Offentlighet och sekretess Flashcards
Vad innebär och omfattar offentlighetsprincipen?
Offentlighetsprincipen: ”Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.”
Den innebär bland annat att regeringens och andra statliga och kommunala myndigheters verksamheter så långt som möjligt bedrivs i öppna former under insyn av allmänhet och massmedia. Principen syftar till att säkerställa insyn och transparens i hur offentliga myndigheter arbetar och hur beslut fattas.
I en av grundlagarna – tryckfrihetsförordningen – finns det bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar. Handlingsoffentligheten är ett av flera uttryck för offentlighetsprincipen.
Vad är en allmän handling?
En allmän handling är en handling som förvaras hos en myndighet och som antingen är upprättad av myndigheten själv eller har kommit in till myndigheten. För att en handling ska vara allmän måste den uppfylla två kriterier:
Den ska vara upprättad eller inkommande till en myndighet.
Den ska vara förvarad hos myndigheten.
Det finns två typer av allmänna handlingar:
Offentlig handling
Sekretessbelagd allmän handling
Trots TF:s offentlighetsprincip är rätten ta del av allmänna handlingar begränsad.
Skälen till detta kan vara flera:
- Skydd för enskilds personliga förhållanden
- Rikets säkerhet
- Med mera
Vad är en offentlig handling?
En offentlig handling är en allmän handling som kan tas del av av allmänheten. En handling anses offentlig om den inte omfattas av sekretess. Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten har rätt att ta del av offentliga handlingar för att främja insyn och transparens i myndigheternas verksamhet.
Den som begär en offentlig handling skall genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den
Sammanfattningsvis offentlig vs allmän handling:
Allmän handling: En handling som finns hos en myndighet, oavsett om den är offentlig eller inte.
Offentlig handling: En allmän handling som är tillgänglig för allmänheten.
Vilka lagar begränsar yttrandefriheten för psykologen när det gäller information om
patienten?
Allmän verksamhet - Offentlighets och sekretesslagen
Enskild verksamhet - Patientsäkerhetslagen
Patientdatalagen reglerar inre sekretess hos både enskilda och allmänna verksamheter.
Offentlighets- och sekretesslagen (OSL)
OSL ska tillämpas av myndigheter och deras verksamheter (ex sjukvård), kommunala och landstingsägda bolag, personer som arbetar i dessa verksamheter. Huvuddelen av lagen rör sekretess till skydd för enskild. I hälso- och sjukvården råder sekretess för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.
Patientsäkerhetslagen (PSL)
Sekretessbrytande bestämmelser relevanta för hälso- och sjukvården finns även i PSL (patientsäkerhetslagen) och flera andra lagar - skyldighet att lämna ut uppgifter. Det är denna lagen som även gäller för den privata verksamheten i form av tystnadsplikt
Patientdatalagen
Innehåller bestämmelser om journalföring och hantering av patientjournaler. Bestämmelser om inre sekretess.
Vilka olika grader av sekretess finns det i Offentlighets- och sekretesslagen och vad
innebär de?
Sträng sekretess (omvänt skaderekvisit)
Sekretess är huvudregel. Uppgiften får inte röjas om det inte står klart att det kan ske utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Svag sekretess (rakt skaderekvisit)
Offentlighet är huvudregel. Uppgiften får inte röjas om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider (betydande) men om så sker. Huvudregeln är då att offentlighet råder men att uppgiften ska hemlighållas om den är ömtålig. Ex lärare är inte bunden förens en elev berättar något allvarligt
Absolut sekretess (inget skaderekvisit)
Ex samarbetssamtal inom familjerådgivning. Skillnaden mot sträng sekretess är att uppgifter endast lämnas ut vid skyldighet. Därför blir menprövning aldrig aktuell. Undantag för sexuellt utnyttjande eller misshandel av underårig.
Absolut sekretess Tystnadsplikt utan anmälnings- eller vittnesskyldighet
Endast präster har 100% tystnadsplikt. Gäller då endast vid bikt eller enskild själavård.
Inom hälso- och sjukvård och socialtjänst med flera verksamheter råder sträng sekretess.
När kan sekretessen inom hälso- och sjukvården gälla den vård- eller
behandlingsbehövande själv?
Sekretess gäller som regel inte mot individen själv. Undantag från denna princip finns endast i två fall:
När en patients tillstånd allvarligt kan försämras om han eller hon får reda på hur det står till
När en uppgiftslämnare måste skyddas från övergrepp
I övriga situationer disponerar den enskilde själv över sin sekretess.
- När får man som psykolog bryta sekretessen?
Vid misstanke om brott med straff över 1 år (eller uppsåt till brott 2 år), misstanke om att barn far illa eller vid uppgiftsskyldighet. Även vid vittnesplikt.
De viktigaste undantagen från sekretess:
Samtycke: Om man får samtycke att lämna ut information av den det gäller. Vuxna styr över sin egen såvida inte de två punkterna på föregående fråga gäller. Den enskilde kan därmed låta andra få tillgång till ens uppgifter. Finns inget speciellt sätt att inhämta samtycke, så länge man är 110% säker på att den andre tycker det är okej. Ett samtycke kan även ges i förväg för framtida situationer. Samtidigt med barn är det vårdnadshavarna som har rätt att ta del av uppgifterna och ska ge sitt samtycke för att de ska lämnas ut. Med stigande ålder har barnet mer rätt att säga sin mening. Praxis från ca 12 års ålder
Menprövning: Uppgifter om den enskildes personliga förhållanden (alltså inte hälsotillstånd) får lämnas ut om det inte medför något lidande för den enskilde eller en närstående, då saknas sekretess mer än att det är ett undantag. För att kunna göra en sådan menprövning krävs det att man vet vem som ber om uppgifterna samt vad uppgifterna ska användas till. Utgångspunkten ska vara den enskildes egen upplevelse. Uppgifter får alltså inte lämnas ut om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider. Det kan också vara så att en närstående eller patienten själv kan lida även om patienten gett sitt samtycke.
Nödvändigt för fullgörande av egen verksamhet: Sekretessen får inte hindra en myndighet från att fullgöra sina uppgifter. Alltså, om det är nödvändigt att bryta sekretessen för att myndigheten ska kunna följa de regler som gäller så får det ske. Denna bestämmelse ska användas restriktivt. Ett exempel är när en psykolog på uppgift av domstol ska göra en vårdnadsutredning. Undantag från sekretessen enligt denna paragraf endast får göras för att kunna fullgöra myndighetens EGEN verksamhet. man får alltså inte bryta sekretessen för att hjälpa en annan myndighet
Uppgiftsskyldighet enligt lag eller förordning: Det finns en bestämmelse, uppgiftsskyldighet, som menas med att man får bryta sekretessen för att hjälpa andra myndigheter och vårdorgan. Sådan uppgiftsskyldighet kan vara anmälningsskyldighet till socialtjänsten (skyldighet att anmäla så fort man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa), uppgiftsskyldighet enligt utlänningslagen (lämna ut uppgifter om utlännings perosnliga förhållanden om de behövs i ärende för ex uppehållstillstånd), uppgiftsskyldighet till försäkringskassan, skatteverket eller polismyndigheten (de har rätt att på begäran få ta del av uppgifter av den allmänna hälso- och sjukvården)
Samarbete mellan bla hälso- och sjukvård och socialtjänst m.m.
Generalklausen (gäller ej inom hälso- och sjukvård)
Utlämnande med förbehåll
Polisanmälan vid planerade brott: I ett fall finns det skyldighet att lämna ut uppgifter till polis eller åklagare: När ett allvarligt brott är å färde. Det är i regel straffbart att inte anmäla eller avslöja vissa allvarligt planerade brott. Pga det är uppgiftsskyldigheten viker alltså sekretessen.
Nödsituationer: Om en person är i en nödsituation med livet på spel kan sekretess brytas
Skyldighet att lämna uppgifter – några viktiga exempel från PP
Anmälningsplikt enligt SoL 14 kap 1§:
Vårdpersonal är skyldig att ”…genast anmäla till socialnämnden om man i sin yrkesverksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa”.
Observera att sekretess råder om man vill rådgöra med socialtjänsten före en eventuell anmälan, det vill säga att man kan rådgöra anonymt.
Uppgiftsskyldighet enligt SoL 14 kap 1§:
Skyldighet att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en minderårigs behov av stöd och skydd.
SoL 14 kap 1c § riktar sig till allmänheten:
”Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden.”
Dvs: om man som vårdpersonal får sådan kännedom utanför arbetet har man ingen skyldighet att anmäla, men bör göra så.
Skyldighet för alla medborgare att anmäla till polis om allvarligt brott är ”å färde”.
23 kap 6§ Brottsbalken
Vad innebär inre sekretess?
Man får endast ta del av uppgifter om patienten i den mån man behöver dem för sitt arbete eller deltar i vården av patienten.
Man måste alltså vara inblandad i vården av
patienten för att få utnyttja sin IT-behörighet.
Om någon använder sig av sin behörighet för
att läsa uppgifter om en patient utan att det
behövs från arbetssynpunkt räknas det som
dataintrång vilket kan vara straffbart enligt
Brottsbalken
Var, förutom inom sjukvården, gäller sträng sekretess för information om personliga förhållanden hos psykolog?
Sträng sekretess gäller i myndigheters personalsociala verksamhet för uppgifter som rör psykologisk undersökning eller behandling och för uppgifter om enskildas personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller annan sådan som har till uppgift att ge råd och hjälp i personliga angelägenheter.
Vad är straffskalan för brott mot tystnadsplikten?
Böter eller upp till 1 år fängelse.
Bli av med legitimation.
Om man råkat säga någonting (oaktsamt) blir det bara böter.
Den som uppsåtligen offentliggör en hemlig handling, dvs lämnar ut en handling till massmedia, kan bli åtalad och straffad för tryckfrihetsbrott. Om det bara är fråga om oaktsamhet är det inte straffbart
Om någon uppsåtligen eller av oaktsamhet på något annat sätt än offentliggörande, röjer en hemlig uppgift kan hen bli åtala och straffad för tystnadspliktsbrott
Gäller även efter att man lämnat sin anställning.
Brott mot tystnadsplikt kan ge böter eller fängelse max ett år (enligt Brottsbalken).
Kan även bli ansvarsärende (IVO).
Vilka är de allmänna domstolarna och vilka mål behandlas där?
Högsta domstolen, Hovrätten och Tingsrätten.
Där behandlar man civilrättsliga och straffrättsliga mål
Civilrättsliga (mellan två privatpersoner)
Straffrättsliga (mellan staten och den enskilde)
Man behöver prövningstillstånd för att komma till Högsta Domstolen.
Vilka är förvaltningsdomstolarna och vilka mål behandlas där?
Högsta Förvaltningsdomstolen, Kammarrätten och Förvaltningsrätten
Ansvarar för att pröva tvister som rör förvaltningsrätt. Dessa domstolar hanterar ärenden där en individ eller ett företag har en tvist med en offentlig myndighet.
Exempelvis: Migrationsärenden, skatteärenden och miljöärenden
Vad innebär den så kallade vittnesbefrielsen som gäller t ex psykologer?
Att psykologen får vittna i domstol för det som uppgivits av den tilltalade under samtal. Vi får alltså bara delge relevanta saker till målet. Vi har dock rätt att vägra tala med stöd av OSL.
Vi får vittna om vi har medgett samtycke av patienten och om det är förmån för fallet.
Skyldig att vittna om barn far illa, eller om brottet ger mer än 1 års fängelse.
Psykologer m fl får inte höras i domstol om sådant de anförtrotts i sin yrkesutövning (såvida inte klienten/patienten samtycker till det).
Det finns dock skyldighet att vittna trots sekretess och frågeförbud om det är fråga om ett brottmål där minimistraffet är ett års fängelse, eller om det handlar om försök till brott där minimistraffet är fängelse i två år.
Vad man hört eller sett i egenskap av privatperson är man skyldig att vittna om.
(Bestämmelser i RB och FPL)
Vad är ett sakkunnigt vittne och hur skall ett sådant behandlas i domstol?
Det händer att man kan bli kallad till domstol som sakkunnig
Skillnaden mellan vittne och sakkunnig:
Vittne avses en person som kan berätta flr domstolen om de iaktagelser som han elelr hon gjort vid en tilldragelse eller ett händelseförlopp
Med sakkunnig förstås en person som har särskild utbildning och långvarig yrkeserfarenhet inom ett visst område och som pga det kan ge domsstolen sin syn på det problem som domstolen har att ta ställning till. Ex en psykolog kan yttra sig om hur människor vanligtvis uppträder i en viss situation
Sakkunnig hos domstolen är endast den som domstolen förordnar vara sakkunnig.
