föreläsning Hochschild 1

Question 1

emotional labor

Answer 1

känsloarbete som blivit en vara, organisatoriskt reglerat – emotionellt lönearbete

Question 2

alienation

Answer 2

Enligt Arlie Hochschild innebär alienation en känsla av främlingskap eller isolering som kan uppstå när arbetstagare inte känner att de är i kontakt med sitt inre jag medan de utför sitt arbete. Detta är särskilt relevant i emotionellt arbete, där arbetare förväntas agera på ett sätt som inte alltid stämmer överens med deras verkliga känslor.

Question 3

emotional work

Answer 3

känsloarbete, något som alla utför privat i sitt vardagsliv

Question 4

Tre utmärkande drag för yrken som innefattar känsloarbete

Answer 4

1. Ansikte-mot-ansikte/röst-mot-röst kommunikation med kunden.
2. En del av yrket innebär att producera ett särskilt känsloläge hos
   kunden.
3. Arbetarens känslor och känsloarbete är underställt
   arbetsgivarens kontroll, t ex genom kurser och handledning
   (Hochschild, 1983, s.147).

Question 5

kön och genus, emotional labor

Answer 5

Hochschild pekade också på hur kön och genus påverkar upplevelsen av känsloarbete. Män och kvinnor kan förväntas utföra olika typer av känsloarbete. Exempelvis är kvinnor mer benägna att utföra omsorgsfullt känsloarbete, som att höja andra människors välbefinnande eller vara lyhörda för känslomässiga behov. Detta kan leda till olika arbetsförhållanden och privata förväntningar baserat på genus, vilket skapar ojämlikheter i arbetslivet.

Question 6

emotional labor påverkan på privatliv

Answer 6

En annan aspekt är hur det emotionella arbetet “spill” över i det privata livet. När arbetstagare konstant måste hantera och reglera sina känslor på jobbet (t.ex. hålla sig lugn och vänlig även när de är upprörda eller trötta), kan detta göra det svårt för dem att koppla av eller vara autentiska i sina privata liv. I många fall kan detta leda till känslomässig utmattning och utbrändhet, då de känslomässiga resurserna tas slut på jobbet och det finns inte tillräckligt med energi kvar för att hantera privata känslor och relationer.

Question 7

vad kan ökad krav på känslomässig anpassning leda till

Answer 7

När fler människor arbetar inom serviceyrken, där känslomässiga uttryck är en del av arbetet, leder det till att individer ofta måste vara mer medvetna om sina känslor och sinnesstämningar. Detta skapar en diskrepans mellan det inre och yttre jaget, vilket leder till en känsla av alienation eller främlingskap. Individer kan känna att de inte kan vara autentiska i sina känslor eftersom de förväntas visa en viss yta eller fasad för att passa in i sin arbetsroll.

Question 8

Det emotionella lönearbetets komponenter:

Answer 8

Producera “rätt” sinnestämning hos kunden
* Upprätthålla ett visstyttrekänslouttryck/ansikte
* Framkalla eller undertryckakänsloupplevelser

Question 9

Arbetsmarknadens förändring

Answer 9

Enligt Hochschild har övergången från industriarbete (fysiskt arbete) till servicearbete förändrat arbetslivet. Det gamla arbetet där människor producerade fysiska varor har ersatts av “känslomässiga varor” som skapas genom interaktioner med kunder. Detta innebär att personlighet och social kompetens blivit centrala för att lyckas på arbetsmarknaden, vilket kan påverka en individs självbild och identitet både på och utanför arbetsplatsen.

Question 10

två generella tekniker för känslohantering

Answer 10

yt-agerande och
djupagerande

Question 11

yt-agerande (surface acting)

Answer 11

Här manipulerar man sina yttre känslouttryck, som att le eller hålla en vänlig ton, utan att faktiskt förändra de inre känslorna. Det handlar om att spela en roll för att passa in i sociala eller arbetsmässiga förväntningar.

Question 12

djupagerande (deep-acting)

Answer 12

Istället för att bara visa en känsla, försöker man förändra sina inre känslor så att de stämmer överens med de förväntade känslorna. Man försöker faktiskt känna det som krävs för situationen.

Question 13

Transmutation

Answer 13

innebär att ett mellanmänskligt känslomässigt system (som känsloregler och interaktioner) institutionaliseras av organisationer, särskilt vinstdrivande sådana, för att sälja eller tillhandahålla en produkt eller tjänst. Känslor, som tidigare var privata och spontana, blir då en del av det som köps och säljs i arbetslivet.

Question 14

kritik mot hochschild för privat och public

Answer 14

Hochschild har blivit kritiserad för sin distinktion mellan privat och publik eftersom denna uppdelning anses vara normativ. Kritiker menar att hennes syn på autentiska (privata) känslor kontra känslor som krävs i arbetslivet (publika) tenderar att anta att det finns ett “äkta” eller “sant” jag som är i konflikt med det känslomässiga arbete som krävs i professionella sammanhang. Detta kan ses som en förenklad eller idealiserad syn på känslomässig autenticitet, där det privata jaget betraktas som mer genuint och därmed mer “riktigt” än de känslor som man uttrycker offentligt eller i yrkeslivet.

Question 15

transmutation, andra hållet

Answer 15

Transmutation kan även gå åt det andra hållet, där det emotionella lönearbetet spill over i det privata livet. Detta innebär att de känsloregler och de tekniker för känslohantering som tillämpas i arbetslivet kan påverka och förändra hur vi hanterar våra känslor i privatlivet. Till exempel kan en person som är van vid att alltid upprätthålla en vänlig fasad i sitt arbete också börja agera på samma sätt i sina privata interaktioner, även när det inte krävs. På så sätt kan arbetslivets krav på känslomässig kontroll och hantering “smitta av” på individens privata liv och känslouttryck.

Question 16

Alienation enligt Karl Marx:

Answer 16

Marx beskriver alienation som en process där arbetaren förlorar kontrollen över sitt arbete, arbetskraft och de produkter han eller hon skapar. I det kapitalistiska systemet blir arbetaren en “vara” som säljs på arbetsmarknaden, vilket skapar en känsla av främlingskap från både arbetet och den produkt han eller hon skapar. Det leder till att individen inte känner sig som en hel person, utan snarare som en del i en större maskin.

Question 17

Alienation enligt C. Wright Mills:

Answer 17

Mills såg alienation som resultatet av att människor inte kan uppnå samhälleliga ideal. I hans syn på alienation handlar det inte bara om arbetsprocessen utan också om det kulturella och samhälleliga avståndet mellan individen och de större värderingarna och målen i samhället. Mills fokuserade på skillnaden mellan de ideal vi har som samhälle och de faktiska möjligheterna att uppnå dem.

Question 18

Normativ teori:

Answer 18

En normativ teori, som den som Marx förde fram, handlar om att beskriva hur saker “borde” vara, baserat på vissa ideal. Marx teori om alienation grundas på en idé om hur arbete bör vara för att människan ska kunna förverkliga sina fulla potentialer och inte bli alienerad.

Question 19

Sociologisk analys:

Answer 19

I kontrast till normativ teori fokuserar sociologisk analys (som hos Mills) på att förstå och förklara hur samhället verkligen fungerar, utan att nödvändigtvis bedöma det utifrån ideal. Mills såg alienation som ett resultat av strukturella faktorer som hindrar individer från att förverkliga samhälleliga ideal.

Question 20

speed-up

Answer 20

Speed-up hänvisar till det ökande tempot och den ökade arbetsbelastningen i arbetslivet, särskilt inom serviceyrken. Detta leder till att det blir svårare för arbetare att använda djupagerande (deep acting) för att hantera sina känslor och i stället tvingas de att förlita sig på yt-agerande (surface acting), där de bara skapar en fasad av känslor utan att verkligen förändra sina inre upplevelser.

Question 21

status sköld

Answer 21

Statusskölden refererar till den sociala position och makt som män tenderar att ha i relation till kvinnor. Denna “sköld” fungerar som ett skydd, eftersom män förväntas ha mer auktoritet och respekteras mer än kvinnor.
I kontexten av känsloarbete innebär det att män och kvinnor ofta bemöts olika på arbetsplatsen. Till exempel förväntas kvinnor ofta vara mer empatiska, omsorgsfulla och tillmötesgående, medan män förväntas vara mer auktoritativa och styrande. Detta kan påverka vilket slags känsloarbete de utför och hur de uppfattas i sina arbetsroller.

Question 22

Stark identifikation mellan självet och arbetsrollen genom djupagerande

Answer 22

I denna reaktion försöker arbetaren fullt ut anpassa sina inre känslor med den känslomässiga roll som förväntas i arbetet. Arbetaren försöker verkligen känna de känslor som krävs för jobbet (t.ex. vänlighet eller entusiasm), vilket kan vara väldigt utmattande, särskilt när arbetsbelastningen ökar. Det leder till en hög risk för utbrändhet eftersom arbetaren försöker hålla kvar den emotionella autenticiteten, trots den ökade stressen.

Question 23

Tydlig åtskillnad mellan självet och arbetsrollen, vilket uppfattas som problematiskt:

Answer 23

Här ser arbetaren en distans mellan sitt äkta jag och den roll de spelar i arbetet. De känner sig tvingade att agera på ett sätt som inte stämmer överens med deras verkliga känslor. Detta leder till skuld och en känsla av att vara “falsk” eller “inte autentisk”, eftersom de måste använda yt-agerande för att hantera sina känslor i arbetet.

Question 24

Tydlig åtskillnad mellan självet och arbetsrollen utan att uppfatta det som problematiskt

Answer 24

I denna reaktion accepterar arbetaren att deras arbetsroll och deras verkliga känslor är separata. De ser det inte som ett problem och kan hantera det utan skuld. De använder yt-agerande som ett sätt att överleva på jobbet och tycker inte att det påverkar deras privata liv eller deras känslomässiga välmående på lång sikt.