Operationer och teknik Flashcards
Beskriv operationsteknik för navelbråck
Om reducering möjlig:
1) Palper bråcket och reducér innehållet om möjligt
2) Snitt i huden över bråck
3a) Om enbart fett eller oment -> Ligér vid bas av bråck 3b) Om inga adherenser -> Invertér innehåll in i buken
4) Debridér ej sårkanter
5) Sy sårkanter med monofilament, syntetisk, absorbérbar (PDS, Maxxon, Monocryl, Biosyn)
Om reducering ej möjlig:
1) Ellipsoidt snitt runt om bråck (För att undvika att skada innehåll)
2(Reponerbart): Incision i bråcksäck och reponering av innehåll till buk
3(ej reponerbart eller strangulation av innehåll): Förlänga abdominell defekt i mittlinien
4) Explorér abdomen och tarm för viabilitet (evt. resektion)
5) Sy sårkanter med monofilament, syntetisk, absorbérbar (PDS, Maxxon, Monocryl, Biosyn)
Beskriv operationsteknik för inguinalbråck
1) Kaudal mittlinieincision kraniellt för pelvis kanten
2) Skär helt ner till rectus sheath
3) Stump dissektion ner till bråck under mammavävnad och s.c.
4) Reducér innehåll till buken. Om nödvändigt förstora defekt i kraniomedial riktning och skär in i bråcksäck
5) Efter reduktion av innehåll -> Amputer bråcksäck vid basis och stäng med horisontell madras eller cushing
6) Suturér inguinalring med simpla avbrutna (Absorbérbar eller icke-absorbérbar)
7) Vär uppmärksam på inte att kompromittera a/v pudenda, n. genitofemoralis el. sädesledare (Vid haner) som utgår kaudomedialt
8) Palper motsatta sida för defekt!
9) Stäng
Beskriv operationsteknik för perinealbråck
1) Hud incision från bas av svans -> Curvilineärt 2-3 cm lat om anus över bråck och ner till 2-3 cm ventralt om arcus ischiadicus
2) Identifiér och reducér bråck vid att fridissekera evt. subcutane och fibrösa adherenser
3) Uppräthåll reducering vid att packe med fuktig kompress
4) Identifiér muskulatur, a/v pudenda interna, n. pudenda, a/v/n rectalis caudalis och sacrotuberala ligament
Obturatorius Interna Transposition
1) Incision i fascia och periost på kaudala kant av ischium (m. Obturatorius origo)
2) Elevér perisot och m. obturatorius Från ischium (Enbart till foramen obturatorium)
3) Lyft upp till externa analsphinkter, m. coccygeus och m. levator ani
4) Om nödvändigt - skär över m. obturatorius insertio sen lateralt (men kan vara svårt att visualisera)
5) Undvik att skära i kaudala gluteala kärl och n. perineus
6) Präplacer avbrutna stygn dorsalt till ventralt mellan externa analsphinkter och m. levator ani/m. Coccygeus dorsalt (Om kraftig atrofi kan stygn sättas i lig. sacrotuberosita - GENOM senen ej runt, för att undvika skada på n. ischiadicus)
7) Präplacer avbrutna stygn mellan m. obturatorius interna och externa analsphinkter medialt och m. levator ani/m. coccygeus lateralt.
- > Efter detta görs kastration kaudalt (perinealt) (Alt. vända och göra präscrotalt)
Beskriv operationsteknik för diafragmabråck
1) Kraniell mittlinieincision - incision kan förlänges genom sternum om behövs
2) Reponér abdominella organ till buken. Försiktig fridissektion om adherenser. Evt. gör defekt större om svårt att reponera
3) Om kronisk -> Debridér kanter på bråck
4) Suturér bråck med simpel fotlöpande. Om avulsion från revben, inkorporér revbenet i sutur
5) Sug ut luft från thorax innan stängning. Om förväntat fortsatt luft eller vätska i thorax -> anlägg thoraxdrän
6) Explorer abdomen och reparér ytterligare skador om nödvändigt.
7) Stäng (Standard)
Beskriv hur man utför pericardiocentes
1) Sedér om nödvändigt med fentanyl/butorfanol etc.
2) Raka stort från sternum till mitt thorax, 3:e till 8:e revben på dex. hemithorax
3) Lokal blokad med lidokain och infiltrér pleura
4) Sternal el. lateral placering (Kan göras stående, men måste hållas fast
5) Ta beslut om ingångsposition vha. rtg eller UL (Oftast mellan 4:e och 5:e intercostalrum vid costochondral övergång)
6) Förbind 14 el. 18 G nål eller “over the needle kateter” till 3 vägs ventil
7) Så fort genom huden -> Gör negativt tryck
8) För fram tills genom pericardium, sluta framföring så fort vätska kommer
9) För tillbaka nål om kontakt med epikardium och kontraktioner märks
HA PÅ EKG HELA TIDEN; DÅ KONTAKT MED HJÄRTA KAN GE VES
Beskriv hur man lägger ett thorax drän (Small bore - wire guided)
1) Raka och tvätta kirurgiskt laterala thorax
2) Da fram huden och gör hud incision i dorsala 1/3 av thorax vid 7:e el. 8:e intercostalrum kraniellt om revben
3) För introducer in i thorax
4) För guidewire fram i kranioventral riktning till motstånd känns
5) Ta bort introducer över guide-wiren
6) För in drän över guidewire
7) Sug försiktigt för att bekräfta korrekt placering
8) Suturer fast drän vid suturhål. Om ej möjligt att föra helt in (Katter och små hundar) -> Sy fast med chinese fingertrap
Beskriv approach till cervical esophagus (För esophagotomi)
Beskriv approach till kraniella thorakala esophagus (För esophagotomi)
Beskriv approach till esophagus vid hjärtbasis (För esophagotomi)
Beskriv approach till kaudala thorakala esophagus (För esophagotomi)
Beskriv hundens och kattens anatomi i lungen (indelning i lober)
Beskriv vilka intercostalrum som är rekommenderade att gå in i vid olika thoraxingrepp
Vad skal man komma ihåg innan man stänger thorax efter en partiell eller komplett lunglobektomi?
Fyll thorax med varm koksalt och kolla efter luftläkage
Beskriv kort operation för PDA (Via thoracotomi)
1) Västersidig thorakotomi vid 4:e interkostalrum
2) Isolér n. vagus med sutur
3) Stump disektion runt PDA med right angle forceps
4) Dra 2 suturer genom hålet med right angle forceps.
5) Ligér långsamt närmast aorta förs
6) Ligér sedan närmast pulmonär artär
Beskriv ett “three loop pulley” suturmönster
Beskriv ett “Kesler Locking Loop” suturmönster
Vad heter suturmönstret?
Horisontell madras (Fortlöpande)
Vad heter suturmönstret?
Cushings (Ej genom mucosa)
Vad heter suturmönstret?
Connell (Genom alla lager)
Vad heter suturmönstret?
Lembert (Fortlöpande)
Beskriv 3 metoder av pyleroplastic.
1) Fredet-Ramstedt
2) Heineke-Mikulicz
3) Y-U plastic
Beskriv leverns indeling i lober
4 huvudlober:
Sinister, Dexter, Quadratus och Caudatus
Underlober:
Sin och dexter indelad i medial och lateral
Caudatus indelad i processus caudatus och processus papillaris
Generellt sett är hö. sida svårare att seperera lober på -> svårare med extirpartion
Beskriv olika typer av portacava shunts
A, Portal vein to caudal vena cava.
B, Portal vein to azygos vein.
C, Left gastric vein to caudal vena cava.
D, Splenic vein to caudal vena cava.
E, Left gastric, cranial mesenteric, caudal mesenteric, or gastroduodenal vein to caudal vena cava.
F, Combinations of the above.
Beskriv landmarks för palpationsteknik om man misstänker coxofemoral luxation.
Vilken typ av luxation är mest vanlig?
Mest vanligt med craniodorsal luxation
Hur klassificeras peritonealvätske?
Hur klassificeras pleural effusion?
Beskriv olika tension relieving incisioner
Beskriv thoracodorsal axial pattern flap
Baserad på kutan gren av a. thoracodorsalis
Beskriv “Epigastricus caudalis superficialis” axial flap
Baseret på kutan gren av arterie av samma namn
Beskriv operationsteknik för rektalprolaps med non-vitalt vävnad
