beror det också på att man fick ett gott bemötande som gjorde att man hade hög tilltro till läkemedlet, och alltså hade höga
4. FÖRVÄNTNINGAR.
Placebo och nocebo är centrala begrepp inom farmakologi. Fyll i de TVÅ saknade delarna i följande beskrivning. Några av följande ord ska placeras in: farmakologiska, nociceptiva, statistiska, biverkningar, förväntat, interaktion, behovet. Meningarna ska fungera språkligt, och ska stämma med avseende på frågan.
Placebo och nocebo innebär att läkemedel kan ha bättre eller sämre effekt än 1. FÖRVÄNTAT utifrån läkemedlets
2. FARMAKOLOGISKA egenskaper
Placebo och nocebo är centrala begrepp inom farmakologi. Nämn en egenskap som stämmer
Placebo innebär att ett läkemedel kan ha bättre effekt än de farmakologiska egenskaperna kan förklara.
Beskriv kortfattat vad en pro-drug är.
En pro-drug är ett inaktivt läkemedel som omvandlas till sin aktiva form först efter att det har metaboliserats i kroppen, vanligtvis i levern.
Detta görs för att förbättra absorption, distribution eller minska biverkningar innan läkemedlet når sitt mål i kroppen.
En pro-drug är ett läkemedel som…
Omvandlas till aktiv form i kroppen
Förklara hur biverkningar uppstår relaterat till specificitet (selektivitet). Använd begreppet specificitet.
Biverkningar uppstår när ett läkemedel har låg specificitet, vilket innebär att det binder till flera olika receptorer eller vävnader, utöver målreceptorn.
En högspecificitet (eller selektivitet) innebär att läkemedlet främst påverkar måltarget, vilket minskar risken för oönskade effekter. Läkemedel med låg specificitet interagerar bredare, vilket kan ge biverkningar i andra organ eller system
Vilka påståenden stämmer om receptorer och ligander?
En ligand binder receptorn
När receptorn blir bunden kan den förmedla en signal
Sublingual och peroral är två administreringsvägar.
Tänk dig att du har ett läkemedel vilket som helst. Du kan ge det sublingualt eller peroralt. Viktiga farmakologiska faktorer kommer då att skilja sig åt, beroende på om du väljer sublingual eller peroral läkemedelsform och administrering. En av dessa finns bland alternativen nedan. Välj ETT alternativ.
Första passage-effekt
Förklaring: Sublingual administrering undviker den första passage-effekten eftersom läkemedlet absorberas direkt i blodcirkulationen genom slemhinnorna under tungan, medan Peroral administrering passerar genom levern där det kan metaboliseras innan det når systemcirkulationen
Sublingual och peroral är två administreringsvägar. Tänk dig att du har ett läkemedel vilket som helst. Du kan ge det sublingualt eller peroralt. Viktiga farmakologiska faktorer kommer då att skilja sig åt, beroende på om du väljer sublingual eller peroral läkemedelsform och administrering. En av dessa finns bland alternativen nedan.
Biotillgänglighet
Metotrexat används både vid psoriasis och vid leukemi. Vilket alternativ är korrekt avseende metotrexat och stor terapeutisk bredd?
Terapeutisk bredd är stor vid behandling av psoriasis
Agonist och antagonist är två centrala farmakologiska begrepp som beskriver något om läkemedlet. Vilket alternativ stämmer INTE om agonism och antagonism?
När en agonist binder receptorn kallas det interaktion
Agonist är ett av flera centrala begrepp i farmakologi. Ett annat begrepp är effektivitet. Förklara sambandet mellan agonist och effektivitet
En agonist är ett ämne som binder till en receptor, stimulerar och aktiverar den, vilket leder till en fysiologisk respons. Effektiviteten hos en agonist beskriver hur stor respons den kan generera vid full receptorbindning.
En full agonist har hög effektivitet och kan utlösa maximal respons, medan en partiell agonist har lägre effektivitet och ger en lägre maximal respons, även om alla receptorer är bundna.
Skriv in bokstaven för begreppet på förklaringen.
interaktion
Skriv in bokstaven för begreppet på förklaringen.
INTERAKTION är när ett läkemedel påverkar andra läkemedels effekt
2. NOCEBO är när ett läkemedel ger sämre effekt än förväntat utifrån farmakologiska egenskaper. 3. HALVERINGSTID är den tid det tar för 50 % av ett läkemedel att elimineras från kroppen. En 4. ANTAGONIST är ett läkemedel som binder en receptor och hindrar något annat från att utlösa en effekt, utan att själv utlösa någon effekt.
5. BIOTILLGÄNGLIGHET är den andel av given dos som når systemkretsloppet i oförändrad form.
Farmakokinetik och farmakodynamik är centrala begrepp inom farmakologin.
Farmakokinetik handlar om läkemedlet från när det administreras till när det är ute ur kroppen. Det handlar om absorption, distribution, redistribution och elimination. Handlar om koncentrationen av läkemedlet i kroppen. Vad kroppen gör med läkemedlet.
b) Farmakodynamik handlar om läkemedlets effekter och verkningsmekanismer.- vad läkemedel gör med kroppen.
Inom genetik förekommer ett antal vanliga och viktiga begrepp. Följande text handlar om genetik och ska innehålla ett antal av dessa begrepp. Komplettera texten genom att fylla i de saknade orden i luckorna. Några av följande ord ska placeras in: somatiska, kromosomer, locus, autonoma, gener, autosomala, alleler, telomerer.
I genomet finns en stor mängd kod, som utgörs av nukleotider. Vissa delar av genomet kodar för proteiner, och kallas då 1. GENER. En viss plats eller position i en proteinkodande del kan beskrivas med en särskild beteckning, och kallas med ett ord för ett 2. LOCUS Varianter av gener kallas 3. ALLELER. Vi har alltid två varianter av varje del av vårt DNA, förutom när det gäller X och Y, de två könskromosomerna. Alla de andra kromosomerna kallas med ett ord för 4. AUTOSOMALA
Inom genetik förekommer ett antal vanliga och viktiga begrepp. Nedan text handlar om genetik och ska innehålla ett antal av dessa begrepp, men några ord
saknas. I svarsalternativen står det ord som ska ersätta de ord som saknas i texten. Välj det alternativ som innehåller de ord
(i rätt ordning!) som kompletterar texten så att den stämmer. Välj det alternativ som har de tre rätta orden och i rätt ordning för att passa in i texten.
I genomet finns en stor mängd kod, som utgörs av nukleotider. Vissa delar av genomet kodar för proteiner, och kallas då ________. Genomet är dessutom uppdelat i ett antal strängar som vid celldelning packas ihop till kromosomer. En viss plats eller position i en sådan kan beskrivas med en särskild beteckning, och kallas med ett ord för ett ________. Den uppsättning varianter av gener du har i ditt genom kallas för din genotyp. Vilka gener som uttrycks, kombinerat med omgivningsfaktorer, kallas ________.
#### gener – locus – fenotyp
Inom genetik förekommer ett antal vanliga och viktiga begrepp. Nedan text handlar om genetik och ska innehålla ett antal av dessa begrepp, men några ord saknas. I svarsalternativen står det ord som ska ersätta de ord som saknas i texten. Välj det alternativ som innehåller de ord (i rätt ordning!) som kompletterar texten så att den stämmer
I genomet finns en stor mängd kod, som utgörs av nukleotider. Vissa delar av genomet kodar för proteiner, och kallas då gener. Genomet är dessutom uppdelat i ett antal strängar som vid celldelning packas ihop till ________. Varianter av gener kallas alleler. Om man har två likadana sådana så sägs man vara ________. Om man har två olika varianter kallas det något annat. Den uppsättning varianter av gener du har i ditt genom avgör vad som över huvud taget kan uttryckas eller ärvas till din avkomma. Vilka gener som faktiskt uttrycks hos dig, kombinerat med omgivningsfaktorer, kallas ________.
#### KROMOSOMER – HOMOZEGYT – FENOTYP
Inom genetik förekommer ett antal vanliga och viktiga begrepp. Följande text handlar om genetik och ska innehålla ett antal av dessa begrepp. Komplettera texten genom att fylla i de saknade orden i luckorna. Några av följande ord ska placeras in: fylogeni, heterozygot, genozygot, genotyp, splitsning, fenotyp, homozygot, ärftlighet, codominant,
Varianter av gener kallas alleler. Om man har två likadana sådana så sägs man vara 1. homozygot. Om man har två olika varianter kallas det 2. heterozygot Den uppsättning varianter av gener du har i ditt genom kallas för din 3. genotyp. Vilka gener som uttrycks, kombinerat med omgivningsfaktorer, kallas 4. fenotyp.
HOMOZEGYT - HETEROZEGOT - GENOTYP - FENOTYP
Man talar ibland om ”den genetiska koden”. Följande text handlar om HUR avläsningen går till, dvs hur koden tolkas.Komplettera texten genom att fylla i de saknade orden i luckorna.Några av följande ord ska placeras in: kvävebas, ribosom, protein, mRNA, transferrin, antikodon, aminosyra, antigen
DNA transkriberas till RNA och detta RNA ska sen translateras i ribosomen. Det som sker i ribosomen beskrivs nedan:
RNA läses av i tripletter av kvävebaser, som kallas kodon. Det som utför matchningen av tripletterna är tRNA, som har en matchande triplett, som kallas antikodon. Om kodon matchar antikodon, så släpper tRNA sin specifika
1.AMINOSYRA som kopplas ihop i en sekvens som till slut bildar ett färdigt 2 PROTEIN
Man talar ibland om ”den genetiska koden”. Följande text handlar om HUR avläsningen går till, dvs hur koden tolkas. Komplettera texten genom att fylla i de saknade orden i luckorna. Några av följande ord ska placeras in: introner, exoner, aminosyror, tRNA, golgiapparaten, ribosomen, kodon, protein, mRNA.
DNA transkriberas till RNA och detta RNA processas sedan för att bli moget mRNA. För att RNA sedan ska kunna koda för ett protein, så måste det komma till ribosomen. RNA läses av i tripletter av kvävebaser, som kallas
1. kodon tripletterna är
2. tRNA , som har en matchande triplett.
Alleller?
Alleler är olika versioner av en gen som finns på samma plats (locus) på kromosomen. En individ får en allel från varje förälder, och dessa kan vara lika (homozygota) eller olika (heterozygota).
Till exempel kan en allel för ögonfärg koda för blå ögon medan en annan kan koda för bruna ögon.
Nedan alternativ innehåller påståenden om genetik och uttryck av gener.
Vilket alternativ är korrekt? Läs mycket noga när du väljer alternativ, eftersom vissa är väldigt lika varandra.
Vid transkription översätts DNA till RNA
Beskriv vad som sker vid PCR PCR (polymerase chain reaction) är en metod för att kopiera DNA. DNA värms upp för att separera strängarna, primers fäster på specifika sekvenser, och DNA-polymeras bygger nya DNA-strängar. Stegen upprepas, vilket snabbt ökar mängden av den specifika DNA-sekvensen.
PCR är en metod för att kopiera DNA. DNA värms upp för att separera strängarna, primers fäster på specifika sekvenser, och DNA-polymeras bygger nya DNA-strängar. Stegen upprepas, vilket snabbt ökar mängden av den specifika DNA-sekvensen.
Vad sker vid PCR ?
Man söker en viss DNA-sekvens i provet
Nedan alternativ innehåller påståenden om genetik och uttryck av gener. Vilket alternativ är korrekt?
I RNA ingår baserna AUGC
Nedan alternativ innehåller påståenden om genetik och uttryck av gener.
Vid translation översätts RNA till protein
En triplett av baser i RNA kallas kodon
Vid transkription översätts DNA till RNA
Vid translation översätts RNA till protein
Vid translation översätts en viss molekyl till en annan molekyl. Ange vilken kod som översätts till vilken, vid translation. Dvs vad består sekvenserna av?
Vid translation översätts mRNA sekvens av kvävebaser till en sekvens av aminosyror, vilket bildar ett protein.
Vilket genetiskt begrepp beskrivs nedan?
Det här begreppet innebär att allelen uttrycks oavsett om individen är homozygot eller heterozygot.
Begreppet som beskrivs är dominant.
Vilket av följande alternativ är en sorts mutation?
Duplikation
Translokation
Beskriv vad som sker vid splitsning.
Vid splitsning sker en omvandling ifrån pre-mRNA till mRNA.
Pre-mRNA innehåller
kvävebaser/information som är onödigt och oanvändbar för den proteinsyntes som ska ske. Denna “onödiga information” kallas introner medan det vi vill behålla kallas exoner. Under splitsningen klipps intronerna bort ifrån pre-mRNA och exonerna sätts ihop och behålls, detta har nu bildat ett mRNA.
Vad är det som sker vid mitos?
Två identiska diploida dotterceller bildas
Meiosen sker i två huvudsteg. Beskriv kortfattat de två stegen.
Meios I: Här sker en reduktion i kromosomantalet. Homologa kromosomer (en från varje förälder) separeras och dras till motsatta poler. Detta resulterar i två dotterceller med halverat antal kromosomer.
- Meios II: Liknar mitos. De två dottercellerna från meios I delar sig igen utan att kromosomerna replikerats, och systerkromatiderna separeras, vilket leder till totalt fyra haploida celler, var och en med enkelt kromosomuppsättning.
Hjärnans elektriska aktivitet kan mätas med hjälp av elektroder på skalpen, eller direkt på hjärnbarken. Detta kallas EEG. Aktionspotentialerna i hjärnans enskilda celler adderas så att vi ser dem som vågformer på EEG. Vilket av följande påståenden om EEG är korrekt?
EEG står för ElektroEncefaloGrafi.
EEG används diagnosticerar främst neurologiska sjukdomsproblem som demens och tumörer. Det kan också användas för att påvisa om sk hjärndöd föreligger.
Klinisk fysiologi
Vilket påstående stämmer om vågorna och sträckorna i ett EKG?
T-vågen bildas av kamrarnas repolarisation.
P-vågen bildas av förmakens depolarisation
Ange vilken våg eller sträcka i ett EKG som hör ihop med vilken förklaring. Varje del kan förekomma flera gånger. Alla delar kanske inte är med. Delar i EKG att välja mellan: Delar i EKG Bokstäver att skriva in
ST-sträcka ST, T-våg T, P-våg P, QRS-komplex QRS, PQ-sträcka PQ
QRS Innehåller förmaksmuskelcellernas repolarisation
QRS. Orsakas av kammarmuskelcellernas depolarisation
ST-sträcka ST, En period utan elektrisk aktivitet i slutet av EKG-kurvan
PQ -sträcka. En kort period utan elektrisk aktivitet tidigt på EKG-kurvan
T-våg T Orsakas av
kammarmuskelcellernas repolarisation
T-våg. Delar i EKG P-våg PQ-sträcka QRS-komplex ST-sträcka
P-våg. Orsakas av förmakens depolarisation.
a) Vad är det som registreras vid ett EKG? b) Vad orsakar dessa impulser/signaler?
c) Hur kommer impulserna/signalerna från hjärtat till hudytan?
a) Vid ett EKG registreras de elektriska impulserna som sprids genom hjärtat under hjärtcykeln.
b) Dessa impulser orsakas av aktionspotentialer som genereras i sinusknutan, vilket depolariserar hjärtmuskelcellerna och initierar hjärtats sammandragningar.
c) De elektriska impulserna sprider sig från hjärtat genom kroppsvätskor och vävnader som ledande medier. När impulserna når hudytan kan de detekteras med EKG- elektroder, som placeras på huden. Dessa elektroder registrerar de svaga elektriska signalerna, och EKG-apparaten förstärker dem för att skapa en grafisk kurva av hjärtats elektriska aktivitet, vilket ger information om hjärtrytmen och eventuell förekomst av störningar i hjärtats elektriska ledningssystem.
Komplettera förklaringarna av vad varje del av EKG-kurvan innehåller/dess förklaring, genom att fylla i de saknade delarna och orden i luckorna.
Några av följande ord ska placeras in: minus, plus, repolarisation, depolarisation, förmak, kammare, elektrisk, enzymatisk, baseline, höjden.
P- Vågen orsakas av att det sker 1.depolarisation i hjärtats 2.förmak
QRS -depolarisationen av kammarna. Detta är den största och mest framträdande delen av EKG-kurvan.
T-vågen representerar repolarisationen av kamrarna. Efter att kamrarna har kontraherat, återställs deras elektriska tillstånd i en process som kallas repolarisation.
Baslinjen, eller baseline, representerar den elektriska aktiviteten som inte genererar någon synlig våg på EKG.
Du har en patient som ska genomgå en EKG-undersökning. Personen är lite orolig av sig, och vill gärna veta vad det är som ska hända, och frågar därför dig.
Förklara för patienten hur ett EKG går till.
Ett EKG är en undersökning som mäter hjärtats elektriska aktivitet. Små elektroder fästs på huden på bröstet, armarna och benen. Dessa elektroder skickar signaler till en maskin som visar hur hjärtat slår och om det finns några oregelbundenheter. Undersökningen är smärtfri och tar bara några minuter.
Ett Ortostatiskt prov görs för att t ex utreda orsaker till oklar yrsel och svimningsbenägenhet.
Vilket av följande påståenden om ortostatiskt prov är korrekt?
Vid förändringar i kroppsläge, till exempel från liggande till stående, regleras hjärtfrekvens och blodtryck med hjälp av det autonoma nervsystemet.
Komplettera texten, som handlar om PET och CT, genom att fylla i de saknade orden i luckorna. Några av följande ord ska placeras in: datortomografi, colonoskopi, markör, substans, metabolism, fettlöslighet, benigna, maligna, anatomisk, radioaktivt, toxiskt, farmakologisk, cirkulärtomografi, patologisk.
Vid PET används ett
1. radioaktivt ämne som fästs vid en en substans som ska ackumuleras (ansamlas) i den vävnad man vill visualisera. Den substansen kallas
2. makrör. Exempelvis kan man välja 18F och fästa den vid en molekyl som tas upp som glukos, och som därför kommer att tas upp mycket av celler som har hög såsom t ex cancerceller.
3. metabolism Det går att med PET/CT att avgöra om en tumör är benign (godartad) eller malign (elakartad), eftersom
4. benign tumörer har lågt upptag. Vid enPET/CT-undersökning får man olika information från PET-delen och från CT delen:
Från CT får man 5. anatomisk orientering, och från PET som “läggs ovanpå” CT får man lokalisationen för det man söker. PET står för positronemissionstomografi, och CT står för computer tomography, som på svenska heter
6. Datoromografi .
Vilket påstående stämmer om PET/CT? Notera om alternativet gäller PET eller CT eller kombinationen.
Vid PET används radioaktivt spårämne
PET står för positronemissionstomografi
Ett antal olika undersökningar ger någon slags bild som svar. Så även konventionell röntgen. Vilket påstående om konventionell röntgen är korrekt?
Förstahandsval vid skador och sjukdom i skelettet
En av flera undersökningar som ger en bild som svar är MRT. Vilket påstående stämmer om MRT?
MRT kallas även magnetkamera
Komplettera texten, som handlar om PET och CT, genom att fylla i de saknade orden i luckorna. Några av följande ord ska placeras in: datortomografi, colonoskopi, markör, substans, metabolism, fettlöslighet, benigna, maligna, orientering, radioaktivt, toxiskt, lokalisation, cirkulärtomografi.
Vid PET används ett 1. RADIOAKTIVT som fästs vid en en substans som ska ackumuleras i den vävnad man vill visualisera. Den substansen kallas 2. markör. Exempelvis kan man välja 18F och fästa den vid en molekyl som tas upp som glukos, och som därför kommer att tas upp mycket av celler som har hög 3. metabolism såsom t ex cancerceller. Det går att med PET/CT att avgöra om en tumör är benign eller malign, eftersom 4. beniga tumörer har lågt upptag. Vid en PET/CT-undersökning får man olika information från PET-delen och från CT delen: Från CT får man anatomisk 5. orientering ovanpå” CT får man lokalisationen för det man söker, och från PET som “läggs PET står för positronemissionstomografi, och CT står för det som på svenska heter 6. datortomografi.
Nuklearmedicinska undersökningar är en hel grupp av likartade undersökningar, som har vissa saker gemensamt.
En vanlig typ av nuklearmedicinsk undersökning är scintigrafier, som alla fungerar på ungefär samma sätt, men som kan utföras med olika organ och funktioner som fokus. Vilket alternativ stämmer INTE om den grupp nuklearmedicinska undersökningar som kallas scintigrafi? Du kan bara välja ett alternativ.
Patienten tillförs strålning med hjälp av gammakamera, som gör att markören lyser upp på bilden
Du har en patient som ska genomgå en scintigrafi. Personen är lite orolig av sig, och vill gärna veta vad det är som ska hända, och frågar därför dig. Förklara för patienten hur en scintigrafi går till.
En scintigrafi är en undersökning som hjälper läkare att få en bild av hur olika delar av kroppen fungerar. Det är inte ett vanligt röntgen, utan istället används ett särskilt ämne som kallas radioaktivt spårämne.
Du kommer att få en liten mängd av det radioaktiva ämnet, antingen genom en spruta eller ibland genom munnen, beroende på vad som ska undersökas.
Väntetid: Efter att du har fått ämnet, väntar du en liten stund (ofta mellan 30 minuter till en timme), så att ämnet sprider sig i kroppen och kan samla sig i den del av kroppen som ska undersökas.
Bilder tas: Sedan ligger du på en brits och en kamera som kallas gamma-kamera tar bilder av hur det radioaktiva ämnet fördelar sig i kroppen. Kameran tar inte vanliga bilder som en röntgen, utan den mäter den radioaktiva strålningen som skickas ut från ämnet, och på så sätt kan vi se hur organen eller vävnaderna fungerar.
Smärtfritt och säkert: Själva undersökningen gör inte ont, och den lilla mängden strålning som används är inte farlig för kroppen.
Vilket påstående stämmer om ultraljud med doppler (som ofta kallas duplex när det görs perifert)? Notera att flera alternativ handlar om skillnaden mellan ultraljudsdelen och dopplerdelen.
Blodflödet ses med hjälp av dopplerteknik
Doppler innebär att ljudvågornas frekvensändring registreras.
Du har en patient som ska genomgå en spirometriundersökning. Personen är lite orolig av sig, och vill gärna veta vad det är som ska hända, och frågar därför dig. Förklara för patienten hur en spirometri går till
En spirometri är en undersökning som mäter hur bra dina lungor fungerar. Det är en snabb och enkel test som hjälper läkare att se hur mycket luft du kan andas in och ut, samt hur snabbt du kan andas ut.
Du kommer att få en liten munnbit som du ska bita fast i och andas genom. Det är viktigt att hålla munnen stängd så att all luft går genom munnbiten.
Andning: När du är redo, kommer du att ombeds att andas in så djupt som möjligt och sedan blåsa ut all luft så snabbt och kraftfullt du kan, på ett bestämt sätt. Detta görs ofta flera gånger för att få exakta mätningar.
Det är inte farligt: Det kan kännas lite ansträngande, men det är inte farligt och gör inte ont. Det kan vara lite jobbigt att blåsa ut luft snabbt, men det är bara för en kort stund.
Resultat: Läkaren får sedan resultaten direkt, och de kan hjälpa till att avgöra om det finns några problem med dina lungor, som till exempel astma eller KOL.
Du har en patient som varit på en spirometri för att undersöka sin lungfunktion. I sådana kliniska sammanhang mäts ofta den andel av den forcerade exspiratoriska volymen som andas ut under den första sekunden (FEV1). Det är alltså den del av vitalkapaciteten (VK) som andas ut under den första sekunden. FEV1 är normalt 75 % eller mer av VK. Din patient hade en minskad FEV1 och frågar dig vad det betyder. Vilken av nedan förklaringar passar bäst för att förklara för patienten vad resultatet innebär?
Din minskade FEV1 betyder att det tar längre tid för dig att blåsa ut luft från lungorna. Det kan bero på att dina luftrör är trängre än vanligt, vilket kan vara ett tecken på astma, KOL eller en liknande lungsjukdom. Din läkare kommer att gå igenom resultaten och hjälpa dig förstå vad det betyder för din hälsa.”
Det är viktigt att förklara det enkelt och lugnande för patienten samtidigt som man nämner att läkaren kommer att ge mer detaljerad information.
Du har större motstånd för att andas ut än normalt, för att det är trångt i andningsvägarna.
Bakgrund: I kliniska sammanhang mäts ofta den forcerade espiratoriska volymen (FEV1), som är den del av vitalkapaciteten (VK) som utandas under den första sekunden. FEV1 är normalt 75 % eller mer av VK. Tankeställare: Tänk på andningens fysiologi och hur andningen borde påverkas av en nedsatt FEV1.
Fundera på hur det borde kännas, och hur man kan beskriva det.
Fråga: Vad innebär en minskning av FEV1 för andningen, fysiologiskt?
En minskad FEV1 innebär att det tar längre tid att andas ut luft från lungorna. Fysiologiskt beror det ofta på att luftrören är trängre eller mindre elastiska, vilket gör det svårare för luften att passera ut snabbt. Detta kan leda till en känsla av att det är tungt eller jobbigt att andas ut, och kan förekomma vid tillstånd som astma eller KOL.
Flera olika volymer och flöden beskriver lungornas arbete. Komplettera texten om spirometri genom att fylla i de saknade orden i luckorna. Var noga med dina svar, så att de stämmer in i meningarna. Läs igenom en extra gång för att kontrollera. Bokstäverna efter varje lucka används för att hänvisa till den volymen i texten. Du behöver alltså skriva in namnen/orden, det räcker inte med förkortningar. Några av följande ord ska placeras in: vitalkapacitet, total lungkapacitet, bronkialvolym, residualvolym, tidalvolym, spiralvolym, inspiratoriska reservvolymen, exspiratoriska restvolymen, spirometriska kraftvolymen, döda rummet.
En person som undersöks med spirometri kan bli ombedd att andas helt vanligt in och ut, in och ut. Detta görs för att mäta andetagsvolymen, som även kallas
1. tidalvolym.
Man kan sedan be personen att nästa gång hen andas in, andas in så djupt som det bara är möjligt och verkligen fylla lungorna maximalt med luft. Då mäter man den 2.
inspiratoriska reservvolymen
Man kan sedan på samma sätt be personen att andas ut så mycket som möjligt, för att mäta motsvarande maximala utandningsvolym (B). Om du sedan lägger ihop A och B ovan, så kallas den summerade volymen för
3. vital kapacitet.
Om man dessutom vill mäta den totala lungkapaciteten, så måste man dessutom använda en inert gas som t ex helium. Den får blandas med luften i lungorna, vilket ger ett mått på den restvolym som inte kan utandas, nämligen det som kallas 4. residualvolymen.
Skriv in bokstaven för det som undersöks vid varje undersökning.
Det som undersöks:
A. Ischemi i huden
B. Motståndet i luftvägarna
C. Arteriell cirkulation i benen
D. Intakt/oskadat eller skadat skelett E.
E. Hjärtats retledningssystem
F. Lungornas elastiska återfjädring
G. Hjärtats rörelse
H. Skelettmuskulaturens elektriska aktivitet
A. Ischemi i huden - Syrebrist i vävnaden.
B. Motståndet i luftvägarna - Impulsoscillometri, IOS
Används för att mäta motståndet i luftvägarna.
C. Arteriell cirkulation i benen - syrerikt blod från hjärtats vänstra kammare ut i kroppen
E. Hjärtats retledningssystem - EKG (Elektrokardiogram) undersöker hjärtats elektriska aktivitet och retledningssystem.
H. Skelettmuskulaturens elektriska aktivitet - EMG (elektromyografi) mäter skelettmuskulaturens elektriska aktivitet, vilket motsvarar alternativ.
F. Lungornas elastiska återfjädring - Spirometri
G. Hjärtats rörelse - Hjärtultraljud
Prodrug
Prodrugs är inaktiva föreningar som omvandlas till aktiva läkemedel i kroppen, ofta via levern. Detta används för att förbättra läkemedlets absorption, distribution eller minska biverkningar. Ett exempel är kodein, som omvandlas till morfin.
Olika receptortyper
Jonkanal kopplade receptorer: ger snabba svar ex nikotinreceptorer
G -protienkopplade receptorer: många lkm verkar via detta ex: adrenalinreceptorer
Enzymkopplade receptorer: ex insulinreceptorer
Intracellulära receptorer: stereoidreceptorer finns i cytoplasman
Specifitet
Selektivitet
Specitivitet är läkemedel riktat mot en viss receptor
Selektivitet läkemedlet påverkar en receptor vid terapeutiska doser men kan påverka andra receptorer vid högre doser. Detta påverkar biverkningsprofilen.
Agonister
Antagonister
Partiella agonister
Inversa agonister
Agonister Aktiverar receptorn och förstärker dess effekt.
Antagonister Blockerar receptorn och förhindrar dess aktivering.
Partiella agonister Ger en mindre effekt än en full agonist.
Inversa agonister Minskar receptorens aktivitet under basalnivån.
Antidoter,
Kombinationspreparat,
Abstinens
Beroende behandling
Antidoter används för att motverka eller neutralisera effekten av ett gift eller överdos av läkemedel. Exempel: Naloxon: En opioidantagonist som snabbt häver andningsdepression vid opioidöverdos.
Acetylcystein: Används vid paracetamolöverdos för att skydda levern genom att återställa glutationsnivåerna.
Kombinationspreparat: Kombinationspreparat används för att förbättra behandlingsresultaten, minska resistensutveckling eller förenkla behandlingen. Exempel: ACE-hämmare + diuretika: Används vid hypertoni för att kombinera två mekanismer och öka effektiviteten.
Buprenorfin + naloxon: Används vid opioidberoende. Naloxon minskar risken för missbruk via intravenös administration.
Abstinens: Bensodiazepiner: Används vid alkoholabstinens för att minska risken för abstinenskramp och delirium tremens.
Metadon: En långverkande opioidagonist som används vid behandling av opioidberoende.
Beroende Naltrexon: En opioidantagonist som minskar sug och återfallsrisk vid opioid- eller alkoholberoende.
Biverkningar
Biverkningar är oönskade eller skadliga effekter av läkemedel som kan påverka behandlingens säkerhet och effektivitet. Delas in i dosrelaterade, icke-dosrelaterade biverkningar, samt långtidseffekter.
Biverkningar är oönskade effekter som uppstår vid normal användning av ett läkemedel i terapeutiska doser.
De beror på läkemedlets farmakologiska egenskaper, metabolism, interaktioner, genetiska faktorer, eller immunologiska reaktioner.
Läkemedel med hög specificitet påverkar endast målmolekylen, vilket minskar risken för biverkningar. Låg specificitet kan orsaka effekter på andra system, vilket ökar risken för biverkningar.
Standarddos och individuellt anpassad dos
Standarddos: Generellt rekommenderad dos som gäller för majoriteten av patienter baserat på kliniska studier.
Individuellt anpassad dos: Justeras utifrån patientens ålder, vikt, njur- eller leverfunktion, genetiska faktorer, och läkemedelsinteraktioner.
Farmakologisk behandling: Sjuksköterskans roll
Administrera läkemedel korrekt och i rätt tid.
Identifiera och rapportera biverkningar eller avvikelser.
Säkerställa att patienten förstår ordinerad behandling.
Ge patienten tydliga instruktioner om dosering, intag med/utan mat, och möjliga biverkningar.
Informera om vikten av följsamhet till behandlingen.
Utvärdera läkemedelseffekter och biverkningar.
Dokumentera och rapportera eventuella avvikelser.
Epigenetisk
Epigenetik handlar om hur genuttryck regleras utan att förändra DNA-sekvensen. Dessa mekanismer påverkar vilka gener som är aktiva eller inaktiva, vilket i sin tur styr cellens funktion och identitet.
Ett antal olika undersökningar ger någon slags bild som svar. Så även konventionell röntgen. Vilket påstående om konventionell röntgen är korrekt?
Förstahandsval vid skador och sjukdom i skelettet
En av flera undersökningar som ger en bild som svar är MRT. Vilket påstående stämmer om MRT?
MRT kallas även magnetkamera
Komplettera texten, som handlar om PET och CT, genom att fylla i de saknade orden i luckorna.Några av följande ord ska placeras in: datortomografi, colonoskopi, markör, substans, metabolism, fettlöslighet, benigna, maligna, orientering, radioaktivt, toxiskt, lokalisation, cirkulärtomografi.
Vid PET används ett 1. RADIOAKTIVT som fästs vid en en substans som ska ackumuleras i den vävnad man vill visualisera. Den substansen kallas 2. MARKÖR. Exempelvis kan man välja 18F och fästa den vid en molekyl som tas upp som glukos, och som därför kommer att tas upp mycket av celler som har hög 3. METABOLISM såsom t ex cancerceller. Det går att med PET/CT att avgöra om en tumör är benign eller malign, eftersom 4. BENIGA tumörer har lågt upptag. Vid en PET/CT-undersökning får man olika information från PET-delen och från CT delen: Från CT får man anatomisk 5. ORIENTERING ovanpå” CT får man lokalisationen för det man söker, och från PET som “läggs PET står för positronemissionstomografi, och CT står för det som på svenska heter 6. DATORTOMOGRAFI.
Du har en patient som ska genomgå en scintigrafi. Personen är lite orolig av sig, och vill gärna veta vad det är som ska hända, och frågar därför dig. Förklara för patienten hur en scintigrafi går till.
En scintigrafi är en undersökning där vi tittar på hur ett organ i kroppen fungerar, till exempel hjärtat eller skelettet. Du får en liten mängd radioaktivt ämne i kroppen, oftast genom en spruta i armen. Det känns som ett vanligt stick. Sedan ligger du under en speciell kamera som tar bilder av hur ämnet rör sig i kroppen. Det gör inte ont, och vi får viktig information för att hjälpa dig.
Vilket påstående stämmer om ultraljud med doppler (som ofta kallas duplex när det görs perifert)? Notera att flera alternativ handlar om skillnaden mellan ultraljudsdelen och dopplerdelen.
Blodflödet ses med hjälp av dopplerteknik
Doppler innebär att ljudvågornas frekvensändring registreras
Du har en patient som ska genomgå en spirometriundersökning. Personen är lite orolig av sig, och vill gärna veta vad det är som ska hända, och frågar därför dig. Förklara för patienten hur en spirometri går till
En spirometri är en undersökning där vi mäter hur dina lungor fungerar. Du får sätta dig bekvämt och andas i ett munstycke kopplat till en maskin. Du kommer få ett munstycke att blåsa i kopplat till en maskin (spirometer) samt en näsklämma för att luften inte ska komma ut från näsan.Jag kommer be dig att ta ett djupt andetag och sedan blåsa ut så hårt och länge du kan. Det gör inte ont och hjälper oss att förstå hur dina lungor mår.
Du har en patient som varit på en spirometri för att undersöka sin lungfunktion. I sådana kliniska sammanhang mäts ofta den andel av den forcerade exspiratoriska volymen som andas ut under den första sekunden (FEV1).
Det är alltså den del av vitalkapaciteten (VK) som andas ut under den första sekunden.
FEV1 är normalt 75 % eller mer av VK. Din patient hade en minskad FEV1 och frågar dig vad det betyder. Vilken av nedan förklaringar passar bäst för att förklara för patienten vad resultatet innebär?
Det tyder på att du har större motstånd för att andas ut än normalt, för att det är trångt i andningsvägarna.
Bakgrund: I kliniska sammanhang mäts ofta den forcerade espiratoriska volymen (FEV1), som är den del av vitalkapaciteten (VK) som utandas under den första sekunden. FEV1 är normalt 75 % eller mer av VK. Tankeställare: Tänk på andningens fysiologi och hur andningen borde påverkas av en nedsatt FEV1. Fundera på hur det borde kännas, och hur man kan beskriva det. Fråga: Vad innebär en minskning av FEV1 för andningen, fysiologiskt?
En minskning av FEV1 innebär att personen har svårare att snabbt blåsa ut luft från lungorna under den första sekunden av en utandning. Fysiologiskt tyder detta på ett hinder i luftvägarna, som kan bero på att luftvägarna är trängre, mindre elastiska eller delvis blockerade, exempelvis vid astma, KOL eller andra obstruktiva lungsjukdomar.
Det blir svårare att andas ut, Personen kan behöva längre tid för att tömma lungorna på luft.
Upplevelsen av att inte få ut tillräckligt med luft kan leda till andfåddhet och en känsla av att vara “luftfångad.” Musklerna i bröstkorgen och diafragman måste arbeta hårdare för att pressa ut luften.
Personen kan uppleva andningen som trög eller tung, speciellt vid fysisk aktivitet. Det kan kännas som att man “andas genom ett sugrör” eller inte kan tömma lungorna helt.
I den här frågan får du tolka ett syrabasfall utan att ha något analysresultat. Du måste alltså koppla ihop en situation, symptom och fysiologiska förändringar med en
syrabasstörning. En 70-årig man inkommer med rejäla andningssvårigheter på grund av en lunginflammation som gett stora vätskemängder i lungorna.
Buffertformeln som hjälp: CO2 + H2O ↔ H2CO3 ↔ HCO3- + H+ Vilken syrabasstörning är troligast vid andningssvårigheter?S
Respiratorisk acidos
Vid lunginflammation och vätskeansamling i lungorna kan gasutbytet försämras, vilket leder till att koldioxid (CO2) inte kan elimineras effektivt. Detta resulterar i en ansamling av CO2 i blodet, vilket leder till en ökning av vätejoner (H+) och sänkt pH, vilket är karakteristiskt för respiratorisk acidos.
Gunnar 46 år inkommer till akuten efter att ha varit hemma och kräkts i flera dygn. Man misstänker att han har ileus (stopp i tarmen). Blodtrycket är 85/50, pulsen är 130 och han är slö. Buffertformeln som hjälp: CO2 + H2O ↔ H2CO3 ↔ HCO3- + H+ Vilken syrabasstörning är troligast
Metabol alkalos
En 20-årig man inkommer, något dehydrerad, efter några dagars akut och ymnig diarré. Han har varit på Roskildefestivalen och har nog “ätit en dålig pizzaslice”, menar han. Men eftersom diarrén inte lägger sig, och han har en resa till “playan” inplanerad nästa vecka, så vill han gärna får ordning på det här så fort som möjligt. Vilken syrabasstörning är fysiologiskt troligast för denna situation?
Metabol acidos
Definiera farmakonetik och farmakodynamik
Farmakodynamik handlar om vad läkemedlet gör med kroppen. Det beskriver hur läkemedlet påverkar kroppen på molekylär, cellulär och organisk nivå. Detta inkluderar mekanismerna bakom läkemedlets effekter, till exempel hur det binder till receptorer, aktiverar eller blockerar signalvägar, och vilken effekt det har (terapeutisk eller biverkningar).
Exempel: Ett läkemedel som sänker blodtrycket kan göra detta genom att vidga blodkärlen eller minska hjärtats pumpkraft.
Farmakokinetik Farmakokinetik handlar om vad kroppen gör med läkemedlet. Det beskriver läkemedlets resa genom kroppen via följande processer:
Absorption – Hur läkemedlet tas upp i blodet.
Distribution – Hur det fördelas i kroppen, till exempel till olika vävnader och organ.
Metabolism – Hur läkemedlet bryts ner, oftast i levern.
Eliminering – Hur läkemedlet eller dess nedbrytningsprodukter utsöndras, oftast via njurarna (urin) eller levern (galla).
Exempel: Ett läkemedel som tas via munnen absorberas i magen/tarmen, distribueras via blodet, bryts ner i levern och utsöndras i urinen.
Ortostatiskt prov
För att utreda orsaken till yrsel kan man göra ett så kallat ortostatiskt prov. Det innebär att man undersöker hur blodtrycket anpassar sig till en förändring av kroppsläget, till exempel när man reser sig från liggande till stående.
Ett vanligt liggande blodtryck mäts efter att personen vilat i minst 10 minuter. Därefter får personen ställa sig upp och blodtrycket tas omedelbart efter uppresningen, efter 1 minut, efter 3 minuter, efter 5 minuter samt efter 10 minuter.
Beskriv ett peroralt läkemedels väg från intag till att det är helt eliminerat från kroppen.
a) Beskriv tablettens väg och vad som händer med den från intag till absorption.
▪ Läkemedlet är morfin (Dolcontin), en depottablett (retardform).
Morfin (Dolcontin) depottabletts väg genom kroppen
När du sväljer en Dolcontin-tablett (depottablett) börjar läkemedlet sin resa genom kroppen. Här är en enkel och tydlig förklaring av vad som händer: Intag och magsäck Tabletten sväljs ner med vatten och hamnar i magsäcken.
Eftersom det är en depottablett löses den upp långsamt och frisätter morfin stegvis. Detta ger en långvarig effekt istället för en snabb topp.
2. Tunntarmen – Absorption börjar
Tabletten fortsätter till tunntarmen, där läkemedlet börjar absorberas genom tarmväggen.
Morfinet går in i blodet genom små blodkärl i tarmen.
3. Levern – Första passage-metabolism
Blodet med morfinet transporteras via portådern till levern.
I levern omvandlas en del av morfinet till andra ämnen (metaboliter).
Det som finns kvar av morfinet skickas vidare ut i blodcirkulationen.
4. Blodet transporterar morfinet till hjärnan
Morfinet cirkulerar i blodet och når hjärnan, där det fäster på opioidreceptorer.
Detta ger smärtlindring och kan även orsaka trötthet och lugnande effekt.
5. Nedbrytning och utsöndring Morfin bryts gradvis ner i levern och omvandlas till inaktiva ämnen.
Dessa ämnen utsöndras via njurarna och lämnar kroppen genom urinen.
Sammanfattning:
Tabletten sväljs → Löses långsamt upp i magen.
Tunntarmen → Morfinet tas upp i blodet.
Levern → En del bryts ner, resten går ut i blodet.
Hjärnan → Smärtlindring uppstår.
Levern & njurarna → Nedbrytning och utsöndring via urinen.
Eftersom Dolcontin är en depottablett, släpps morfinet ut successivt, vilket ger en långvarig effekt. Därför behöver patienten inte ta en ny dos lika ofta.
Beskriv de olika stegen i farmakokinetiken från absorption till elimination, samt hitta
och notera halveringstid och biotillgänglighet.
Varför stod de på det avsnittet?
▪ Läkemedlet är oxykodon (OxyNorm), en kapsel.
Farmakokinetik beskriver hur ett läkemedel rör sig genom kroppen och omfattar fyra huvudsteg: absorption, distribution, metabolism och elimination. Låt oss gå igenom dessa steg för oxikodon (OxyNorm), en kapsel.
- Absorption
Efter att du svalt en OxyNorm-kapsel löses den upp i mag-tarmkanalen, och oxikodon absorberas genom tarmväggen in i blodomloppet. Den absoluta biotillgängligheten för oxikodon efter oral administrering är mellan 60–87%, vilket innebär att denna andel av den intagna dosen når systemcirkulationen i aktiv form.
När oxikodon väl är i blodet fördelas det i kroppens vävnader.
Läkemedlet passerar även blod-hjärnbarriären och når centrala nervsystemet, där det utövar sin smärtlindrande effekt.
Oxikodon metaboliseras huvudsakligen i levern via enzymerna CYP3A4 och CYP2D6 till metaboliter som noroxikodon, oxymorfon och noroxymorfon.
Slutligen utsöndras oxikodon och dess metaboliter främst via njurarna i urinen. Halveringstiden för oxikodon är cirka 3 timmar, vilket innebär att det tar denna tid för läkemedlets koncentration i plasma att minska till hälften av den ursprungliga.
Sammanfattning:
Biotillgänglighet: 60–87% efter oral administrering. Halveringstid: Cirka 3 timmar.
Beskriv farmakodynamiken, dvs verkningsmekanismen och vilka effekter och biverkningar som uppstår. De två läkemedlen ovan kan antas ha samma verkningsmekanism, eftersom båda två är opioider.
▪ Slå upp verkningsmekanismen för läkemedlen ovan på FASS-sidorna.
▪ Slå upp i kurslitteraturen (Ill.Farm, s 201*) för att se mer detaljerat och begripligt vad verkningsmekanismen egentligen är.
▪ Lägg samman de två (tre) förklaringarna till 1-2 meningar som du själv förstår och som förklarar hur smärtstillande effekt uppstår.
Morfin (Dolcontin) och oxikodon (OxyNorm) är båda opioider som lindrar smärta genom att binda till specifika opioidreceptorer i hjärnan och ryggmärgen. Genom denna bindning minskar de smärtsignalerna, vilket ger en smärtlindrande effekt.
Vanliga biverkningar av dessa läkemedel inkluderar:
Förstoppning
Illamående
Dåsighet
Yrsel
Andningsdepression (särskilt vid höga doser
Dessa biverkningar uppstår eftersom opioider inte bara påverkar smärtreceptorer utan även andra system i kroppen, såsom mag-tarmkanalen och andningscentrum
Ange några punkter du skulle vilja varna patienten för, och någon sak du själv skulle vilja
kontrollera noga för en patient som får detta läkemedel.
Varningar till patienten vid användning av morfin (Dolcontin) eller oxikodon (OxyNorm)
Risk för beroende – Långvarig användning kan leda till fysiskt och psykiskt beroende.
Trötthet och yrsel – Undvik att köra bil eller hantera maskiner tills du vet hur läkemedlet påverkar dig.
Förstoppning – Opioider kan ge kraftig förstoppning, så drick mycket vätska, ät fiberrik mat och rör på dig.
Andningspåverkan – Höga doser kan dämpa andningen, särskilt hos äldre eller personer med lungsjukdom.
Alkohol och andra lugnande medel – Undvik alkohol och vissa läkemedel (som bensodiazepiner), eftersom de kan förstärka den lugnande och andningsdämpande effekten.
Utsättningssymtom – Sluta inte plötsligt med läkemedlet, utan trappa ner enligt läkarens ordination.
En sak att kontrollera noga som sjuksköterska vad gäller dessa läkemedel
Andningsfrekvens och medvetandegrad – Eftersom opioider kan orsaka andningsdepression, särskilt vid höga doser, är det viktigt att övervaka patientens andningsfrekvens och vakenhetsgrad regelbundet.
Ange stegen i mitos och meios. Hitta likhet och skillnad mellan mitos och meios i varje steg.
Mitos och meios är två processer för celldelning, men de har olika syften:
Mitos skapar två identiska celler (för kroppens tillväxt och reparation).
Meios skapar fyra genetiskt olika könsceller (för fortplantning). (ägg/spermier) för reproduktion.
Överkorsning sker endast i meios I, vilket skapar genetisk variation.
Meios har två delningar, mitos bara en.
Förklara hur ett visst protein skapas utifrån en viss sekvens DNA.
Du kommer behöva förklara:
a. vad en gen är
b. transkription från DNA till RNA
c. splitsning från pre-mRNA till mRNA
d. translation till protein
e. hur översättningen där från RNA-kodon till aminosyra med hjälp av tRNAs antikodon
går till.
Från DNA till protein – Enkelt och tydligt förklarat
Varje cell i kroppen behöver proteiner för att fungera. Proteiner skapas genom att läsa av DNA, men hur går det till? Här är de viktiga stegen:
En gen är en del av DNA som innehåller information för att skapa ett specifikt protein. DNA är som en receptbok, där varje gen är ett recept för ett protein.
DNA finns i cellkärnan, men proteiner byggs utanför kärnan, i ribosomerna. För att ta sig dit måste informationen skrivas om till en kopia:
Splitsning tar bort introner och lämnar bara exoner.
I ribosomen sker translation, där mRNA läses av och ett protein byggs upp.
tRNA har ett antikodon som matchar mRNA:s kodon och levererar rätt aminosyra.
Redogör för vad följande ord betyder inom genetiken:
a. Genom
b. Allel
c. Locus
d. Genotyp
e. Fenotyp
f. Recessiv
g. Dominant
h. Homozygot
i. Heterozygot
Genom = Allt genetiskt material i en organism. Det är hela DNA-uppsättningen, inklusive alla gener.
Allel = En variant av en gen. Exempel: Genen för ögonfärg kan ha en blå allel och en brun allel.
Locus – Platsen på kromosomen där en viss gen finns. Tänk på det som genens “adress” i DNA:t.
Genotyp – En individs genetiska uppsättning för en viss egenskap. Exempel: Bb (en brun och en blå allel för ögonfärg).
Fenotyp – De egenskaper som syns, alltså hur genotypen uttrycks. Exempel: Om B (brun) är dominant över b (blå) → Personen får bruna ögon.
Recessiv – En allel som bara uttrycks om den är i dubbel uppsättning (t.ex. bb = blå ögon).
Dominant – En allel som räcker att ha i en kopia för att egenskapen ska synas (t.ex. B i Bb = bruna ögon).
Homozygot – När båda allelerna är likadana, t.ex. BB (bruna ögon) eller bb (blå ögon).
Heterozygot – När allelerna är olika, t.ex. Bb (en brun och en blå allel → bruna ögon, eftersom B är dominant).
Förklara för en patient: Gastroskopi
Välj en undersökning du ännu inte tittat noga på, föreställ dig att du har en patient som ska
genomgå den, och som är väldigt orolig. Hur ska du förklara hur undersökningen fungerar
och vad som ska hända? Tänk på att patienten ska förstå vad du säger.
Undersökning: Gastroskopi
1. Förklaring till en orolig patient (Enkelt och lugnande)
“Hej! Jag förstår att du är orolig inför gastroskopin, men jag vill försäkra dig om att det är en snabb och säker undersökning. En gastroskopi innebär att läkaren tittar ner i din matstrupe, magsäck och tolvfingertarm med en tunn och böjlig kamera.
Innan vi börjar får du en bedövningsspray i halsen så att det inte känns obehagligt. Du kan också få ett lugnande läkemedel om du vill. Sedan får du bita i ett litet plastmunstycke och läkaren för försiktigt ner kameran genom munnen. Det kan kännas lite konstigt, men du kan andas och svälja som vanligt.
Undersökningen tar bara några minuter, och efteråt kan du känna dig lite uppkörd i magen eller ha lite ont i halsen, men det går snabbt över. Om vi hittar något avvikande kan läkaren ta små vävnadsprover, men det gör inte ont.
Har du några frågor eller något du undrar över?”
Gastroskopi Förklara för en kursare:
Välj samma undersökning, och tänk dig att du har en kursare på VFU med en patient som ska
genomgå samma undersökning. Hur ska du förklara för kursaren hur undersökningen
fungerar och vad som ska hända? Du kan nu använda medicinska begrepp och mer ingående
förklaring!
“Gastroskopi är en endoskopisk undersökning av esofagus, ventrikeln och duodenum. Patienten får först en lokalbedövning i svalget med lidokainspray för att minska kräkreflexen. Vid behov kan en låg dos midazolam ges för sedering.
Undersökningen utförs med ett flexibelt gastroskop som förs ned oralt genom esofagus och vidare ner i ventrikeln och duodenum. Genom gastroskopets arbetskanal kan man inspektera slemhinnan, ta biopsier och vid behov utföra terapeutiska ingrepp, exempelvis vid blödningar eller strikturer.
Det är viktigt att patienten fastar i minst sex timmar innan undersökningen för att minska aspirationsrisken. Efteråt kan patienten ha en lätt sveda i svalget och om sedering givits ska patienten övervakas en stund innan hemgång.
Förklara varför många olika prover kan bli missvisande vid dehydrering
Dehydrering innebär att kroppen förlorar för mycket vätska. När kroppen är uttorkad blir koncentrationen av många blodkomponenter (som elektrolyter, kreatinin och hemoglobin) högre än normalt. Detta kan göra att provresultat blir missvisande, då koncentrationen av ämnen i blodet ökar trots att det inte nödvändigtvis speglar en sjukdom eller förändring i själva ämnet.
Varför kan många olika prover påverkas av proteinbrist?
- Varför kan många olika prover påverkas av proteinbrist?
Proteinbrist leder till att nivåerna av plasmaproteiner, som albumin, minskar. Detta kan påverka många tester som beror på proteinernas nivåer, såsom transportproteiner för hormoner, läkemedel och joner. Låga nivåer av albumin kan också ge missvisande resultat i tester som rör elektrolytnivåer och syra-basstatus.
Vanliga prover för att se inflammation/infektion:
CRP (C-reaktivt protein) – Höjs snabbt vid inflammation eller infektion.
SR (sänka) – Ett äldre test som mäter hur snabbt röda blodkroppar sjunker, kan vara förhöjt vid inflammation.
Leukocyter (vita blodkroppar) – Antalet vita blodkroppar kan öka vid infektion.
Prover som kan påverkas av inflammation, utan att vara inflammationsprover i första hand:
Hb (hemoglobin) – Kan minska vid inflammation, eftersom inflammationen kan påverka kroppens förmåga att producera röda blodkroppar.
Albumin – Kan minska vid inflammation eftersom det används för att skapa akutfasproteiner.
Ferritin – Ökar ofta vid inflammation eftersom det också fungerar som ett akutfasprotein.
Skillnad mellan plasma och serum:
Plasma är den vätska som finns kvar i blodet när blodet inte koagulerar. Det innehåller koagulationsfaktorer som fibrinogen.
Serum är vätskan som finns efter att blodet har koagulerat och celler har sedimenterat. Serum innehåller inte koagulationsfaktorer som fibrinogen.
Vad är systembeteckning?
Systembeteckning är en standardiserad kod eller namn som används för att beskriva och identifiera olika prover och analyser i laboratoriemedicin, för att säkerställa att alla förstår vilken typ av prov som tas och vilken analys som ska göras.
Vad är systemprefix?
Systemprefix är en förkortning eller förstavelse som används i laboratoriemedicin för att ge mer information om analysen, som t.ex. vilket organ som provet kommer från eller vilken metod som används.
Exempel kan vara P- för prov från plasma eller U- för urinprov.
Varför är smärta en unik och personlig upplevelse för individen? Vilka faktorer kan påverka
en persons smärtupplevelse?
Smärta är en unik och personlig upplevelse för varje individ på grund av ett komplext samspel mellan olika faktorer. Denna individuella variation i smärtupplevelsen beror på en mosaik av biologiska, psykologiska och sociala faktorer som är unika för varje person
Faktorer som påverkar smärtupplevelsen
Biologiska faktorer
Genetik: Genetiska variationer kan påverka en persons smärtkänslighet och respons.
Ålder och kön: Åldersrelaterade förändringar i nervsystemet och hormonella faktorer kan påverka smärtupplevelsen.
Hälsotillstånd: Underliggande sjukdomar som inflammation eller nervskador kan öka smärtkänsligheten.
Psykologiska faktorer
Uppmärksamhet och förväntningar: Fokus på smärta kan påverka dess intensitet.
Känslotillstånd: Ångest, depression och stress kan förstärka smärtupplevelsen.
Kognitiva faktorer: En persons övertygelser och tankar om smärta kan forma upplevelsen.
Sociala och kulturella faktorer
Socialt stöd: Stödjande relationer kan påverka smärtupplevelsen positivt.
Kulturella övertygelser: Kulturella normer och attityder kring smärta kan påverka hur den upplevs och uttrycks.
Miljömässiga och kontextuella faktorer
Smärtans sammanhang: Omständigheterna kring smärtan kan påverka upplevelsen.
Inlärning och betingning: Tidigare erfarenheter av smärta kan påverka framtida smärtupplevelser.
Denna mångfald av faktorer interagerar på ett komplext sätt och skapar en unik smärtupplevelse för varje individ. Det är därför viktigt att ha en holistisk förståelse för smärta och att beakta alla dessa aspekter vid behandling och hantering av smärta
Vilken typ av smärta med avseende på tidsaspekten respektive etiologin är postoperativ eller
procedurrelaterad smärta? Motivera
Definiera olika typer smärta. Varför är det viktigt att diagnostisera olika smärttyper?
Nociceptiv Vävnadsskada/inflammation Artros, fraktur
Neuropatisk Nervsystems skada/sjukdom Bältros, diskbråck
Nociplastisk Dysfunktionell smärtreglering Fibromyalg
Diagnostikens vikt: Varje typ kräver specifik behandling. Neuropatisk smärta svarar t.ex. dåligt på vanliga NSAID
Vilken typ av smärta med avseende på tidsaspekten respektive etiologin är postoperativ eller
procedurrelaterad smärta? Motivera utifrån definitioner för olika typer av smärta!
Postoperativ/procedurrelaterad smärta
Tidsmässigt: Klassas som akut (uppstår direkt efter ingrepp).
Mekanismmässigt: Nociceptiv (vävnadsskada från snitt/sår).
Eventuellt neuropatisk om nervskador inträffat
Hur aktiveras nociceptorer vid vävnadsskada, inflammation och ischemi?
Nociceptorer (smärtreceptorer) aktiveras vid:
Mekanisk skada (tryck, rivning).
Kemiska ämnen (inflammationsmediatorer som prostaglandiner).
Ischemi (syrebrist)
Skillnaden på visceral och somatisk smärta
Parameter Somatisk Visceral
Lokalisation Väl avgränsad (hud/muskler) Diffus (inre organ)
Karaktär Skarp/stickande Tryckande/krampaktig
Exempel Skärsår, artros Gallstenar, hjärtinfarkt
Varför kan patienten uppleva ont i vänster arm trots att orsaken till smärta är ischemi i
hjärtat? Vad heter fenomenet?
Hjärtischemi kan orsaka smärta i vänster arm via konvergerande nervbanor där signalsammanslagning sker i ryggmärgen (fenomenet kallas refererad smärta)
Vilka negativa konsekvenser kan underbehandlad/obehandlad akut smärta innebära för
patienten?
Risker vid underbehandlad akut smärta
Övergång till kronisk smärta. Rörelserädsla → muskelatrofi.
Sympatisk överaktivitet (ökad hjärtfrekvens, blodtryck).
- Vilka är sjuksköterskans uppgifter inom området smärta?
Sjuksköterskans ansvar
Smärtbedömning med validerade instrument.
Dokumentation och uppföljning.
Patientutbildning om smärthantering
Vad är syftet med smärtbedömning/smärtanalys?
Identifiera mekanism och lämplig behandling.
Frågor: “Var gör det ont?” “Beskriv karaktären.”.
Instrument: VAS (visuell analog skala), NRS (numerisk skala)
Kommunikationssvårigheter: Observera ansiktsuttryck, hjärtfrekvens
Vad ingår i smärtbedömning/smärtanalys?
Vilka frågor kan en sjuksköterska ställa vid anamnes?
Smärtanamnes
Detaljerad information om smärtan:
Lokalisation: “Var gör det ont?” Karaktär: “Hur känns smärtan? (t.ex. stickande, brännande, molande)”
Intensitet: “Hur stark är smärtan på en skala från 0-10?” Tidsförlopp: “När började smärtan? Hur har den utvecklats över tid?” Dygnsvariation: “Varierar smärtan under dygnet?”
Provocerande och lindrande faktorer: “Vad förvärrar eller lindrar smärtan?”
Påverkan på dagliga aktiviteter: “Hur påverkar smärtan ditt vardagsliv?”
Tidigare och pågående behandlingar: “Vilka behandlingar har du provat? Hur har de fungerat?”
Bedömning av fysiska parametrar som blodtryck, puls och andning
Smärtskattning Användning av validerade smärtskattningsinstrument (t.ex. VAS, NRS)
Psykosocial bedömning
Påverkan på sömn, humör och sociala relationer
Eventuella psykologiska symtom eller kognitiva svårigheter
Patientens copingstrategier
Kompletterande undersökningar
Vid behov kan ytterligare tester eller undersökningar genomföras
Sjuksköterskan bör ställa öppna frågor som uppmuntrar patienten att beskriva sin smärtupplevelse i detalj
Varför är det viktigt att dokumentera smärta?
14. Vilka farmakologiska interventioner kan en sjuksköterska överväga för att stödja det
nedåtgående hämmande bansystemet och minska smärta hos patienter?
15. Vilka receptorer binder opioida analgetika till för att utöva sina analgetiska effekter, och var
finns dessa receptorer huvudsakligen lokaliserade?
Det är viktigt att dokumentera smärta av flera skäl: Kontinuitet i vården: Dokumentation säkerställer att all vårdpersonal har tillgång till samma information om patientens smärta över tid.
Utvärdering av behandling: Genom att dokumentera smärtans intensitet och karaktär kan effekten av smärtbehandlingen följas upp och justeras vid behov.
Individualiserad vård: Dokumentation hjälper till att skapa en individuell smärtprofil för varje patient, vilket möjliggör en mer skräddarsydd behandling. Patientsäkerhet: Noggrann dokumentation minskar risken för felmedicinering eller olämpliga behandlingar.
Juridiska skäl: Dokumentation är ett krav och kan vara viktigt vid eventuella rättsliga frågor.
Farmakologiska interventioner som en sjuksköterska kan överväga för att stödja det nedåtgående hämmande bansystemet och minska smärta inkluderar:
Opioider: Dessa binder till μ-receptorer i centrala nervsystemet, främst i hjärnan och ryggmärgen.
SNRI (Serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare): Till exempel duloxetin, som kan användas vid neuropatisk smärta.
Tricykliska antidepressiva: Exempelvis amitriptylin, som kan ha effekt på vissa typer av kronisk smärta.
COX-hämmare (NSAID): Dessa är särskilt effektiva vid inflammatorisk smärta. Paracetamol: Kan användas i kombination med andra smärtstillande för ökad effekt.
Opioida analgetika binder huvudsakligen till μ-receptorer, som finns i det centrala nervsystemet, särskilt i hjärnan och ryggmärgen. Enkefalin utövar sin smärthämmande effekt genom att binda till μ- och delta-opioidreceptorer i det perifera och centrala nervsystemet, särskilt i limbiska systemet, hjärnbarken och hjärnstammen. Detta leder till minskad smärtupplevelse. Allvarliga risker vid opioidbehandling:
Akut: Andningsdepression Långvarig: Toleransutveckling och beroende
COX-hämmare är särskilt effektiva för att behandla inflammatorisk smärta, såsom vid artros och inflammatoriska ledsjukdomar.
Huvudskillnader mellan selektiva och oselektiva COX-hämmare:
Selektiva (COX-2): Mindre risk för gastrointestinala biverkningar
Oselektiva (COX-1/2): Högre risk för gastrointestinala biverkningar
För att minimera risker med COX-hämmare bör sjuksköterskan: Använda lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid
Regelbundet utvärdera nytta och risk Vara uppmärksam på gastrointestinala biverkningar
Undvika ibuprofen hos patienter som behandlas med lågdos acetylsalicylsyra
Det är viktigt att paracetamol inte överdoseras på grund av risken för allvarlig leverskada.
Sjuksköterskan kan förklara för patienten att värme är en lämplig behandlingsmetod vid muskelsmärta orsakad av ischemi eftersom det ökar blodflödet till det drabbade området, vilket kan lindra smärtan och förbättra muskelns funktion.
Skriv upp fyra orsaker till vardera av de olika syrabasstörningarna:
a. Metabol acidos
b. Metabol alkalos
c. Respiratorisk acidos
d. Respiratorisk alkalos
Metabol acidos:
Diabetisk ketoacidos Laktacidos
Njursvikt Diarré
Metabol alkalos:
Kräkningar Överdriven användning av diuretika
Hypokalemi Cushings syndrom
Respiratorisk acidos: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Andningsdepression (t.ex. vid opiatöverdos)
Neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen
Svår pneumoni
Respiratorisk alkalos: Hyperventilation (t.ex. vid ångest)
Hög höjd Sepsis Lungembolism
Beskriv varför minskad andning ger acidos, med hjälp av buffertformeln för bikarbonat
- Beskriv varför ökad andning ger alkalos, med hjälp av buffertformeln för bikarbonat
Minskad andning ger acidos:
CO2 + H2O ⇌ H2CO3 ⇌ H+ + HCO3-
När andningen minskar, ökar CO2 i blodet. Detta förskjuter jämvikten åt höger, vilket ökar mängden H+ och sänker pH, vilket resulterar i acidos.
Ökad andning ger alkalos:
CO2 + H2O ⇌ H2CO3 ⇌ H+ + HCO3-
När andningen ökar, minskar CO2 i blodet. Detta förskjuter jämvikten åt vänster, vilket minskar mängden H+ och höjer pH, vilket resulterar i alkalos.
Det finns ett flertal olika administreringsvägar för läkemedel. Varje administrering
syftar till att läkemedlet ska hamna i eller absorberas i ett visst anatomiskt område för att nå blodet.
Ange den specifika administreringen för varje område genom att fylla i bokstaven i rätt lucka.
A. Subkutan
B. Intradermal
C. Sublingual
D. Kutan/dermal
E. Peroral
F. Intravenös
G. Rektal
H. Inhalation
A. Subkutan. = Underhudsfett
C. Sublingual. = Munslemhinnan
E. Peroral. = Tunntarm
F. Intravenös. = Ven
G. Rektal. =Ändtarm
H. Inhalation = Lungor
Läkemedel kan ha olika biotillgänglighet. Beskriv TVÅ fysiologiska barriärer för ett
peroralt läkemedel, som kan påverka läkemedlets biotillgänglighet.
Vad är biotillgänglighet?
Biotillgänglighet beskriver hur stor andel av ett läkemedel som når systemkretsloppet i aktiv form, efter att det administrerats. För perorala läkemedel påverkas biotillgängligheten av flera steg på vägen genom kroppen.
Magsäcken har ett mycket surt pH (ca 1,5–3,5) vilket kan bryta ner vissa läkemedel innan de ens hinner absorberas i tarmen.
Om läkemedlet är känsligt för syra, kan det förlora sin verksamma substans redan i magsäcken, vilket minskar den mängd läkemedel som når blodbanan.
Exempel: Penicillin kan förstöras i magsäcken om det inte är enterodragerat (skyddat med ett hölje).
Förstapassagemetabolism (levern)
Efter att läkemedlet absorberats från tarmen transporteras det via portådern till levern, där det kan brytas ner av enzymer innan det når blodcirkulationen.
Detta kallas förstapassagemetabolism och kan kraftigt minska läkemedlets biotillgänglighet.
Exempel: Propranolol har låg biotillgänglighet just på grund av hög förstapassagemetabolism i levern.
