Parodontologi Flashcards
Anita badersten studie 1984
- Fickor reducerad både uppifprn och nedifrån
- Handinstrument och ultraljud fungerar lika bra
- Ju djupare fickor desto större effektivitet (fästevins och retraktion)
- Intrumentering av fickor mindre än 4 mm ledde till fästeförlust
Behandling för implantat
Kan tandsten synas ska det avlägsnas, undiv blid depuration
Finns patologi kvar och PPD >6mm remittera/kirurgisk behandling
CAL
clinical attatchment level
avståndet mellan emaljcementgränsen till botten av fickan
Faktorer som kan bidra till att man får furkationsinvolvering
- Rottrunkens höjd
- Konkaviteter: lättare för plack att samlas
- Cervikala emaljprojektioner: förhindrar bindvävsfäste –> retentionsplats
- Sidokanaler: mikroorganisker sprider sig lättare till furkationen om pulpanekros
Faktorer som påverkar fick förslutning
- Fickan innan behandling
- Angulöra bendefekter
- furkationsinvolveringar
- flerrotig tand
- diabetes
- icke koopererande patient
- rökare
- stress
Faktorer som påverkar mobiliteten
- Höjden på det alveolära benet
- Bredden på parodontalligamenten
- Graden av inflammation: mjukvävnaden och kollageninnehåll bidrar till stabiliteten
Gradering av furkationsinvolvering
- Grad I: Horisontell stödjevävnadsförlust som inte överstiger 1/3 av rotens bredd i höjd med furkaturen.
- Grad II: Mer än en 1/3 men inte genomgående.
- Grad III: Genomgående furkationsinvolvering, då sonden kommer ut i andra sidan.
Hur går den kliniska undersökningen till
- Analys av rtg
- Visuell inspektion
- Fickdjupsmätning
- Blödning vid sondering
- Funktaionsinvolvering
- Mobilitet
- OH vanor, plackregistrering
Hur uppstår angulär bendefekter
Vi har olika plackfronter, ict vävnaden följer placker möster vilket gör att vi har större och mindre ict vid olika tänder. Bennedbrytningen följer i sin tur ict. Posteriort har vi tjockare ben vilket gör att ict håller sig för sig själva. Anteriort är benet så pass tunt att ica går ihop och man får en jämn bennedbrytning
Hur vanligt är det att ha furkationsinvolvering
30 år (50%) i ök 40 år (50%) i uk
Hur vanligt är parod i olika åldrar
> 1/3 rotlängden
40 år - 5%
50 år - 21%
70 år - 33%
> 2/3 rotlängden
40 år - 2%
50-70 år - 7%
3-5 mm ca 60% hos 50 åringar
>7 mm runt 7-10%
Klassification av tandmobilitet
Normalt: Om den rör sig med parodontalbredden (0.2 mm) så är det normalt.
Grad I: Den rör sig 0.2 – 1.0 mm horisontellt
Grad II: Rör sig över 1.0 mm horisontellt.
Grad III: Rör sig också i vertikalled
Kliniska tecken på lyckad behandling
- Ingen blödning vid sondering
- Fickförslutning PPD <4mm
- Minimal mjukvävnadsretraktion
Krav för grad A
- Ingen benförlust över 5 år
- Ålder score < 0.25
- Omfattande mängd plack/tandsten och visuella sjukdomstecken tillsammans med ringa grad av stödjevävnadsörlust
- Icke rökare
- Normala blodsockervärden, ingen diabetesdiagnos
Krav för grad B
- < 2mm benförlust över 5år
- Ålder score 0,25-1,0
- Mängd plack/tandsten och visuella sjukdomstecken korrelerar till omfattningen stödjevävnadsförlust
- Rökare < 10 cigg/dag
- Välinställd diabetes