Parodontologi Flashcards
Anita badersten studie 1984
- Fickor reducerad både uppifprn och nedifrån
- Handinstrument och ultraljud fungerar lika bra
- Ju djupare fickor desto större effektivitet (fästevins och retraktion)
- Intrumentering av fickor mindre än 4 mm ledde till fästeförlust
Behandling för implantat
Kan tandsten synas ska det avlägsnas, undiv blid depuration
Finns patologi kvar och PPD >6mm remittera/kirurgisk behandling
CAL
clinical attatchment level
avståndet mellan emaljcementgränsen till botten av fickan
Faktorer som kan bidra till att man får furkationsinvolvering
- Rottrunkens höjd
- Konkaviteter: lättare för plack att samlas
- Cervikala emaljprojektioner: förhindrar bindvävsfäste –> retentionsplats
- Sidokanaler: mikroorganisker sprider sig lättare till furkationen om pulpanekros
Faktorer som påverkar fick förslutning
- Fickan innan behandling
- Angulöra bendefekter
- furkationsinvolveringar
- flerrotig tand
- diabetes
- icke koopererande patient
- rökare
- stress
Faktorer som påverkar mobiliteten
- Höjden på det alveolära benet
- Bredden på parodontalligamenten
- Graden av inflammation: mjukvävnaden och kollageninnehåll bidrar till stabiliteten
Gradering av furkationsinvolvering
- Grad I: Horisontell stödjevävnadsförlust som inte överstiger 1/3 av rotens bredd i höjd med furkaturen.
- Grad II: Mer än en 1/3 men inte genomgående.
- Grad III: Genomgående furkationsinvolvering, då sonden kommer ut i andra sidan.
Hur går den kliniska undersökningen till
- Analys av rtg
- Visuell inspektion
- Fickdjupsmätning
- Blödning vid sondering
- Funktaionsinvolvering
- Mobilitet
- OH vanor, plackregistrering
Hur uppstår angulär bendefekter
Vi har olika plackfronter, ict vävnaden följer placker möster vilket gör att vi har större och mindre ict vid olika tänder. Bennedbrytningen följer i sin tur ict. Posteriort har vi tjockare ben vilket gör att ict håller sig för sig själva. Anteriort är benet så pass tunt att ica går ihop och man får en jämn bennedbrytning
Hur vanligt är det att ha furkationsinvolvering
30 år (50%) i ök 40 år (50%) i uk
Hur vanligt är parod i olika åldrar
> 1/3 rotlängden
40 år - 5%
50 år - 21%
70 år - 33%
> 2/3 rotlängden
40 år - 2%
50-70 år - 7%
3-5 mm ca 60% hos 50 åringar
>7 mm runt 7-10%
Klassification av tandmobilitet
Normalt: Om den rör sig med parodontalbredden (0.2 mm) så är det normalt.
Grad I: Den rör sig 0.2 – 1.0 mm horisontellt
Grad II: Rör sig över 1.0 mm horisontellt.
Grad III: Rör sig också i vertikalled
Kliniska tecken på lyckad behandling
- Ingen blödning vid sondering
- Fickförslutning PPD <4mm
- Minimal mjukvävnadsretraktion
Krav för grad A
- Ingen benförlust över 5 år
- Ålder score < 0.25
- Omfattande mängd plack/tandsten och visuella sjukdomstecken tillsammans med ringa grad av stödjevävnadsörlust
- Icke rökare
- Normala blodsockervärden, ingen diabetesdiagnos
Krav för grad B
- < 2mm benförlust över 5år
- Ålder score 0,25-1,0
- Mängd plack/tandsten och visuella sjukdomstecken korrelerar till omfattningen stödjevävnadsförlust
- Rökare < 10 cigg/dag
- Välinställd diabetes
Krav för grad C
- > 2mm benförlust över 5 år
- Ålderscore >1,0
- Omfattningen av stödejvävnadsförlust är stor i förhållande till förekomst av plack/tandsten och visuella sjukdomstecken. Vissa mäsnter av sjukdomsutveckling kan ge indikation om snabb sjukdomsutveckling ex molar/incisiv lokalisation
- Rökare > 10 cigg/dag
- Diabetes med dålig blodsockerkontroll
Krav för stadie 1
- 1-2 mm fästeförlust
- Inom koronala tredjedelen av roten (<15%)
- inga tandförluster pga parodontit
- Max PPD < 4 mm
- Inga furkationsinvolvering grad 2, 3 eller angulära denfickor > 3mm
Krav för stadie 2
- 3-4 mm fästeförlust
- Inom koronala tredjedelen av roten (15-33%)
- inga tandförluster pga parodontit
- Max PPD < 5 mm
- Inga furkationsinvolvering grad 2, 3 eller angulära denfickor > 3mm
Krav för stadie 3
- Fästeförlust > 5mm
- Överstiger koronala tredjedelen av roten (> 33%)
- förlust av 4 tänder pga parodontit
- Max PPD > 6 mm
- angulära bendefekter > 3mm
- Furkationsinvolvering grad 2 och 3
Krav för stadie 4
- Fäateförlust > 5mm
- Överstiger koronala tredjedelen av roten (> 33%)
- Förlust av > 5 tänder orsakad av parodontit
- Behov av bettkonstruktiva åtgärder pga:
> nedsatt tuggkunktion
> tandmobilitet >grad 2
> bettkolapps
> tandvandring
> < 20 kvarvarande tänder
När kan det bli aktuellt med splintning
- för att mäta patientens krav på komfort vid tuggning
- om stödet är så dåligt att risk för spontan extraktion föreligger
- Före parodontalkirurgi för att utvärdera benets normala morfologi då trauma har förelagt
- För att förebygga postoperativ hypermobilitet
PPD
fickdjupsmätning /sonderingssdjup avståndet från gingivans högsta punkt till fickans botten
Rekomendation för antibiotika behandling
Prio 10 - Kan uppnå fickförslutning på 75% av fallen med endast icke kirurgisk behandling
Vad får dig att välga kvadrantvis depuration respektive full-mouth
Det är ingen skillad i resultatet mellan dem Patienter som har möjlighet att komma in flera gånger samt behöver mycket remotivation eller har svårt att hålla rent själv –> kvadrantvis pga fler tillfällen att remotivera samt “uppdatering av idb Patieter som inte kan komma ofta samt har bra koll/god kooperation –> full mouth Viktigt att tänka på att depuration görs inte innan man har åstadskommit plackontroll
Vad innebär fisckförslutning
- Ingen blödning vid sondering
- PPD mindre än 4 mm
Vad säger blödning till dig som behandlare och vad säger du till patienten
Blödning är ett tecken på sjukdom. Det är 99% chans att en patiente som inte blöder inte kommer få bennedbrytning. Färklarar till patienten att blödningen är pga inflammation i tandköttet som svar på bakterieansalmning i form av plack och tandsten.
Vad säger studien “gingivitiss in man” 1996
- 11 studenter med god hygien studerades
- Olika individer fick inflammation olika snabbt
- De som hade snabb plcak bildning fick även inflammation tidigare.
- Man kunde finna ett samband mellan plack och inflammation.
- När man började med mekanisk rengöring minskade inflammationen efter 2-3 dagar, därför använder man MBI som kooperationsindex
Varför klassificerar vi
stadiet förklarar sjukdomsbilden och behandlingsbehovet graden förklarar risken för progression. Gör så att vi kan göra en bedömning av behadling och prognosen, dvs behadlingsbar, tveksam, extraktionsmässig
Varför är 4mm måttet för lycked fickförslutning
4mm är inom normal variationen. 4 mm är även ett mått där patienten kan forsätta undvika sjukdom på egenhand och inte behäver vidare behandling.
Vilka behandlingar finns för furkationsinvolvering
- Furkationsplastik: djupa 1or och grunda 2or, skapar lättare åtkomst för rengöring
- tunnelpreparation: endast uk molarer
- rotresektion: kräver rotbehandling, ofta distopalatinala roten då klenast
- Extraktion
Vilka behandlingsalternativ finns för mobila tänder
- komposit kopplning
- Ortodontisk tråd
- perm alt tempbro
Vilka histologiska och fysiologiska förändringar i gingivan kan förklara rött, blankt och svullet utseende
- Gingivan ger ett inflammatoriskt svar på plackansamlingen
- Detta leder till bindvävsinflammation som i sin tur leder till ökat antal kärl i området.
- ökad kärldilatation ger rodnad och ökad blödningsbenägenhet
- Ökad kärlpermeabilitet leder till ödem, dvs svullnad blankt utseende
Vilka intervall finns för stödbehandling
Grad A - 7-12 månader
Grad B - 5-6 månader
Grad C - 3-4 månader
Vilka orsaker finns för smärta i parodontiet
traumatisk ockulsion
Vilka är de viktigast kännetecknen för marginal parodontit
Synliga tecken
- Plack och tandsten
- Röd, svullen, glänsande och mjuk gingiva
- Gingival retraktion
- Tand migration
- Tandförlust
Kliniska tecken
- Tandmobilitet
- BoP
- PPD
- CAL
Vilken information ger du till patienter innan behandling
Info (utöver egenvård) om gingivala retraktioner, ilningar
vad är målsättningen med parodontal kausalbehandling
- parodontal infektionskontroll
- ingen BoP
- Fickförslutning
- Minimal mjukvävnäadsretraktion
