Introduktion Flashcards
I vilken utsträckning är du tvungen att följa lagar, som du inte fått kunskap om under utbildningen och/eller inte informerats om av arbetsgivaren, som psykologkandidat?
Man har ansvar att veta om de lagar och regler som finns trots att utbildningen eller arbetsgivaren inte har informerat en om det.
Exempelvis står det i Patientsäkerhetslagen;
“Den omständigheten att gärningsmannen på grund av brist i utbildning och erfarenhet inte kunnat inse sjukdomens natur eller förutse skadan eller faran befriar honom eller henne inte från ansvar”.
Vad är innebörden av uttrycket ”normernas hierarki”?
Normernas hierarki menas med att vissa lagar väger tyngre och är svårare att ändra på än andra.
- I Sverige har vi grundlagar som är de allra svåraste att ändra på där det behövs två stycken riksdagsbeslut och även mellanliggande val. Våra grundlagar är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetslagen.
- Därefter lagar som bestäms i riksdagen med enstaka beslut,
- sedan förordningar som bestäms hos regeringen och
- till sist föreskrifter som bestäms av statliga myndigheter.
Oavsett nivå så är dessa normerna bindande. Det enda undantagen är att statliga myndigheter kan skriva ut allmänna råd, exempelvis hur socialnämnden ska agera gällande utredningar kring barn, men deras föreskrifter är lika bindande som grundlagarna. De olika normerna får inte heller säga emot varandra.
Vad är skillnaden mellan tvingande och dispositiv lagstiftning? Ibland talar man också om semidispositiv lagstiftning. Vad är det?
Tvingande lagstiftning handlar om att det som står i lagen måste man följa. Den kan alltså inte avtalas bort av någon av parterna. Denna brukar gälla när parterna inte anses vara jämbördiga, såsom säljare vs konsument där Konsumentköplagen gäller. Det är ett exempel på en tvingande lag.
Dispositiv lagstiftning handlar däremot om att man kan avtala bort den. Det kan man göra när det handlar om två parter som anses jämbördiga, vilket kan vara både privatpersoner eller företag, såsom vid handel, exempelvis Köpelagen.
Semidispositiv lagstiftning menas därmed att den kan avtalas bort eller avvikas från, men bara på ett särskilt sätt som anges i den aktuella lagen.
Vad är skillnaden mellan rättighetslagar och skyldighetslagar?
Rättighetslagar är sådana som finns möjlighet att överklaga de besluten som fattas. De syftar till att skydda och säkerställa individers rättigheter. Dessa lagar ger medborgarna specifika rättigheter som de kan åberopa och som staten eller andra aktörer är skyldiga att respektera.
Skyldighetslagar går tvärtemot inte att överklaga, den utgår på att myndigheter har skyldigheter att rätta sig efter dem såsom offentliga sjukvården ex hälso- sjukvårdslagen, deras beslut om att exempelvis inte läggas in på sjukhus måste vi acceptera.
Sammanfattningsvis handlar rättighetslagar om att ge och skydda individers rättigheter, medan skyldighetslagar handlar om att ställa krav och ansvar på individer och institutioner.
Vilka rättskällor kan och bör användas för att tolka de bestämmelser som styr psykologens arbete?
1) Normer: grundlagar, lagar, förordningar och föreskrifter
2) Lagens förarbeten: Lagförarbetena, lagmotiven (rekommendationer). För att finna mer koncist resonemang bakom förarbetena vänder man sig till propositionerna.
3) Prejudikat (OBS inte detsamma som praxis): Man förutsätter att alla ska följa prejudikaten. Tidigare fall som avgjorts i de högsta instansernas domstolar. Exempel: HD & Högsta förvaltningsdomstolen.
4) Uttalanden från Justitieombudsmannen (JO) eller Justitiekanslern (JK)
5) Analogier: Finns det liknande situationer från andra rättsområden som kan skapa vägledning?
6) Statliga myndigheters allmänna råd (t ex från Socialstyrelsen)
Förklara skillnaden mellan begreppen prejudikat och praxis.
Prejudikat: Prejudikat menas med de domar från de högsta instanserna som blir vägledande för liknande fall i framtiden. De högsta domstolarna, såsom Högsta Domstolen, Högsta Förvaltningsdomstolen och Migrationsöverdomstolen kan inte överklagas och därmed är deras avgöranden alltid slutgiltiga. Därmed kan deras beslut vägleda andra domstolar i liknande, framtida fall. En dom från ex HD kan vara prejudicerande, alltså att andra allmänna domstolar kan beakta den och ta hänsyn till vad som sägs där, äve om det är saker som inte framgår i lagtexten. Alltså: när en domstol i ett senare mål står inför en liknande rättsfråga, kan den använda prejudikatet som en vägledning för att fatta sitt beslut.
Praxis: Detta är däremot ett större begrepp som kan användas för domstolars avgöranden. Den refererar till den faktiska tillämpningen av lagar och regler inom rättssystemet. Det kan handla om hur domstolar, myndigheter eller jurister i praktiken hanterar olika juridiska frågor över tid. Varje instans som fattar ett beslut blir praxis, men det är sällan det blir vägledande för andra domstolar såsom prejudikat blir. Praxis kan även inkludera informella normer och traditioner inom ett visst rättsområde.
Förklara begreppet myndighetsutövning.
Det är ett beslut eller åtgärd som fattas av en myndighet (Myndighet: Allt som man är statligt eller kommunalt anställd så jobbar man på en myndighet) som är uttryck av makt över en medborgare. Det kan inkludera att utfärda tillstånd, fatta beslut om socialförsäkringar, utföra inspektioner eller att döma i rättsliga frågor. Ett sådant beslut kan både vara gynnande och betungande. Den enskilde kan inte överklaga ett gynnande beslut, även om den enskilde uppfattar det som betungande. Myndighetsutövning präglas av laglighet, objektivitet och respekt för medborgarnas rättigheter, och ska alltid ske enligt gällande lagar och regler.
