normer Flashcards
normer
Normer är samhällets spelregler, de oskrivna (och ibland skrivna) regler som styr våra handlingar och beteenden. De bygger på förväntningar om hur vi och andra ska bete oss.
Normer är centrala för samhällets sammanhållning eftersom de skapar ordning och stabilitet. De är också en kärnfråga inom sociologin – Talcott Parsons (en av sociologins grundfigurer) menade att normer är sociologins ”eget område”.
Parsons och AGIL-schemat: Samhällets funktioner
Parsons utvecklade AGIL-schemat för att förklara hur samhället fungerar och överlever. Det står för:
Anpassning (Adaptation) – Samhället måste anpassa sig till sin omgivning (ekonomi, resurser).
Goalmåluppfyllelse (Goal attainment) – Samhället måste ha mål och riktning (politik, styrning).
Integration (Integration) – Samhället måste hålla samman (normer, kultur, lagar).
Latent mönsterbevarande (Latency/pattern maintenance) – Normer och värderingar måste föras vidare (familj, utbildning, religion).
Normer är alltså en del av mönsterbevarande och integration i samhället.
Olika typer av normer
Deskriptiva normer – Beskriver vad människor faktiskt gör, utan att det nödvändigtvis finns en förväntan.
Exempel: “På födelsedagar sjunger vi Ja må han/hon/hen leva.”
Preskriptiva normer – Föreskriver hur vi bör bete oss och vad som förväntas.
Sociala normer – Gruppens interna, ofta informella regler för beteende.
Exempel: Man hälsar när man träffas.
Juridiska normer – Formella, nedskrivna lagar och regler.
Exempel: Trafikregler, skattelagstiftning.
Internaliserade normer – Normer som blivit en del av individens inre värderingar och moral.
Exempel: Att hjälpa en vän i nöd känns rätt, även om ingen säger att du måste göra det.
Internaliserade normer och “ordningens problem”
Ett stort sociologiskt problem är hur ordning upprätthålls i samhället. Enligt Parsons sker detta genom socialisering, där individer lär sig normerna och internaliserar dem.
Internaliserade normer kan bli värden, dvs. något som människor uppskattar och tror på.
När normer internaliseras uppstår inre acceptans – vi följer dem automatiskt, utan att någon yttre kraft tvingar oss.
Inre sanktioner kan uppstå om vi bryter mot dem, t.ex. skam eller skuldkänslor.
Klassificering av normer:
Deskriptiva normer – Beskriver hur människor faktiskt beter sig i olika situationer.
Injunktiva normer – Anger hur människor bör bete sig, de sociala förväntningarna.
Konventioner, seder, vanor – De normer som styr vardagligt beteende och traditioner som samhället accepterar.
Moralnormer – Inre normer som människor följer för att de återspeglar deras egna värderingar och etik.
Internaliserade normer – Genom socialisering tar individen till sig normer som en del av sin identitet. Dessa normer blir ofta till värderingar – principer eller standarder som man uppskattar och prioriterar. När normer väl är internaliserade, blir sanktionerna (straff eller påföljder) ofta automatiska.
Juridiska normer:
Dessa normer är formella och beskriver beteende som samhället har lagstadgat.
Det finns formella sanktioner vid avvikelser från dessa normer – exempelvis straff eller påföljder.
En tredje part, som staten, kan vara involverad i att upprätthålla dessa normer.
Institutioner är sammanfattningar av normer som gäller i samhället.
Homo economicus
(Adam Smith) säger att människor följer sina egna intressen baserat på rationell kalkyl.
Homo sociologicus
(Émile Durkheim) menar att människor följer sociala normer för att upprätthålla samhällelig harmoni.
teorin om social kontroll
Teorin om social kontroll och konformitet handlar om hur människor påverkas av de normer och regler som gäller inom grupper och samhällen. Här är några centrala punkter som lyfts fram:
Socialt beteende och normer:
Människor reagerar på varandras beteende, vilket gör att vi tenderar att följa de normer som gäller i vår grupp.
Normkonformt beteende leder till social acceptans, medan avvikelser från normen ofta möts med sociala sanktioner (negativa konsekvenser för att inte följa normen).
Tredje part och övervakning:
I många fall finns det en “tredje part” eller någon annan inom gruppen som övervakar och sanktionerar normbrott, vilket stärker gruppens sociala kontroll.
Konformitet:
Ju starkare den sociala kontrollen är, dvs. ju starkare förväntningar på acceptans för normenligt beteende och på sanktioner för avvikelser, desto mer sannolikt är det att individer följer gruppens normer.
Individer tenderar att anpassa sina åsikter och beteenden efter det som gäller inom gruppen. Detta skapar en allmän tendens till konformitet.
varför finns normer?
Normer uppstår för att lösa kollektiva problem som uppkommer när individer agerar utifrån egna kortsiktiga intressen utan att beakta gruppens bästa.
Kollektiva problem: Individuella handlingar kan leda till negativa konsekvenser för gruppen, t.ex. överutnyttjande av resurser.
Samarbetsproblem: Fenomen som “free-rider-syndromet” innebär att vissa drar nytta av samarbete utan att bidra, vilket skapar obalanser.
Tragedy of the Commons: Om alla maximerar egen nytta utan hänsyn till helheten, riskerar gemensamma resurser att förstöras.
Normer som lösning: Genom preskriptiva normer och lagar skapas regler för samarbete och resursfördelning.
Spelteori: Beslutsfattande påverkas av andras val, och normer kan styra mot samarbete istället för suboptimala utfall.
Koordinationsproblem: Normer fungerar som sociala konventioner som hjälper individer att navigera osäkerhet i samspel, t.ex. hur vi uttrycker hövlighet.
kulturellt missanpassade normer
är normer som inte längre tjänar kollektivet på ett effektivt sätt. De kan vara skadliga, ineffektiva eller föråldrade men fortsätter att existera på grund av kulturella faktorer. Exempel på kollektivt missanpassade normer: En norm som fotbindning i det gamla Kina. Här fortsatte en skadlig och smärtsam praxis länge innan den förändrades.
Exempel på individuellt missanpassade normer: En individ som flyttar till ett annat land eller kultur och ställs inför nya normer som de inte är vana vid, kan uppleva kulturell missanpassning när deras tidigare normer inte passar in.
kulturell inertia
Kulturell inertia (tröghet) syftar på den tendens en kultur har att behålla sina normer även när de inte längre är användbara. Normerna kan fortsätta att finnas kvar i samhället trots att de har förlorat sin relevans eller mening för det kollektiva goda.
Pluralistisk ignorans
Pluralistisk ignorans innebär att människor inte är medvetna om andras privata preferenser och övertolkar andras offentliga beteende. Detta kan leda till att en norm eller beteende upprätthålls trots att de flesta inte faktiskt håller med om det.
Konvertitens iver innebär att personer som nyligen har omfört sig till en norm eller idé visar extra iver att följa den, och i sin tur kan de påtvinga andra denna nya norm.
Tystnadsspiralen beskriver en situation där individer inte uttrycker sina egna åsikter av rädsla för att vara avvikande, vilket leder till att den obsoleta normen upprätthålls eftersom alla verkar hålla med om den.
Bystandereffekten syftar på fenomenet där människor inte agerar för att lösa ett problem eller ta ansvar, eftersom de antar att andra kommer att göra det. Detta leder till en form av överenskommelse om att inte förändra en norm, även om många egentligen vill ha en förändring.
Deskriptiva normer och gruppskiljelinjer:
Deskriptiva normer är normer som beskriver vad som är vanligt eller accepterat i ett samhälle eller inom en grupp. Dessa normer kan användas för att skapa och upprätthålla skillnader mellan olika grupper i samhället.
Konventioner som klädsel, sätt att tala eller kulturkonsumtion kan vara sätt att markera status eller gruppidentitet. Genom att följa specifika normer kan en grupp särskilja sig från andra.
Pierre Bourdieu talade om habitus, vilket handlar om de osynliga, ofta omedvetna normerna och vanorna som medlemmar i en viss grupp delar. Dessa normer hjälper till att skapa skillnader mellan sociala grupper och upprätthålla sociala hierarkier.
